Kommunernas finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2002

Relevanta dokument
Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2003

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2009

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2006

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2007

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2004

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar 2015 OE0106. Innehållsförteckning

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/ A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Landstingens finansiella tillgångar och skulder

Sida 1 av 13. Innan du börjar. Sida 2 av 13. A1 Finansiella tillgångar, vid kvartalets utgång. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

KVALITETSDEKLARATION

KVALITETSDEKLARATION

I korta drag. Finansräkenskaper andra kvartalet Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer FM 17 SM 0603

Finansinspektionens författningssamling

Försäkringsbolagen under tredje kvartalet Swedish insurance companies during the third quarter of Preliminary data

Försäkringsbolagen under första kvartalet Swedish insurance companies during the first quarter of Preliminary data

Försäkringsbolagen under första kvartalet Swedish insurance companies during the first quarter of Preliminary data

8 miljarder nettosparades i fonder 4:e kvartalet. Hushållen fortsätter köpa fonder. Julie Bonde, SCB, tfn , julie.bonde@scb.

Försäkringsbolagen under fjärde kvartalet Swedish insurance companies during the fourth quarter of Preliminary data

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder 2007 OE0106

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(18) NR/OEM Anita Brandt

I korta drag. Finansräkenskaper andra kvartalet 2005 FM 17 SM Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer

)LQDQVUlNHQVNDSHUWUHGMHNYDUWDOHW. )LQDQVLHOODWLOOJnQJDUR KVNXOGHUI UROLNDVDPKlOOVVHNWRUHU

Fortsatt stort exportöverskott i juli. Handelsnettot för januari-juli 2005 gav ett överskott på 94,2 miljarder kronor

I korta drag. Finansräkenskaper andra kvartalet Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer FM 17 SM 0803

) UVlNULQJVERODJHQXQGHUIMlUGHNYDUWDOHW. Swedish insurance companies during the fourth quarter of Preliminary data

Högt nettosparande i fonder under 1:a kvartalet. Hushållen köper aktiefonder. Julie Bonde, SCB, tfn ,

Kommunernas och landstingens resultat Preliminära uppgifter från kommunernas och landstingens resultatoch balansräkningar

Hög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor

Importen ökade med 12 procent. Handelsnettot för januari juli 2007 gav ett överskott på 82 miljarder kronor

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Hushållens finansiella förmögenhet ökade. Hushållen hade ett positivt sparande

Försäkringsbolagen under andra kvartalet Swedish insurance companies during the second quarter of Preliminary data

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer

Balansstatistik för icke-finansiella företag (BAST) Kvartal 2000

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder 2012

Inventering av kommunägda företag 2000

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Toppnotering för hushållens förmögenhet

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder 2010

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder 2011 OE0106

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Högt hushållssparande. Statens finansiella sparande negativt

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Hushållens förmögenhet krymper

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer

Finansräkenskaper fjärde kvartalet 2009, korrigerad Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 36

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Hushållen sålde av aktier och aktiefonder. Förmögenheten hos hushållen minskade

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Avtagande real tillväxt och kraftig ökning av hushållssektorns finansiella

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Sparandet hos staten nära noll

STATISTIK. Total. företagskrediter. Utlåning inkl. leasing Mdr % Mdr % Mdr % Mdr %

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Nu lånar hushållen pengar igen

Företagens kortperiodiska tillgångar och skulder Kvartal 2003

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder

Kreditinstitut och värdepappersbolag Preliminär redovisning

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder 2014

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta...32

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta...34

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 32

STATISTIK. Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Uppgång på aktiemarknaden. Negativt sparande hos staten

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Bankinlåning fjärdekvartal

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Hushållens skulder fortsätter öka. Positivt sparande i offentlig sektor

Finansräkenskaper tredje kvartalet 2009, korrigerad Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer

Kvartalsrapport

Organisationsnr Institutnr Kvartal År. Riktigheten av lämnade uppgifter i denna blankett och bifogade specifikationer intygas

Företagens kortperiodiska tillgångar och skulder Kvartal 2005

Värdepappersfonder, tillgångar och skulder Kvartal 2001

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. 08 k3. 09 k1. 07 k4. 08 k1. 08 k4. 08 k2

I korta drag. Finansräkenskaper tredje kvartalet Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer FM 17 SM 0704

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Ojämn börsutveckling och stigande räntor. Negativt hushållssparande

I avdelningen Kommunens kontaktperson förprintas uppgifter från tidigare undersökningar. Kontrollera dessa uppgifter och ändra om de är felaktiga.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson

Företagens kortperiodiska tillgångar och skulder Kvartal 2004

Värdepappersfonder, tillgångar och skulder Kvartal 2002

Balansstatistik för icke-finansiella företag (BAST) 1999 NV1006

L-Bas 19 Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Övriga 3% Bankinlåning 17% Bostadsrättsandelar. Premiepensionsfonder

Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Korrigeringen avser det finansiella sparandet i tabell 13 för perioden

Text BAS Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x

Finansmarknad Financial market

Värdepappersfonderna 2007 FM0403

I korta drag. Finansräkenskaper tredje kvartalet 2015 Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer FM 17 SM 1504

Ökad export och import i augusti. Handelsnettot för januari - juli 2006 gav ett överskott på 107 miljarder kronor

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

BroGripen AB Kvartalsrapport

Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014

Transkript:

Kommunernas finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2002 Financial assets and liabilities for municipalities and county councils, 31 December 2002 I korta drag Lån till kommunägda företag största tillgången De finansiella tillgångarna för kommuner och landsting uppgick den 31 december 2002 till 228,8 miljarder kronor i bokfört värde. Största delen av tillgångarna, 96,3 miljarder, utgjordes av utlåning, varav lån till kommunägda företag svarade för 97 procent. Den sammanlagda låneskulden för kommuner och landsting uppgick den 31 december 2002 till 205,0 miljarder kronor i bokfört värde. Lån från svenska långivare svarade för 95,2 miljarder kronor och de största enskilda långivarna var banker med 47,2 miljarder kronor och övriga finansiella företag med 31,0 miljarder kronor. Negativ finansiell ställning i landsting och små kommuner Kommunsektorns finansiella ställning, mätt som skillnaden mellan de finansiella tillgångarna och låneskulden uppgick 2002 till 23,9 miljarder. Den 31 december 2002 hade landstingen en nettoskuld på 9,1 miljarder medan kommunerna hade en nettotillgång 33,0 miljarder kronor. Bland kommunerna är det de största kommunerna (>100 000 inv) som har den högsta nettotillgången med 13 141 kronor per invånare. De små kommunerna (<30 000 inv) hade däremot en negativ finansiell ställning med en nettoskuld per invånare på 3 483 kronor. SCB har sammanställt kreditmarknadsstatistik för kommunsektorn sedan 1960. 2002 ändrades dock insamlingen varför jämförelser över tiden inte kan göras. Mer information finns i avsnittet Statistiken med kommentarer samt i Fakta om statistiken. Jessica Kühne, SCB, tfn 019-17 70 31, jessica.kuhne@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5818 Serie Offentlig ekonomi. Utkom den 16 april 2003. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

SCB 2 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Lån till kommunägda företag största tillgången 3 Negativ finansiell ställning i landstingen 3 Stora förändringar i undersökningen 3 Tabeller 5 Teckenförklaring 5 1 a. Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar 2002-12- 31. Miljoner kronor. 5 1 b. Kommunernas och landstingens finansiella skulder 2002-12-31. Miljoner kronor. 7 Fakta om statistiken 9 Detta omfattar statistiken 9 Definitioner och förklaringar 9 Så görs statistiken 9 Statistikens tillförlitlighet 10 Bra att veta 10 In English 12 Summary 12 List of tables 12 List of terms 12

SCB 3 Statistiken med kommentarer Lån till kommunägda företag största tillgången Den 31 december 2002 uppgick kommunernas och landstingens bokförda tillgångar till 228,8 miljarder kronor. Kommunernas bokförda tillgångar uppgavs till 193,3 miljarder kronor och 35,6 miljarder kronor som landstingens bokförda tillgångar. Den största delen av tillgångarna i slutet av 2002, 93,4 miljarder kronor för kommunerna och 2,9 miljarder kronor för landstingen, utgjordes av långfristig utlåning. I kommunerna var en tredjedel lån till kommunägda bostadsföretag och drygt 60 procent lån till övriga kommunägda företag. I landstingen var 93 procent av utlåningen till övriga kommunägda företag. Negativ finansiell ställning i landstingen Den sammanlagda låneskulden för kommuner och landsting var 205,0 miljarder kronor den 31 december 2001. Kommunernas sammanlagda låneskuld uppgick till 160,3 miljarder och landstingens låneskuld var 44,7 miljarder. De stora långivarna till kommuner och landsting vid slutet av 2002 var banker med 47,2 miljarder kronor och övriga finansiella företag med 31,0 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella ställning, mätt som skillnaden mellan de finansiella tillgångarna och låneskulden uppgick 2002 till 23,9 miljarder. Kommunernas nettotillgång var 33,0 miljarder kronor medan landstingen hade en nettoskuld på 9,1 miljarder. Bland kommunerna syns en trend att desto större kommun desto bättre finansiell ställning. Storstäderna (>100 000 inv) hade en nettotillgång på 13 141 kronor per invånare medan de små städerna (<30 000 inv) hade en nettoskuld på 3 483 kronor per invånare. Finansiella tillgångar och skulder 2002 efter kommunstorlek, kr/inv Kommunstorlek Finansiella tillgångar Finansiella skulder Nettotillgång /- skuld Små (< 30 000 inv) 12 354 15 837-3 483 Medelstora (30 000 100 000 inv) 18 826 15 380 3 446 Stora (> 100 000 inv) 36 276 23 135 13 141 Stora förändringar i undersökningen Finansräkenskaperna har fått krav på mer detaljerade uppgifter om kommunernas och landstingens finansiella ställning, vilket är ett led i EUarbetet och konvergensberäkningarna. Detta tillsammans med att blanketten behövde moderniseras för att bättre stämma överens med uppgiftslämnarnas egen bokföring samt den tekniska utvecklingen var några av orsakerna till att denna undersökning har genomgått övergripande förändringar.

SCB 4 Inför uppgiftsinsamlingen 2002 gjordes nästan allt om. Insamlingen sker numer via Internet, det har blivit en annan struktur och fler variabler i blanketten. Defintioner och begrepp har anpassats till Svenska kommunförbundets och Landstingsförbundets kommunala resp. landstingskommunala normalkontoplaner, KommunBas02 resp L-Bas 98. Även anvisningar och uppräkningsmetod har setts över. Detta har sammantaget medfört att jämförelser över tiden blir väldigt svåra att göra.

SCB 5 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 1 a. Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar 2002-12-31. Miljoner kronor. 1a. Financial assets of muncipalities and county councils 31 Dec 2002 Kommuner Landsting Totalt Finansiella derivat 8 327 8 327 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar, bostadsrätter Svenska börsnoterade aktier 2 231 559 2 790 Övriga svenska aktier och andelar, bostadsrätter 20 268 4 882 25 150 varav aktier i kommunägda bolag 18 301 4 405 22 707 Utländska aktier och andelar 1 356 222 1 578 Summa Aktier och andelar, bostadsrätter 23 855 5 660 29 515 Obligationer och andra värdepapper, utgivna av (inkl certifikat med ursprunglig löptid längre än 1år) staten 3 174 476 3 650 kommuner 97 50 147 banker 543 1 266 1 809 bostadsinstitut 3 908 334 4 242 övriga finansiella företag 1 720 854 2 574 icke-finansiella företag 5 047 428 5 475 företag och institutioner i utlandet 51 280 331 Summa Obligationer och andra värdepapper 14 540 3 688 18 228 Långfristiga fordringar/lån till kommuner 14 21 36 hushåll 243 243 kommunägda bostadsföretag 31 494 1 31 495 övriga kommunägda företag 59 092 2 746 61 838 finansiella företag 894 894 övriga icke-finansiella företag 1 659 181 1 840 Summa Långfristiga fordringar/lån 93 396 2 949 96 344 Grundfondskapital och div. värdereglering 1 050-155 895 Summa Finansiella anläggningstillgångar 132 841 12 142 144 982 Kundfordringar 4 578 3 321 7 899 Fordringar hos anställda 87 10 97 Fordringar hos leverantörer 133 272 406 Kortfristig del av långfristiga fordringar 418 2 420 Kommuner Hushåll 7 7 Kommunägda företag 9 466 10 9 476 Finansiella företag 4 4 Övriga icke-finansiella företag Övriga kortfristiga fordringar 5 948 6 077 12 025 Summa Diverse kortfristiga fordringar 16 063 6 372 22 434

SCB 6 Tabell 1 a forts. Kommuner Landsting Totalt Upplupna ränteintäkter Aktier och andelar, bostadsrätter 14 14 Obligationer och andra värdepapper 145 133 279 Certifikat 38 1 40 Långfristiga fordringar 709 709 Kundfordringar 11 11 Övriga kortfristiga fordringar 190 1 460 1 650 Summa Upplupna ränteintäkter 1 108 1 594 2 703 Övriga Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 463 4 195 11 658 Summa Förutbetalda kostnader och Upplupna intäkter 8 571 5 789 14 360 Kortfristiga placeringar (i värdepapper) Aktier, andelar och bostadsrätter Svenska börsnoterade aktier 1 284 1 405 2 689 Övriga svenska aktier och andelar 404 293 698 varav aktier i kommunägda bolag 66 66 Utländska aktier och andelar 319 360 679 Summa Aktier, andelar och bostadsrätter 2 073 2 059 4 131 Certifikat utgivna av staten (statsskuldväxlar) 1 894 263 2 157 kommuner 451 80 530 banker 1 169 295 1 465 bostadsinstitut 692 17 709 övriga finansiella företag 528 50 578 icke-finansiella företag 2 499 104 2 603 företag och institutioner i utlandet Summa Certifikat 7 233 808 8 042 Obligationer och andra värdepapper, utgivna av staten 883 1 515 2 399 kommuner 199 113 312 banker 1 282 468 1 750 bostadsinstitut 823 832 1 654 övriga finansiella företag 812 11 823 icke-finansiella företag 319 12 331 företag och institutioner i utlandet 22 22 Summa Obligationer och andra värdepapper 4 340 2 952 7 291 Summa Certifikat, Obligationer och andra värdepapper 11 573 3 760 15 333 Nedskrivning av kortfristiga placeringar -382-217 -599 Summa Kortfristiga placeringar (i värdepapper) 13 264 5 601 18 865 Kassa och Bank 9 632 2 345 11 977 SUMMA FINANSIELLA TILLGÅNGAR 193 275 35 570 228 845

SCB 7 1 b. Kommunernas och landstingens finansiella skulder 2002-12-31. Miljoner kronor. 1b. Financial liabilities of muncipalities and county councils 31 Dec 2002 Kommuner Landsting Totalt Finansiella derivat 5623 13 5 636 Långfristiga skulder Kommuncertifikat med ursprunglig löptid längre än 1år 212 212 Utestående obligationslån exkl. uppköpta egna Obligationslån emitterade i Sverige 5 642 7 005 12 648 Obligationslån emitterade i utlandet 5 764 5 764 Summa Obligationslån 11 406 7 005 18 412 Lån från svenska långivare staten 507 10 517 socialförsäkring 47 47 kommun 48 48 hushåll 73 73 kommunägda företag 16 511 438 16 948 banker 40 886 984 41 870 övriga finansiella företag 26 056 1 035 27 091 icke-finansiella företag 403 3 406 Summa Lån från svenska långivare 84 530 2 470 87 000 därav i utländsk valuta 228 171 399 Lån från utländska långivare 7 323 3 731 11 055 Summa Långfristiga skulder 103 473 13 206 116 679 Finansiell leasing 1 623 10 1 633 Kortfristiga skulder Kommuncertifikat med ursprunglig löptid upp till 1år 2 833 896 3 729 Utestående obligationslån exkl. uppköpta egna Obligationslån emitterade i Sverige 300 300 Obligationslån emitterade i utlandet Summa Obligationslån 300 300 Lån från svenska långivare Staten 169 877 1 045 Socialförsäkring 5 5 Kommuner 11 320 331 Hushåll 219 4 222 Kommunägda företag 3 874 1 663 5 537 Banker 4 121 1 198 5 319 Övriga finansiella företag 2 008 1 889 3 897 Icke-finansiella företag 253 8 261 Summa Lån från svenska långivare 10 659 5 959 16 618 därav i utländsk valuta 27 27 Lån från utländska långivare 1 891 1 891 Summa kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder 15 384 7 155 22 538

SCB 8 Tabell 1 b forts. Kommuner Landsting Totalt Leverantörsskulder 8 775 11 308 20 083 Upplupna räntekostnader Finansiell leasing 10 10 Obligationer 56 56 Certifikat 3 41 44 Långfristiga skulder / Lån 1 107 281 1 388 Leverantörsskulder 245 245 Diverse kortfristiga skulder 581 2 583 Summa Upplupna räntekostnader 2 002 324 2 326 Upplupen kostnad för pensioner, individuell del 4 251 3 190 7 441 Övriga Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 157 9 496 26 652 Summa Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 410 12 686 36 096 SUMMA SKULDER 160 290 44 702 204 992

SCB 9 Fakta om statistiken Statistiska centralbyrån har sedan 1960 sammanställt uppgifter om kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder samt deras förändring över tiden. Statistiken visar vilka placerings- respektive låneformer kommunerna och landstingen har valt. Den kallades tidigare kreditmarknadsstatistik men har efter översynen inför 2002 års undersökning döpts om till Kommunernas och Landstingens finansiella tillgångar och skulder. Detta omfattar statistiken Statistiken redovisar de bokförda beloppen för finansiella tillgångar och låneskulder i Sveriges samtliga 289 kommuner och 20 landsting. Kyrkokommuner och kommunalförbund, som också räknas till den kommunala sektorn, omfattas däremot inte av denna statistik. Statistiken avser situationen per den 31 december och redovisas med uppdelning på kommuner och landsting. Definitioner och förklaringar För definition av variabler och sektorsindelningar hänvisas till Kommun- BAS-02 och MIS 2001:2, Standard för institutionell sektorindelning, INSEKT 2000. Definitionerna finns även angivna i själva blanketten. Det är finansiella tillgångar och låneskulder och vissa specifikationer för förändringen av obligations- och utlandslån samt av aktieinnehav som utgör variablerna. De finansiella tillgångarna och skulderna är uppdelade på anläggnings- och omsättningstillgångar samt lång- och kortfristiga skulder. Huvudvariabler för finansiella tillgångar Finansiella derivat, Aktier, andelar, bostadsrätter, Certifikat, Obligationer och andra värdepapper, Lång- resp kortfristiga fordringar/lån till, Grundfondskapital och div. värdereglering, Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, Kassa, Postgiro och Bank Huvudvariabler för specifikation av börsaktieinnehav Redovisat belopp föregående kvartal, Köp inkl. nyteckning, Försäljning inkl. inlösen och Redovisat belopp detta kvartal Huvudvariabler för låneskulder Finansiella derivat, Kommuncertifikat, Utestående obligationslån, Lån från svenska långivare, Lån från utländska långivare, Finansiell leasing, Leverantörsskulder och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Huvudvariabler för specifikationerna av obligations- och utlandslån Bokfört belopp föregående kvartal, Upplåning, Amorterat/Uppköpt, Kursvinst, Kursförlust och Bokfört belopp detta kvartal Så görs statistiken Uppgifterna samlas in årligen från alla kommuner och landsting via Internet. De inkomna uppgifterna granskas, och vid behov kontaktar SCB uppgiftslämnarna för att få förklaringar och upprättningar. Uppgifter från föregående undersökning samt vissa kontroller finns även i blanketten, så att uppgiftslämnaren själv kan kontrollera lämnade uppgifter.

SCB 10 Skyldighet att lämna uppgifter till undersökningen gäller enligt Statistiska centralbyråns författningssamling (SCB-FS 2003:4) med stöd av förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken. Uppgifterna är offentliga och finns tillgängliga på adb-medium. Statistikens tillförlitlighet Undersökningens tillförlitlighet grundar sig på uppgiftslämnarnas kunskap om de olika placerings- och låneformerna och deras villighet att besvara blanketten på bästa möjliga sätt. SCB granskar uppgifterna genom att bedöma rimligheten i förändringen av tillgångarna och låneskulderna. Felaktiga svar kan förekomma på grund av missförstånd, bristande kunskap eller engagemang hos de svarande. Det har dock inte gjorts några mätningar av felets storlek. Bortfallet i undersökningarna är som regel litet. För att minska bortfallet gör SCB två skriftliga påminnelser och upprepade telefonpåminnelser. Den senaste undersökningen hade ett bortfall på 42 kommuner, vilka tillsammans motsvarar 7,5 % av befolkningen. Bortfall av enstaka uppgifter är sällsynt. Bra att veta Nyheter och förändringar Blanketten har under åren anpassats till ändrade förhållanden på finansmarknaden. Detta har medfört förändringar av både variabler och variabelindelningar och detta påverkar statistikens jämförbarhet över tiden. Inför uppgiftsinsamlingen 2002 gjordes såväl insamlingsmetod som blankett, anvisningar och uppräkning om. Omläggningen föranleddes av flera orsaker, utvecklingen av finansmarknadsstatistiken pga ökade EU-krav, försök att öka jämförbarheten med andra undersökningar, den tekniska utvecklingen samt att blanketten behövde moderniseras för att bättre stämma överens med uppgiftslämnarnas egen bokföring. Andra spridningsformer och tidigare publicering av statistiken I föreliggande SM redovisas uppgifter för 2002. I SM OE12SM0201 redovisades statistiken för 2001. Primärmaterial och specialbearbetningar Primärmaterial finns lagrat på datamedium hos SCB, programmet för offentlig ekonomi. Statistikanvändare kan få specialbearbetningar gjorda t.ex. med kommungruppsindelning efter län. Jämförbarhet med annan statistik Några variabler i undersökningen kan jämföras med uppgifter i räkenskapssammandraget, dvs kommunernas bokslutsstatistik. Variablernas definitioner stämmer dock inte helt överens, vilket gör att det förekommer skillnader mellan värdena. Statistik redovisas även per den 31 mars, 30 juni och 30 september. Den baseras på ett urval kommuner, nämligen de som hade minst 30 000 invånare vid utgången av föregående år. Dessa undersökningar sammanställs i tabeller som kan beställas från SCB, programmet för Offentlig ekonomi.

SCB 11 Kvartalsuppgifterna redovisas även i Statistiska meddelanden (SM) från Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån i serie Fm nr 17. Årsstatistik ingår i Fm 11. I denna statistik om kapitalmarknaden hämtas uppgifter in från bl.a. mellanhandsinstitutens utlåning till allmänheten, dvs. även kommunerna och landstingen. Överensstämmelsen mellan denna statistik och kreditmarknadsstatistiken är dock bristfällig. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.

SCB 12 In English Summary Statistics Sweden (SCB) has collected data on the financial assets and liabilities of municipalities and county councils every year since 1960. In 2002 the statistics were revised, which means that comparisons with recent years are difficult for specific items. At the end of 2002, financial assets of municipalities totalled SEK 193,3 billion and liabilities came to SEK 160,3 billion. The corresponding figures for the county councils were SEK 35,6 billion for financial assets and SEK 44,7 billion for liabilities. List of tables Explanation of symbols 5 1a. Financial assets of muncipalities and county councils 31 Dec 2002 5 1b. Financial liabilities of muncipalities and county councils 31 Dec 2002 7 List of terms Aktier Anställda Banker Banktillgodohavanden Bokförda belopp Bostadsinstitut Bostadsföretag Bostadsrätter Börsnoterade aktier Certifikat Emiterad Finansiell Finansiella derivat Finansiell leasing Fordringar Företag Förutbetalda intäkter Förutbetalda kostnader Grundfondskapital Hushåll Icke-finansiella Kassa Kommuner Kommunägda företag Kortfristiga placeringar Kortfristiga lån Kundfordringar Landsting Leverantörsskulder Likvida medel Shares Employees Banks Assets in banks Booked value Housing finance institution House-enterprises Owner-occupier contracts Quoted shares Certificates Issued Financial Financial derivatives Financial leasing Receivables Corporations Deferred income Prepaid expenses Basicfoundcapital Households Non-financial Cash Municipalities Enterprises owned by municipalities Short term investments Short term liabilities Accounts receivable County councils Trade creditors Liquid assets

SCB 13 Lån från svenska långivare Lån från utlandet Långfristiga fordringar Långfristiga skulder Marknadsvärde Nedskrivning Nominellt värde Obligationer Obligationslån Pensioner Postgiro Ränteintäkter Räntekostnader Skulder Socialförsäkring Staten Tillgångar, tillgodohavanden Upplupna Utländsk Utstående obligationslån exkl. egna uppköpta Valuta Värdereglering Loans from Swedish lenders Loans from foreign lenders Long term demands Long term liabilities Market value Write-down Nominal value Bonds Bond loans Pensions Postal cheque service Interest income Interest expenses Liabilities Social insurance Central Government Assets Accrued Foreign Bond loans outstanding, excl. own purchase Currency Value adjustment