MILJÖRAPPORT för år: 2010

Textdel MILJÖRAPPORT för år: 2010 Version 2008-01-08 Uppgifter om anläggningen Kalmar Avloppsreningsverk Anläggningens (platsens) namn: Kalmar Avloppsreningsverk Anläggningens (plats-) nummer: 0880-001 Fastighetsbeteckning: Vesholmarna 1 Besöksadress: Vesholmsvägen 16 Kommun: Kalmar Kontaktperson (namn, tele, e-post): Jonas Heimdahl, 0480 45 12 67, jonas.heimdahl@kvab.kalmar.se Huvudbransch och tillhörande kod 1 : Avloppsrening, 90.10 Ev övriga branscher och koder 1 : Kod för farliga ämnen 2 : Koordinater enl. rikets nät (anläggningens mittpunkt): X = 6281400, Y = 1531100 Tillstånd enligt: Miljöbalken Vattendom (huvudbeslut) Miljöskyddslagen Dispens IPPC-anläggning Tillståndsgivande myndighet: Miljödomstol Länsstyrelsen Annat: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Kommunal nämnd: Miljöledningssystem: EMAS ISO 14001 Annat: Nej Emissionsdeklaration och grunddel lämnas elektroniskt via SMP Ja Nej Uppgifter om huvudman Huvudman: Kalmar Vatten AB Organisationsnummer: 556481-7509 Gatuadress: Trädgårdsgatan 10, Box 822 Postnummer: 391 28 Kontaktperson: Lena Nilsson Ålind Telefonnr 0480-45 12 03 Telefaxnr 0480-45 11 50 Ort: Kalmar E-postadress lena.nilsson@kvab.kalmar.se 1 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2000:13 1

Version 2008-01-08 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 Verksamhetens organisation, ansvarsfördelning och kompetens inom miljöområdet Kalmar Vatten AB är ett kommunalt bolag som under 2010 ansvarade för driften av Kalmar avloppsreningsverk. Ytterst ansvarig för verksamheten var bolagets VD och ansvarig för avloppsverksamheten var avdelningschefen. Arbetsledaren var huvudansvarig för reningsverkets drift. Driftingenjören var ansvarig för utveckling och att projekt och mål genomfördes. Verksamheten bedrevs och utvecklades till stor del i samråd mellan driftingenjören, arbetsledaren och utvecklingsingenjör process. Mycket av arbetet på ledningsnätet genomfördes tillsammans med Utredningsavdelningen. Utanför ordinarie arbetstid bestod beredskapspersonalen av en arbetsledare, en rörläggare, en spolbilsförare, en drifttekniker avdelning avlopp och en drifttekniker avdelning vatten. Driftteknikern hade schemalagd arbetstid på reningsverket under helgerna. Organisationsschema översändes med miljörapport 2007 (bilaga 9). 1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten Verksamhetsområdet sträcker sig från Skäggenäshalvön i norr, Trekanten i väster och Ekenäs i söder. Karta över verksamhetsområde översändes med miljörapport 2004. (Bilaga C). Från den 20 maj börjades vatten ledas från Tvärskog till KARV. Från 9 december börjades vatten ledas från Påryd till KARV. Följande pumpstationer har tillkommit till Kalmars verksamhetsområde då spillvattnet från Tvärskog och Påryd började ledas till Kalmar: P108 Mortorpsvägen, Tvärskog, P110 Industrigatan, Påryd, P111 Påryd, P112 Kyrkgatan, Påryd, P113 Ödbyholmsvägen, Påryd, P133 Mören, P135 Byvägen, P138 Ölvingstorp. Dessutom har P136 Lillviken tillkommit som pumpstation tack vare nybyggnation vid Lillviken i kalmar. Ny karta över verksamhetsområdet bifogas Miljörapporten då även Halltorp ARV anluts till Kalmar. 1.3 Ange reningsanläggningar * Renshantering, provtagning och flödesmätning (inkommande) * Sandfång och förluftning * Förfällning och försedimentering * Biologisk rening: Aktivt slam och SBR-reaktorer * Kemisk efterfällning * Klorering, vid behov * Flödesmätning och provtagning (utgående) * Utloppstub * Slamhantering Processchema översändes med miljörapport 2004 (Bilaga A). 2

Version 2008-01-08 1.4 Lokalisering och recipient (beskriv var anläggningen är belägen, t.ex. avstånd till bostäder och motsv., samt vart avloppsvatten resp. dagvatten tar vägen, till reningsverk eller direkt till recipient) Kommunalt avloppsreningsverk Direktutsläpp till sjö/vattendrag/kustområde. Ange namn på recipient: Kalmarsund Dagvatten Avloppsreningsverket är beläget vid Västra Sjön på Vesholmarna. Avståndet till närmaste bostäder är 700 m. Spillvattenledningsnätet är 410 km långt varav självfallsledningar utgör 346 km och tryckledningar 64 km. Avloppsnätet är till sitt utförande främst ett duplikatsystem och i övrigt till sin funktion antingen ett kombinerat eller ett separerat system. På spillvattennätet finns, sedan Tvärskog ARV och Påryd ARV lades ner år 2010, 115 pumpstationer som tillhör det allmänna ledningsnätet samt ett antal pumpstationer som är i privat ägo eller ägs av andra kommunala förvaltningar. Det renade avloppsvattnet släpps via en tub till Kalmarsund. Ledningsnätet för dagvatten är 298,8 km varav självfallsledningar 298,6 km och tryckledningar 0,2 km. Dagvattenledningen har 8 st dagvattenpumpstationer, varav bolaget ansvarar för en och kommunen/gatuhållaren för 7 st. I centralorten Kalmar finns tre dämmen för rening av dagvatten. Recipienter för dagvattnet är, förutom Kalmarsund direkt, olika rinnande vattendrag och diken som Ryssbyån, Åbyån, Surrebäcken, Kläckebergabäcken, Hagbygärdediket via Törnebybäcken, Ljungbyån och Hagbyån. 1.5 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön Utgående renat avloppsvatten från reningsverket påverkar Kalmarsund framförallt genom tillförsel av näringsämnen (främst kväve och fosfor). Näringsämnen kan åstadkomma en ökad tillväxt av alger och annan växtlighet dvs. tillförsel av dessa ämnen leder till eutrofiering. Utöver näringsämnen innehåller det renade avloppsvattnet en viss mängd organiskt material vilket också kan leda till ökad syreförbrukning vid nedbrytning. En restprodukt som uppstår vid rening av avloppsvatten är det i processen avskilda slammet som under året användes till deponitäckning samt spridits på produktivmark. Transporter till och från reningsverket utgör en viss miljöpåverkan genom avgaser och buller. Det som transporteras till reningsverket är bl.a. externslam från yttre reningsverk och trekammarbrunnar samt kemikalier som används vid reningen. Från verket transporterades under året framför allt slam från upplagsplattan till EcoNova i Norrköping. 1.6 Vilka miljöförbättrande åtgärder som genomförts under året Åtgärder på ledningsnät och pumpstationer, se bilaga 3b. Verksamhetsbeskrivningen fortsätter på bilaga: Bifogades med miljörapporten 2004 Karta över anläggningen (inkl markerade utsläppspunkter) finns på bilaga: Bifogades med miljörapporten 2004 Karta över anläggningen redovisades i miljörapport avseende år: Bifogades med miljörapporten 2004 3

Version 2008-01-08 2. GÄLLANDE BESLUT MED VILLKOR OCH KOMMENTAR 2.1 Tillstånd Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser 1995-10-16 Länsstyrelsen Utsläpp av renat avloppsvatten från KARV till Kalmarsund. 1999-11-26 Länsstyrelsen Beslut ang. begäran om förlängning av prövotid i prövningsärende samt förstagångsbesiktning vid KARV. 2001-12-31 Länsstyrelsen Fastställelse av slutliga villkor för totalfosfor. Riktvärdet 0,3 g/m³ börjar gälla från 2002-01-01. 2007-06-08 Länsstyrelsen Upphävande av kontrollprogram. 2007-11-13 Länsstyrelsen Upphävande av villkor 14 och ändring av villkor 17. 2010-03-11 Länsstyrelsen Förtydligande av villkor 17 2.2 Gällande beslutstext, dvs typ av produktion och produktionsmängd Anläggningen är dimensionerad för att mottaga och behandla avloppsvatten med en föroreningsmängd motsvarande 100 000 pe (6 960 kg BOD 7 per dygn) Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts Antalet pe är beräknat till totalt 61 957 beräknat på 70 g/person, dygn. Den faktiska belastningen för KARV beräknad på 63 g/person, dygn ger 68 841 pe. Belastningen från industrin var 14 185 pe (70 g) eller 15 769 pe (63 g). Den externa belastningen uppgick till sammanlagt 1 352 pe (70 g) varav 1 328 från Kalmar Airport eller 1 502 pe (63 g) varav 1 475 från Kalmar Airport. Observera att belastningen från Kalmar Airport var betydligt högre än tidigare år. Detta beror förmodligen på en strängare vinter. Antal anslutna personer var 54 913, då är även personerna i Tvärskog inkluderade. Beräkningsmodellen för antal pe bygger på schablonvärden, därför kan antal anslutna personer och beräknat antal pe samt pe från industri och övrig extern verksamhet skilja något. BOD 7 - belastningen uppgick som årsmedelvärde till 4 300 kg per dygn (angett med två gällande värdesiffror). Maxbelastning av 51 prov var 5 700 kg/d den 20 december. Reduktionen var flödesvägt 98 %. BOD 7 - belastningen överskreds inte vid något provtagningstillfälle. 4

Reningsverket är per dygn dimensionerat för: 22 000 m³ 6 960 kg BOD7 810 kg kväve 225 kg fosfor Version 2008-01-08 Det dimensionerande inkommande flödet överskreds vid 53 av årets 365 dygn. När det gäller flödet är det verkliga dimensionerande flödet 33 600 m³/dygn (se besiktningsrapport 2008-11-24). Överrinning från dagvatten till spillvatten är den största orsaken till ett överbelastande inkommande flöde. Belastningen av kväve överskreds vid sex av 51 provtagningstillfällen. Maxbelastningen var 937 kg/dygn den 23 november. Årsmedelvärdet för kväve är beräknat till 705 kg/dygn. Reduktion flödesvägt var 59 %. Belastningen av totalfosfor överskreds inte vid något provtagningstillfälle. Maxbelastningen var 139 kg den 21 maj. Årsmedelvärdet för fosfor är beräknat till 113 kg/dygn. Reduktionen flödesvägt var 95 %. 2.3 Gällande villkor respektive föreskrift i föreläggande 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk och kemisk rening, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i ansökningshandlingar eller i övrigt åtagit sig, dock med beaktande av de undantag som efterföljande villkor kan föranleda. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen förutsatt att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. 2. Detaljprojektering avseende om- och tillbyggnad av avloppsreningsverket för kvävereduktion skall ske i samråd med länsstyrelsen. 3. Det för kvävereduktion om- och tillbyggda avloppsreningsverket skall tas i drift senast 1997-12-31 och vara intrimmat senast 1998-09-30. Förstagångsbesiktning skall därefter genomföras inom tid som länsstyrelsen föreskriver. 4. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. 5. Resthalterna av BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga 10 mg/l som gränsvärde, beräknat som medelvärde för kalenderkvartal, och som riktvärde, beräknat som medelvärde för månad. 6. Resthalterna av totalkväve i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga 15 mg/l som riktvärde, beräknat som medelvärde för kalenderår. Kommentar till hur samtliga villkor eller föreskrifter uppfyllts Villkoret uppfyllt. Villkoret uppfyllt (1995-96). Villkoret är uppfyllt. Reningsverket har trimmats in och förstagångsbesiktning utfördes under år 2000. Villkoret uppfyllt. Villkoret uppfyllt BOD 7 -halten överskreds inte vid något tillfälle. Årsmedelvärdet var 5,2 mg/l Se bilaga 7 Villkoret ej uppfyllt Årsmedelvärdet flödesvägt var 16,4 mg/l. Fram till slutet av november 2010 hölls riktvärdet 15 mg/l. Den kraftiga nederbörden i november gjorde sedan att för hög hydraulisk belastning av kallt vatten slog ut kvävereningsprocesssen. Se vidare under övriga upplysningar punkt 9. 5

7. Resthalterna av BOD 7 och totalfosfor i det behandlade avloppsvattnet får under ombyggnads- och intrimningsperioden ej överstiga 15 respektive 0,5 mg/l som riktvärde, beräknat som medelvärde för månad 8. Med riktvärde i villkor 5, 6 och 7 menas ett värde, som om det överskrids, medför skyldighet för bolaget att vidta åtgärder så att värdet kan hållas. 9. Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till tillsynsmyndigheten. 10. Val och byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av länsstyrelsen. 11. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall samråd ske med länsstyrelsen, som får föreskriva att erforderliga åtgärder vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Miljönämnden skall underrättas. 12. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. 13. Eftersedimenteringsbassängerna får utnyttjas för magasinering av behandlat avloppsvatten för energiåtervinning endast i den mån detta ej försämrar reningseffekten vid reningsverket. 14. Utöver vad som föreskrivs i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av utsläpp från avloppsanläggningar (SNFS 1990:14) och föreskrifter om skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2), skall fortlöpande kontroll vid anläggningen ske av belastningsförhållanden, anläggningens funktion, slamhantering och tillståndet i recipienten. Förslag till kontrollprogram skall upprättas och inlämnas till länsstyrelsen för godkännande inom tid som länsstyrelsen föreskriver. 15. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten, dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. För ändamålet skall finnas en särskilt upprättad, aktuell drift- underhåll- och förnyelseplan, s.k. DUF-plan, omfattande hela det aktuella tillrinningsområdet till reningsverket. Bolaget skall årligen till länsstyrelsen redovisa genomförda samt planerade åtgärder och effekterna av dessa i enlighet med denna plan. 6 Villkoret är inte längre aktuellt. Version 2008-01-08 Villkoret uppfylls. Kalmar Vatten AB arbetar både långsiktigt och kortsiktigt med att komma tillrätta med överutsläppen av kväve. Se vidare under punkt 9 Villkoret uppfylls Kalmar Vatten för en kontinuerlig dialog med tillsynsmyndigheten så snart driftstörningar av något slag uppstår i verket eller vid pumpstationerna. Villkoret uppfylls. Byte av fällningskemikalie har inte skett under 2010. Villkoret uppfylls. Kalmar Vatten anmälde 2010-03-01 att efterfällningen behövde stängas av under tre timmar i början av mars på grund av underhåll. Inga övriga underhålls- eller ombyggnadsarbeten har skett under året. Villkoret uppfylls. Erforderlig doseringsutrustning finns tillgänglig med detaljerad beskrivning hur det skall gå till. Kemikalier kan erhållas med relativt kort varsel. Inte aktuellt. Vilkoret upphävdes 2007-11-13. Bolagets miljöledningssystem uppfyller väl intentionerna och kraven i förordningen om egenkontroll. Villkoret uppfylls. I bilaga 3b redovisas årets större arbeten på ledningsnätet, såväl utbyggnader som renoveringsarbeten. Planerade saneringar och förnyelser av ledningsnätet finns registrerade i en lista med vad som är planerat och när. Listan uppdateras kontinuerligt efter behov. Inom det mer vardagliga arbetet med drift och underhåll finns en lista med vad som behöver rotskäras och spolas respektive år, därutöver tillkommer akuta åtgärder. TV-inspektioner sker fortlöpande efter behov (ca 1 dag/vecka).

16. Bräddning av obehandlat avloppsvatten till Västra sjön får ej förekomma. 17. Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten senast den 30 april 2008 ha utrett vilka brädd- och nödutlopp för obehandlat avloppsvatten som bör vara försedda med galler eller motsvarande avskiljningsanordning. Tillsynsmyndigheten får besluta om vilka bräddoch nödutlopp som ska förses med galler eller motsvarande avskiljningsanordning. Åtgärder ska vara genomförda senast den 31 december 2009. 18. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer samt i huvudsaklig överensstämmelse med Naturvårdsverkets allmänna råd för hantering av slam från avloppsreningsverk. 19. En handlingsplan skall upprättas med avsikt att minska belastningen på avloppsanläggningen av kemikalier och tungmetaller från såväl industrier som hushåll. Handlingsplanen skall innehålla en tidsbunden genomförandeplan med inventering av föroreningskällor, en klassificering av mängden och typen av förekommande föroreningar utifrån de störningar på avloppsanläggningen och slammet dessa kan innebära samt förslag till åtgärder för att minska störningarna till acceptabel nivå. Handlingsplanen skall tillställas länsstyrelsen senast den 31 december 1996 för godkännande. 20. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller att slammets kvalitet försämras. Avloppsvatten från industrier och andra miljöstörande verksamheter, t ex bilvårdsanläggningar, skall i görligaste mån renas i egen reningsanläggning innan det avleds till spillvattennätet, alternativt att slutna anläggningar utförs. 21. Om verksamheten medför besvärande lukt i omgivningen skall bolaget vidta erforderliga åtgärder för att motverka störningarna. 22. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostäder än 50 db(a) dagtid (kl. 07-18), 45 db(a) kvällstid (kl. Version 2008-01-08 Villkoret uppfylls. Det är inte fysiskt möjligt att brädda från Kalmar ARV till Västra sjön. Däremot kan bräddning ske vid stopp eller pumphaveri vid pst Södra Utmarken, vilket inte har förekommit under 2010. Villkoret är uppfyllt. Kalmar Vatten hänvisar till Länsstyrelsens underrättelse, diarienummer 555-4796-08, daterad 2010-03-11. Villkoret uppfylls. Transporterna sker med entreprenör. Sluthanteringen sköttes första halvåret av Econova och sista halvåret av BioRec. Slammet har delvis förädlats till en produkt som används till sluttäckning av deponi. Resterande har spridits på produktivmark. Villkoret är uppfyllt En handlingsplan daterad 1996-12-30 godkändes av tillsynsmyndigheten enligt beslut 246-80-97 daterad 1997-03-07. Arbetet fortgår genom information till abonnenterna, via hemsida, studiebesök etc. Under år 2010 skedde slamcertifiering enligt REVAQ. Vilkoret efterlevs i samband med remisser och inventeringar. Vid några tillfällen har Arla släppt ut vatten från sina saltkar, vilket inneburit mindre processtörningar. Beroende på väderlek kan det lukta då och då i omgivningarna runt reningsverket. Lukt kan komma från verksamheten på KARV, pumpstationer, biogasanläggningen eller KLS ARV. Under året har några klagomål inkommit som har kunnat redas ut. Villkoret efterlevs. Det har aldrig kommit in några klagomål på buller. 7

18-22) och under sön- och helgdagar (kl. 07-18) samt 40 db(a) nattetid (kl. 22-07). 23. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får från och med den 1 januari 2002 ej överstiga 0,3 mg totalfosfor per liter som riktvärde, beräknat som medelvärde för kalenderår. 24. Överskrids det riktvärde som angivits i villkor 23 mer än tillfälligt åligger det bolaget att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Föreskrifter: Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av utsläpp från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tät bebyggelse (SNFS 1990:14). Naturvårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter (NFS 2000:15). Version 2008-01-08 Villkoret är uppfyllt. Medelvärdet flödesvägt för året var 0,29 mg/l Se bilaga 7 Villkoret efterlevs. Föreskrifterna efterlevs. Rutiner och instruktioner finns i VerksamhetsLedningsSystemet (VLS). Föreskrifterna efterlevs. Rutiner och instruktioner finns i VLS. 2.4 Föreläggande/anmälningsärende enligt miljölagstiftningen, gäller även föreläggande beträffande farligt avfall, transporttillstånd, m.m. Datum Beslutsmyndighet Beslut avser 2008-05-21 Länsstyrelsen Uppföljande provtagning av tvättvatten från renstvätt 2010-09-13 Länsstyrelsen Uppföljning av mängd och kvalité på det vatten som pumpas till dagvattnet under renovering av rågasledningarna 2011. 2.5 Övriga beslut 3. KONTROLLPROGRAM OCH RUTINER FÖR EGENKONTROLL 3.1 Kontrollprogram/Rutiner för egenkontroll Rutin för egenkontroll Upprättad: Senast reviderad: Sker kontinuerligt Kontrollprogram Beslutsdatum : Beslutsmyndighet: Senast reviderad: 8

Version 2008-01-08 4. DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN 4.1 Faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning under året Inkommande vattenflöde till Kalmar avloppsreningsverk har under 2010 varit 6 366 049 m³ vilket motsvarar ett medeltimflöde på 727 m³/h och ett medeldygnsflöde på 17 441 m³. Det maximala flödet under ett dygn var 58 556 m³ den 23 november och minimala flödet 11 713 m³ den 11 juli. Mängden tillskottsvatten var 1 900 222 m³ vilket motsvarar 29,8 %, vilket är en betydligt högre siffra än tidigare år. Det är svårt att helt jämföra renvattenmängden med avloppsmängden eftersom antalet anslutningar för dricks- respektive avloppsvatten är något olika. Inkommande avloppsvatten: MAX Flödesvägt Datum Medel Flödesvägt BOD7 5 666 kg/d 250 mg/l 2010-12-20 4 337 kg/d 245 mg/l CODcr 12 131 kg/d 420 mg/l 2010-05-21 8 976 kg/d 508 mg/l TOC 3 466 kg/d 120 mg/l 2010-05-21 2 615 kg/d 148 mg/l P-tot 139 kg/d 4,8 mg/l 2010-05-21 113 kg/d 6,4 mg/l N-tot 937 kg/d 37 mg/l 2010-11-23 705 kg/d 39,9 mg/l SS 8 665 kg/d 420 mg/l 2010-05-21 4 979 kg/d 282 mg/l Utgående avloppsvatten: MAX Flödesvägt Datum Medel Flödesvägt BOD7 820 kg/d 14 mg/l 2010-11-23 92 kg/d 5,2 mg/l CODcr 3 748 kg/d 64 mg/l 2010-11-23 932 kg/d 53 mg/l TOC 1 288 kg/d 22 mg/l 2010-11-23 327 kg/d 19 mg/l P-tot 39 kg/d 0,67 mg/l 2010-11-23 5,1 kg/d 0,29 mg/l N-tot 867 kg/d 14,8 mg/l 2010-11-23 288 kg/d 16,4 mg/l NH4-N 562 kg/d 26,8 mg/l 2010-12-27 142 kg/d 8,1 mg/l SS 1 757 kg/d 30 mg/l 2010-11-23 212 kg/d 12,1 mg/l 4.2 Drifttid Antal driftsdagar/driftstimmar: Typ av produktion Rening av avloppsvatten Tidsperiod och driftsdagar samt timmar per driftsdag Reningsverket är i drift under hela dygnet året runt. 4.3 Allmänt (kort om förhållanden under aktuellt år, antal anställda, genomförda utbildningar m.m.) Samtliga medarbetare har utbildning inom sina ansvarsområden. Under året deltog samtliga anställda i utbildningar enligt VLS utbildningsregister. Dokumentation om genomgången utbildning finns att tillgå på avloppsreningsverket. 4.4 Driftstörningar samt vidtagna åtgärder (olyckor, klagomål eller liknande händelser) Bräddningarna under året domineras snösmältningen av den kraftiga nederbörd som vi hade i slutet av november, se bilaga 3c. Fram till slutet av november 2010 hölls riktvärdet för totalkväve på 15 mg/l. Den kraftiga nederbörden i november gjorde sedan att för hög hydraulisk belastning av kallt vatten slog ut kvävereningsprocesssen. Se vidare under övriga upplysningar punkt 9. 9

Version 2008-01-08 4.5 Ange vilka undersökningar om miljöpåverkan från varor som verksamheten tillverkar som har gjorts, samt eventuella åtgärder som vidtagits för att minska denna miljöpåverkan (För att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande) 4.6 Reningsanläggningar reningseffekt och tillgänglighet (Här kommenteras även rening av olika delströmmar, återvinningsanläggningar ph-justeringsutrustning, driftövervakning, etc) Det inkommande avloppsvattnet passerar genom fingaller med 3 mm spaltvidd uppdelat i två linjer. Bakom det ena gallret finns en provtagningspump för inkommande vatten. Efter gallren samlas vattnet i en mätränna där flödesmätning sker. Denna flödesmätare ger reningsverkets officiella flödesuppgifter. Rejektvatten samt avloppsvatten från den interna pumpstationen trekanten, innehållande tvättvatten från renstvätt, kylvatten från Biogasanläggning samt flytslam från mellansedimenteringen leds till en punkt efter flödesmätaren. Slam från eftersedimenteringen leds till AS. Doseringen av förfällningskemikalierna styrs av det inkommande flödet. Dag-natt-dosering av förfällningskemikalierna används för att anpassa doseringen till belastningen. Efterfällning sker efter behov som fastställs efter driftskontroller av det utgående vattnets kvalitet med hänsyn till flöde, fosfat, siktdjup, suspenderade ämnen och totalfosfor. Denna kemikaliedosering kan utföras på olika sätt: - Ränndosering: kemikaliedoseringen styrs av flödet in till efterfällningssteget. Även här används dag-natt-dosering. - Luckdosering: kemikaliedosering sker med en högre dosering när försedimenterat vatten går förbi biosteget in till efterfällningssteget. Luckan öppnas för försedimenterat vatten då flödet in till biosteget överskrider ca 1 400 m³/h. I stort sett all driftövervakning sker med hjälp av PLC som sänder larm till övervakningssystemet i kontrollrummet i huvudbyggnaden, där det kommer upp på larmlistor och i övervakningsbilder. A- larm sänds vidare till Minicall-text. Den drifttekniker som har beredskap får genom ett meddelande besked om vad som utlöst larmet. Vattnet passerar, innan det lämnar reningsverket, en brunn där en flödesmätare samt provtagningspump för utgående vatten är placerade. Uppgifter från flödesmätaren används endast för internt bruk. Utgående flöde antas vara detsamma som inkommande. Analyser som ingår i utsläppskontrollen, enligt egenkontrollprogrammet och SNFS 1990:14, som rapporteras till Länsstyrelsen, utförs av VA-lab (ackr. nr. 1662) samt konsultlaboratorium enligt punkt 4.10. Analyser utanför utsläppskontrollen används för driftoptimering. Delströmmar från Arla Foods AB, Flygplatsen, lakvatten från avfallsupplaget på Moskogen samt lakvatten från gamla deponin på Tegelviken leds tillsammans med vatten från hushållen till Kalmar avloppsreningsverk. Under 2010 pumpades 98 475 m 3 lakvatten från Moskogens avfallsupplag och 15 792 m 3 lakvatten från gamla deponi på Tegelviken till Kalmar avloppsreningsverk. Föroreningshalter vid bräddning på ledningsnätet på grund av hydraulisk överbelastning antas vara i samma storleksordning som medelhalterna vid höga flöden i inkommande vatten till verket. Föroreningshalter vid bräddning på ledningsnätet på grund av drifthaveri antas vara i samma storleksordning som medelhalterna i inkommande vatten för året. Slamprovtagning: Varje driftdag tas två knytnävstora prov av avvattnat slam ut från centrifugerna. Proverna sparas i frys som månadssamlingsprov respektive kvartalssamlingsprov. Ett delprov av samlingsprovet analyseras med avseende på föreskrivna parametrar vid avslutad provtagningsperiod. Då månaden är slut lämnas slam in för analys av ph, TS, GF, näringsämnen samt metaller. Då kvartalet är slut lämnas slam in för analys av TS, Nonylfenol, PAH samt PCB. Då året är slut lämnas slammet in för analyser som krävs enligt REVAQ. 10

Version 2008-01-08 4.7 Ange vilka åtgärder som genomförts för att minska risker vid verksamheten (Har några rutiner för att undersöka risker ändrats under året) Riskanalys finns för miljö och arbetsmiljö som uppdateras årligen. Under året har inga nya risker identifierats. Pumpstationer förses successivt med radiokommunikation i syfte att förbättra övervakningen. 4.8 Besiktningar (periodisk besiktning, övriga besiktningar exempelvis av oljecisterner) Periodisk besiktning utfördes 2008-11-24 av Mark och Vatten Ingenjörerna AB. 4.9 Åtgärder som har vidtagits för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer I enlighet med bolagets VLS system uppdateras en del rutiner och instruktioner fortlöpande under året. Slamhanteringen har setts över och under 2010-2011 skall två centrifuger installeras bl.a. 4.10 En kommenterad sammanfattning av resultatet av samtliga utförda mätningar, beräkningar och undersökningar. (Här beskrivs bland annat hur mätinstrument och provtagare fungerat under året, genomförda kvalitetssäkringsåtgärder, besiktningar, etc. Starkt avvikande resultat skall kommenteras gällande orsak till avvikelsen) Provtagare och mätinstrument har fungerat bra under året. Inga driftstörningar har orsakats p.g.a. mätinstrumenten. Alla provtagare och online-instrument får daglig tillsyn under vardagarna och viss tillsyn under helgerna. Enligt ett serviceavtal utför leverantören service på fosfatmätare, nitratmätarna och ammoniummätarna. Online-instrumenten kontrolleras regelbundet mot laboratoriets analysvärden. Provtagningen av inkommande och utgående avloppsvatten är flödesstyrd. Proverna på slam- och metallanalyser sänds till Eurofins Sverige AB (ackr. nr. 1125) övriga analyser är gjorda av VA-lab (ackr. nr. 1662). Bilaga 10 11

Version 2008-01-08 5. RESURSANVÄNDNING 5.1 Förbrukning av råvaror och kemiska produkter Fällning Förbrukningen av järnklorid PIX 111 som används som fällningskemikalie har varit 304,1 ton under 2010. Det motsvarar en dosering av 48 g järnklorid per m³ inkommande (exkl. internflöde). Magnaflock 919 1,6 ton DPWS 01035 37 ton Pluspac 1465 236,3 ton Slambehandling Magnafloc 2025 2 ton Natriumbikarbonat E 500 1,85 ton Nordfloc C-60 1,25 ton Nordfloc C-91 0,75 ton Nordfloc CE-106WD 5,75 ton Zetag 8140 12,2 ton BDP-035 3,72 ton BDP-100 0,15 ton BDP-200 0,09 ton BDP-300 0,075 ton Annat Natriumhypoklorit 1,85 ton FLOPAM DW 340DB 14,7 ton = skumbekämpningsmedel CONTRASPUM E 640 2,3 ton = skumbekämpningsmedel Säkerhetsdatablad till samtliga kemikalier finns hos arbetsledaren, vid användningsplatsen och i Kalmar Vattens verksamhetsledningssystem. Servicebilar för drift och underhåll: Bensin 2,17 m³ Diesel 13,42 m³ Biogas 407 Nm³ Transport av slam från anläggningen: Diesel 38,8 m³ Motorolja 93 l Hydraulolja Vegetabilisk miljövänlig Glykol 41 l Smörjfett 11 kg. Spolarvätska koncentrerad 32 l 110 l 5.2 Åtgärder som vidtagits för att byta ut kemiska produkter och biotekniska organismer mot mindre farliga alternativ Övergång skedde från analys av COD Cr där kyvetterna innehöll kvicksilver till analys av TOC år 2007. Nivåvippor innehållande kvicksilver byts ut efter hand. 5.3 Förbrukning av vatten Kommunalt vatten 36 175 m³ Enskild vattentäkt m³ 12

Version 2008-01-08 5.4 Energianvändning Energi (förbrukad eller avgiven energi) Olja, gas och fjärrvärme är tillsammans med Kalmar Biogas AB Energislag m³ kwh/mwh ton Typ El 5 929 MWh Olja 5,91 m³ Gas/gasol 562 203 Nm 3 Biobränsle Värmepump Fjärrvärme Spillvärme 1 361 MWh Drivmedel inkl miljöklasser Övrigt 5.5 Ange transportmedel samt frekvens av ingående, utgående och interna transporter Kemikalietransporter till verket ca 65 st Slamtransporter från verket 161 st Slamtransporter från avvattning till upplag 921 st 7 st servicebilar för drift och underhåll ca 1100 st Gods och postleveranser ca 300 st Externslam till verket ca 750 st Rens från renstvätt 53 st 5.6 Kommentarer om Ert arbete med att minska förbrukning av råvaror och energi (övergång till förnyelsebar energi och/eller energieffektivisering samt miljöanpassning av transporter) Kalmar Vatten har som mål att andelen förnyelsebara bränslen år 2010 ska vara >15 %. Utbildning i Eco-driving för anställda genomfördes under våren 2010. 6. UTSLÄPP TILL VATTEN OCH LUFT Bakgrunden till de resultat av mätningar och undersökningar som ska redovisas kan vara: - kontroll mot gällande villkor i tillståndsbeslut eller enligt föreskrifter - stadganden i förelagda kontrollprogram - kontroll av resultat av en frivillig vidtagen åtgärd för att minska miljöpåverkan, t ex förändring av produkt 6.1 Redovisning av uppgifter enligt kraven i vissa föreskrifter SNFS 1990:14 3 SNFS 1994:2 4 NFS 2001:11 5 NFS 2002:26 6 NFS 2002:28 7 3 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. 4 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. 5 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar. 6 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar meden installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. 7 Avfallsförbränning. 13

Version 2008-01-08 6.2 Sammanställning av årets utsläppsmängd till luft Ange om uppgiften avser totalt utsläpp eller ett delflöde genom att markera T eller D i aktuell kolumn. Ange M eller C för metod om hur värdet tagits fram, där M=mätning (av föroreningshalter och flöden) och C=beräkning (kombination av schablonvärden med förbrukning eller produktion, massbalanser). Parameter Utsläppsmängd Enhet Ursprung Total/ Delflöde Metod Recipient 6.3 Specificering av utsläpp till luft lämnas i bilaga : Bilaga inlämnad: Ja Nej 6.4 Sammanställning av årets utsläppsmängd till vatten Ange om uppgiften avser totalt utsläpp eller ett delflöde genom att skriva T eller D. Ange M eller C för metod om hur värdet tagits fram, där M=mätning (av föroreningshalter och flöden) och C=beräkning (kombination av schablonvärden med förbrukning eller produktion, massbalanser). Parameter Utsläppsmängd Enhet Ursprung Total/ Delflöde Metod Recipient BOD 33,5 ton/år Avloppsvatten T M Kalmarsund TOC 119 ton/år Avloppsvatten T M Kalmarsund COD 340 ton/år Avloppsvatten T C Kalmarsund P-tot 1,87 ton/år Avloppsvatten T M Kalmarsund N-tot 105 ton/år Avloppsvatten T M Kalmarsund NH4-N 51,8 ton/år Avloppsvatten T M Kalmarsund SS 77,3 ton/år Avloppsvatten T M Kalmarsund Hg 0,329 kg/år Avloppsvatten T M Kalmarsund Cd 0,329 kg/år Avloppsvatten T M Kalmarsund Pb 3,50 kg/år Avloppsvatten T M Kalmarsund Cu 47,5 kg/år Avloppsvatten T M Kalmarsund Zn 118 kg/år Avloppsvatten T M Kalmarsund Cr 1,89 kg/år Avloppsvatten T M Kalmarsund Ni 16,5 kg/år Avloppsvatten T M Kalmarsund Al 2 770 kg/år Avloppsvatten T M Kalmarsund 6.5 Specificering av utsläpp till vatten anges i bilaga: 2 Bilaga inlämnad: Ja Nej 14

Version 2008-01-08 7. AVFALL OCH FARLIGT AVFALL AVF= Avfallsförordningen (2001:1063) 7.1 Avfall till deponering, förbränning, biologisk behandling t.ex brännbart industriavfall (till förbränning), brännbart byggavfall, ej brännbart avfall (till deponi), organiskt avfall (till rötning). Avfallsslag Avfallskod (sexsiffrig) enl bil 2 AVF Mängd/år (ton) Transportör Mottagare Anläggning för slutligt omhändertagande Slutligt omhändertagande (deponering, förbränning etc) Brännbart hushålls avfall 200301 6,97 KSRR KSRR Linköping och Norrköping Rens 190801 184 m 3 KSRR KSRR Linköping och Norrköping Förbränning Förbränning Sand 190802 9,8 m 3 KVAB Utfyllnad 7.2 Grundläggande karaktärisering av avfall som ska deponeras (enligt NFS 2004:10) Avfallsslag Avfallskod (sexsiffrig) enl bil 2 AVF Karaktärisering utförd Krav på överensstämmelseprovning Ja Ja, senaste analysen bifogas Nej Nej Ja Ja, senaste analysen bifogas Nej Nej Ja Ja, senaste analysen bifogas Nej Nej Ja Ja, senaste analysen bifogas Nej Nej Ja Ja, senaste analysen bifogas Nej Nej 7.3 Avfall till återanvändning/återvinning (t.ex. papper, glas, metallskrot, hårda resp mjuka plastförpackningar, textil, trä etc) Avfallsslag Kontorspapper Avfallskod (sexsiffrig) enl bil 2 AVF Mängd/år (ton) Transportör Mottagare 200101 5,4 m 3 KSRR Stena AB i Kalmar Wellpapp 150101 9,8 m 3 KSRR Stena AB i Kalmar Plast 150102 3 m 3 KSRR Stena AB i Kalmar 15

7.4 Åtgärder som vidtagits under året för att minska avfallsmängderna och/eller öka återvinningsgraden: Version 2008-01-08 7.5 Farligt avfall till deponering, återvinning förbränning och behandling Avfallsslag Avfallskod (sexsiffrig) enl bil 2 AVF Mängd/år (ton) Transportör Mottagare Bortskaffnings- eller återvinningsförfaranden enl bil 4 och 5 AVF Lysrör med kvicksilver Data- och elektronik Laboratorie kemikalier 200121 130 st KVAB KSRR, Tegelvikens återvinnings central 200135 84 kg KVAB KSRR, Tegelvikens återvinnings central 160506 8,8 liter EB Logistik AB Hach Lange AB R3, R4, R5 R4 R4 7.6 Sker behandling av farligt avfall i egen verksamhet Avfallsslag Avfallskod (sexsiffrig) enl bil 2 AVF Mängd/år (ton) Behandlingsmetod 7.7 Åtgärder för att minska mängden farligt avfall från verksamheten och/eller minska avfallets farlighet Övergång skedde från analys av COD Cr där kyvetterna innehöll kvicksilver till analys av TOC år 2007. Nivåvippor innehållande kvicksilver byts ut efter hand. 8. OMGIVNINGSKONTROLL har inte genomförts under året har genomförts under året för vatten luft buller mark Verksamheten är medlem i vattenvårdsförbund: Kalmar läns kustvattenkommitté luftvårdsförbund: övrigt: 16

Version 2008-01-08 En kommenterad sammanfattning av resultatet av utförda mätningar, beräkningar och undersökningar i omgivningen framgår av bilaga nr: av tidigare inlämnad rapport: (titel och datum) av beskrivning nedan: Kalmar Vatten AB är medlem i Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån och Kalmar läns kustvattenkommitté. Resultaten från dessa undersökningar rapporteras till Länsstyrelsen. 9. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR (information av intresse från miljö- och hälsoskyddssynpunkt och som inte framkommit tidigare i rapporten samt information om eventuella förändringar t ex buller, lukt) Kalmar Vatten arbetar med frågan om åtgärder för att komma tillrätta med de höga totalkvävehalterna på flera sätt, både kortsiktigt och mer långsiktigt. Under året har arbetet med sanering av ledningsnätet fortsatt i hög takt. Detta gör att vi med tiden kommer att klara häftig nederbörd utan att det blir några förödande konsekvenser för reningsverket. Under innevarande år kommer centrifugerna att vara utbytta och detta påverkar kvävereningen på så sätt att vi bättre kan styra rejektvattnet och slipper störtbelastningar. Under innevarande år kommer vi också att påbörja renoveringen av AS-steget och ersätta våra gamla blåsmaskiner. Det kommer att förbättra syresättningen och förutsättningarna för kväverening blir bättre. Denna investering beräknas kosta 5-6 miljoner kronor och beräknas påbörjas under hösten 2011. Resultatet av dessa förbättringar kommer kanske inte att kunna påvisas förrän under 2012. I dagsläget är detta ovisst. Parallellt med detta har Kalmar Vatten påbörjat ett projekt för att titta på förutsättningarna att långsiktigt bygga om hela reningsverket. Vi har kallat detta Systemanalys för spillvattenhantering i Kalmar. Utförare är CIT Urban Water Management AB som ägs till hälften av Stiftelsen Chalmers Industriteknik och målet är att jämföra olika alternativa avloppsreningssystem för Kalmar avloppsreningsverk att införas inom en femårsperiod. Slutrapport om detta beräknas vara klart till i augusti 2011. 10. UNDERSKRIFT AV DEN ANSVARIGE FÖR VERKSAMHETEN PÅ PLATSEN Elektroniskt godkänd via SMP Datum 2011-03-25 Namnunderskrift Namnförtydligande och befattning Jörgen Madebrink, VD 17

Bilaga till miljörapport för år : 2010 Efterlevnaden av SNFS 1990:14 Bilaga 1 Anslutning och belastning Kommun: Kalmar Avloppsreningsverk: Kalmar Avloppsreningsverk Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket 54 987 (p) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket 54 913 (p) Medelvärde, se Maxdygn bilaga 8 Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat 61 957* utifrån BOD-belastning i inkommande vatten (*70 g/pers,dygn) 80 943* (*70 g/pers,dygn) (70 g/person,dygn) 68 841** 89 937** (**63 g/pers,dygn) (**63 g/pers,dygn) - därav från industri (pe) 14 185* 15 769** - därav externbelastning (uppskattad antal pe) Lakvatten 24* och Kalmar Airport 1 328* Lakvatten 27** och Kalmar Airport 1 475** - mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar (uppskattat antal pe) Slammet leds direkt till externslammottagningen 4 413 m 3 - slam från industri Slammet levereras till biogasanläggningen. - slam från andra avloppsreningsverk Slammet leds direkt till externslammottagningen 1 509 m 3 ange ev förbehandling Dimensionering (pe eller BOD 7 (kg/d)) 100 000 pe eller 6 960 kg/d För turistort (antal pe) högsäsong lågsäsong Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 727 Medelvärde (m 3 /d) 17 441 Maxvärde (m 3 /d) 58 556 (23 nov) Minvärde (m 3 /d) 11 713 (11 juli) Totala årsflödet (m 3 /år) 6 366 049 Mängd ovidkommande vatten* (m 3 /år) 6 366 049 4 465 827 = 1 900 222 m3 Del av totala flödet (%) 29,8 % *Ovidkommande vatten=behandlat vatten-debiterad mängd vatten Medelvärde (m 3 /h) Medelvärde (m 3 /d) Maxvärde (m 3 /d) Minvärde (m 3 /d) Totala årsflödet (m 3 /år) Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Utgående vattenflöde från reningsverket anses vara samma som inkommande vattenflöde. Dimensionerande flöde m 3 /h Qmax 2 770 m 3 /d 22 000

Bilaga 2 Utsläppskontroll vatten Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd (ton/år) inkl Mängd (ton/år) exkl Typ av och antal prov (maxdygn) bidrag från rejekt bidrag från rejekt (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 245 4 337 250 5 666 1 608 1 583 Dp 51 CODCr 508 8 976 420 12 131 3 375 3 276 Dp 51 TOC 148 2 615 120 3 466 989 955 Dp 51 P-tot 6,4 113 4,8 139 42,4 41,2 Dp 51 N-tot 39,9 705 37 937 309 257 Dp 51 NH4-N Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Provtagning. Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Ja Nej Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) Reduktion (%) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 5,2 91,7 14 820 33,5 97,9 Dp 52 CODCr 53 932 64 3 748 340 89,6 Dp 52 TOC 19 327 22 1 288 119 87,5 Dp 52 P-tot 0,29 5,13 0,67 39 1,87 95,4 Dp 52 N-tot 16,4 288 14,8 867 105 59,1 Dp 52 NH 4 -N 8,1 142 26,8 562 51,8 Dp 52 SS 12,1 212 30 1 757 77,3 95,7 Dp 52 Metaller Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d Hg <0,0001 0,0009 <0,0001 0,0009 0,3285 Dp 12 Cd 0,00014 0,0023 0,00013 0,0033 0,8395 Dp 12 Pb 0,0026 0,0407 0,0026 0,066 14,9 Dp 12 Cu 0,0467 0,739 0,061 0,82 270 Dp 12 Zn 0,0976 1,54 0,12 1,76 562 Dp 12 Cr 0,0019 0,0306 0,0031 0,039 11,2 Dp 12 Ni 0,0041 0,0652 0,057 0,111 23,8 Dp 12 Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d Hg <0,0001 0,0009 <0,0001 0,0009 0,329 Vp 12 Cd <0,0001 0,0009 <0,0001 0,0009 0,329 Vp 12 Pb 0,0006 0,0096 0,0009 0,020 3,50 Vp 12 Cu 0,0080 0,13 0,0088 0,223 47,5 Vp 12 Zn 0,0218 0,323 0,036 0,736 118 Vp 11 Cr <0,001 0,00520 0,0016 0,0211 1,89 Vp 12 Ni 0,0028 0,0452 0,0035 0,089 16,5 Vp 11 Al 0,4690 7,60 1,5 30,7 2 774 Vp 12 Fe Vid mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning.

Bilaga 3 Bräddning Bräddat vatten vid reningsverket, föroreningsmängder Det är inte fysiskt möjligt att brädda vid Kalmar ARV Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m 3 /år) 44 625 Mängd p.g a. drifthaveri (m 3 /år) 769 Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 43 856 Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD7 2,66 CODCr 8,75 P-tot 0,0974 N-tot 0,735 NH4-N Total mängd (kg/år) Hg 0,00258 Cd 0,00581 Pb 0,116 Cu 1,88 Zn 3,15 Cr 0,0674 Ni 0,196 För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) Bräddningspunkt Kontrollmetod (se nedan) Recipient Frekvens (ggr/år) Antal timmar alt. ant. dgr. Volym (m 3 /år) Orsak (drifthaveri el. överbelastning) Se bilaga 3c och 3d Kontrollmetoder, 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med frekvens+varaktighet 3)flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell

Miljörapport för år: 2010 Bilaga 3b Avloppsanläggning/Kommun KALMAR AVLOPPSRENINGSVERK KALMAR UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER Sträcka/Pumpstation Åtgärd Kod* Längd Orsak** Anmärkning meter Kalmarsundsparken, etapp 12 Omläggning V+S+D 812 ÅP Kalmarsundsparken, etapp 9 Omläggning V+S+D 2042 ÅP Kalmarsundsparken, etapp Stensbergsv/Ålg Omläggning V+S+D 509 ÅP Solvägen Omläggning V+S+D 1357 ÅP Södra vägen, östra delen Omläggning V+S+D 309 ÅP Södra vägen, Dr Margaretas väg Omläggning V+S+D 737 ÅP Strandgatan/ Malmbrogatan Omläggning V+S 155 ÅP Kölby, Ljungbyholm Utbyggnad V+S+D 450 NE Aspö Utbyggnad V+S 1510 NE Kv Gasten, Arenan Utbyggnad D 90 NE Dokumentvägen, Smedby Utbyggnad V+S+D 151 NE Vångerslät Omläggning+Utbyggnad V+S+D 950 ÅP Varvsholmen Utbyggnad V+S+D 409 NE Fjölebro, etapp 5 Utbyggnad V+S+D 838 NE Vid pumpstation P111, Påryd Omläggning S 18 ÅP Boholmsvägen Omläggning S 140 ÅP Manillagatan Omläggning V+S+D 1164 ÅP Tvärskog - Ljungbyholm Utbyggnad V+S 6956 NE Tvärskog - Ljungbyholm, etapp Byvägen Omläggning+Utbyggnad V+S 3005 ÅP Ledungsvägen m fl Omläggning V+S+D 1532 ÅP Infodring Norra Vägen Omläggning V 457 ÅP Törneby - Kv Pumpen Omläggning V 2450 ÅP Ölvingstorps by Omläggning+Utbyggnad V+S 2407 ÅP Halltorp - Ekenäs Utbyggnad V+S 680 NE Avloppspumpstation P136, Lillviken Omläggning S ÅP Avloppspumpstation P111, Påryd Omläggning S ÅP Avloppspumpstation, P133 Mören Utbyggnad S NE Avloppspumpstation, P138 Ölvingstorp Utbyggnad S NE Kommentarer *Koder S = Spillvatten **Orsak ÅP = Enligt åtgärdsprogram D = Dagvatten A = Akutåtgärd V = Vatten LB = Ledningsbrott K = Kombinerad OG = Ombyggnad gata NE= Ny exploatering Ö = Övrigt

Miljörapport för år: 2010 Bilaga 3c Avloppsanläggning/Kommun KALMAR AVLOPPSRENINGSVERK KALMAR BRÄDDNINGSUPPGIFTER FRÅN LEDNINGSNÄTET Redovisning av bräddning från enskilda bräddavlopp samt andra utsläpp från ledningsnätet (t.ex. vid ledningsbrott). Om antalet utsläppsplatser är stort kan alternativt den totala bräddningsmängden till olika recipienter redovisas. Bräddning till känsliga recipienter bör dock redovisas separat för varje bräddpunkt (se bilaga 3d). Plats för utsläpp Tillsyns- Ev. typ Kontroll- Bräddning vid hydraulisk överbelastning Bräddning vid driftavbrott Recipient Benämning frekvens av larm metod för Brädd- Bräddad Anmärkning Brädd- Bräddad Anmärkning bräddat frekvens mängd frekvens mängd (t.ex. orsak) vatten dygn/år m 3 /år dygn/år m 3 /år 2B Karltorpsvägen 1 ggr/v Radio Tid 15 000 Regn Se bilaga 3d 26B Karlsonns äng 1 ggr/v GSM Tid 1 500 Regn Se bilaga 3d 33B Rinkabyholm Södra 1 ggr/v Radio Tid 100 Regn Se bilaga 3d 34B Hossmo stom 1 ggr/v Radio Tid 100 Trasigt tidrelä Se bilaga 3d 36 Hossmo Smedja 1 ggr/v Radio Tid 520 Regn Se bilaga 3d 48A Rinkabyholm fd ARV 1 ggr/v Radio Tid 20 Rep. tryckledn Se bilaga 3d 50A Ljungbyholm fd ARV 3 ggr/v Radio Flöde & tid 8 606 Regn & snösm 189 Rep. tryckledn Se bilaga 3d 51A Kärleksstigen Ljungbyholm 1 ggr/v Optiskt Tid 500 Regn Se bilaga 3d 54B Länsmansvägen Vassmolösa 2 ggr/v Radio Tid 190 Snösmältning Se bilaga 3d 63A Läckeby fd ARV 1 ggr/m Optiskt Tid 1 000 Snösmältning Se bilaga 3d 71A Svartingstorp Läckby 2 ggr/m Radio Tid 1 400 Regn & snösm Se bilaga 3d 79A Roddarevägen 2 ggr/m Optiskt Tid 480 Regn Se bilaga 3d 84A Tomtebyholm 2 ggr/v Optiskt Tid 2 700 Regn Se bilaga 3d 101A Vallentins väg Trekanten 1 ggr/v GSM Tid 500 Regn Se bilaga 3d 103A Pappenhagens väg Trekanten 2 ggr/v Optiskt Tid 500 Regn Se bilaga 3d 114A Kolboda Hagby 2 ggr/v Radio Tid 1 900 Regn & snösm Se bilaga 3d 114B Loverslund Hagby 2 ggr/v Radio Tid 640 Snösmältning 460 Rep. tryckledn Se bilaga 3d 126A Åliden Hossmo 1 ggr/v Radio Tid 20 Regn Se bilaga 3d 133 Mören Ljungbyholm 1 ggr/v Radio Tid 8 300 Regn Se bilaga 3d Summa 43 856 769

Bilaga 3d NÖD- OCH BRÄDDAVLOPP PÅ NÄTET TILL KALMAR AVLOPPSRENINGSVERK Nr Gata / plats Ort Närrecipient Havsrecipient Recipientklass Utsläpp per medelår 1B Slottsvägen Kalmar Slottsfjärden M Nöd 1G Brändtorpsv Kalmar Norra fjärden M < 1 Ö 2A Karlstorpsv Kalmar Hagbygärdediket Västra sjön K Nöd 2B Karlstorpsv Kalmar Hagbygärdediket Västra sjön K ~0,1 Brädd 2E Venusvägen Kalmar Skälbyviken K <1 Ö 5A Tjärhovet Kalmar Oljehamnen G Nöd 6B Hornsgatan Kalmar Ängöfjärden K Nöd 7B Lindölundsg Kalmar Malmfjärden K Nöd 7C Magistratsg Kalmar Lindöfjärden K <1 Ö 8B Arkitektgatan Kalmar Lindöfjärden K Nöd 9B Amiralsgatan Kalmar Skälbyviken K Nöd 10A Vintergatan Kalmar Bergaviken K Nöd 10B Tallhagsvägen Kalmar Bergaviken K <1 Ö 10C Tallhagsvägen Kalmar Bergaviken K <1 Ö 10D Funkabovägen Kalmar Skälbyviken K <1 Ö 11A Kalmarsundsp Kalmar Kalmarsund K Nöd 13A Gallstrandsg Kalmar Stensökanalen M Nöd 13B Håmmegatan Kalmar Kalmarsund K <1 Ö 14A S:a Utmarken Kalmar Stensöviken G Nöd 14B S:a Utmarken Kalmar Stensöviken G ~0,1 Brädd 14F Åbrandtsgatan Kalmar Tegelviken G <1 Ö 14G Åbrandtsgatan Kalmar Tegelviken G <1 Ö 14J Ålgatan Kalmar Lillviken K ~0,2 Brädd 14K Ålgatan Kalmar Lillviken K ~0,1 Brädd 15A Torsåsgatan Kalmar Tegelviken G Nöd 16B Daléngatan Kalmar Hagbygärdediket Västra sjön K Nöd 17B Varvsholmen Kalmar Ängöfjärden K Nöd 18A Adelgatan Kalmar Skälbyviken K Nöd 19A Gröndal Kalmar Norra fjärden M Nöd 22A Enighetens v Kalmar Krafslösaviken K Nöd 23B Svensknabben Kalmar Skälbyviken K Nöd Sida 1 av 5

Bilaga 3d Nr Gata / plats Ort Närrecipient Havsrecipient Recipientklass Utsläpp per medelår 24A Tjuvbackev Kalmar Hagbygärdediket Västra sjön K Nöd 25A Kv Harven Kalmar Hagbygärdediket Västra sjön K Nöd 26B Karlssons äng Kalmar Dike Krafslösaviken K Nöd 26D Två Systrars v Kalmar Krafslösaviken K <1 Ö 27A Bergauddsv Kalmar Kalmarsund K Nöd 28A Hagmarksv Kalmar Dike vid Rasta Västra sjön K Nöd 28B Djurängsvägen Kalmar Dike vid Rasta Västra sjön K <1 Ö 29B Fölehagsvägen Kalmar Hagbygärdediket Västra sjön K Nöd 30B Krafslösa Kalmar Dike Kläckebergaviken K Nöd 31B Surrevägen Lindsdal Surrebäcken Kalmarsund K Nöd 31E Vilda Bärsv Lindsdal Surrebäcken Kalmarsund K <1 Ö 31F Badhusvägen Lindsdal Dike -- ~0,3 Brädd 32A Grönalundsv Rinkabyholm Dike -- Nöd 33B Rinkabyh:m s:a Rinkabyholm Dike Hossmoviken K Nöd 34B Hossmo stom Hossmo Dike Hossmoviken K Nöd 35B Hossmo kyrka Hossmo Ljungbyån Hossmoviken G Nöd 37B Syrénvägen Smedby Dike Hossmoviken K Nöd 38A Dokumentv Smedby Damm Västra sjön K Nöd 38B Fotbollsplan Smedby Dike Västra sjön K <1 Ö 40B Berga Bruksg Kalmar Damm Kläckebergaviken K Nöd 42A Bollingavägen Kalmar Dike Kläckebergaviken K Nöd 42B Snurrom Kalmar Dike Kläckebergaviken K <1 Ö 42E Kalmarv, Fj-bro Lindsdal Dike Horsö K ~0,5 Brädd 42F Kalles gränd Lindsdal Dike Horsö K ~0,3 Brädd 47A Nils Holger:s v Lindsdal Dike Horsö K Nöd 48A Fd reningsverk Rinkabyholm Ramsö flak G Nöd 48B Landåvägen Rinkabyholm Ramsö flak G <1 Ö 48C Rinkabyholmsv Rinkabyholm Dike Ramsö flak K <1 Ö 48E Dörbylund Rinkabyholm Dike Ramsö flak K <1 Ö 50A Fd reningsverk Ljungbyholm Ljungbyån Hossmoviken G ~1 * Brädd * 51A Kärleksstigen Ljungbyholm Ljungbyån Hossmoviken G Nöd 51B Harbyvägen Ljungbyholm Ljungbyån Hossmoviken G <1 Ö 52B Klintvägen Ljungbyholm Ljungbyån Hossmoviken G <1 Ö 52C Beronius väg Ljungbyholm Ljungbyån Hossmoviken G Nöd 53B Ljungby bost:e Ljungbyholm Dike Kalmarsund K Nöd 54B Länsmansv Vassmolösa Dike Kalmarsund K Nöd Sida 2 av 5