Återrapportering samverkan -

1 (16) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering samverkan - Avseende uppdragen Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård samt Sektorsövergripande uppföljningssystem (SUS) Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

2 (16) Innehållsförteckning Återrapportering samverkan -... 1 Sammanfattning... 3 1. Inledning... 5 Innehåll i rapporten...5 2. Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser... 6 Statskontorets rapport Effekter av Finsam?...6 Utvecklingen av antalet samordningsförbund...6 Stödet till samordningsförbunden...7 Nätverksträffar...7 Forskarseminarium...7 Information på hemsidan...8 Handbok...8 Sektorsövergripande uppföljningssystem, SUS...8 Informationsträffar...8 Övrigt stöd till samordningsförbunden...8 Fastare organisation för stödet till samordningsförbunden...8 3. Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård... 9 Förtydliganden om finansiell samordning och fortsatt inriktning för samverkansarbetet...10 Aktiviteter inom ramen för finansiell samordning...10 4. Sektorsövergripande uppföljningssystem... 12 Förvaltning av SUS...12 Utvecklingen av SUS...12 Förbättringsåtgärder under 2008...13 Registreringar i SUS...14 Bilagor... 15 Bilaga 1. Samordningsförbund aktuell sammanställning...15 2

3 (16) Sammanfattning För 2008 har regeringen beslutat att högst fem procent av sjukpenninganslaget, det vill säga 1 193 miljoner kronor, får användas för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. I Försäkringskassans regleringsbrev för 2008 för politikområde ersättning vid arbetsoförmåga finns flertalet uppdrag avseende samverkan. I denna rapport slutredovisas uppdragen avseende Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård samt Sektorsövergripande uppföljningssystem (SUS). En första redovisning avseende samtliga tre uppdrag lämnades i augusti 2008. Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Antalet samordningsförbund har ökat från 63 förbund under 2007 till 72 förbund under 2008. I dessa förbund ingår 141 kommuner. Två län saknar fortfarande samordningsförbund. För att förbättra och skapa en tydligare och mer formell organisation av det nationella stödet till förbunden bildade de nationella aktörerna i oktober 2008 ett nationellt råd för den finansiella samordningen. Under 2008 har även ytterligare stöd getts till samordningsförbunden i form av bland annat två nationella nätverksträffar, utbildningar i SUS samt att en handbok tagits fram till stöd för samordningsförbunden avseende vanliga administrativa, ekonomiska och juridiska frågor. Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård Från och med 2008 finns möjlighet till finansiell samordning mellan enbart sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården. Under 2008 har Försäkringskassan fört över framgångsrika projekt och aktiviteter från övrig samverkan enligt prop. 1996/97:63 (FRISAM) till finansiell samordning. Övriga FRISAM aktiviteter har upphört. Utöver de överförda FRISAM aktiviteterna har även en del av budgetposten använts för helt nystartade verksamheter. Den vanligaste formen av verksamhet under 2008 handlar om förstärkta insatser vid framförallt vårdcentraler där vårdpersonal tillsammans med Försäkringskassans handläggare verkar för att säkerställa tidiga insatser för personer med psykisk ohälsa eller olika former av smärttillstånd och som riskerar långvarig sjukskrivning. Försäkringskassan och de landsting som inte haft överenskommelser under 2008 har under senare delen av året haft överläggningar om inriktningen av sådana överenskommelser. De konkreta insatserna och deras omfattning kommer att kunna konkretiseras i början av 2009. Sektorsövergripande uppföljningssystem Uppföljningssystemet, SUS, som är avsett att användas för att följa upp samverkansaktiviteter fungerar inte på ett tillfredsställande sätt. Dagens SUS är ett instabilt system som inte kan vidareutvecklas eftersom kvalitet och drift då inte kan garanteras. Försäkringskassan har löpande gjort förbättringar och förändringar vartefter problem uppstått, men nu har en punkt nåtts där detta 3

4 (16) inte längre är möjligt. För att lösa problemen måste det till en annan lösning. Försäkringskassan har därför startat en förstudie, som ska ta fram ett beslutsunderlag inför beslut om fortsatt utveckling av SUS. Eftersom SUS inte fungerar tillfredsställande kan Försäkringskassan vid behov följa upp vissa specifika frågor på annat sätt. Detta kräver dock omfattande manuell inhämtning av uppgifter. 4

5 (16) 1. Inledning Försäkringskassans systematiska arbete innebär att i samverkan med andra berörda myndigheter skapa goda förutsättningar för att sjukförsäkringen både underlättar en snabb återgång i arbete och förblir en väl integrerad del i de offentliga trygghetssystemen. Som en del av arbetet med att minska sjukskrivningarna och öka möjligheterna för personer med sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning att återgå till eller att nå arbetsmarknaden får Försäkringskassan sedan 2003 använda fem procent av sjukpenninganslaget för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. För 2008 har regeringen beslutat att högst fem procent av sjukpenninganslaget (anslagsposten 21 under anslaget 19:1), det vill säga 1 193 miljoner kronor, får användas för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Innehåll i rapporten I Försäkringskassans regleringsbrev för 2008 för politikområde ersättning vid arbetsoförmåga finns flertalet uppdrag avseende samverkan. I denna rapport slutredovisas följande tre uppdrag: Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Försäkringskassan ska redovisa de åtgärder som myndigheten tillsammans med Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL), har vidtagit för att stödja utvecklingen av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Försäkringskassan ska även redovisa antalet samordningsförbund och i vilka områden de finns. Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård Försäkringskassan ska tillsammans med landstingen genom finansiell samordning verka för att förbättra behandling och rehabilitering så att den enskildes arbetsförmåga kan återställas. Försäkringskassan ska redovisa hur de statliga medlen för denna form av finansiell samordning har använts med avseende på målgrupper och åtgärder. Sektorsövergripande uppföljningssystem, SUS Från och med 2008 ska Försäkringskassan, i egenskap av systemägare, förvalta och utveckla SUS i samråd med Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen. Sveriges kommuner och landsting ska ges möjlighet att delta i arbetet. För samtliga tre uppdrag gäller att en första redovisning lämnades i augusti och att en samlad redovisning ska lämnas i anslutning till årsredovisningen för 2008. Utöver denna samlande rapport kommer samverkan inom ramen för Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens nationella handlingsplan för 2008 att redovisas i separat ordning. Dessutom finns i Försäkringskassans årsredovisning för 2008 uppgifter avseende Pila samt en ekonomisk redovisning avseende samverkansmedlen. 5

6 (16) 2. Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan inom rehabiliteringsområdet. Finansiell samordning bedrivs av finansiella samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett landsting samt en eller flera kommuner. Finansiell samordning ska underlätta en effektiv resursanvändning. Av resurserna till den finansiella samordningen ska Försäkringskassan bidra med statens andel, hälften av de avsatta medlen, medan landsting och kommun ska bidra med var sin fjärdedel. Ett samordningsförbund är att jämföra med andra offentliga myndigheter, men har inte rätt att besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning. De åtgärder som får finansieras genom den finansiella samordningen ska ligga inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde och syfta till att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Målgruppen för den finansiella samordningen utgörs av individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Statskontorets rapport Effekter av Finsam? Försäkringskassan var under 2008 medfinansiärer till Statskontorets uppföljning av finansiell samordning, vilket resulterade i rapporten Effekter av Finsam?. Som underlag för sin analys har Statskontoret genomfört telefonintervjuer med ett begränsat urval, 1 145 personer, av Finsam deltagare. Intervjusvaren kompletterades med registeruppgifter om deltagarna. Nedan följer några av Statskontorets huvudsakliga slutsatser och iakttagelser från uppföljningen: Deltagarnas förvärvsfrekvens har ökat efter Finsam-insatserna. Däremot går det inte att klarlägga i vilken utsträckning som ökningen av förvärvsfrekvensen enbart beror på Finsam-insatserna. En överväldigande majoritet av deltagarna ansåg att insatsen var bra Finsam-insatserna bör förbehållas de grupper som inte kan få sina rehabiliteringsbehov tillgodosedda på annat sätt Det finns anledning att överväga om målgruppen för Finsam bör avgränsas i högre grad än för närvarande Det är svårt att bilda sig en uppfattning av hur mycket som Finsaminsatserna har kostat Utvecklingen av antalet samordningsförbund Till och med 2008 har sammanlagt 72 samordningsförbund bildats. Detta innebär en ökning av antalet förbund, från 63 förbund under 2007 till 72 förbund 2008. I dessa förbund ingår 141 kommuner. Samordningsförbunden omfattar olika stora geografiska områden, allt från en kommun till ett helt län. Det län som idag har flest samordningsförbund är Västra Götaland med 19 förbund. 6

7 (16) Flera samordningsförbund för diskussioner med ytterligare kommuner för en utvidgning av förbundet. Dessutom finns planer för start av ytterligare cirka 10 förbund under 2009. I Hallands och Gävleborgs län finns ännu inga samordningsförbund. För 2008 har Försäkringskassan använt 222 212 400 kronor till finansiell samordning inom ramen för samordningsförbund. En sammanställning av de samordningsförbund som bildats fram till och med 2008 finns i bilaga 1. Stödet till samordningsförbunden Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting (nedan benämnda nationella aktörerna ) har sedan 2005 en informell tjänstemannagrupp, Nationell nätverksgrupp, för att arbeta med att stödja utvecklingen av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Gruppens huvudsakliga arbetsuppgifter är: Anordna gemensamma konferenser för samordningsförbunden och de nationella aktörerna för att stimulera till erfarenhetsutbyte Bevaka utvecklingen och hålla sig informerade om vad som händer på området Tillhandahålla och förmedla aktuell information om den finansiella samordningen samt stödja samordningsförbund med relevant information och litteratur via hemsidan www.finsam.se Förmedla aktuell och adekvat kunskap och information till respektive huvudman och samordningsförbunden Nätverksträffar De nationella aktörerna anordnade i april och november 2008 nationella nätverksträffar för samtliga samordningsförbund. Vid den första konferensen var samordningsförbundet i Södermanland medarrangör och vid den andra träffen medverkade samordningsförbund från Stockholm och Norrköping. Även representanter från områden där diskussion pågår om bildande av förbund var inbjudna till konferenserna. Konferensernas syfte var att sprida information från de nationella aktörerna, skapa möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan befintliga och kommande samordningsförbund, sprida goda exempel samt ge stöd till förbunden i övrigt. Forskarseminarium Som ett led i att identifiera områden där det finns kunskapsbrister och samtidigt fördjupa den kunskap som finns inom forskningsområdet Samverkan, arrangerades under 2008 ett seminarium med forskare och företrädare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. Teman under seminariedagarna var: Hur organiseras gränsöverskridande verksamhet? Vad krävs för att leda gränsöverskridande verksamhet? 7

8 (16) Hur utvärderas gränsöverskridande verksamhet och hur implementeras resultaten? Dokumentation från seminariet kommer att spridas till samordningsförbunden och till de nationella aktörerna. Information på hemsidan På hemsidan www.finsam.se samlas all information som berör förbunden. Hemsidan, som är under utveckling, uppdateras kontinuerligt av Försäkringskassan. Där finns bland annat en aktuell sida med samtliga samordningsförbund samt kontaktpersoner till dessa. På hemsidan finns också lagtext, den av SKL framtagna idéskriften samt en handbok. Allt material från de nationella nätverksträffarna finns också tillgängliga på hemsidan. Handbok Under våren 2008 har en handbok tagits fram som ska vara ett stöd för både nya och redan etablerade samordningsförbund. Den innehåller information avseende vanliga administrativa, ekonomiska och juridiska frågor som väcks i samband med bildande samt drift av samordningsförbund. Den 18 september 2008 hölls en utbildningsdag för samordningsförbunden med genomgång av den nya handboken. Sektorsövergripande uppföljningssystem, SUS Försäkringskassan har huvudansvaret för hemsidan www.susam.se. Där samlas användarstöd samt annat material om uppföljningssystemet SUS. För att komplettera det användarstöd som ligger på hemsidan har under 2008 utbildning av SUS genomförts i flera förbund. Informationsträffar En representant för den nationella nätverksgruppen medverkar vid informations-/diskussionsträffar i områden som planerar start av samordningsförbund. Vid förfrågan deltar en representant för den nationella nätverksgruppen även vid dialogträffar hos redan bildade samordningsförbund som önskar få stöd i olika frågor. Övrigt stöd till samordningsförbunden På Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Sveriges Kommuner och Landsting finns resurser avsatta för att besvara frågor från samordningsförbunden. Arbetsförmedlingen svarar främst på frågor från myndighetens representanter i förbunden. Försäkringskassan svarar, via telefon och mail, på frågor dels från myndighetens representanter i förbunden, dels från samordningsförbundens tjänstemän. Fastare organisation för stödet till samordningsförbunden Både från samordningsförbund och i Statskontorets rapport 2008:7 Fyra år med Finsam framhålls behovet av ett utvecklat nationellt stöd. Förbunden har behov av stöd vad gäller administrativa, juridiska och ekonomiska frågor. Dessutom efterlyser förbunden en central funktion för detta stöd. Detta för att det ska vara enkelt för förbunden att veta var de ska vända sig för att få svar på sina frågor. En sådan central funktion anses dessutom på ett bättre sätt kunna ta tillvara förbundens erfarenheter samt stödja ett mer systematiskt erfarenhetsutbyte mellan förbunden. 8

9 (16) För att tillgodose förbundens önskemål beslutade de nationella aktörerna i oktober 2008 att ersätta den nationella nätverksgruppen med en tydligare och mer formell organisation av det nationella stödet till samordningsförbunden. Ett nationellt råd inrättades därför under slutet av 2008. Det nationella rådet ska ha följande uppgifter: Utgöra ett forum för gemensamma ställningstaganden i strategiska frågor Utgöra ett forum för samlade diskussioner om det gemensamma uppdraget och för att söka samfällda lösningar av problem och frågor Bibehålla en gemensam målsättning med samverkan Bidra till en ökad kunskapsuppbyggnad inom området För att det nationella rådet ska kunna arbeta effektivt tillsattes en arbetsgrupp. Arbetsgruppen ska dels ha till uppgift att bereda ärenden till det nationella rådet, dels stå för det operativa stödet till samordningsförbunden. Arbetsgruppens uppgifter är att: Bereda principiella och strategiska frågor till rådets möten Bistå samordningsförbunden med svar på juridiska, ekonomiska och organisatoriska frågor Anordna konferenser för information till och erfarenhetsutbyte mellan samordningsförbund Ansvara för underhåll av handbok till samordningsförbunden Utgöra en organisation för den fortsatta administrationen och utvecklingen av det sektorsövergripande uppföljningssystemet, SUS Försäkringskassan har uppmärksammat att samordningsförbunden upplever problem gällande finansiering samt bildande av förbund över länsgränser. En fortsatt diskussion om dessa frågor kommer att ske i nationella rådet. 3. Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård Från och med 2008 finns möjlighet till finansiell samordning mellan enbart sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården. Försäkringskassan ska tillsammans med landstingen genom finansiell samordning verka för att förbättra behandling och rehabilitering så att den enskildes arbetsförmåga kan återställas. Viktiga målgrupper är sjukskrivna med psykisk ohälsa eller smärtor i rörelseorganen. Insatserna finansieras inom ramen för de fem procent av sjukpenninganslaget som får användas för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. De statliga medlen för finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälsooch sjukvård får användas för åtgärder på samma sätt som i den 9

10 (16) försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård som bedrevs under åren 1993 till 1997 (proposition 1991/92:105). Det innebär att medlen kan användas för satsningar inom hälsooch sjukvården som bedöms leda till kortare sjukskrivningar och därmed till minskade sjukförsäkringsutgifter. Förtydliganden om finansiell samordning och fortsatt inriktning för samverkansarbetet Försäkringskassan har under våren 2008 utarbetat närmare förtydliganden för hur finansiell samordning med hälso- och sjukvården ska bedrivas. Dessa förmedlades ut i organisationen i ett informationsmeddelande den 21 april 2008. Där framgår att den finansiella samordningen möjliggör ett förstärkt samarbete med sjukvården genom att: ambitionshöjningar inom befintlig verksamhet finansieras andra insatser som kan påskynda individers återgång i arbete vidtas framgångsrika projekt som bedrivits inom ramen för övrig samverkan enligt proposition 1996/97:63 (så kallad FRISAM) förs över i den finansiella samordningen implementering av sådana projekt in i ordinarie verksamheter underlättas Vidare har Försäkringskassan förtydligat att en samverkansinsats ska bygga på en överenskommelse mellan Landstinget och Försäkringskassan. Överenskommelsen ska reglera hur den enskilda insatsen ska bedrivas, hur var och en av parterna ska utöva inflytande, formerna för beslutsfattande samt hur insatsen ska följas upp. Som ett led i Försäkringskassans organisationsförändring har förutsättningarna för samverkansarbetet med bland annat hälso- och sjukvården förbättrats genom skapandet av en ny yrkesroll för samverkansansvarig, en förändrad inriktning för försäkringsmedicinska rådgivare samt en tydligare nationell styrning av samverkansarbetet med ett nytt partnerskapskoncept och gemensamma riktlinjer. Försäkringskassan har den 24 juni 2008 tagit fram en Riktlinje för samverkan med hälso- och sjukvården i sjukskrivningsprocessen (2008:16). Riktlinjen förtydligar förutsättningar och innehåll för fördjupad samverkan med vårdgivare som bland annat kan inbegripa finansiell samordning. Aktiviteter inom ramen för finansiell samordning Vid nästan samtliga lokala försäkringscenter, LFC, finns sedan tidigare pågående verksamheter och aktiviteter som bygger på överenskommelser med landstingen och som enbart inbegriper Försäkringskassan och landstinget som parter. Många av dessa aktiviteter har tidigare finansierats med samverkansmedel enligt proposition 1996/97:63, så kallad FRISAM. Då denna typ av finansiering upphört från och med 2009 har Försäkringskassan fört över framgångsrika projekt och aktiviteter till finansiell samordning. Övriga FRISAM aktiviteter har upphört. Utöver de överförda FRISAM aktiviteterna har även en del av budgetposten använts för helt nystartade verksamheter. 10

11 (16) Av de använda samverkansmedlen har cirka 80 procent använts för tidigare FRISAM-aktiviteter som också avser samverkan mellan Försäkringskassan och sjukvården, medan cirka 20 procent har använts för helt nystartade verksamheter. Under 2008 har 13 447 800 kronor använts till finansiell samordning mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. 73 procent har använts för kostnader hos Försäkringskassan och 27 procent har använts för kostnader inom landstingen. Utöver detta har det under 2008 även bedrivits övrig samverkan mellan Försäkringskassan och sjukvården vilken finansierats enligt proposition 1996/97:63. Under 2008 har ett flertal olika verksamheter bedrivits. Den vanligaste formen av verksamhet handlar om förstärkta insatser vid framförallt vårdcentraler där vårdpersonal tillsammans med Försäkringskassans handläggare verkar för att säkerställa tidiga insatser för personer med psykisk ohälsa eller olika former av smärttillstånd och som riskerar långvarig sjukskrivning. Syftet är genomgående att snabba upp rehabiliteringsprocessen och korta sjukskrivningstiden genom tidiga insatser. Ett exempel på detta är överenskommelsen mellan Försäkringskassan och Gävleborgs läns landsting. Här har Försäkringskassan avdelat ett antal personliga handläggare som ska initiera tidigt påbörjade samordningsinsatser med stöd av befintligt medicinskt team vid ett antal prioriterade vårdcentraler. En annan vanlig verksamhetsform är olika typer av kompetenshöjande insatser för personer inom hälso- och sjukvården. Ett exempel på detta är överenskommelsen mellan Försäkringskassan och Östergötlands läns landsting. Här har Försäkringskassan och landstinget en gemensam sjukskrivningskommitté som träffas cirka en gång varannan månad och som har till uppgift att besöka vårdenheter för att ha dialog om sjukskrivningsfrågor och bistå med andra kompetensutvecklande insatser. Utöver de ovan nämnda vanligt förekommande verksamhetsformerna finns även andra typer. Ett exempel på detta är överenskommelsen mellan Försäkringskassan och Kronobergs läns landsting. Här har landstinget åtagit sig att vidta åtgärder för att ge sjukskrivningsfrågor ökad prioritet inom hälso- och sjukvården. I enlighet med detta har bland annat ett dokument om ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen arbetats fram med tydlig inriktning och mål för att uppnå en patient- och rättssäker sjukskrivningsprocess. En genomgång av verksamheter som planeras av Försäkringskassan och landsting visade att det finns betydande förutsättningar att öka antalet verksamheter under 2009. Försäkringskassan och de landsting som inte haft överenskommelser under 2008 har under senare delen av året haft överläggningar om inriktningen av sådana överenskommelser. Inriktningen är insatser som på olika sätt kan utveckla sjukskrivningsprocessen. De konkreta insatserna och deras omfattning kommer att kunna konkretiseras i början av 2009. 11

12 (16) 4. Sektorsövergripande uppföljningssystem Alla samverkansaktiviteter ska löpande registreras i det sektorsövergripande systemet för uppföljning av resultat av samverkan och finansiell samordning (SUS). Systemet är ett myndighetsgemensamt uppföljningssystem för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting och kommuner. Även de finansiella samordningsförbunden ska registrera sin verksamhet i SUS. Förvaltning av SUS Under 2008 har Försäkringskassan i samråd med Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting bedrivit arbetet med SUS utifrån en styrgrupp/arbetsgrupp som utgörs av representanter från vardera myndigheten. Styrgruppen har haft kontinuerliga möten där man diskuterat utvecklingsfrågor och problemlösningar angående SUS. I egenskap av systemägare har Försäkringskassan haft ansvaret för de tekniska frågorna. Samtliga inblandade aktörer är överens om att det finns stora svårigheter med förvaltningen av nuvarande SUS. Det är oklart hur länge systemet håller beroende på vilken kapacitet systemet har och hur många registreringar systemet kan ta emot. Dagens SUS är ett instabilt system som inte kan vidareutvecklas eftersom kvalitet och drift då inte kan garanteras. Systemet är inte logiskt uppbyggt och saknar ett bra gränssnitt vilket gör att systemet är svårnavigerat samt att användbarheten och användarvänligheten är låg. Försäkringskassan har löpande gjort förbättringar och förändringar vartefter problem uppstått, men nu har en punkt nåtts där detta inte längre är möjligt. För att lösa problemen måste det till en annan lösning. Försäkringskassan har därför startat en förstudie, som ska ta fram ett beslutsunderlag inför beslut om fortsatt utveckling av SUS. Utvecklingen av SUS Arbetet med SUS inleddes under 2004 och ett omfattande utvecklingsarbete möjliggjorde driftsstart av den första versionen redan i december 2004. Inledningsvis hade endast Försäkringskassan behörighet till systemet. Under 2005 prioriterades arbetet med att förbättra systemets funktionalitet, dessutom skulle problemet med behörigheter för övriga samarbetspartners lösas. Från och med november 2005 hade de flesta samarbetspartners möjlighet att få behörighet att göra inrapporteringar i SUS, men för anställda inom kommun och landsting finns problemen fortfarande kvar i viss utsträckning. När utvecklingen av SUS-applikationen startade hösten 2004 frångicks många av de riktlinjer som fanns inom Försäkringskassan och ingen kravfångst av systemkraven gjordes. Brist på denna dokumentation medför att förändringar är svåra att göra eftersom det inte går att läsa sig till hur systemet fungerar. En anledning till att riktlinjerna frångicks kan vara att systemet utvecklades under en mycket kort tidsperiod, från augusti till december, och under en stark tidspress. Sammantaget är det troligt att de ovanstående bristerna är orsaken till att problemen med SUS uppstod och till vissa delar fortfarande består. 12

13 (16) Under hösten 2006, då Försäkringskassan skulle utveckla systemet vidare, uppstod flera problem. Trots det stora behovet av vidareutveckling av SUS var problemen så omfattande att all vidareutveckling avbröts. Exempelvis är det inte möjligt att vid eventuell vidareutveckling veta vilka konsekvenser som kan uppstå när förändringar görs i systemet. Förbättringsåtgärder under 2008 För att öka inrapporteringen och förbättra kvaliteten av SUS-data förändrades sättet att använda SUS under 2007 och detta utvecklingsarbete har fortsatt och implementerats under 2008. Alla förbättringar som gjorts ligger utanför teknikens område. Här nedan ges en beskrivning av arbete som slutförts respektive fortfarande pågår. Under 2008 har Försäkringskassan genomfört 16 utbildningar i landet och det har främst varit de finansiella samordningsförbunden som inbjudit till dessa informations-/utbildningsträffar. Vid utbildningarna har även Arbetsförmedlingen deltagit. I utbildningarna har cirka 180 personer deltagit, främst handläggare. Det har varit en större efterfrågan på utbildning under 2008 än tidigare, vilket resulterat i fler registreringar. Viss del av underrapporteringen berodde tidigare på enkäternas utformning. Från januari 2008 har därför enkäterna arbetats om, både vad gäller antal och frågornas utformning. Idag finns valfrihet att endast använda två enkäter mot tidigare sex stycken. Många frågor har plockats bort och vissa har omformulerats för att anpassas till de färre enkäterna. Att antalet frågor i enkäten har minskat kan vara en av anledningarna till att registreringarna ökat något. Dessutom är nya manualer framtagna som stödjer handläggarna vid inrapporteringarna i SUS. Under våren 2008 har även ett nytt medgivande tagits fram inom de samverkande myndigheterna. Detta medgivande/samtycke är mer lättförståeligt än det gamla. Eftersom medgivande/samtycke krävs för att berörda myndigheter ska kunna behandla personuppgifter i SUS är förhoppningen att även detta förenklade medgivande ska leda till fler registreringar. Medgivandet ska även översättas till fler språk. Rapportdelen har tidigare upplevts som ett problemområde eftersom de berörda aktörerna inte kunde få önskade rapporter i färdigt format, utan en viss bearbetning krävdes. Försäkringskassan har genom en tillfällig lösning kommit tillrätta med frågan genom att i en presentationsfil ta fram färdiga tabeller som bygger på nuvarande enkätfrågor. Filen visar samtliga inregistrerade, pågående aktiviteter och skickas varje månad till behöriga användare. För varje aktivitet tas aktuella uppgifter fram avseende variablerna antal, kön, ålder, hushållstyp, utbildning, födelseland samt försörjning före och efter aktivitet. Dessutom finns variabler som ger en utvärdering av själva aktiviteten. Ett exempel på detta är den variabel som beskriver om insatsen medfört att individens livssituation försämrats eller förbättrats. 13

14 (16) För att underlätta för användarna och för att få ytterligare deltagare registrerade, i avvaktan på ett nytt SUS, behöver vissa mindre tekniska förbättringar genomföras. Detta framkom också i en förstudie som gjordes under våren 2008. Det gäller exempelvis att få enkät och SUS-applikation att överensstämma, lägga in resultatfilen bakom inloggningen samt ändra i texter. Förstudien pekade på att risk för underrapportering kvarstår om inte smärre tekniska förbättringar görs snarast. Några tekniska förbättringar kunde dock inte genomföras under 2008 på grund av resursbrist till följd av IT-utveckling för den nya sjukförsäkringsreformen samt den nya tandvårdsreformen. Registreringar i SUS De data som finns i SUS är ofullständiga vilket till stor del beror på underrapportering till följd av IT-stödets utformning. Försäkringskassan gör bedömningen att det är knappt hälften av antalet beräknade individer i samverkan som finns registrerade i SUS. Med anledning av dessa brister i SUS har inte Försäkringskassan möjlighet att redovisa uppgifter på individnivå. Försäkringskassan kan dock redovisa antal registreringar vilket kan ge en viss indikation på hur SUS används. Under 2008 har det skett en viss förbättring av antalet registreringar. I oktober 2007 fanns 26 685 personer registrerade i SUS. Dessa registreringar har gjorts under perioden januari 2005 till och med oktober 2007. I december 2008 har antalet registreringar i SUS ökat till 50 574 personer. Eftersom SUS inte fungerar tillfredsställande kan Försäkringskassan vid behov följa upp vissa specifika frågor på annat sätt. Detta kräver dock omfattande manuell inhämtning av uppgifter. 14

15 (16) Bilagor Bilaga 1. Samordningsförbund aktuell sammanställning Län Antal samordningsförbund 2008-12-01 Planering för nya förbund under 2009 Stockholm 26 kommuner Uppsala 8 kommuner Södermanland 9 kommuner Östergötland 13 kommuner Jönköping 13 kommuner Kronoberg 8 kommuner Kalmar 12 kommuner Gotland 1 kommun Blekinge 5 kommuner Skåne 33 kommuner Halland 6 kommuner V Götaland 49 kommuner Värmland 16 kommuner Örebro 12 kommuner 4 (4 kommuner: Södertälje, Botkyrka, Haninge och Huddinge) 1 (1 kommun: Uppsala) 1 (hela länet, *) 5 (8 kommuner: Norrköping, Motala/Vadstena, Finspång, Linköping, Mjölby/Ödeshög/Boxholm) 1 (1 kommun: Jönköping) 3 (3 kommuner: Markaryd, Alvesta, Växjö) 1 (hela länet) **) 1 (1 kommun: Gotland) 1 (4 kommuner: Karlskrona, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg) 1 (1 kommun: Malmö) 0 20 (44 kommuner *** ) ) 5 (9 kommuner: Karlskoga/Degerfors, Forshaga/Munkfors, Filipstad, Arvika/Eda, Sunne/Torsby) 4 (11 kommuner: Nora/Hällefors/Ljusnarberg/ Lindesberg, Karlskoga/Degerfors, Örebro, Ytterligare förbund diskuteras, utökning av förbund planeras Utvidgning av förbund planeras Ytterligare 7 förbund planeras Utvidgning av förbund planeras Utvidgning av förbund planeras 15

16 (16) Askersunds, Hallsbergs, Kumla, Laxå kommun) Län Samordningsförbund 2008-12-01 Planering för nya förbund under 2009 Västmanland 10 kommuner Dalarna 15 kommuner Gävleborg 10 kommuner Västernorrland 7 kommuner 1 (3 kommuner: Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) 6 (11 kommuner: Avesta/Hedemora, Ludvika/Smedjebacken, Gagnef/Leksand/Rättvik Falun, Borlänge, Vansbro/Malung) 0 Två förbund planeras 5 (6 kommuner: Örnsköldsvik, Kramfors, Sundsvall, Sollefteå, Härnösand/Timrå) Ytterligare ett förbund diskuteras Jämtland 8 kommuner Västerbotten 15 kommuner Norrbotten 14 kommuner Riket 290 kommuner 6 (8 kommuner: Bräcke, Bergs kommun, Strömsunds kommun, Östersund, Åre, Länsförbund psykiskt funktionshindrade i Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds kommun) 3 (3 kommuner: Umeå, Lycksele, Skellefteå) 3 (3 kommuner: Luleå, Piteå, Älvsbyn) 72 (omfattar totalt 141 kommuner) Det finns en överenskommelse mellan landstinget, FK, AF (tidigare LAN) och kommunerna (tidigare kommunförbundet i länet) att max fem förbund kan bildas i länet. Det finns möjligheten för närliggande kommuner att gå ihop med redan bildade förbund i Lycksele och Skellefteå. *) Följande kommuner: Eskilstuna, Strängnäs, Gnesta, Trosa, Nyköping, Oxelösund, Flen, Katrineholm, Vingåker. **)Följande kommuner: Kalmar, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby, Västervik, Borgholm. ***) Göteborg C, Göteborg Hisingen, Göteborg Nordost, Göteborg Väster, Trollhättan, Grästorp, Norra Dalsland (Dals-Ed, Bengtsfors och Åmål), Tranemo o Ulricehamns kommuner, Bollebygd, Mark och Svenljunga kommuner, Vänersborg o Mellerud, Norra Bohuslän (kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum), Borås stad, Kungälv (Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn), Mölndal, Partille, Härryda och Lerum, Skövde, Hjo, Tibro och Karlsborg, Falköping och Tidaholm, Norra Skaraborg (Gullspång, Mariestad och Töreboda), Uddevalla, Orust och Färgelanda, samt Västra Skaraborg (Lidköping, Götene, Skara, Vara och Essunga). Wimi 2005 FK90010_003_G 16