Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier Martin Ribe SCB Surveyföreningens årskonferens på Alnarp Mars 2012
Svensk skördestatistik genom tiderna 1799 1960 ca 1960 1994 ca 1995 2004 2005 Subjektiv uppskattning Objektiv uppskattning Intervju Webbenkät alt. intervju
Objektiv skördeuppskattning (OS) i full omfattning 1961 1988 Redovisning av hektarskördar för 420 skördeområden (SKO) Särskilt behov av fin nedbrytning för Skördeskadeskyddet 1961 1987 Urval på 13 000 gårdar 30 gårdar per SKO Ca 400 lokala provtagare över hela landet En provyteledare per lantbruksnämnd (län) Centralt SCB-stöd för fältinsamlingen Central tröska för spannmålsprover
Provtagarhandboken Handboken uppdaterades årligen Andra kanaler till fältet: Meddelandeblad Objektiv skördeuppskattning Årlig konferens för provyteledarna Frekventa besök lokalt
Grödor som omfattades Spannmål: Höstvete, Vårvete, Höstråg, Korn, Havre, Blandsäd Slåttervall (inkl. återväxt) Potatis: Matpotatis, Potatis för stärkelse och råsprit; uppdelade på utan resp. med bevattning Utanför OS men i Skördeskadeskyddet: Oljeväxter: Höstraps, Vårraps, Höstrybs, Vårrybs Sockerbetor Utanför OS och Skördeskadeskyddet: Övriga grödor, t.ex. trindsäd: Ärter, Bönor
Urvalsdragningen Urvalet av gårdar dras årligen ur Lantbrukets företagsregister (LBR), med ps-urval inom varje SKO LBR är årligen uppdaterat, från 1968 Provtagaren besöker urvalsgårdarna på våren för att lägga ut provytor Väljer ett fält per gröda på gården med psurval, med hjälp av en slumptalstabell Slumpar koordinater för i regel 2 provytor på det valda fältet Markerar provytans läge med en käpp
Populationen Besådd areal Mark som såmaskinen går över ska täckas (Bilderna här är delvis från provtagarhandboken)
Slumpning av provyta på ett rektangulärt fält Provtagaren väljer koordinater för provytan med en slumptalstabell
Fält av annan form Provtagaren ritar upp fältet på millimeterrutat papper
Provytans läge mäts upp Koordinaterna mäts med en famnstake
Provtagning i slåttervall Just innan brukaren börjar skörda fältet klipper provtagaren av provytan Provytan på 1 m 2 cirkel mäts upp med ett cirkelinstrument (en passare)
Sortering av matpotatis Potatisprovet vägs av provtagaren med ett besman, efter sortering
Estimator för hektarskörd (kg/ha) n 1 10 000 A y i i ˆ Y i 1 i n 1 A i 1 i Här är A = grödans areal på gården y = observerad provyteskörd i kg per m 2 = urvalssannolikhet, prop. mot areal i ramen Problem: Orobust mot litet och stort A i kombination; händer vid tillarrenden, fusioner i
Bärgad skörd och kvalitet Provytorna ger biologisk skörd Bärgad skörd fås genom att biologisk skörd korrigeras för spill/bärgningsförluster och obärgad areal Undersökning av spill för spillområden För slåttervall korrigeras även för tillväxten mellan provtagning och skörd Skördens kvalitet undersöks och beaktas i Skördeskadeskyddets beräkningar av skördens värde i kr, genom priserna i kr/kg
Exempel på skördeområden Karta från en utredning om korrelationer mellan SKO. Utnyttjades i Skördeskadeskyddet för att vid behov öka underlaget med valda närliggande SKO
Normskörd från extrapolering
Förväntat ersättningsbelopp i Skördeskadeskyddet U ( ct a) ( t) dt U [ c ( a / c) a[1 ( a / c)]] 0 där U = totalt normskördevärde c = skördevärdets variationskoeff. i medeltal a = 0,155 = relativ medelsjälvrisk, politiskt vald Skyddet ersatte brukare för stor nedsättning i skördevärde, räknat på SKO:ets hektarskördar Tillfälliga åtgärder för totalskador, individuellt Verkliga ersättningarna låg under förväntade
Skördeskadeskyddets fältförsök Metodförsök med individuell skadebestämning gjordes 1974-75 i 3 resp. 5 valda SKO Jämförde 3 metoder att bestämma skörden: - Provytor - Självdeklaration - Skördeinventering Resultat på gårdsnivå: Stora diskrepanser mellan alla 3 metoderna På SKO-nivå bättre överensstämmelse
% skillnad Intervju OS 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Höstvete -8,1-2,7-4,2-2,2 +2,7-1,0 Vårvete -7,9 +0,6 +0,3 +3,7 +2,6 +2,4 Råg -1,8-0,1 +3,2 +0,4-1,0-3,3 Höstkorn... -1,2 +9,1-4,9 Vårkorn -4,2 +0,7 +0,3 +2,1 +2,0 +1,8 Havre -2,8 +6,0 +3,4 +6,1 +9,5 +7,1 Rågvete... +9,0-5,2 +5,0 För 1992 testades postenkät (inte intervju) Kommentar: Volymvikten är hög för höstvete, låg för havre en förklaring (?)