Katalogens äldsta verk är ett extrakt ur Olaus Magnus Historia om de nordiska folken (1555), följt av en sällsynt jaktförordning utfärdad av Johan

INLEDNING Det är med stolthet som jag kan presentera Gunnar Brusewitz fina boksamling, av vilken en första del återfinns i föreliggande katalog. Biblioteket är ihopsamlat bok för bok under mer än femtio år och merparten är köpt på antikvariat i samråd med bokhandlare som Gustaf-Otto Adelborg, Åke Andersson, Björn Löwendahl och Ove Hagelin. De olika kulturpris som Gunnar Brusewitz tilldelades växlades ofta in i någon fin bok. Själv kom jag första gången i kontakt med boksamlaren Gunnar Brusewitz vid hans och

hans fru Ingrids regelbundna besök på Antikvariat Crafoord, där jag arbetade 1987 91. Vi fick fin kontakt och en rad böcker och småskrifter bytte ägare. Genom åren har jag flera gånger haft glädjen att få bekanta mig med samlingen i Gunnar Brusewitz sällskap. Vi diskuterade på senare år också böckernas framtid och katalogplaner gjordes upp. Tyvärr hann jag aldrig få hans aktiva hjälp med att skriva kommentarer, men ur hans många texter har hämtats både fakta och citat till denna katalog, som är utarbetad av Sebastian Casinge. Biblioteket stod uppställt i en för ändamålet uppförd tillbyggnad på Brusewitz gård i Lisinge i Roslagen. Här stod också hans skrivbord, där artiklar och nya böcker tillkom i livligt samspråk med de gamla volymerna. Hans samlande var brett upplagt och i första hand motiverat av ett intresse för texterna i sig. Fokus var givetvis äldre svensk natur- och kulturhistoria. Brusewitz naturintresse var här vägledande, men även hans fascination för hur människor uppfattat, föreställt sig och tolkat naturen. Biblioteket var i hög grad ett arbetsbibliotek och en inspirationskälla. Gula lappar och blyertsanteckningar markerade notiser och uppgifter som många gånger fick ge stoff till Brusewitz essäer och artiklar. * I denna första katalogdel presenteras alla samlingens äldsta svenska böcker och småskrifter, från Olaus Magnus till Linnés lärjungar. Av de arbeten som stod i biblioteket vid Gunnar Brusewitz död saknas bara en lång svit av Vetenskapsakademiens handlingar och ett andra exemplar av den lilla svenska Buffonupplagan, här med kunglig proveniens. De är undantagna från försäljningen och stannar i familjen. I de två följande katalogdelarna kommer samlingens omfångsrika 1800-talsavdelning och den äldre utländska litteraturen att säljas. Dessa kataloger är tänkta att utkomma 2007 och 2008.

Katalogens äldsta verk är ett extrakt ur Olaus Magnus Historia om de nordiska folken (1555), följt av en sällsynt jaktförordning utfärdad av Johan III och Appolonius Menabenus berömda beskrivning av älgen, De magno animali. Särskilda avdelningar i biblioteket utgörs av ett rikt urval jaktförordningar och några samlingar av författare som intresserat Brusewitz särskilt. Hit hör t.ex. Pehr Tham och Johan Fischerström, men i synnerhet Samuel Ödmann. Till linnélärjungen Ödmanns märkliga levnadsöde återkom Brusewitz många gånger i sina essäer. Ur Ödmanns bibliotek härrör samlingens kanske enskilt intressantaste bok, ett exemplar av Linnés Fauna svecica i andra upplagan från 1761. Exemplaret är fullklottrat med Ödmanns anteckningar om djur-

livet på Värmdö där denne var verksam som huspredikant och informator under 1770-talet. Att boken tidigare har ägts av ytterligare en linnélärjunge, Erik Rydbeck, gör inte provenienshistorien mindre intressant. Linné själv är rikt representerad med allt från praktverk som Hortus Cliffortianus, Museum Tessinianum och Museum s:æ r:æ m:tis Adolphi Friderici, till småtryck och avhandlingar samt givetvis hans resebeskrivningar. Det är inte annat att vänta sig då Brusewitz genom sina illustrationer till nyutgåvorna av resorna och i många andra sammanhang gjort mycket för att popularisera bilden av Linné. I samlingen ingår många fina exemplar och flera av den svenska bokhistoriens mest praktfulla verk, men de samsas om utrymmet med flitigt lästa volymer i betydligt enklare utstyrsel. Det är en levande och brokig samling som presenteras i katalogen. Blandade ämnen pläga mest behaga, för att citera Samuel Ödmann. En rad böcker har renoverats eller bundits i äldre tider hos Bonniers bokbinderi och på senare tid hos Beck & son, varifrån många, även osignerade, prydliga pappband härrör. De skickbeskrivningar som återfinns i katalogen är mycket noggranna och de brister som påpekas är ofta naturliga med tanke på böckernas ålder och ämnesområden. Gunnar Brusewitz har formulerat sin syn på boksamlande på följande vis: För mig är böcker nåja, inte alla föralldel att jämföra med levande varelser. De åldras och ärras och det vore en dålig kärlek om man inte skulle älska deras rynkor och skönhetsfläckar. Dessutom bär de ibland ett budskap med sig, en hälsning över tidens gränser mellan likasinnade. Man känner en dunkel sympati för dem som tidigare ägt en bok som man själv beundrar, en själsfrändskap. Kommer jag i besittning av en gammal och sedan långa tider ivrigt sökt bok och finner att den saknar ägarnamn eller andra spår av proveniens så ser jag det som en

brist. Vem har nött dess pärmar, vem har första gången öppnat dess blad? Utan föregående ägares klotter blir en sådan bok egendomligt anonym. (ur Pärtkorgens hemlighet). Så är inte fallet med föreliggande böcker som kommer leva vidare med en fin proveniens. Gunnar Brusewitz har, vid sidan av diskreta blyertsmarkeringar och anteckningar, ofta skrivit sin namnteckning och/eller satt in sitt exlibris, formgivet av Karl-Erik Forsberg. Boksamlandet är en linje i Gunnar Brusewitz mångfacetterade livsgärning och oupplösligt förenad med hans övriga verksamhet. Med det egna biblioteket som utgångspunkt spred han genom sina artiklar och böcker sin entusiasm för de gamla skrifternas yttre behag och de läsupplevelser som väntade dem som tog sig tid att studera dem. Genom sin kunniga men lediga stil har han verkat som en folkbildare av rang och samtidigt som en viktig ambassadör för den gamla boken. Trevlig läsning! Mats Rehnström

146. 1. acerbi, g. Travels through Sweden, Finland, and Lapland, to the North Cape, in the years 1798 and 1799. In two volumes. Illustrated with seventeen elegant engravings. I II. London, T. Gillet, 1802. 4:o. Grav. porträtt, xxiv, 396 s. & 7 grav. plr & 1 utvikbar grav. karta + viii, 134, 137 380 s. & 8 grav. plr, varav 5 handkolorerade. Andra delen med graverade musiknoter på s. 325 36. Två samtida ngt nötta engelska polerade skinnbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar och svarta titel- samt röda deltiteletiketter i skinn. Stänkta snitt. Del I sprucken i främre ytterfals och med en mindre spricka även i den bakre. Spridda lagerfläckar i marginalen på några av planscherna. Med T. Thornhills exlibris samt Gunnar Brusewitz namnteckning och exlibris. *9000 Bring Itineraria svecana 309. Schiötz 3a*. Borgström 1. I andra delen saknas som alltid det kancellerade bladet S4, s. 135 36. Första upplagan, första tryckningen enligt Rolf Du Rietz artikel Acerbis Travels i NTBB 1965. Översattes tidigt till tyska, holländska, franska och italienska. Giuseppe Acerbi (1773 1846) var italiensk jurist och företog 1798 99 en resa till Nordkap tillsammans med bl.a. den svenska översten A. F. Skjöldebrand. Resan gick från Göteborg via bl.a. Stockholm, Grisslehamn, Åland, Åbo, Vasa, Uleåborg, Kemi, Torneå, Kengis, Kautokeino och vidare till Nordkap. Stort utrymme ägnas samerna och deras kultur och levnadsförhållanden, liksom jakten i Finland. I resebeskrivningen återfinns noter till två hallingar, Music of the bear dance at Kengis och The laplander s cry at Kautokeino. Gunnar Brusewitz har i artikeln Riksmuseet genom tiderna behandlat arbetet apropå Acerbis kritiska porträtt av några av Vetenskapsakademiens medlemmar, i synnerhet von Carlson och Sparrman. Den sistnämnde uppges inte haft mer gemensamt med den berömde Cook än att de råkat befinna sig ett tag på samma skepp. 2. Acta literaria et scientiarum sveciæ. Volumen quartum. Continens annos 1735, 1736, 1737, 1738 & 1739. IV. Uppsala, sumtibus Reg. societ. lit & scient., 1742. 4:o. (4), 97 210, (2), 211 338, (2), 339 452, (2), 453 562, (6) s. & 2 grav. plr & 1 utvikbar grav. karta. Häftad i blått omslag. Oskuren. Omslaget med några revor, varav en tejplagad. Inlagan delvis lös i häftningen. Brun fläck i övre marginalen på s. 101 04. Fuktrand i inre marginalen på det tredje serietitelbladet. Ngt lagerfläckig på s. 453 69. Med Gunnar Brusewitz exlibris.

1.

Endast del IV. Dessutom saknas hela 1735 års årgång omfattande s. 1 96 i volymen och en plansch. *6000 Jfr Lundstedt 15. Friesen s. 10 och Soulsby 1104 för Linnés Animalia per Sveciam observata : This paper was only submitted to the society on feb. 12, 1739, and was apparently not printed till 1742. Planscherna signerade J. Silfverling. Acta literaria sveciæ utkom först i tio häften, samlade i två volymer 1720 29. Därefter ändrades namnet till Acta literaria et scientarium sveciæ och ytterligare två volymer utkom 1738 respektive 1742. Sedan byttes namnet igen, nu till Acta societatis regiæ scientiarum upsaliensis, och fem volymer utkom mellan 1744 51. Efter långdragna ekonomiska svårigheter återuppstod publikationen, nu under namnet Nova acta societatis regiæ scientiarum upsaliensis, 1772 och utgavs under detta namn högst oregelbundet i fjorton volymer fram till 1850. Acta innehöll ursprungligen uppsatser inom både humaniora och naturvetenskap för att med tiden helt domineras av det senare. Föreliggande del innehåller bidrag av bl.a. C. v. Linné, O. Celsius, D. Tilas, G. Wallerius, O. P. Hiorter m.fl. Linnés Animalia per Sveciam observata har karaktäriserats som ett förarbete till Fauna svecica som utkom 1746. 3. adlerbeth, g. Tal om en philosophisk varsamhet vid naturens betraktande, hållet vid præsidii nedläggande uti kongl. Vetenskaps-academien den 15 maji 1790. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1790. 8:o. 62, (2 blanka) s. Med grav. titelvinjett. Trevligt stänkdekorerat pappbd med svart titeletikett i skinn. Titelbladet lätt solkigt och med liten lagad reva överst. Stort ex. med endast putsade snitt. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *900 I talet omämns bl.a. d Alembert och Kant. Med ett svar på s. 58 62 av Vetenskapsakademiens sekreterare J. C. Wilcke. 4. (adlersparre, g.) Läsning för landtmän. Af et sällskap. I III. Sthlm, H. A. Nordström, 1795 96. 8:o. (2), 78, (2) + (2), 128 + (2), 136 s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och titeletikett i glättad papp. Blåstänkta snitt. Ryggen lite fläckig och med maskangrepp i bakre ytterfals och frampärmens pärmpapper. Några få lagerfläckar. Titelbladet till del I lagat i yttermarginalen. Med J. H. Brantenbergs namnteckning och pärmexlibris: J. H. B. samt Gunnar Brusewitz namnteckning. *2500 Lundstedt 330 a. Allt som utkom. Av första delen utkom en andra upplaga 1799. Läsning för landtmän var föregångaren till den mer berömda Läsning i blandade ämnen. Innehållet var, liksom i uppföljaren, en blandning av vitterhet, lanthushållning, ekonomi, juridik, filosofi och politik. Flera texter översattes från danskan, men här finns också översättningar av Ferguson och Kant. 5. aken, f. m. von. Tankar och rön, huru wäl præparerade räfkakor och wargpulfwer, som blifwit upfundne sedan år 1747, skola rätteligen brukas och nyttjas til små och stora odiurs utödande, å höga wederbörandes anmodan korteligen i ljuset framgifne, år 1754. [=rubrik]. (Örebro, 1754?). 4:o. (4) s. Tagen ur band. Ngt lagerfläckig och bruntonad. *2500 Schreber 8: sällsynt. Innehåller rön, reklam för författarens produkter och ett prospekt om en liten piece om 8 a 9 ark i samma ämne som skulle tryckas följande år och bara för de som prenumererat i förväg. Boken kom ut först 1756 under namnet Hus- och landt-apotheks tilökning. 6. albin, e. & clerck, c. & martyn, t. Aranei, or a natural history of spiders, including the principal parts of the well known work on english spiders by Eleazar Albin, as also the whole of the celebrated publication on swedish spiders by Charles Clerck; resigned enlarged and designed anew by Thomas Martyn, (author of the Universal conchologist, English entomologist &c.) at his academy for illustrating and painting natural history. (London?), 1793. Folio. Handkolorerad front, grav. titelblad, grav. serietitelblad, (2), vii, (1 blank), 70, 1 31 s. & 30 grav. plr, varav 28 handkolorerade. Samtida ståtligt lätt nött grönt saffianbd med upphöjda bind och guldornerad rygg, etikettsignerat H. Walther. Helt guldsnitt. Pärmarna med guldornerat ramverk och enkel kantförgyllning samt inre denteller. Pärmarnas innsidor klädda med rött papper med rikt blindpressad dekor. Genomgående med ett maskhål i textytan, frontespisen med ytterligare ett. Några blad med småfläckar. Några av för- och eftersättsbladen smutsiga. Trevligt ex. med exlibris från R. Westly Hall Dare och Gunnar Brusewitz. *50000

Nissen 2724. Björn Dal skriver i sin Sveriges zoologiska litteratur: vad som brukar benämnas världens finaste spindelbok. Carl Clerck (1709 65) var tjänsteman vid skatteverket i Stockholm med ett starkt intresse för allehanda småkryp. Björn Dal berättar vidare att texten om svenska spindlar först skrevs som en uppsats för Vetenskapsakademien 1756 för att sedan publiceras som Svenska spindlar 1757. Arbetet var det första exemplet på en konsekvent användning av den binära nomenklaturen inom zoologin, ett år före tionde upplagan av Systema naturæ från 1758, som annars räknas som startskottet för denna användning inom zoologin. Uppgifterna om den binära nomenklaturen hade Clerck fått direkt från Linné. I Martyns engelska utgåva är originalets planscher omgraverade och vackert handkolorerade. Förutom en översättning av Svenska spindlar ingår även en nyutgåva av Eleazar Albins English spiders, första gången tryckt 1736. 7. Allehanda slags märkwärdigheter och sällsamma händelser. I III. Västerås, J. L. Horrn, 1784. 8:o. 278, (2) s. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och tegelröd titeletikett i glättad papp. Skinnet bortnött överst på ryggen. Med sprickor och maskhål i bakre ytterfals. Spridda fukt- och småfläckar. Fläck på titelbladet och s. 93 98. Med äldre ägarstplr C. C. och F. K., de senare initialerna återfinns även som pärmexlibris. Med flera namnteckningar på försättsbladet och Gunnar Brusewitz exlibris. *2500 Det sista opaginerade bladet är en bokförteckning. Innehåller en lång rad kuriösa artiklar från när och fjärran, många med anknytning till djur och natur, t.ex. Ostron, som växa på trän, Ape-krig och Folk och djur med horn, men även texter som Bark-mynt, Salt-mynt och Huru indianske änkor upbrännas. Del III är en kronologisk genomgång av allehanda naturkatastrofer åren 188 1664. På s. 216 217 i kapitlet Människor, som lefwat länge under watten återberättas historier med svensk anknytning som tidigare tryckts i William Derhams Physico-theologie (1736). Carlander gissar på att F. K., som återfanns i böcker som såldes på bokauktion i Göteborg på 1850-talet, kan vara identisk med handlanden Fredrik Kock i Uddevalla. 8. anderson, a. Berättelse om ängelska beskickningen til China, under lord Macartney. Sammandrag. Sthlm, J. Pfeiffer, 1796. 8:o. (6), 250 s. Hfrbd med sparsamt guldornerad rygg. Brunstänkta snitt. Ryggen lite blekt och med några svaga fläckar. Någon obetydlig småfläck invändigt. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *1500 Utgiven och översatt från tyska av Samuel Ödmann. Det engelska originalet A narrative of the british embassy to China utkom i London 1795. Resebeskrivningen skildrar förutom det egentliga Kina även resan från Madeira, via Teneriffa, Rio de Janeiro och Batavia. Den svenska utgåvan innehåller på s. 228 250 Catholske misionairens, Glejos berättelse om den förföljelse honom och flera christna öfwergådt i China. I artikeln Chartans behag skriver Brusewitz om Ödmann att han trots sin bundenhet vid sjukbädden i Uppsala utgav fler resebeskrivningar från exotiska länder än någon annan svensk. Det berättas att utländska naturforskare, som sökte upp den lärde världsresenären i Uppsala vägrade fatta att han aldrig varit längre söderut än Kronobergs län. Brusewitz avslutar: Tron på gud och kartan höll honom vid liv i det ångande heta sjukrummet i Uppsala. Att han blev 80 år trots sitt osunda liv anses höra till de medicinska underverken. 9. asp, m. [preses] & omnberg, c. p. [respondent]. Animalia quædam ex hyberno sopore circa ver evigilantia. A.a. Uppsala, prelo Werneriano, (1735). Liten 8:o. (4), 18, (2) s. Stänkdekorerat pappbd med röd titeletikett i skinn. Titelbladet lätt bruntonat och med en liten pappersförlust nedtill i inre marginalen. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *2200 Lidén 60. Med ett fägnerim av Michaël Ström Ericsson. Avhandlingen rör de djur som ligger i vinterdvala åt hwilkom wåren plär nytt lif och frode gifwa, enligt rimmaren. 10.

10. berch, a. [preses] & nordholm, e. [respondent]. Jämtelands djur-fänge [ ] förestält i ett snille-prof. A.a. Uppsala, (1749). 8:o. 60 s. & 1 utvikbar träsnittsplansch. Fint marmorerat pappbd med tegelröd respektive svart titeletikett i skinn (Bonniers bokbinderi). Endast putsade snitt. Några småfläckar här och var. Fläck i texten på s. 17. Med J. A. Almquists stpl nedtill på titelbladet och Gunnar Brusewitz exlibris. Bra ex. *9500 Lidén 3. Hasselberg s. 168. Schreber 271: avhandlingen är ett bland de förnämsta av vår jaktlitteraturs klassiska verk. Redan år 1833 beklagade man, att den var sällsynt och framhöll önskemålet om en ny upplaga. En ny upplaga utkom dock först 1953 genom Per Nilsson-Tannérs försorg. Schreber uppger Nordholm (1721 52) som huvudsaklig författare, men att han utan tvivel haft hjälp av Berch, vars akademiska avhandlingar är de första som regelmässigt författas på svenska. Gunnar Brusewitz har bl.a. behandlat avhandlingen, som han kallar en av de första sakkunniga skrifter om jakt som utgivits i vårt land, i sin essäsamling Pärtkorgens hemlighet. Brusewitz sammanfattar: Den räknas med rätta till klassikerna i vårt på jakthistoriska arbeten tämligen fattiga land. I artikeln Fattigmans höna och nybyggarens bikupa citerar Brusewitz ett utdrag om äggtäkt ur avhandlingen. 11. (bergius, b.) Allahanda. I III. Sthlm, Wildiska tryckeriet, 1757 58. 8:o. 168 + 168 + 168 s. Två marmorerade pappbd med bruna titeletiketter i skinn och skinnskodda ryggar upp- och nedtill (Beck & son). Ett pappersomslag från 1800-talet medbundet i respektive band. Delvis med fuktränder och spridda lager- och småfläckar. Lite tråkig lagning i marginalen i del I på s. 123, i del II på s. 35 och 165 68. Hårt skuren i marginalen på s. 13 14 i del III. Med Gustava Eleonora Lindahls delvis beskurna namnteckning på titelbladet till del III och med Gunnar Brusewitz exlibris. *1400 Den mindre vågade av Bergius två samtida publikationer av förnöjsamma anekdoter och poesi. Föregångaren Små saker förbjöds av Stockholms konsistorium. På s. 111 52 i del III återfinns gravskrifter och personalier över olika djur, däribland en gammal mormors katt, en reslig bock, en kalkontupp och en liten papegoja, som en fröken råkade at sittja ihjäl. Gustava Eleonora Lindahl var dotter till Carl Christoffer Gjörwell. Hon och hennes man hade ett mycket omfattande bibliotek, som delvis skänktes till Svenska akademien. 12. bergius, b. Tal, om läckerheter, både i sig sjelfva sådana, och för sådana ansedda genom folkslags bruk och inbillning, hållet för kongl. Vetenskaps academien vid præsidii nedläggande, den 3 maj 1780. I II. Sthlm, J. G. Lang[e, 1785] 87. 8:o. (6), 272, (1) + (6), 328 s. Båda delarna med grav. titelvinjetter, den senare inklistrad. + Register öfver framledne banco-commissariens Bengt Bergii Tal om läckerheter, som hölts i kongl. Vetenskaps academien vid præsidii nedläggande den 3 maj 1780. Sthlm, J. G. Lange, 1785. 8:o. (4), 20 s. Ngt solkigt och lätt nött halvpergamentbd från ca 1900 med rikt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn. Röda snitt. Inlagan med någon enstaka småfläck. Klipp nedtill på titelbladet med förlust av några bokstäver i impressum. Några äldre rättelser samt med Gunnar Brusewitz förstrykningar i blyerts på s. 23 i del I och s. 186 samt 196 i del II. Lång samtida bläckanteckning på det avslutande blanka bladet i del I. Med initialerna S. M. på titelbladen, Gunnar Brusewitz namnteckning och exlibris. Klipp upptill på s. 87 88 i del II med åtföljande trista textförluster! *7500 Du Rietz 48. En tysk översättning utkom 1792. Utgiven efter författarens död av Samuel Ödmann och med en stor mängd kompletterande noter av denne. Det separat utgivna registret sammanställdes av Carl Magnus Blom. Förordet i första delen är skrivet av brodern Peter Jonas Bergius och i andra delen av Samuel Ödmann. Första delen behandlar läckerheter ur växtriket och andra delen ur djurriket. Bengt Bergius och Ödmann hämtade huvuddelen av uppgifterna om läckerheter från jordens alla hörn ur olika reseskildringar och visade prov på en ovanlig vidsynthet vad gäller främmande seder: gammalt salt kött och fläsk samt förlegad torr-fisk är ej för oss någon smakelig kost; men rarheten och moden kan göra sådant til det smakeligaste. Brusewitz förstrykningar rör diverse notiser om hungersnöd på skepp, om ätliga insekter, maskar och kräftor, samt några uppgifter om tordyveln. 13. [Bergius] swartz, o. Åminnelse-tal öfver kongl. Vetenskaps-academiens framlidne ledamot, herr doctor Petr. J. Bergius, historiæ naturalis & pharmaciæ professor i Stockholm, hållit inför kongl. Vetenskaps-academien. Sthlm, J. P. Lindhs enka, 1822. 8:o. (2), 24 s. Med grav. titelvinjett. Häftad. Oskuren. Lite lagerfläckig. *1100

Talet hölls år 1800. På s. 20 24 återfinns en Förteckning på de arbeten och skrifter som professoren d:r P. J. Bergius tid efter annan utgifvit. Olof Swartz (1760 1818) var framstående botanist och tilldelades 1791 den första Bergianska professuren. Han efterträdde senare Sparrman som ansvarig för Vetenskapsakademiens samlingar. Gunnar Brusewitz har skrivit om Swartz bl.a. i sin essäsamling Pärtkorgens hemlighet. 14. biurman, g. Wägwisare, til och ifrån alla städer och namnkunnige orter, uti Swea- och Göta riken, samt stor-furstendömet Finland; jämte twänne uti koppar stuckne wäg-chartor, efter skedde wägmätningar uprättad. Sthlm, L. Salvius, 1757. 8:o. (16), 120 s. & 2 utvikbara grav. kartor. Samtida ngt nött och solkigt pergamentbd med senare handskriven ryggtitel. Försättsbladet delvis loss och med ett hål. Kartan över Svea- och Götaland med mindre revor i vikningen. Med Erik Afzelius och Gunnar Brusewitz namnteckningar samt den sistnämndes exlibris. *3500 Warmholtz 231, noten. Första upplagan utkom 1743, tredje och fjärde upplagan utkom 1768 respektive 1776. Med en rekommendationsskrivelse av Jacob Faggot daterad 1742 och ett förord av författaren. Georg Biurman (1700 55) var gravör samt ingenjör vid Lantmäterikontoret. 15. biurman, g. Vägvisare, til och ifrån alla städer och namnkunniga orter, uti Svea- och Götariken, samt stor-förstendömet Finland; jämte tvänne uti koppar stuckne väg-chartor, efter skedde vägmätningar uprättad. Sthlm, J. G. Lange, 1776. 8:o. (20), 112, (4) s. Samtida ganska nött hfrbd med upphöjda bind och ljusare titeletikett i glättad papp. Genomgående bruntonad och lagerfläckig inlaga samt delvis med en svag fuktrand. Stort hål i titelbladet som orsakat textförlust i rekommendationsskrivelsen på titelbladets baksida. Blyertsanteckningar på s. 33. Saknar de avslutande 32 sidorna av registret samt de bägge kartorna! *200 Jfr Warmholtz 231 för första upplagan. Denna upplaga innehåller förutom det egentliga arbetet även en rekommendationsskrivelse av Jacob Faggot daterad 1742 samt förord av författaren respektive Lars Salvius, det senare skrivet till den av Pehr Essén och Nils Marelius uppdaterade upplagan från 1768. 16. (bjugg, m. j.) Saga i Atland. Af autor til Skaldedigt öfver Sverige. Göteborg, S. Norberg, 1792. 4:o. 37, (3 blanka) s. Marmorerat pappbd med svart titeletikett i skinn (Bonniers bokbinderi). En övre del av titeletiketten med författarnamnet är diskret borttagen. Stort ex. med delvis bevarade råkanter. Några blad lite naggade eller solkade längst ut i marginalen. Lagade revor i det avslutande blanka bladet. Med P. A. Sjögrens och Gunnar Brusewitz exlibris. *2250 Med tryckt dedikation till G. F. Gyllenborg. Tulltjänstemannen i Enköping Mathias Bjugg (1751 1807) gjorde sig i samtiden känd som en framstående pekoralist och hans mer än lovligt förvirrade alster gisslades av bl.a. Kellgren. Hammarsköld skriver i sin Svenska vitterheten om Bjuggs arbeten att de äro, enligt Thorilds träffande anmärkning, ohärmliga mästerstycken i det alldeles rasande, och ensamma i sitt slag. Gunnar Brusewitz har i föreliggande exemplar markerat de dunkla raderna: Landspolens qväde stäcks för åske-ilars skrall!/ En örns och en strutsens horizont./ En tetting. En kameleont. 17. (bjugg, m. j.) Sagobrott öfver forn-saga. Af autor til Skaldedigt öfver Sverige. Göteborg, S. Norberg, 1792. 4:o. 44 s. Ngt nött klistermarmorerat pappbd med skadad rygg. Stänkta snitt. Lätt lagerfläckig. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *800 Med tryckt dedikation till Svenska akademien, som knappast kan ha uppskattat tilltaget. 18. Dito. Häftad och oskuren. Lite lös i häftningen. Enstaka lagerfläckar och med ett par fläckar i yttersta marginalen. *1200 19. (bjugg, m. j.) Skaldedikt öfver Sverige. Uppsala, J. Edman, 1789. 4:o. (2), 24 s. Enkelt marmorerat pappbd. Ryggen med revor och pappersförluster. Enstaka lager- och småfläckar samt ett litet maskhål i inre marginalen på några blad. Titelbladet med några svaga solkfläckar. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *5000 Tryckt i endast 50 exemplar enligt Järbes biografi över Bjugg i Enköpings stadsbiblioteks årsberättelse 1953. I Skaldedikt har Gunnar Brusewitz markerat raderna: Til dvala svala qvilrar ner i Somens skjär,/ och dädan åter sommars bådarinna är.

20. björnståhl, j. j. Resa til Frankrike, Italien, Sweitz, Tyskland, Holland, Ängland, Turkiet, och Grekeland: beskrifven af och efter Jac. Jon. Björnståhl. Efter des död utgifven af Carl Christof. Gjörwell. I VI. Sthlm, A. J. Nordström, 1780 84. 8:o. Grav. porträtt, (2), 22, (10), 3 548, (2) + (8), 6, (6), 1 251, (1 blank, 2) + (22), 3 284, (2) + (24), 348, (2) + (20), 293, (1 blank, 2) s. + grav. front, (8), 76, 1 54, (1) s. + espling, o. Minne öfver Jacob Jonas Björnståhl l.l.o.o. & gr. professor i Lund, samt ledamot af kgl. Vetenskaps-societeten i Upsala, och Upfostrings-sälskapet i Stockholm: uti sistnämnde sälskaps namn författadt. Sthlm, A. J. Nordström, 1785. 8:o. 53, (1) s. Sex samtida ngt nötta men vackra skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar och röda titel- och deltiteletiketter i marokäng, de senare varierar i färg mellan grönt och brunt. Röda snitt. Främre ytterfals till del V tyvärr till stor del sprucken. Denna del och den fjärde med lite skador uppoch nedtill på ryggen. Spridda småfläckar, t.ex. i nedermarginalen i del I på s. 5 9 och i texten i del III på s. 29 38. Svag bruntonad fläck upptill i del IV på s. 213 38. Del II ngt fuktfläckig i början och på slutet. Med Erik Wilhelm Bredbergs initialer, Dan. Aug. Zielfeldts namnteckning och med Gunnar Brusewitz namnteckning och exlibris. *7500 Gjörwell 102 respektive 131. Almquist 2843 för Espling. Porträttet är graverat av J. Gillberg efter Sergel och planschen i sista delen föreställande medaljen över Björnståhl är graverad av C. C. Gjörwell d.y., utgivarens son. Förutom Björnståhls egna brev och dagboksanteckningar avtrycks i resebeskrivningen brev av bl.a. Carl Peter Blomberg och Mathias Norberg. I Esplings arbete, även det utgivet av Gjörwell, upptas s. 33 47 av en av P. F. Aurivillius gjord förteckning över de handskrifter och böcker som Björnståhl testamenterade till Uppsala universitetsbibliotek. Arbetet utgavs som en bilaga till Björnståhls resa. En tysk översättning av resan utkom 1777 83, en italiensk 1782 86 och en holländsk 1778 84. Gunnar Brusewitz skriver i essäsamlingen Pärtkorgens hemlighet om föreliggande exemplar som han inköpt på Thulins antikvariat 1952. Brusewitz fann vid hemkomsten till sin förvåning sin farmors farfar justitierådet Erik Wilhelm Bredbergs signatur i tredje delen. Brusewitz berättar att denne enligt släkttraditionen var en stor romanläsare: En sådan läste han för övrigt när han slutligen kände döden nalkas. Han kallade in sina närmaste och tog ett ömt farväl av dem men bad dem sedan avlägsna sig så att han kunde få läsa ut boken i lugn och ro. Man fann honom stilla insomnad vid sista sidan. En sann bokvän! 21. bonde, g. Tal om aske-trädets nytta, hållit för kongl. Vetensk. academien vid præsidii afläggande, den 24 januar. 1756. Sthlm, L. Salvius, 1756. 8:o. (2), 20 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Några småfläckar. Gammal tillskrift på titelbladet och en liten marginalkommentar på s. 17. *1000 Hebbe 1454. Om askens märkliga egenskaper: Til bevis huru stort motgift är i asken förborgadt, anföres, at den är så olidelig för alla giftiga djur, at ormar ej en gång kunna tåla dess skugga. [ ] Ja, en orm allenast, sakta rört med et askespö, skal strax stelna och bårtdö. Detta kunde lätt försökas, men jag har mig ej bekant at det skedt. 22. (boysen, p. a.) Ny och förmehrad acerra philologica, det är: siuhundrade utwalde, nyttige/ lustige och märckwärdige historier och discourser, utur de berömligaste grekiske och latinske scribenter sammandragne; deribland poeternas fläste dichter om gudar och gudinnor; de fordna romares och grekers förnämste handlingar; någre brukelige ord-språk, samt åtskillige naturlige saker finnas månde: allom historie-älskarom til nöije; men i synnerhet den studerande swenska ungdomen til tienst och nytto, från tyskan på wårt modersmåhl öfwersatte af P. B. Sthlm, J. L. Horrn, 1737. 8:o. xvi, 528, 527 918, (24) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Nött men trevligt hfrbd från 1700-talets andra hälft med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och titeletikett i glättad papp. Stänkta snitt. Ryggskinnet bortnött överst och med några ytliga revor i skinnet på själva ryggen. Två små maskhål i främre ytterfals. Bitvis lätt småfläckig inlaga och ett fåtal blad med fuktränder eller -fläckar. Lagning i yttermarginalen på s. ix xvi och en lagad reva i texten på s. 791 92. Fuktrand i nedre marginalen på s. 545 46 och fläck på s. 555 56. Ovanligt fint ex. med ägaranteckning Sparfwenfäldts och J. O. Wedbergs, O. Winboms och Gunnar Brusewitz exlibris. *8000

man, 1739.] 4:o. 28 s. Enkelt grått pappbd med handskriven ryggtitel samt tryckt titeletikett på frampärmen. Lite solkig och småfläckig. Fläckar med textförlust på s. 24 25. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *1500 Schreber 43: en bitvis intressant avhandling, den enda i jagtvetenskapen, som utkommit under den tid jagten mäst värderades och utövades inom fäderneslandet. Arbetet är svåråtkomligt. Extraktet utgörs av avdelning 8 i del II av Broocmans Hus-hålds-bok. Reinerus Broocman (1677 1738), född i Lais i nuvarande Estland, flydde till Sverige under det stora nordiska kriget. Han slog sig ner som kyrkoherde i Tyska församlingen i Norrköping där han grundade ett boktryckeri 1723. Boktryckeriet övertogs av sonen C. F. Broocman och senare av J. F. Edman, som gift in sig i släkten. 22. Klingberg 1737:1. Översatt av Peter Bliberg. Det tyska originalet Neue acerra philologica utkom 1715 18. Arbetet innehåller sedelärande berättelser avsedda för barn och ungdom hämtade i huvudsak från antika författare. Även en del medeltida och nära samtida historier återfinns här, t.ex. en historia om den grymme Dracula (den första på svenska?), en lika grym historia om den förstockade juden, samt en om det stockholmiska spöket. Den sistnämnda är en berättelse om en slaktare som förälskar sig i sin piga och för att kunna gifta sig med henne klyver sin hustrus huvud med en slaktbila! I arbetet ingår även en rad fabelartade beskrivningar av djur och växter. Gunnar Brusewitz hade markerat ett kapitel om svalor och har skrivit om Acerra philologica i sin essäsamling Den nöjsamma nyttigheten och i Svalans våta grav. 23. Dito. 528, 527 918, (24) s. Ngt nött hklbd från 1800-talets mitt med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg. Grönstänkta snitt. Sprickor i ytterfalsarna. Delvis lite fläckig, t.ex. på s. 43 44. Fula fläckar på s. 570 71 och flera blad med gammalt bläckkludd. Det avslutande bladet i registret lagat och med stora textförluster. Med Waldemar Kindgrens namnteckning och Gunnar Brusewitz exlibris. Saknar titelbladet och sju opaginerade preliminärblad. *1500 24. (broocman, r.) Om jagt och foglafänge. [Extrakt ur Hus-hålds-bok II. Norrköping, C. F. Brooc- 25. (broocman, r.) Om watn, fisk-rika strömmar, insiöar, allehanda slags fisk, fiske-redskap och fiskerier i Swerge. [Extrakt ur Hus-hålds-bok II. Norrköping, C. F. Broocman, 1739.] 4:o. 42 s. Enkelt blått pappbd med handskriven ryggtitel samt tryckt titeletikett på frampärmen. Några solk-, fukt- och lagerfläckar. Två lagningar med japanpapper i marginalen på s. 39 40. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *1500 Extraktet utgörs av avdelning 12 i del II av Broocmans Hushålds-bok. 26. brummer, m. h. Försök til et swenskt skogs- och jagt-lexicon. Göteborg, S. Norberg, 1789. 4:o. 138 s. Hfrbd med guldornerad rygg och tegelröd titeletikett i skinn. Grönstänkta snitt. Bitvis lätt lagerfläckig. Med And. Fahlbecks namnteckning daterad 1791 och Gunnar Brusewitz namnteckning och exlibris. *7500 Schreber 44: lexikonet innehåller flera värdefulla uppgifter. Ej vanligt. Hebbe 1441. Inleds med Strödda anmärkningar om de fordna tiders skog, jagt- och djurfång i Swea land på s. 7 20 och avslutas med korta, men nödwändiga påminnelser, i anseende til skogarnes nuwarande tilstånd, wård och återplantering på s. 133 38. I övrigt är arbetet alfabetiskt uppställt från adel till öfwer-jägmästare och innehåller en mängd kulturhistoriska och zoologiska uppgifter. Magnus Hendric Brummer (1735 90) var ursprungligen militär och deltog i pommerska kriget. 1775 utnämndes han till överjägmästare i Halland. Hans lexicon bygger på egna erfarenheter och rön.

27. brummer, m. h. Kort utdrag af alla kongl. förordningar, resolutioner och bref, rörande skogarnes wård och nyttjande i riket, samt jagt och diurfång. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1787. 4:o. (4), 8, 1 236 s. Marmorerat pappbd med grön titeletikett i skinn (P. Meyer). Brunstänkta snitt. Ryggtiteln med texten Kongl. förordningar. Ett samtida marmorerat pappomslag medbundet. Delvis ngt lagerfläckig och med fuktfläck i marginalen samt med en del gamla blyertsanteckningar på bakre omslagets insida. Med C. Wredes namnteckning daterad i Medevi den 20 juli 1794 och med Gunnar Brusewitz exlibris. *4000 Schreber 45. Hebbe 1439. Förordningar från perioden 1537 1782. 28. (bruno, g. f.) Den kloka och husaktiga gumman, hwilken igenom egen och andras förfarenhet uptäcker hwarjehanda nyttiga och nödiga huscurer, så wäl för människor som kreatur, jämte hwad eljest nödwändigt och nyttigt pröfwas at weta uti et hushåll, så i städerne som på landet. Tredje uplagan. Sthlm, framl. direct. Salvii tryckeri, 1775. 8:o. (2), 246, (24) s. Häftad i samtida gråpappomslag med upphöjda bind och senare lite tråkig handskriven titel på ryggen. Ryggen ngt nött och blekt. Några enstaka lagerfläckar. Bra ex. med Gunnar Brusewitz namnteckning. *1750 Hebbe 1732. Du Rietz 38. Jfr Waller 1572 och Blomqvist s. 260. Tidigare upplagor utkom 1762 och 1767, senare 1793, 1806, 1816, 1837 och 1858. Georg Fredrik Brunos (1699 1766) klassiska Den kloka och husaktiga gumman är en samling råd och huskurer avsedda för lanthushållaren. Arbetet, som fick stor spridning och vars titel inspirerats av Pehr Bröms 1755 utgivna Den sluga och förståndiga gubben, innehåller förutom veterinär- och allmänmedicin även vin- och ölrecept. 29. (bröms, p.) Den sluga och förståndiga gubben, som lärer de oförfarna både i städerna och på landet, at igenom hwarjehanda hus-curer, hela och bota mångfaldiga sjukdomar, så wäl hos människor, som fänad; jämte mycket annat, som kan tjäna til förmon och nytta i åtskilliga hushållsstycken. Sthlm, framl. direct. Salvii tryckeri, 1775. 8:o. 194, (14) s. Liten träsnittsillustration på s. 140. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind. Skada nedtill i främre ytterfals och pappret på pärmarna ersatt under 1800-talets andra hälft. Flitigt läst och ngt solkig inlaga med fuktränder och enstaka smårevor i marginalen. Titelbladet solkigt. Vinjetten på s. 3 kladdigt färglagd. Blyerts- och bläckkludd på pärmarnas insidor och på för- och eftersättsblad. Med Jan Anstrins och Anders Erssons namnteckningar och med Gunnar Brusewitz exlibris. *800 Hebbe 1731. Du Rietz 32. Blomqvist s. 260 för första upplagan som utkom 1755. Nya upplagor utkom 1758, 1767, 1775, 1790, 1806, 1816, 1837 och 1858. Bröms Den sluga och förståndiga gubben innehåller allehanda råd om hur man bl.a. kurerar näsblod, fångar änder och hur man med en olja gjord på ägg och groda kan skaffa hår på et skalligt hufwud. 30. buffon, (g. l. l.). Naturalhistoria. I sammandrag för ungdom. Med hundratrettiofyra figurer. Öfversatt af Per Olof Gravander. I IV. Örebro, N. M. Lindh, 1806 07. 12:o. (8), 200, (3) s. & 10 grav. plr + 230, (4, 2 blanka) s. & 8 grav. plr + 194, (3) s. & 8 grav. plr + 196, (4) s. & 16 grav. plr. Fyra häftade volymer i läckra orangefärgade tryckta pappomslag förvarade i bra halvklotkassett med svart respektive röd titeletikett. Omslagen lite nötta och ryggarna med några smårevor. Ryggen till del I med stor pappersförlust och omslaget fuktfläckigt. Delvis med bevarade råkanter. Några fläckar här och var. Tredje delen med stor fuktrand och en del fläckar. Dekorativ svit med Fred. Ad. Ramsays namnteckning på titelbladen och Gunnar Brusewitz exlibris. *7500 Klingberg 1806:5. Det franska originalet hade utkommit 1802 03. En svensk andraupplaga av del I utkom 1837 och av hela verket i två volymer 1839. Gravander (1775 1846), som vid denna tid var docent i numismatik i Uppsala, har ganska grundligt bearbetat Buffons original och anpassat det till svenska förhållanden med tillägg om den inhemska faunan. Dal skriver att Gravander vid översättningen hade hjälp av Thunberg och Afzelius, men texten blev ändå ställvis rätt häpnadsväckande. I presentationen av djurvärlden är värdeomdömen inte ovanliga. Om mandrillen kan man t.ex. läsa att den är den fulaste och ohyggeligaste af

31. burman, e. Almanach för året/ efter Christi födelse/ 1727. Hwarjämte/ utom de wanliga underrättelserna/ bifoges månens upp- och nedergång för hwar dag som han lyser/ uti timmar och fjärdedelar: samt kårtt uttåg af de heliga människjors historier/ hwilkas nampn i calendaris införde äro. Sthlm, Kongl. boktryckeriet, (1726). 12:o. (48) s. Titelbladet och kalenderdelen tryckt i rött och svart. Samtida pergamentomslag med klaff. Rödstänkta snitt. Pärmarna bågnade och lätt solkiga. Interfolierad med samtida anteckningar i bläck som kladdat av sig lite på några textblad. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *750 Klemming & Eneström s. 35. Innehåller bl.a. Prognosticon om förmörkelserna åhr 1727 och Continuation utaf helgonens historier. 30. alla apor och att de hafva nästan alltid slemmig näsa och tycker om att slemmen rinner in i munnen. Gunnar Brusewitz skrev förordet till Redivivas faksimilutgåva 1978 och menar att det är märkligt att utgivaren kostat på verket en helt ny illustrering med inte mindre än 134 gravyrer av de två svenska konstnärerna S. Andersson och C. G. Lundgren. Man sparade alltså inte möda på att göra verket så attraktivt som möjligt och resultatet blev som synes ett mycket charmfullt bokkonstverk i empirens anda. Det gjordes t.o.m. en specialupplaga på blåtonat papper. Brusewitz fortsätter: I sin romantiska framställning är boken ett mycket tidstypiskt exempel på djurbeskrivningen under empiren. Porträtten är personligt färgade, förmänskligande, känslomässsigt uppfattade och ofta framställda på ett sätt som entydigt uttrycker författarens värderingar. Vinklade skulle vi kanske säga, med ett modeord. 32. busser, j. b. Utkast till beskrifning om Upsala. Första delen om Upsala stad, dess äldre och nyare öden, samt förnämsta märkvärdigheter. På bokhandl. Joh. C. Holmbergs bekostnad utgifven, och med många kopparstick försedd. Uppsala, J. Edman, 1773. 8:o. (8), 128, 128 276, (25, 2 blanka) s. & 15 utvikbara grav. plr. Med 2 inklistrade grav. vinjetter. + busser, j. b. Utkast till beskrifning om Upsala. Andra delen om Upsala academie, dess äldre och nyare öden, samt förnämsta märkvärdigheter. Uppsala, J. Edman, 1769. 8:o. 158, (48) s. & 11 utvikbara grav. plr & 1 grav. porträtt. Med en inklistrad grav. vinjett. Ngt nött hfrbd från ca 1800 med rikt guldornerad rygg och titeletikett i glättad papp. Ryggen med lite störande lagningar upptill och med sprickor i ytterfalsarna. Titeletiketten med ytlig spricka. Några småfläckar här och var och det nedre hörnet på s. (26) i det avslutande registret bortrivet. Med David Schultz von Schulzenheims åttkantigt klippta grav. exlibris nederst i yttre hörnet på titelbladet, F. P. Klingspors, Evert Strokirks och Gunnar Brusewitz exlibris. *5000 Setterwall 6125. Warmholtz 360. Soulsby 3435. Bygdén s. 45. Teijler Bibliographia Upsaliensis 7440. Hesse 638. Med det sällsynta Linnéporträttet, men utan luftpumps-

33. carlson, g. von. Tal, med strödde anmärkningar öfver foglarnes seder och hushållning; hållet för kongl. Vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, den 18 februarii 1789. Sthlm, J. G. Lange, 1789. 8:o. (2), 22 s. Med grav. titelvinjett. Marmorerat pappbd med svart titeletikett i skinn (Bonniers bokbinderi). Bra ex. med Gunnar Brusewitz exlibris. *1250 Friesen s. 21. En stor del av författarens (1743 1801) samling av uppstoppade fåglar på Mälby i Södermanland hade avbildats och utgivits som det berömda Museum Carlsonianum, ett av den svenska zoologiska litteraturens mest praktfulla verk. Gunnar Brusewitz skriver om Carlson, en tämligen enkel dillettant i zoologiska stycken, i artikeln Svalornas vintersömn och andra flyttfågelproblem. Han nämner bl.a. Carlsons missuppfattning om sidensvansarnas flyttvanor som de beskrivs i Carlsons presidietal. 32. planschen och porträttet av Gustav III. Det sjätte kapitlet i andra delen, Om academiæ trägården, är författat av Carl von Linné. J. B. Busser (1729 99) var docent i historia i Uppsala och senare kyrkoherde i Skeda socken. Ola Ehn har i ett förord till en faksimilutgåva av Uppsalabeskrivningen betonat värdet av de uppgifter som grundar sig på självsyn och förstahandsinformation, t.ex. om återuppbyggnaden av Uppsala slott, som bygger på uppgifter lämnade av slottsfogden Hellsvik. Därutöver redogör Busser bl.a. för universitetsinstitutionerna och det gamla hospitalet vid Fyris torg. De fina planscherna graverades av Fredrik Akrel och tillhör de viktigaste källorna till kunskapen om Uppsalas bebyggelse under 1700-talets andra hälft. Gunnar Brusewitz hade markerat kapitlet om Uppsala observatorium. F. P. Klingspor var ståthållare på Stockholms slott från 1818 och tog initiativet till att försköna bl.a. Logården. Hans boksamling som såldes 1823 innehöll bl.a. mycket svensk historia och äldre tryck ofta inbundna i för ägaren typiska band med speciella ryggstämplar och mörkblå pärmpapper som här. 34. carlson, g. von. Tal, med utkast til falk-slägtets, i synnerhet de svenska arternes, indelning och beskrifning; hållet för kongl. Vetenskaps academien vid præsidii nedläggande den 31 jan. 1798. Sthlm, J. P. Lindh, 1798. 8:o. (2), 30 s. Med grav. titelvinjett. Bra marmorerat pappbd med svart titeletikett i skinn (Bonniers bokbinderi). Oskuren. Titelbladet delvis lätt lagerfläckigt. Fint ex. med Gunnar Brusewitz exlibris. *1250 Friesen s. 26. Beskriver sammanlagt 16 olika rovfågelsarter, bl.a. havsörn, fiskgjuse och ormvråk. 35. cederhielm, c. v. Tal, om wilda träns plantering, i Swerige; hållit för Wetenskaps academien uti auditorio illustri, då det tredie præsidentskapet afträddes, år 1740 d. 3 april. Uppsala, sal. J. Höjers enkia, (1740). 8:o. (24) s. Häftad. Oskuren. Delvis med fuktfläckar i marginalen. Titelbladet ngt solkigt i marginalerna. *1250 Hebbe 1384. En ny upplaga trycktes 1748 och en tysk översättning publicerades i G. S. Gruners Auserlesene Sammlung 1763. Cederhielm (1705 69) ger bl.a. råd om att ekollon kan planteras i en enbuskes mitt, hwilket mycket sällan misslyckas. Han utnämner vidare almen till konung för alla swenska träd medan granen får epitetet ulfwen ibland träden.

36. clerck, c. Svenska spindlar uti sina hufvudslägter indelte samt under några och sextio särskildte arter beskrefne och med illuminerade figurer uplyste, på kongl. Vetensk. societ. i Upsala befallning utgifne [ ]. Aranei svecici, descriptionibus et figuris æneis illustrati, ad genera subalterna redacti, speciebus ultra LX determinati, auspiciis regiæ Societatis scientiarum Upsaliensis. Sthlm, L. Salvius, 1757. 4:o. (16), 154 s. & 6 utvikbara handkolorerade grav. plr. Med en inklistrad grav. vinjett på s. 1. Ngt nött hfrbd från ca 1830 med guldornerad och blinddekorerad rygg samt ny röd titeletikett i skinn. Stänkta snitt. Två små hål överst i ytterfalsarna. Några blad med fläckar, t.ex. de inledande bladen och på s. 69 78. Prydliga anteckningar i blyerts på planscherna. Med samtida initialer i bläck på titelbladet, grav. exlibris från Johannishus bibliotek och Gunnar Brusewitz exlibris. *15000 Nissen 916. Parallelltext på svenska och latin. Vinjetten och planscherna signerade L. Gottman, E. Borg och C. Bergquist. Carl Clerck (1709 65) var tjänsteman vid skatteverket i Stockholm med ett starkt intresse för allehanda småkryp, i 36.

synnerhet fjärilar. Björn Dal berättar i Sveriges zoologiska litteratur att texten till Svenska spindlar först skrevs som en uppsats för Vetenskapsakademien 1756 och att bokupplagan trycktes i 500 exemplar. Arbetet är det första exemplet på en konsekvent användning av den binära nomenklaturen inom zoologin, ett år före tionde upplagan av Systema naturæ från 1758, som annars räknas som startskottet för dess användning inom zoologin. Uppgifterna om den binära nomenklaturen hade Clerck fått direkt från Linné. Björn Dal berättar vidare att arbetet var det första i Sverige med regelmässigt handkolorerade planscher, liksom att arbetets betydelse återspeglas i att det översattes till engelska och kom att ingå i det praktfulla bokverket Aranei av Thomas Martyn. Johannishus biblioteks exlibris är graverat av Harald Sallberg. 37. colerus, j. Oeconomia, thet är/ hushåldz underwijsning. I II. Sthlm, N. Wankijff, 1683 86. 4:o. (6), 394, (20, 2 blanka) + (7, 1 blank), 396, (16) s. Titel- och kalenderbladen tryckta i rött och svart. Två volymer. Del I bundet i ett samtida ngt nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind och rikt blinddekorerad rygg. Ryggen är dock renoverad nedtill och försedd med ny brun titel- och rund deltiteletikett i skinn. Ciselerat guldsnitt. Del II bundet i ett efterliknande skinnbd från 1900- talets mitt med upphöjda bind, blinddekorerad rygg och brun titel- och rund deltiteletikett i skinn (G. Lindgren, Äppelviken). Del I med några fläckar och lite bruntonade blad. Reva i yttermarginalen på s. 61 och delvis med en fuktfläck i övre marginalen. Del II bitvis småfläckig och lite hårt skuren upptill samt med en fuktrand på s. 205 08. Med A. Påhlmans namnteckning och exlibris samt Gunnar Brusewitz namnteckning och exlibris. *12500 Collijn 175. Hebbe 9. Blomqvist s. 259. Du Rietz 11. Reitersjö 0007. Müntzing I, 38. Allt som utkom. Detta är troligen den variant av del I som Collijn skriver om. Den har ett omtryckt register på endast 20 sidor mot vanliga 26. En andra upplaga utkom 1694. Del I har undertiteln: för 40 åhr sedan förswänskat/ och i många rum uthaf andra authoribus amplificerat och förbättrat af Isaaco Erici, pastore Stenbyense i Östergötland, del II har undertiteln: som handlar om allehanda boskaps/ nembl. fääboskaps/ bijs/ fårs/ getters och bockars/ hundars/ gäss och hönses/ kalkoners/ ankers/ swijns och hästars/ natur och skiötszel/ och huru man dhem uthi siukdommar kan hielpa och curera. För 40 åhr sedan förswenskat/ som och i månge rum af andre authoribus, amplificerat och förbättratt/ utaf Isaco Erici. Utgivare var översättarens son slottsfogden Samuel Stehn som undertecknat de tryckta dedikationerna till E. Lindskiöld och O. Thegner. Översättaren har bearbetat boken och anpassat den för svenska förhållanden. Björn Dal skriver om arbetet i Sveriges zoologiska litteratur: Första delen är upplagd i kalenderform med innehållsrika texter för varje månad. Där återfinns avsnitt som ganska utförligt beskriver ett femtiotal däggdjur, fåglar, fiskar, ormar och insekter, ofta med inriktning på jakt och fiske. Den andra delen avhandlar till stor del husdjuren, varav hela 50 sidor om bin och biskötsel. Gunnar Brusewitz citerar apropå äggtäkt ur denna upplaga av Colerus i sin essäsamling Pärtkorgens hemlighet och använde sig även av verket i Solvarvets tecken där han skriver om Colerus: Med sina många årstidsbetonade råd och regler för lantmannen ger den en god bild av det strävsamma livet i 1600-talets bondesamhälle. 38. columbus, s. Bibliske werld/ sampt andre hans poetiske skriffter/ med flijt samblade/ och andre resan uplagde. Sthlm, J. G. Eberdt, 1687. 4:o. (136) s. Med träsnittsvinjett på titelbladet och tryckta noter i texten. Lätt nött hfrbd från 1900- talets början med rikt guldornerad rygg och röd respektive grön titeletikett i skinn. Röda snitt. Fläckig inlaga med fuktränder och en del blad med smärre lagningar. Med Hj. Lundgrens exlibris och pärmexlibris samt Gunnar Brusewitz exlibris. *2800 Collijn 178. Davidsson nr 74 75. Varianten med träsnittsvinjett på titelbladet i stället för graverad titelvinjett. Musiken är komponerad av Gustaf von Düben. Denna den första samlade editionen av Columbus diktning utgavs av hans elev Jacob Reenstierna och innehåller även begravningsverser över bl.a. Marcus Cronström, Ebba Brahe och Ludvig Pontus De la Gardie. Sist är ett nära samtida handskrivet notblad medbundet med noter till versen Den dödas persons taal.

39. 39. consett, m. A tour through Sweden, Swedish- Lapland, Finland and Denmark. In a series of letters, illustrated with engravings. Stockton, R. Christopher, 1789. 4:o. Front, (16), 157 s. & 6 grav. plr & 1 träsnittsplansch. Ngt nött renoverat hfrbd från 1900-talets första hälft med guldornerad rygg och rödbrun titeletikett i skinn. Några spridda småfläckar, t.ex. på s. 43 44. Titelbladet lätt bruntonat och lagerfläckat. Pappersförlust i marginalen utanför plåtkant på plansch 2. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *6000 Bring Itineraria svecana 248. Varianten med tryckorten Stockton och tryckaren R. Christopher utsatt på titelbladet. En andra upplaga trycktes 1815 och arbetet översattes tidigt till tyska och holländska. Planscherna avbildar bl.a. infarten till Uppsala, midnattssolen i Torneå, renen, tjädern, snöripan och de två samiska kvinnorna Sighre och Aniea, brought to England by sir Henry George Liddell bar.t. På sin resa besökte Consett bl.a. Göteborg, Lidköping, Stockholm, Uppsala, Gävle och senare Lappland och Torneå samt på återresan Umeå, Härnösand, Sala och Köpenhamn. Författaren tycks ha antecknat ljudenligt vad han fått sig berättat och inte alltid mödat sig att jämföra med tryckta källor vad gäller ortnamn etc. Därför finner vi bl.a. begrepp som Drodenholm (Drottningholm), Sunval (Sundsvall), rix dollars (riksdalrar) i Consetts text. Stort utrymme ägnas samerna och deras traditioner samt levnadsförhållanden. 40. creutz, (g. p.) & gyllenborg, (g. f.). Vitterhets arbeten. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1795. 8:o. (8), 252 s. + gyllenborg, (g. f.). Sednare vitterhets arbeten. Oder. Inträdes-tal. Fabler. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1795. 8:o. (8), 232 s. + gyllenborg, (g. f.). Theater-stycken. Utgörande tredje delen af