GÖTEBORGS UNIVERSITET Konstnärliga fakultetsnämnden Studieplan för forskarutbildning i design vid Göteborgs universitet 1. Beslut m m Föreskrifter rörande forskarutbildning respektive tillträde till forskarutbildning finns i högskoleförordningen, kap 8 och 9 (SFS 1998:80). Denna studieplan är fastställd av konstnärliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2000-05-03. Studieplanen gäller fr o m 2000-07-01. 2. Ämnesbeskrivning 3. Mål för forskarutbildningen Ämnet behandlar relationen människa - artefaktisk produkt i de avseenden som har betydelse för artefaktiska produkters gestaltning. Ämnets tillämpningsområde är artefaktiska produkters tillkomst och användning. Syftet med forskarutbildningen vid konstnärlig fakultet är att ge en tydlig forskningsanknytning åt det konstnärliga och konstpedagogiska kompetensområdet, ett område som tidigare behandlats som rena yrkesutbildningar. Detta innebär att utbildningen präglas av en medveten strävan att skapa en ny syntes av traditionellt konstnärliga och vetenskapliga arbetsformer. Den konstnärliga forskarutbildningen leder fram till doktorsgrad genom framläggande av en doktorsavhandling. Denna avhandling kan blanda konstnärliga och vetenskapliga moment på flera olika sätt: den innehåller inslag av både konstnärlig och vetenskaplig art den har relevans för konstnärliga och vetenskapliga frågeställningar den innebär konstnärliga och vetenskapliga innovationer. Studerande inom forskarutbildningen i design kan också inleda sina studier med en etapp omfattande fyra terminers studier för heltidsstude-rande. Den som godkända resultat genomgår etappen erhåller efter ansökan hos rektorsämbetet utbildningsbevis för filosofie licentiat-examen. Den konstnärliga forskarutbildningen ska leda till att doktoranden bibringas såväl bredd som djup i sin utbildning. Målet för forskarutbildningen är att ge de studerande breda och djupa kunskaper om forskningsområdet och förmåga att behandla problemställningar inom detta. Utbildningen skall ge de studerande en bred orientering inom ämnesområdets teori samt en överblick över forskningen inom angränsande områden. 1
Forskarutbildningen har vidare som mål att utveckla den kritiska och reflekterande förmågan samt förmågan att, inom ämnesområdet, självständigt genomföra en vetenskaplig undersökning av begränsat omfång, dokumenterad i en uppsats och/eller avhandling, samt i annan för undersökningen relevant form. Forskarutbildningen syftar till att förbereda för självständigt forsknings- och utvecklingsarbete, utbildningsuppgifter, eller annan verksamhet där det ställs krav på god vetenskaplig insikt. Licentiat-etappens syfte är att utbilda för den arbetsmarknad som efterfrågar goda kunskaper och färdigheter inom designforskningsområdet. Syftet eftersträvas genom att den studerande under utbildningen förvärvar fördjupade ämneskunskaper samt träning i vetenskaplig metodik och i kvalificerat uppsatsarbete. 4. Behörighet, antagning och urval 4.1 Grundläggande behörighet 4.2 Särskild behörighet 4.3 Antagning, urval För behörighet att antas till forskarutbildning i design krävs att studenten med godkänt resultat genomgått grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng, eller i annan ordning, inom eller utom landet, förvärvat motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får medge undantag från kravet på grundläggande behörighet. För behörighet krävs vidare att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att genomgå utbildningen. För särskild behörighet i ämnet design krävs minst 80 poäng (eller motsvarande) och därvid godkänt uppsatsarbete om 2x10 alternativt 20 poäng inom ämnen som bedöms ha relevans för forskarutbildningen inom design, samt en dokumenterad studieinriktning som omfattar ämnen inriktade mot relevanta frågeställningar inom ämnet. Behörig är även den som i annan ordning, inom eller utom landet, förvärvat motsvarande kunskaper. Beslut om antagning av studerande till forskarutbildningen samt beslut om det högsta antal doktorander som samtidigt får finnas antagna till forskarutbildningen i design fattas av konstnärliga fakultetsnämnden. Till forskarutbildningen får endast antas det antal doktorander som kan erbjudas godtagbara villkor ifråga om handledning och studievillkor i övrigt. Endast studerande som avser att bedriva sina forskarstudier med lägst 50 procents studieaktivitet får enligt högskoleförordningen antas till forskarutbildningen. Till forskarutbildningen får vidare endast antas studerande som i enlighet med de krav och riktlinjer som fastställs i högskoleförordningen konstateras ha försörjning garanterad för hela studietiden. 2
Urval mellan sökande till en utbildningsplats inom forskarutbildningen sker på grundval av inkomna ansökningshandlingar och intervjuer med de mest meriterade sökande. Grunden för urval bland de behöriga sökande till forskarutbildningen är graden av förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. 5. Utbildningens uppläggning 5.1 Utbildningens innehåll Forskarutbildningen i design består av en kursdel om 80 poäng och en avhandlingsdel om 80 poäng. Forskarutbildning inom design sker bland annat i form av aktivt deltagande i kurser och konferenser, i genomförande av individuella litteraturkurser och studieresor, egna seminarier och föreläsningar, samt i arbetet med vetenskapliga artiklar och uppsatser samt licentiat och/eller doktorsavhandling. Utbildningen inom licentiat-etappen består av obligatoriska seminarier, kurser, vetenskaplig uppsats och handledning. Inom etappen skall den studerande författa en vetenskaplig uppsats. Uppsatsämnet bör väljas tidigt under studierna och projekteras så att uppsatsen kan fullbordas under en tid motsvarande två terminers heltidsstudier. 5.2 Kursdel Deltagande i ämnesspecifika kurser bör omfatta minst 15 poäng för licentiatexamen och minst 30 poäng för doktorsexamen. Obligatoriskt är deltagande i fakultetsgemensamma kurser, för licentiatexamen minst 15 poäng och för doktorsexamen minst 30 poäng (5 poäng per termin under 3 år). Kurser finns dels inom disciplinen, dels som obligatoriska fakultetsgemensamma kurser. Vidare finns det externa kurser inom den konstnärliga fakulteten. Avslutningsvis finns det externa kurser inom andra fakulteter. Alla doktorandkurser inom den konstnärliga fakulteten skall ha en examinator och skriftlig kursplan som bl.a. anger kursens mål, innehåll och poängantal. Formen för kunskapskontroll skall anges. 5.3 Licentiatuppsats 5.4 Doktorsavhandling Uppsatsen skall inom ett begränsat område utgöra ett självständigt bidrag till forskningen och dokumentera tillfredsställande insikter i relevanta krav och kriterier på god forskning. Uppsatsen skall hålla en sådan kvalitet att den kan antas till publicering i en vetenskaplig serie eller forskningstidskrift. Doktorsavhandlingen skall visa examinandens förmåga att identifiera, avgränsa och med relevanta metoder behandla en forskningsuppgift. Doktorsavhandling kan även innehålla ur vetenskaplig synvinkel relevanta konstnärligt gestaltande moment. Avhandlingen kan utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk eller som en kort sammanfattning av vetenskapliga uppsatser som examinanden publicerat eller fått antagna till publicering i vetenskaplig tidskrifter eller samlingsverk. I vissa fall kan avhandlingsarbetet bedrivas som lagarbete. 3
Detta bör då organiseras så att de enskilda insatserna kan särskiljas och bedömas enligt samma grunder som individuella arbeten. Licentiatarbetet kan ingå som en del i doktorsavhandlingen, antingen i omarbetad eller oförändrad form. Avhandlingen skall hålla en sådan kvalitet att den kan antas till publicering i en vetenskaplig serie eller forskningstidskrift. 5.5 Tillgodoräkn av tidigare utbildning 5.6 Utbildningens organisation mm En doktorand som vid en högskola inom landet har gått igenom en del av forskarutbildningen i samma ämne med godkänt resultat, kan få tillgodoräkna sig detta. En doktorand får också medges rätt att tillgodoräkna sig utbildning vid utländsk läroanstalt. Prövning av huruvida en tidigare utbildning skall tillgodoräknas ankommer på examinator. Poäng som ingår i förkunskapskraven får inte tillgodoräknas i forskarutbildningen Grunden för kursdelen utgörs av ämnesspecifik och fakultetsgemensam seminarieverksamhet vars huvuduppgift är föra in i och utveckla det konstnärliga områdets forskningspraxis. På seminarierna behandlas forskningsproblem och doktoranden får där tillfälle att vid olika tidpunkter framlägga sitt forskningsarbete till diskussion och ta del av övriga seminariedeltagares forskning i dess olika stadier. Varje doktorand bör under minst fyra terminer, helst under hela utbildningen, aktivt deltaga i seminarierna. Det fakultetsgemensamma seminariet är obligatoriskt för alla doktorander som en del av själva forskarutbildningen. Varje doktorand skall hålla minst ett seminarium per termin. 5.7 Handledning För varje forskarstuderande skall utses en huvudhandledare med huvudansvar för forskarstudierna inklusive avhandlingsarbetet. Om huvudhandledare saknar de specialistkunskaper som krävs för att stödja avhandlingsarbetet skall en biträdande handledare med sådana kunskaper utses. Doktorander har rätt till handledning i den omfattning som fastställs av fakultetsnämnden och under den sammanlagda tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 160 poäng. Doktoranden har rätt att byta handledare. Anhållan om byte av handledare skall ställas till konstnärliga fakultetsnämnden. Handledaren skall ge doktoranden råd och anvisningar för hur kurser skall väljas och för hur avhandlingsarbetet skall inriktas, planeras och genomföras. Doktoranden skall genom regelbundna kontakter hålla handledaren informerad om arbetets fortskridande och inhämta råd om den vidare uppläggningen. Handledning kan även ske i grupp. 4
5.8 Individuell studieplan 6. Examination/ kunskapskontroll I enlighet med högskoleförordningen ska för varje forskarstuderande upprättas en individuell studieplan. Denna individuella studieplan, vilken skall godkännas av fakultetsnämnden, skall vara skriftlig och undertecknas av forskarstuderande och huvudhandledare. Studieplanen skall täcka hela utbildningstiden, innehålla en försörjningsplan för hela studietiden och, senast från och med andra heltidsåret, innehålla en plan för avhandlingsarbetet. Studieplanen revideras gemensamt en gång om året av den forskarstuderande och huvudhandledare för godkännande av fakultetsnämnden. Forskarutbildningen avslutas med doktorsexamen, eller om studenten så önskar med licentiatexamen. Studenten har också rätt men inte skyldighet att avlägga licentiatexamen som en etapp i forskarutbildningen. Varje kurs som ingår i forskarutbildningen skall ha en examinator vid den institution som ger kursen. Examinator skall fastställa en skriftlig kursplan som bland annat anger kursens mål, innehåll och poängantal, samt genomföra erforderlig kunskapskontroll. När prov bedöms skall hänsyn tagas till såväl hur djupa doktorandens kunskaper är som vilken förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys som doktoranden visat. 6.1 Licentiatuppsats För licentiatexamen krävs att doktoranden blivit godkänd på de kurser, om minst 40 poäng, som ingår i forskarutbildningen, samt godkänd vetenskaplig uppsats vars omfattning motsvarar studier om minst 40 poäng. Uppsatsen och kurserna skall tillsammans omfatta minst 80 poäng. Licentiatuppsatsen ventileras vid offentligt seminarium, varvid den granskas av en opponent, utsedd av ämnesföreträdaren. Vid bedömning av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till seminariediskussionen. 6.2 Doktorsavhandling 6.3 Betyg 6.4 Examensbevis 6.5 Examensbeteckning För doktorsexamen krävs att doktoranden blivit godkänd på de kurser om minst 60 poäng, som ingår i forskarutbildningen, samt godkänd vetenskaplig uppsats vars omfattning motsvarar studier om minst 80 poäng. Uppsatsen och kurserna skall tillsammans omfatta minst 160 poäng. Doktorsavhandlingen skall ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid bedömning av avhandlingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Doktorsavhandlingen, licentiatuppsatsen och kurserna bedöms med något av betygen Godkänd eller Underkänd. Examensbevis utfärdas av rektor. Examen inom forskarutbildningen skall ges beteckningen filosofie licentiatexamen respektive filosofie doktorsexamen i design vid konstnärlig fakultet. Om särskilda skäl föreligger får examen ges annan beteckning. 5
7. Ansökan Ansökan om antagning skickas till Konstnärliga fakultetskansliet och skall innehålla dokumentation som styrker sökandes grundläggande och särskilda behörighet samt övrig dokumentation som kan vara av värde vid bedömningen av den sökandes möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen. Den sökande skall därutöver alltid bifoga en PM om den sökandes intresse för ämnesområdet och om avhandlingsämnets inriktning och frågeställningar. Därtill skall fogas en tidplan för arbetet samt uppgifter om finansiering om studierna inte förutsätts finansierade med fakultetsmedel. 6