Dnr U 2011/105 Allmän studieplan för licentiatexamen i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Studieplanen är antagen av den konstnärliga fakultetsnämnden 2009 02 01. Föreskrifter rörande utbildning på forskarnivå respektive tillträde till utbildning på forskarnivå finns i högskoleförordningen, kap 6 och 7 (SFS 1993:100) samt i Göteborgs universitets regler för utbildning på forskarnivå Doktorandreglerna (Dnr A11 3480/06) och s antagningsordning för utbildning på forskarnivå (http://www.utbildning.gu.se/student/regelrochriktlinjer/antagningsordning). Licentiatexamen som slutmål i utbildning på forskarnivå i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap är kopplad till en av regeringen beslutad nationell forskarskola med inriktning mot musikpedagogik som avser studier fram till licentiatexamen (se regeringsbeslut förordning 2007:753 om utbildning på forskarnivå för lärare), vilken involverar musikhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm, Piteå och Örebro. 1. Syfte och mål för utbildningen Utbildningen på forskarnivå syftar till att ge en allsidig vetenskaplig skolning som också ger en god förberedelse för sådana uppgifter i samhället där kunskaper i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap som vetenskap är av värde. Genom utbildningen skall den studerande skaffa sig en kvalificerad kunskap om estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap som vetenskap, en bred teoretisk och forskningsmetodisk skolning och förmåga till självständigt forskningsarbete. Uppsatsarbetet, som är det mest omfattande och viktigaste momentet i den forskarstuderandes utbildning, avser att bibringa den studerande förmåga att kritiskt analysera ett för den estetiskt inriktade utbildningsvetenskapliga forskningen relevant problem samt att självständigt planera, genomföra och i skrift dokumentera detta vetenskapliga arbete. Utbildningen på forskarnivå i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap leder till filosofie licentiatexamen. Enligt examensordningen för licentiatexamen i högskoleförordningen, bilaga 2, är målen följande:
Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall licentianden Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall licentianden Värderingsförmåga och förhållningssätt For licentiatexamen skall licentianden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings och utvecklingsarbete och för att självständigt kunna arbeta i annan kvalificerad verksamhet. visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapsämnets möjlighet och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur det används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav Behörig att antas till denna utbildning på forskarnivå är den som uppfyller dels villkor för grundläggande behörighet, dels villkor för särskild behörighet. Sökande skall dessutom vara anställd hos skolhuvudman som lärare tillsvidare eller för en begränsad tid. Vidare krävs att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att gå igenom utbildningen. 2
2.1. Grundläggande behörighet 2.1.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet att antas till utbildning på forskarnivå har den som a) avlagt en examen på avancerad nivå b) fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller c) på något annat sätt inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Övergångsbestämmelse: Den som före den 1 juli 2007 uppfyllde kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015. 2.1.2. Särskild behörighet Särskild behörighet att antas till forskarutbildning i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap har den som med godkända resultat genomgått högskoleutbildning/lärarutbildning i ett ämne inom det estetiska kunskapsområdet såsom bild, dans, musik, drama eller liknande om minst 270 högskolepoäng där det ingår ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng eller motsvarande självständigt arbete. Kraven på särskild behörighet skall anses vara uppfyllda även av den som inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Hänsyn kan också tas till adekvata yrkeserfarenheter. Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap är ett internationellt präglat område. För att kunna genomföra utbildningen är därför utöver goda resultat i svenska språket god förmåga att både förstå och skriva texter på engelska nödvändig. Övergångsbestämmelse: Den som före den 1 juli 2007 uppfyllde kraven på särskild behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha särskild behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015. 3
2.1.3. Tillgodoräknande av tidigare studier En student som genomgått viss högskoleutbildning på avancerad nivå eller motsvarande med godkänt resultat kan tillgodoräkna sig detta i utbildningen på forskarnivå, om examinator efter prövning bedömer att den tidigare utbildningen kan godtas för tillgodo räknande. Tillgodoräknandet skall prövas på studentens egen begäran, i varje enskilt fall. Poäng som ingår i förkunskapskraven får inte tillgodoräknas i utbildningen på forskarnivå. 3. Antagning: urval Beslut om antagning av studerande till licentiatexamen i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap fattas av konstnärliga fakultetsnämnden Till utbildning på forskarnivå får endast antas det antal doktorander som kan erbjudas godtagbara villkor ifråga om handledning och studievillkor i övrigt. Grunden för urval bland behöriga är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning. Som grund för urval krävs att den sökande bifogar följande: Examensarbetet i lärarexamen eller motsvarande självständiga arbeten och andra relevanta uppsatser En forskningsskiss i vilken den sökande anger vilka forskningsfrågor han/hon önskar arbeta med, vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella samt vilken relevans den skisserade forskningen har för pedagogisk yrkesverksamhet och/eller lärarutbildning Meriter som i övrigt vara relevanta för den sökande kan också åberopas, exempelvis dokumenterad yrkeserfarenhet som lärare Endast studerande som avser att bedriva sina forskarstudier med lägst 50 procents studieaktivitet får enligt högskoleförordningen antas till utbildning på forskarnivå. Antagning av forskarstuderande sker enligt s antagningsordning för utbildning på forskarnivå (http://www.utbildning.gu.se/student/regelrochriktlinjer/antagnings ordning) och fakultetens Regler om antagningsprocessen till utbildning på forskarnivå (dnr G213 3034/08 från 2008 06 16. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildningen planeras så, att studierna för heltidsstuderande normalt kräver två läsår. Därvid förutsätts, att de studerande dels har de förkunskaper som krävs, dels ägnar sig åt studierna på heltid samt aktivt deltar i undervisningen. För deltidsstuderande förlängs studietiden i proportion till den minskade studieintensiteten. 4
Utbildningen, som består av totalt 120 hp, omfattar dels en kursdel, dels en uppsatsdel. Kursdelen omfattar 45 hp och ingår i den nationella forskarskolan. Uppsatsdelen motsvarar 75 hp och innehåller även en seminarieserie där licentianderna lägger fram sina texter. I enlighet med högskoleförordningen ska för varje forskarstuderande upprättas en individuell studieplan. Denna individuella studieplan, vilken ska godkännas dels av högskolerektor på den högskola doktoranden är knuten till, dels av konstnärliga fakultetsnämnden, ska vara skriftlig; undertecknas av forskarstuderande, högskolerektor och (huvud)handledare; täcka hela utbildningstiden; innehålla en försörjningsplan för hela studietiden; senast från och med andra heltidsåret innehålla en plan för avhandlingsarbetet; gemensamt revideras en gång om året av den forskarstuderande och (huvud)handledaren för godkännande av fakultetsnämnden. 4.1 Kurser Den forskarstuderande ska följa ett kursprogram av följande omfattning och karaktär: Obligatoriska kurser som läses gemensamt i den nationella forskarskolan och som omfattar 37,5 hp. En kursplan finns för varje delkurs. Dessa kurser inrymmer möjligheter för enskilda licentiander att delvis anpassa innehållet till sin yrkesverksamhet och sina respektive licentiatuppsater, eftersom deras egna erfarenheter utgör en viktig grund för kritisk reflektion. Utvecklingsarbeten och vetenskapliga undersökningar av mindre omfattning ingår, vilka kursdeltagarna själva utformar inom ramen för respektive kurs. Därigenom ingår ämnesdidaktiska seminarier och uppgifter i samtliga kurser. En valbar kursdel (7,5 hp) som kan användas antingen för att fördjupa eller bredda innehållet i studierna. Dessa kurser kan efter samråd med huvudhandledare läsas i andra ämnen eller vid andra lärosäten. 4.2. Licentiatuppsats Inom studietiden två år skall den studerande författa en vetenskaplig uppsats om 75 poäng. Uppsatsämnet bör väljas tidigt under studierna och projekteras så att uppsatsen kan fullbordas under en tid motsvarande två terminers heltidsstudier. Uppsatsen försvaras vid ett offentligt seminarium. Uppsatsen betygsätts med något av betygen godkänd eller underkänd. Betyget sätts av en betygsnämnd. 5. Handledning För varje studerande skall utses en huvudhandledare med huvudansvar för forskarstudierna. Huvudhandledaren skall i normalfallet vara docentkompetent i ämnet och vara anställd vid. Vidare skall minst en biträdande handledare utses med kunskaper som kompletterar huvudhandledarens. Doktoranden har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 120 högskolepoäng, två år vid heltidsstudier. Handledningen omfattar både hjälp med inriktningen av studier och uppsatsarbete samt bistånd under arbetets gång. 5
6. Examination Kunskapsprov och uppsats bedöms med något av betygen underkänd och godkänd. För godkänd etapp krävs att den studerande erhållit betyget godkänd dels på de kunskapsprov som ingår i etappen, dels på den vetenskapliga uppsatsen samt aktivt deltagande i de obligatoriska seminarierna. Den vetenskapliga uppsatsen motsvarar studier om 75 poäng. Den skall granskas och försvaras vid ett offentligt seminarium. Betyget bestäms av en examinator utsedd av konstnärliga fakultetsnämnden. Vid betygssättning skall hänsyn tas både till uppsatsens innehåll och till försvaret av uppsatsen. 6