ANMÄRKNINGAR G _E_TDE THERMOMETRARS FÖRFÄR DIG ANDE OCJI B II U K. Me» Phh-Osoph.sxa Facuetete^s Universitetet i Abo Rieall, Under Inseende AF vm Kejserl. GUST. GARR. HÄLLSTRÖM, Riddare af Kejsert. 8:t ivladimirs Ordens _. Class, jphysices Professor, Ledamot af Korigl. Vettenskaps- Jfcademien i Stockholm, och Honorar Ledamot af Kejserl. Pharmaceutiska Sällskapet i S:t Petersburg,. f 6r lag e r n Till Allmän O-Wpröfning Utgifne af CARL cjoseph ESTLÄNDER, Extra Ord.. Amanuens vid Kejserl.. ylead. Biblioth. _ Österb. Sednaee Delen. I Juridiska Lärosalen d, i5junii 1822, på vanl. tid e. m.. Tryckt hos J. C Frenckell & Sonj>y.
HANS KEJSERL. TROH A N, MAJESTÅTS LAGMANNEN, BORG MÄSTAREN 1 WASA, HociDLE Herr JON HÖG MA N, EN VÖRDAD MORBRODER! TILLEGUADT AF Carl Estland-esA
Sr -_ Det fynes bäcaf, xtt vid den punkt, förr* qvic_-.fdfre* utmarker när Tbermoinetera t, ex, vid 23 tums satofl_e.e_ho.i_ fätikés i kokande vatten, bör fkrifvas 99-f- grader, eller att en corre_tioa af - grad bör tilläggas för att få den ratta kokpankte_d för 25,6 tuuis R-rometerhöjd, hvilket mcd en pro* vifiyjielt uppgjord Skala låter beqvä t verkfu'i!_ Gg, Men den Thermometer, fom dock vid Barotneterhöjdén b b 25j6 ± $ illl^ " kokande vatiefl hav 100, vifar efter Baromererhöjden 25.8 fö c litet eller för tay-cket i förliållande af '00: tco ± 1,1./3; fä att emot defs grad x Ivarar graden (. lflq±y > eller (1 ± 0,011.0) x efter &edd reda-. li'o öion tiil Barömeterböjden 25,6. Äfven få (lutas h.iraf, att ot* en Thermometer i kokande vatten vid 25,6 vifar 100+ 1,1.0, få är den graderad vid Baroroetcrhöjden 25,6 ±/3 för tum, Dels att begagnas till practilkt bruk, dels ock att med ett ögonkaft kunna öfverfe huru flora corro&ionerna i detta affeende äro, har följande Tabell blifvk uträknad, der förfta verticalcolumnen angifver den Baron-eterhöjd, hvarvid Thermometern blifvir graderad, famt talen uti horizontala raderna viia de grader, fom denna Thermometer utmärker i ftället for dem fom flå öiverft i famma verticalcolumn, beftäuida vid 25,6 tum Barom. höjd. t 4o 30 50' iojm! 20 36 4p]5o 6o!7O;8o''9o',ioojii0'i8o t5oj Hfi~ 19A-- 29-7-- 19,8 9,9! 9.9 *9.8*9»7!?9,649>4 "9>?'69,~79>' 59,0 98,9 108,8 4-18,7,228,6 8-39, --~9,7 19,8" ~.~\ 9.9,«9-8-9,7?9.6 49,6j<j,5'59, 4 79,j89j"' ~~>l,109,0,118,9.128,'?. aj.o- 3-5.7, ""9.S»9.9 ~<~\ 9,9.:9,9'9,539,7 ''9»759.&;69.57'),'5<*, 99,3 1 09,-1 19.* j 39,*-- 29.9 10,9;-- io,o \<'9.!! o,o t i9 19A9,979,549.859,7<J9,7 79.^9,, > 99-6'09,5}!: 9,5,129.' 4L. 39,9, 29,9 20,0; io,o«o,o j 2 0,0;9,9)9.9^,9"9.9!<"9»87'*,889v3j 99S7 9>8* ij,7]i29,7 a-- 40,0-- 30,0 10,0 10,0:10,020,0"0,04. ~ -0,0j00,070,080,090,ai00,0ii0,0 lio.oiijo.o '&-- 40,1 30,1; 20,<"> 10,0j10,020,0'50, J40,1 50,1 60.175,280,1J90,- 100,2 110,2 J20,3 1J0,J 20,1: Zt,(L- 40,2 30,1 10,010,0 29,130,1 4.0,2 50,2160,3 70,3 50,4 90,4 4 00,4 1'0,5 uo^ 1j0,6j 2! o.j- 30,2 2 0,iL_io,i 10,' 2 130,240,} f0,3 60,470,j.50,} 90,6 100,71 10,7^20,* 130,9! 4).. 40,4 3»,3 is,*!--10,1 10,120,2 jo,3 40,4 (0,460,5 70,680,790,8,100,9 111,0,121,1] 31, ii "ij.jo^jo.jj 20,4-» i 1 «O,«^* So^4o»4Jo,ij6o,^74^&Bo>9slvßllol,llMl> U*i0»4Jo,ij60,^74^&80 > 95lvBll0l,llMl> U*i iaij»,4 B b~«
10 Således fynes t. ex.,' att den Thermometer, hvilket» är graderad vid Bärarn, höjden 25 tum, vifar 69 - grader t lamm» värme, deri en anrian, graderad vid 25,6 tums Barom. höjd^ vilar 70. Om man till befiämm.nde af vat.enkokningspunkten bör fänka Thermometern in i vatten, eller om man häldre bör hålla den i det kokande vattnets ånga olvanom vattenytan? derom har ock olika tankar yttrar.. På ena fidan är funnet, att Thermometern i vidröring med kärlets botten vitar Itörre Värme än vattnet får, hvarjemte det är naturligt, att kokande vatten närmare till bottnen bör vara varmare än närmare till ytan, i h.indelte vattnet har betydlig djuplek» hvaraf man kunde befara någon ofäkerhet i kokpunktens beftämmelfe. Den ofäkerhet, fora uppkommer af bottnens ftörre värme, förekommes c!erigenom att Thermometern ej fänkes till vidröring dermed. Hvad åter den i vattnet befintliga olika värmen beträffar, få beror den af vattnets ftörre tryckning mot ångornasbildning vid bottnen. Om vattnets djup i kärlet är h dcc. tum, och Barometerhöjden = B dcc. tum, få är kokningsvarmen nära bottnen fvarande mot Barometerhöjdca = B 4, och fåledes l,l ftörre när h - 15,5 eller 1 när 13,S fi = 12,3 dec. turn. För hvar turn Thermometer-kulan kommer djupare uti vattnet är fåledes värmen o,ob C., ftörre, och för de 5 turn, fom infänknim>en bör fke, enligt Cavent>iSh's och Berzelii förelkrifter, är värmen 0,24 C. ftörre an vid ytan. Så mycket fvalare bör ock vattenångan fynas,. om Thermometern ej fänkes i vattnet, utan endaft i ångan, och i fjelfva verket farm ock Cavendish, att värmen i ångan Var lika mcd värmen 3 turn djupt i vatmet, då för förra fallet Barömeterböjden var 29,8 ocb för fednare 29,5 Eng.
11 Eng. tum. Emot (killnarlen 0,3 Eng. tum = 0.2ö7 Sv. dcc. tiiin (Varar, efter ofvaiiltående formel, värmen o,-- C_, hvilken endaft med 00,0-_ C. fkiljer lig fiän len förut tunna, och \nar»tt ångan, Ui.-iXt ofvanom vattenytan hade närmalt fa innia v.inne lv.n vattnet i ytan, Men det beror på kärlets b.fl-dfenhet, om denna värme kan bibehålla lig i ångan något öfvei* vattnets yta. Cavendish nyttjade ett kokkärl med lock, fom endaft hade nödig öppning för den utträngandj ångan. Uti ett få Imt kan ang in lätt condenfera., elier ock afkylas, och värmen blir då osäkert ändrad, om ict_e täckelfet på ångiöret har den j^iiiua tryckning, fom Cavenoish derpå anbragte; men uti ett alld.les öppet kärl blir deremot ångan af omg-ivande I ullen alkyl I. Endaft med vilkor att ångrörets b*'.ända och med»uti! lika tryckning Ikeende till-lutning lika hindrar yttre luften att intränga i kärlet, deruti Tuenno-u-ietn är än la till kokpunkten inlänkt, är vännen i ångan j*mn och kan begagnas till ko.punktens beftämmande, i hvilket fall Thermometern ej inläniies i vattnet. Men den fom faknar ett ia.lant käil, gör läkraft att, till kokpunktens beftäunnande, i öppet käil i-länka Thermometern i det kokande vattnet. Der vid inträifar väl, fåiom redan anmärktes, att den vifar för mycket v-rmt i förhållande till vattendjupet, och för litet varmt i det förhållande fom qvickfiltret ofvanom röret är fvalarej men desfa tvenne omlländigheter höra derlöre få jemkas, att de upphälva hvaran-jras verkan. För att derom kunna anltälia någon beräkning, kan man antaga, att den öira, iträn vittnet uppitåénde, ändan af 1 hermometern är s_ varm, under det att röret ftrax vid vattnet är 100, hvaraf följer, att man i medeital kan antaga hela det ofvanom vattnet flående rörets värme vara 75, eller 25* mindre än qvickiilfrets i kulan. Detta qvickfilfvers utvidgning eller iamnundragning för 1 C, värme-ändring är B2 väl
12 väl b ', men emedan äfven glafet, hv.iruti det mnehålies, utvidgas eller fammandrages, bvarföre endafl fkillnaden deri emellan bör ta-j-as, och denna fkillnad är = för 1" 6300 (jemför Traité de Phyfque txperitn. & mathem. par BfOT, ' ~- T. I. r. 51.), få göra dessa 25 en förkortning ar 6300 ' 0,004 af hela qvicklilfverlängden uti röret ofvanora vattnet, hvaraf graderna for vattnets värme fynas mindre än de verkligen äro, Efter denna grund kun man för hvart fall beräkna hora djupt Therfnornetern böf itifänkas i det kokande vattnet, på det fänkningen af qviekfilfrets yta genom rörets lägre värme må blifva lika flor med höjningen deraf för vattnets flörre hetta i djupet deraf. För de mefl förekommande Thermomctrar, med indelning till 40 C. köld och 100" värme, är längden ej öfver 8 clec. tum. Om de infänkas 4 tum djupt i kokande vatten, är kulans värme 4,0,03 = 0,52 för flor; men då utgöra ds öfriga ofvanom vattnet flående 4 tum af röret en längd af 70, hvarfäte rainfkningen af det deruti befintliga qviekfilfrets 25 mindre värme af 70.0,004 = 0,28, och fåledes närmaft compsnferad af kulans för flora värme. Således fynes Tbcrmometer-graderingen uti vatten, iöin kokar i öppet kar?, för vanliga fall vara alldeles riktig och noggrann, om Thermometerkulan inlänkes ungefärligen 4 dcc. tum djupt i vattnet. Men om ock bägge normalpunkterne, för vattnets fr*yssing och kokning, äro riktigt beftämda, och afftåndét der«emetlan med noggrannhet uti lika ftora grader indeladt, hänåsx dock ofta, att ildana Thermometrar vi fa olika grader för fam-
13 famma värme, hvaraf bör flntas, att rören invändigt ej äro jemntjocka. Afvikelferua ifråp jerona formen kunna väl vara mångfalldiga, men med affeende på fättet att tillverka rören blir det fannolikt, att de oftaft äro, coniika, och derlöre åt» oiinftone i de flefta fall kunna för fådane anles. -Då uppkommer följande fråga; om tvenne Qvickfilfver..-Thermometrar, den ena med jemntjockt, och den andra med cönifkt rör, öfyerensftämma vid normalpunkterna 0 och 100 C, och om hvarderas grader äro fig emellan lika ftora, huru ftor är den coniika Tberroometerns sfvikelfe. vid en gifven grad? Dera coniika caliberns radie (eller.medekadie om röret är platt) tfå vara vid 0 =/? och vid -J- 10C C. =mr j och längden af röret ifrån 0 upp till 100 må räknas uti gtader _= 100, Om då er år den nummer, fom multiplicerad med radiens quadrat gifver feäionens area, få är rymden uti det coniika röret ifrån 0 till 100 grader =-~ts (i -f- m-m 3-) R*. 3 Sammaledes är uti detta rör ifrån 0 till defs grad ra, der radien är r 9 rymden -iti n (R z -f* Rr -j_ r a) = y a* s_! \ f vnß* {3 3(1 m) \- (1 _»j) a. j, emedan r = \ 100 10000/ R (i (1».), Jj och desfa rymder böra vara till \ 100/ hvarandra i förhållande af graderna 100 och (_?), uti värme a desfa grader på en Thermometer med jemntjockt- rör, Sålefl des är 100 (1 -f- m -f- m*) :» (5 3 (1 tn) - 4" (1-ffi) 3, " ra 2 Q _ 0 :; ioo : («)*, och den rätta varmegraden («) på en
.h calihrerad jem^tjock Thermometer finnes när den felaktiga graden n på coniika Thermometern är gifven, n^m. ra f n, tn)s _-_(3-3(i-m). 4-(l «)*. ** \ ), 1 -J-«-J- m* \ ioo ii>«oo/ Oftaft är _ ««ycke.td ra = t, äfven är < l få ofta frå- J 100 ga är om mindre ymnih* än 100, hvarföre qu.nmeu-a (1 /«)-. då är få liten att den kan alldeles uinbita«_ IU.HO /i 0,01 fi och man finner (ra) =3 C m)n\ ;, /" ". Skillnaden \ i -f- ttt -\-m z / (/.),«, fom är den coniika Thenuometerns graderingsfel, har ett i -\~ 0,5 m maximum, hvilket inträffar när n ~ --, och 0,01 ( * -\-m-\-,n* ) j.n- n c» - 50 (1 ra.) (2 4" mv im 4" m * r>) det ftorfta felet ar ±~ ; -- _ V-t->»-t-»2) Om t. ex, ett conilkt rörs fmålare ända är uppåt vänd, och m - 0,9, få är (ra) = (1,107 0,0011.») ra, fom gifver följande jemförelfe: n (ra) jki-fnad lo - - - - 30,96 - - 0.96 ~o... - ai,7o... 3,70 JO... - 32,21... 1,21 40.... 42,51... 2,51 50.... 52.58... 2,58 60 -. - - 62,43... 2,43 70 -.., 72,07..., 2,07 %<~.... ~l,\~... 1,48 'go... 90,66... 0,66 14 Mf.n
15 Men om famma rör varit med fmalare ändan neråt vänd?, _å vore m -, och (ra) = (0,897 4-0,001. ra) ra, hvaraf 9 n (n) Jkillnad i» - : - - 9,07... 0,93 20 - - - 13,34 " " '&$ 30.. -. 27,81... 2,19 40 - - - - 37,48... 2,5* 5». - - - 47,3? - - - " 2>65 60 -. - - 5742... 5,58 70 - - " - 67,69... 2,3» 80 78,16... 1,84 90... 88,83... 1,17 Det_,fynes fåledes, att åsn Thermometer med conilkt rör, deri detta rör är ftäjdt med fmalare ändan uppåt, vifar för liten värme mellan 0 och 4-100, och tvertom för ftor om röret är tjockare uppåt, hvaraf de fkiljaktigheter blifva begripliga, hvitka ofta märkas mellan Thermometrar, ehuru desfa vid 0 och - ~ IQo ' med hvarandra Öfverensflämina. Bruket af den här uppgifna formeln förutfätter, att numnaern m eller förhållandet emellan Thermometerrörets radier vid 0 och 4. 100 C. kännes. Till ernående af denna kanrsedom kan man begagna den vanliga calibreringsmetodenr en mindre mängd qvickfilfver uti röret ftälles ungefär med fin medelpunkt vid o, der defs längd - L mätes, och famma qvicl-iilfvermasfa flyttas fedan till omkring 4" 100, der defs längd befunnes- varan.. Då är, utan märkbart fel m - V, Denna method kan begagnas äfven till uppgörande af corle-äions -tabell för redan färdiga Tbermometiar,, då man nem-
I_ Bemtigcn ifrån Stt fammnnhang med det öfriga qvickfilfret åtikiljer, genom p rtiel vännning af röret, en tjenlig mängd qvickfilfvef, hvnrs, längder L och / mätas. Till upplysning derom må fö-ljartde exempel tjeria: uti en gamm*l Thermometer, hvars 0 och IOO 3 C. äro riktigt beftämda, fanns en (kild qvkkfilfverraasfa upptaga längden L, zz 34 mfelwh graderna 12 och -f- 22, fjunt längden i zz 33,5 tfämti 88 och 122. Således är m=. V--i- = 1,0074, famt (n) ~, 33-5 (0,9926 4* oäoooo70 ä00007. ra) ra, fiva.ai fes att denna Thsrtßometer vifar bör vifa correftfotl io -... 9A93 -'"-.:- + OAO7 20. -.-- jg,bb -.-. ra 30». 29,84 " - 3Ö 450..» 50, - 49,81... 3 g ] 60... 59 81 - -. - 19 70... 69,83 --.-'" 37 Sa - r -. 79,-86... - 34 go... 69,90... - jo» 39.82--»» i 3 Det förftås, att de Thermometrar, med hvilka denna nnderfökning kan anftällas, böra innehålla väl rent qvickfilfver, hvarifrån luften är väl utkokad, emedan man elje-ft fvårligen lyckas att efter förföket få det tki.llda qviekfilfrei med det öfriga behörigen återfcreaadt.