Förslag från kommunstyrelsen Antaget av kommunfullmäktige den 11 juni 2001 Dnr KS2006/419 Reglementet gäller från och med läsåret 2001/2002 Kommunkansliet skolskjuts_01.doc
Innehållsförteckning Handläggning av skolskjutsar... 3 Hållplatssynegruppen... 3 Huvudprincip för behörighet... 4 Undantag från avståndsgränserna.... 4 Trafikfara och nära avståndsgräns... 4 Funktionshinder... 4 Vinterskjuts... 5 Färdmedel... 5 Hållplats och avståndet mellan hållplats och bostad... 5 Tidtabeller... 5 Väntetid... 6 alt A. Elev som flyttar under pågående läsår... 6 alt B. Elev som flyttar under pågående läsår... 6 Överklagan av synegrupps och hållplatsgrupps beslut... 6 Prövning i skolnämnd... 7 Resor inom skolans verksamhet... 7 Övriga resor... 7 2
Reglementet är utformat inom ramen för skollag och skolskjutsförordning. Vid tolkning har lag företräde framför förordning och reglemente. Handläggning av skolskjutsar Planering och beslut om skolskjuts sker av skolskjutssamordnare/ trafikplanerare i samråd med av skolan utsedd behörig personal i enlighet med reglemente. Frågor som ej kan beslutas av dessa tjänstemän hänvisas till ansvarig nämnd för skolskjutsfrågor. Ansvarig nämnd har rätt att fatta beslut om delegation av befogenheter till skolskjutssamordnaren/trafikplaneraren.. Varje skola informerar efter underlag från skolskjutsamordnaren "sina" elever om regler, tider etc. Varje skola utdelar också färdbevis samt sköter registerhållning över färdbevis och skolskjutsberättigade utifrån skolskjutsamordnarens direktiv om annat ej överenskommits. Varje skola med skolskjutsberättigade elever ska ha en kontaktperson utsedd som ansvarar för att elevens och skolans önskemål framförs till skolskjutssamordnaren/trafikplaneraren. Information bör lämnas skriftligen till målsman för eleven. Första terminen eleven berörs utav skolskjuts minst en månad före skolstart, övriga läsår veckan innan skolstart. Informationen bör innehålla uppgift om tider för start och hämtning, vem som är entreprenör samt hur föräldrar ska gå tillväga om barnet är sjukt eller av annan orsak inte ska utnyttja skjutsen. Resande elever ska årligen i anslutning till höstterminens början av skolan informeras om trafiksäkerhet och ordningsregler vid hållplatsen., vid på och avstigning, under färd etc. Vid genomgången bör entreprenören för de berörda skjutsarna delta. Hållplatssynegruppen Bedömningen utav en skolskjutshållplats och skolvägs trafiksäkerhet sker i syn bestående av enligt lag behöriga parter; trafiksäkerhetsnämnd, polis, ansvarig nämnd för skola och skolskjuts, samt väghållare. Har parterna kallats två veckor före anses synen behörig även om alla parter ej närvarat. Protokoll ska föras vid varje syn. 3
Huvudprincip för behörighet För att få rätt till skolskjuts måste avståndet mellan skolan och hemmet på den kortast framkomliga vägen för gående/cykel vara: F-3 4-6 7-9 årskurs 2 3 5 km Med skola menas här den offentligt finansierade skola som kommunen anvisar för eleven. Med hemmet menas den adress där eleven är stadigvarande folkbokförd. Mätpunkten ska utgöras utav randen av en cirkel på 200 meter ifrån skolans mittpunkt och vid hemmet ska "den huvudsakliga" entrédörren utgöra mätpunkt. Undantag från avståndsgränserna. Trafikfara och nära avståndsgräns Inget bostadsområde ska delas utav en avståndsgräns. (Bostadsområde innebär ett avstånd om max 200 meter mellan husen). Hållplatssynegruppen fattar vid syn beslut ifall området ska ha eller inte ha skolskjuts. Trafiksäkerhetsskäl kan väga för att ett helt bostadsområde ges skolskjuts. Bostadsområdet ska betraktas som liggande inom den avståndsgräns som ligger närmast skolan, om synegruppen ej fattat beslut om något annat. Hela Sandvikens tätort utgöres av ett bostadsområde i detta fall. En protokoll ska upprättas redogörande för problemställning och motiv om skolskjuts måste ges, samt de förteckning på de åtgärder som måste till för att skolskjuts inte ska behövas i området. De gränser som därigenom skapats genom synegruppen kallas i reglementet för "de antagna gränserna". Boende inom samma tätort som skolan ligger i har generellt sätt ingen rätt till skolskjuts även om avståndet överstiger ovan nämnda gränser. Funktionshinder Har en elev ett långvarigt (minst sex månader) fysiskt funktionshinder och bor närmare än de för området antagna gränserna kan ansökan göras till nämnd -eller tjänsteman med delegation- för beslut om undantag. Ett läkarintyg som styrker skadans art ska alltid medfölja ansökan. Bedömningen av funktionshindrets art utgår ifrån färdtjänstlagens intentioner. Är funktionshindret av kortare art och dessutom en skada täcker skolans olycksfallsförsäkring skjutsning, i övrigt är det ej skolans ansvar att ordna skjuts till skolan. Är eleven beviljad färdtjänst behövs ingen särskild prövning. Eleven ska om möjligt tränas inom skolans verksamhet i att resa med kollektiva färdmedel. 4
Vinterskjuts Elev kan på grund av årstidsbetingade hinder rörande framkomlighet, trafiksäkerhet eller annan orsak erbjudas skolskjuts under kortare tid av året utan att detta räknas som ett undantag som kräver politiskt beslut. Färdmedel Skolskjuts ska i första hand ske med den allmänna kollektivtrafiken (linjetrafik), finns ingen sådan i anslutning till skolstart/skolslut eller på sträckan kan skolskjuts ske med för ändamålet särskilt upphandlat fordon eller självskjuts. Skjuts kan också ske med fordon upphandlade via den länsgemensamma beställningscentralen för samhällsbetalda resor. Resorna ska i möjligaste mån samordnas till samma resmål och mellan olika resmål. Skolornas start/sluttid ska vid behov anpassas till linjetrafiken samt till andra skolor så att antalet skjutsfordon i bruk minimeras, sett över hela kommunen. Självskjutsning bör endast anordnas om det finns uppenbara fördelar för både elever och betalare. Finns bälten i fordonet ska dessa användas under färd. Skolskjuts anordnas endast på land, ej i luften eller till sjöss. Hållplats och avståndet mellan hållplats och bostad I princip ska alla elever förflytta sig mellan bostaden och en särskild på/avstigningsplats kallad "hållplats" Samma avståndsgränser som gäller ovan för rätten till skolskjuts gäller också som maximal gräns mellan bostaden och den hållplats närmast hemmet där skolskjutsen stannar. Kan en hållplats ej förläggas på platsen pga trafiksäkerhetsskäl bör ett ställe närmare hemmet väljas före ett ställe längre ifrån hemmet. Särskild hänsyn ska tas för elever i klasserna F-3 så att gångsträckan utefter högtrafikerade vägar minimeras. Med högtrafikerad väg menas vägar med mer än 2500 fordonsrörelser per vardagsmedeldygn. Tidtabeller Varje uppsamlingsplats (hållplats) ska ha en hålltid, detta är en tid då fordonet ska avgå från platsen. Missar eleven skolskjutsen pga att eleven inte anlänt i tid är det upp till eleven/målsman att ordna skjuts till skolan. Någon ersättning utgår ej för denna skjutsning till den skjutsberättigade. 5
Hålltiderna ställs upp av entreprenören i samråd med kommunen. Har elev missat hemskjuts pga skolans verksamhet är det skolans skyldighet att ordna hemtransporten. Vad som händer om entreprenören uteblir eller är kraftigt försenad ska regleras i avtal med entreprenör. Väntetid Skolskjutsen går i anslutning till skoltider, "håltimma" räknas som skoltid. För elever i årskurs F-3 ska snittväntetiden (räknad per undervisningsvecka) ej överstiga 35 minuter vid varje skjutstillfälle, den maximala väntetiden får dock ej överstiga en timme per gång för elever i klasserna F-5. För elever i klasserna 6-9 gäller ej regel om maximal väntetid. Anordnar skolan aktivitet för elev under tiden mellan skoltid och skjuts räknas detta ej som väntetid. alt A. Elev som flyttar under pågående läsår Då elev flyttar utanför skolans upptagningsområde under pågående läsår berättigar detta ej till skolskjuts. Detta gäller också om elev flyttar till bostad närmare skolan än antagna avståndsgränser. Eleven får själv sörja för sin transport till och från skolan. Målsman är ansvarig för att eleven återlämnar busskort. Målsman är ansvarig för att eleven återlämnar busskort och andra handlingar som ger rätt till skolskjuts. alt B. Elev som flyttar under pågående läsår Då elev byter folkbokföringsadress under läsåret och avståndet hem-skola i sig överstiger avståndsgränserna ger detta inte automatiskt rätt till skolskjuts. Elev som kan färdas på kollektivtrafiken har rätt till ett skolkort för resterande del av terminen. Flyttar eleven utanför kommungräns ges ej denna rätt till skolkort. Målsman är ansvarig för att eleven återlämnar busskort och andra handlingar som ger rätt till skolskjuts. Överklagan av synegrupps och hållplatsgrupps beslut Synegrupp och hållplatsgrupps beslut kan överklagas enligt kommunallagen i form av laglighetsprövning i länsrätt. Ett avslagsbeslut skall därför skriftligen tillsändas berörd och besvärshänvisning medsändas. 6
Prövning i skolnämnd Anser ej synegruppen att skolskjuts skall beviljas för enskild eller elever från ett visst område och beslutet ej upprives i allmän domstol, har skolnämnd rätt att på egen bekostnad bevilja transport för elev mellan hem och skola. Planeringen av denna skall ske i samråd med kommunens samordnare av övriga samhällsbetalda resor. Kostnaderna för dylika resor ska belasta skolan/skolnämnd. Resor inom skolans verksamhet Om en skola har viss del av undervisningen på annan plats än där den huvudsakliga undervisningen är förlagd ska inga särskilda skolskjutsar ordnas för detta. Det är upp till respektive skola att bekosta och organisera förflyttningsresor inom verksamheten, oavsett om förflyttningen sker i anslutning till skoldagens början/slut eller vid annan tid av skoldagen. Praktik (PRAO etc) är en del av skolans verksamhet. För att tillförsäkra god tillgång på praktik bör resorna i form av busskort finansieras centralt. Sker undervisningen pga ombyggnad, brand etc till fullo på annan plats än normalt ska detta räknas som egna skollokaler och betraktas inte som skolskjuts. Övriga resor Resor som företas mellan hemmet och förskolan är ej att betrakta som skolskjuts. 7