AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 2 26A:5

Relevanta dokument
ANLÄGGNINGSTAXA - för Torsås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:1

Förslag till vatten- och avloppstaxa för Uppvidinge kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning att gälla fr. o. m

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR RONNEBY KOMMUN. TAXEFÖRESKRIFTER OCH TAXA FÖR RONNEBY MILJÖ OCH TEKNIK AB:s VATTEN OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:4

TAXA för Stöten Vatten ABs vatten- och avloppsanläggning.

Piteå Renhållning & Vatten AB 2013 års Taxa för allmänna vatten och avloppsanläggningar i Piteå Kommun

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011

TAXA FÖR SMEDJEBACKEN ENERGI & VATTEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING ÅR 2018.

Tranemo kommun VA-taxa 2013 Tekniksektionen. TAXA för Tranemo kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning.

VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA 2015

TAXA FÖR ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGG- NINGEN INOM SÖLVESBORGS KOMMUN

VA-taxa 2016 osthammar.se

LIDINGÖ STADS FÖRFATTNINGSSAMLING

LIDINGÖ STADS FÖRFATTNINGSSAMLING F 43 / 2009 TAXA FÖR DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN

För den allmänna va-anläggningen i Kalix. VA-TAXA 2014

Vatten och avloppstaxa för Grästorps kommun

Anläggningstaxa för vatten och avlopp i Uppsala kommun

VA-TAXA 2010 VETLANDA KOMMUN. Tillämpning 1-4. Anläggningsavgifter Brukningsavgifter Taxans införande 20

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:3

I avgifter enligt 5 mom 1, 12 och 13 samt 19 A ingår lagstadgad mervärdesskatt.

VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA FÖR GRÄSTORPS KOMMUN. 1.1 Fastigheterna indelas i bostadsfastighet och annan fastighet.

VA - TAXA för Vilhelmina kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige , 58.

För Båstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Taxan är antagen av kommunfullmäktige

Taxa för Aneby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Söderhamn NÄRA AB.

Taxa för Jönköpings kommuns VA-VERKSAMHET Antagen av kommunfullmäktige

VA-TAXA för Ovanåkers kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning.

Taxa för Dorotea kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

TAXA för Ystads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning.

T A X A FÖR ÖRKELLJUNGA KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING

VA-taxa För Essunga kommuns allmänna VA-anläggning

Ö s t e r s u n ds kommun

Bilaga 1 (Dnr 2017/S277) Reviderat förslag till taxor och avgifter för allmänna vatten- och avloppsanläggningar 2018

VA-taxa. För Filipstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige Gäller från och med

Fastställd av kommunfullmäktige

Taxa för Järfälla kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

för VA SYDs allmänna vatten- och avloppsanläggning i Lunds kommun

VATTEN OCH AVLOPPSTAXA

Antagen Kf 110, VA-taxa. för Åtvidabergs Vatten AB:s allmänna Vatten- och Avloppsanläggning. Giltig from

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 2 9B:1. Fråga om tillämpning av äldre eller nyare va-taxa.

VA-TAXA För Karlstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA TAXA HEBY KOMMUN. Gäller fr.o.m V A & A v f a l l s e n h e t e n

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING. Gäller från och med Antagen av kommunfullmäktige

VA-taxa för SEVAB Strängnäs Energis allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-taxa För Degerfors Kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Gäller från och med Antagen av kommunfullmäktige

VA-taxa Vindeln. Taxa för Vindelns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige Träder i kraft

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Taxa. Vatten och avlopp. Mariestads kommun. Antagen av kommunfullmäktige Mariestads kommun

Taxa för Mölndals stads allmänna vatten- och avloppsanläggning

TAXA FÖR VA SYDs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING I MALMÖ ANTAGEN AV FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE ATT GÄLLA FR O M

Taxa för Marks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den 26 november 2015, 151/2015.

VA-TAXA FÖR VINGÅKERS KOMMUN

TAXA för Finspångs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2014

TAXA FÖR ALLMÄN VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING Beslutad av Kommunfullmäktige att gälla f o m

VA-TAXA FÖR VIMMERBY KOMMUN

Taxebilaga 1. Till Taxa för Vellinge kommuns. ALLMÄNNA VATTEN- och AVLOPPSANLÄGGNINGAR. Gällande från 1 januari 2016 och tills vidare

VA-taxa Antagen av kommunfullmäktige 18 november 2013 att gälla från och med 1 januari 2014.

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 26B:2

Avgiftsskyldig är alternativt den som (enligt i Lag om allmänna vattentjänster, 2006:412, LAV) jämställs med fastighetsägare.

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 26A:14

Taxa för Vännäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

för Strömstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar

Taxa för Norsjö kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

för Bollnäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning.

VA-taxa för allmänna vatten- och avloppsanläggningar

För Hässleholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar.

Nedanstående avgifter är antagna av kommunfullmäktige och gäller från och med

2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter.

VA-TAXA Beslutad av kommunfullmäktige den 29 november 2010, Tel: Fax:

VA-taxa. För Vänersborg kommuns allmänna VA-anläggning 2010

VA-taxa Hällefors kommun 2015

Författningssamling för Region Gotland TAXA FÖR REGION GOTLANDS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING

TAXA För Mullsjö kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning

VA-TAXA ATT GÄLLA FR O M

ÅNGE KOMMUN VA-TAXA Antagen av Ånge kommunfullmäktige , 93

VA-taxa. Antagen av Grums Kommunfullmäktige

Taxa. Vatten och avlopp. Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige Gullspångs kommun

för Kramfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-taxa 2015 Simrishamn

VA-TAXAN fr.o.m. 1 januari 2016

ALVESTA KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING

Taxa. Bjurholms allmänna vatten- och avloppsanläggningstaxa KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi

2 Avgiftstyper Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter.

TAXA för Säters kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning

Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts.

2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter).

VA-TAXA. För Tranås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Stenungsunds kommun. Taxa. för Stenungsunds kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-taxa för Gnesta kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar

VA-taxa. Antagen av kommunfullmäktige, Askersunds kommun , , , , och

VA-taxa. för Krokoms kommun. Antagen av Kf 97 Prissatt

Småhusfastighet: Fastighet som är bebyggd eller avsedd att bebyggas med en eller tvåfamiljshus.

Vatten- och avloppstaxa

VA-TAXA 2013 Taxa för den allmänna vatten- och avloppanläggningen i Avesta kommun

Huvudman för Staffanstorps kommuns allmänna va-anläggningar är Staffanstorps kommun.

VA-taxa. För Köpings kommun

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Kungsörs kommuns författningssamling Nr E.03

Transkript:

26A:5 Vid anslutning till allmän va-anläggning av industrifastighet med stora våningsytor utan behov av va-installation har den avgiftspliktiga våningsytan ansetts böra sättas lägre än som följde av taxan. Genom köpeavtal förvärvade J.J. år 1973 en stadsäga i Mölndals kommun. Fastigheten ligger inom ett år 1972 stadsplanelagt område, benämnt Åbro industriområde, och ingår i verksamhetsområdet för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggning. På fastigheten, vars areal utgör 7 143 m 2, driver J.J. rörelse för försäljning och lagerhållning av rivningsmaterial. För detta ändamål har han inom fastigheten låtit uppföra en 2 700 m 2 stor lager- och kontorsbyggnad. Våningsytan i byggnaden uppgår till 3 700 m 2. Byggnaden är källarlös. Dess kontorsdel omfattar 180 m 2 och innehåller - i två plan - rum, hall, kök med diskbänk samt tre toaletter med tvättställ. I övrigt utnyttjas 20 m 2 av byggnaden som personalutrymme, återstoden som lager. Personal- och lagerutrymmena ligger i ett plan, dock att lagerutrymmet är försett med ett mindre entresolplan. Personalutrymmet har toalett samt tvättho med avlopp. I lagret finns två golvbrunnar, anslutna till spillvattennätet och två invändiga brandposter, varav den ena är försedd med tappkran. Byggnaden är till den del den inrymmer kontor och personalutrymme isolerad. I övrigt är den oisolerad. Kommunfullmäktige i Mölndal antog den 20 december 1972 taxa för kommunens allmänna va-anläggning. Taxan som trädde i kraft den 1 januari 1971 innehåller bl a följande bestämmelser: 3 Fastigheterna indelas i bostadsfastighet, obebyggd fastighet och annan fastighet. Bostadsfastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat byggnadslov avser att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som är bebyggd eller enligt beviljat byggnadslov avses att bebyggas för kontors-, affärs-, hantverks-, småindustri eller därmed jämförligt ändamål. 4 Mom 1. Avgiftsskyldighet föreligger enligt 9 och 10 VA-lagen för följande ändamål: V vattenförsörjning till fastighet S spillvattenavlopp från fastighet Df dag- och dränvattenavlopp från fastighet Dg dagvattenavlopp från gator, vägar och andra allmänna platser inom stadsplan eller byggnadsplan. 5 Mom 1. För bostadsfastighet och därmed enligt 3 jämställd fastighet skall anläggningsavgiften vid avgiftsskyldighet för samtliga i 4 mom 1 angivna ändamål utgå med: 101

a) en grundavgift om 2 000 kronor, b) en avgift per m 2 tomtyta om 6 kronor c) en avgift per m 2 våningsyta om 14 kronor Mom 3. Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt nybyggnadskarta eller annan karta, som byggnadskontoret godkänner. Mom 4. Våningsytan bestäms efter de ritningar enligt vilka byggnadslov beviljats, eller eljest efter ritning eller uppmätning som byggnadskontoret godkänner. Våningsytan utgör den sammanlagda, ytan av samtliga våningar, inberäknat källarvåningar, som i varje våningsplan begränsas av omgivande ytterväggars utsidor. Vindsvåning medräknas i den utsträckning den är inredd eller enligt gällande bestämmelser får inredas till varaktig bostad eller arbetsplats eller därmed jämförligt ändamål. Källare räknas som våning oavsett inredning. Mom 5. Sker om- eller tillbyggnad eller uppförs ytterligare byggnad på fastighet eller ökas dess tomtyta, erläggs tilläggsavgift för tillkommande ytor. Mom 6. Reduktion av avgiftspliktig tomtyta kan medges om fastighet har så stor areal och är så belägen, att byggnadskontorets kostnad för det lokala va-nätet i förhållande till fastighetens areal är väsentligt lägre än för fastigheter inom verksamhetsområdet i allmänhet. Reduktion av avgiftspliktig våningsyta kan medges för fastighet som enligt 3 är jämställd med bostadsfastighet, om behov av va-installation i våning bedöms vara väsentligt mindre än normalt eller inte föreligger. 6 För annan fastighet skall anläggningsavgift utgå enligt vad 5 för bostadsfastighet angivits, om nyttan för fastigheten av den allmänna va-anläggningen eller på fastigheten belöpande andel av kostnaden för denna är i huvudsak densamma som för bostadsfastighet. 10 Kan anläggningsavgift enligt 5-8 ej skäligen beräknas enligt ovan angivna grunder eller är, på grund av bebyggelsens lokalisering, terrängförhållandena eller andra omständigheter kostnaden för att bereda viss eller vissa fastigheter möjlighet att bruka anläggningen avsevärt högre eller lägre än för fastigheter inom verksamhetsområdet i allmänhet, påförs anläggningsavgift efter bedömande av byggnadskontoret i varje särskilt fall. Grundavgiften enligt 5 mom 1 förutsätter att servisledning av byggnadskontoret utförts fram till förbindelsepunkter för fastighet i samband med utförande av ledning i gata eller väg. I andra fall påförs fastig- 102

hetsägaren efter byggnadskontorets bestämmande den merkostnad för servisernas utförande som uppkommer till följd av att de utförts senare. Vid tjänstemannasammanträde den 9 april 1973 inom kommunens byggnadskontor beslutades - med hänvisning till den nyss återgivna bestämmelsen i 10 andra stycket va-taxan - att grundavgift enligt 5 1 och 2 mom va-taxan skulle fastställas till 2 500 kr, när servisledningar inte utförts i samband med utförande av ledning i gata eller väg. Den 20 februari 1974 antog kommunfullmäktige i Mölndal reglemente för kommunens gatunämnd. I reglementet föreskrivs bl a att gatunämnden skall handha uppgifter avseende kommunens vatten- och avloppsanläggningar, däribland uppgiften att besluta i ärenden angående tillämpning av va-taxa. Vid ett dessförinnan, den 31 januari 1974, hållet tjänstemannasammanträde inom kommunens gatukontor fattades följande beslut angående va-taxans tillämpning beträffande industrifastigheter: Den avgiftspliktiga våningsytan för industrifastigheter, som är belägna inom stads- eller byggnadsplanlagda industriområden, skall beräknas enligt 5 mom 4 i gällande va-taxa. I de fall där den sålunda framräknade våningsytan överskrider 40 % av tomtytan skall detta senare värde gälla som avgiftspliktig våningsyta. Sedan stadsägan år 1973 anslutits till kommunen ledningsnät för renvatten samt spilloch dagvattenavlopp påförde kommunen J.J. 85 356 kr i anläggningsavgift, därav 2 500 kr utgjorde grundavgift, 42 858 kr tomtyteavgift och 39 998 kr våningsyteavgift. Den avgiftspliktiga våningsytan hade därvid med tillämpning av beslutet den 31 januari 1974 bestämts till 40 % av tomtytan eller 2 857 m 2. J.J. väckte talan mot kommunen och yrkade att Va-nämnden skulle fastställa att han inte var skyldig utge högre anläggningsavgift än 30 000 kr. Kommunen bestred detta yrkade. J.J. anförde: Debiterad avgift är oskäligt hög. Skälig avgift får anses vara 30 000 kr. I och för sig medges avgiftsskyldighet för alla i taxan angivna ändamål. Mot grundavgiften görs ingen erinran. Den avgiftspliktiga våningsytan bör däremot räknas ned till 200 m 2 eftersom återstående våningsyta utgörs av kallutrymmen. Resterande avgiftsbelopp upp till 30 000 kr får räknas på tomtytan. Den obebyggda tomtmarken är inte asfalterad utan består av gräsmattor och grus, som inte avger något dagvatten till kommunens ledningsnät. Eftersom byggnaden huvudsakligen omfattar oisolerade förrådsutrymmen, kan fastighetens nytta av den allmänna anläggningen inte anses vara densamma som för bostadsfastigheter. Avgiften skall därför enligt 6 taxan inte beräknas såsom för bostadsfastigheter. I stället bör 5 6 mom taxan tillämpas och de avgiftspliktiga ytorna sålunda reduceras. Kommunen anförde: Avgiftsskyldighet för stadsägan uppkom år 1973. Då gällde den va-taxa som antogs den 20 december 1972. För industrifastigheter som inte kan jämställas med bostadsfastigheter har ingen särskild taxa utformats. Anläggningsavgift för sådana industrifastigheter bestäms därför enligt taxans 6. Praxis vid tillämpningen av taxan har varit att inte medge reduktion av vare sig våningsyta eller tomtyta. Med 103

stöd av 5 6 mom va-taxan har gatukontoret emellertid fattat sitt beslut om begränsning av avgiftspliktig våningsyta. Utan denna begränsning hade gatukontorets bedömanden blivit för höga. Kommunen har konsekvent tagit ut avgift för våningsyta, oavsett om det är fråga om varm- eller kallytor. Avvikelse från taxan har inte gjorts beträffande någon industrifastighet. Även om huvuddelen av byggnaden på J.J:s fastighet idag används som lager kan ju användningssättet i framtiden komma att ändras. Va-nämnden yttrade: Enligt 24 lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar får avgifter som huvudman för allmän va-anläggning tar ut av fastigheternas ägare inte överskrida vad som behövs för att täcka nödvändiga kostnader för anläggningen. I lagen föreskriven avgiftsskyldighet skall enligt 26 fördelas mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. Beträffande engångsavgift gäller därjämte enligt 27 lagen att sådan avgift inte för någon fastighet får sättas högre än att det svarar mot fastighetens andel i kostnaden för anläggningens utförande. I 24 tar - såsom ordalydelsen ger vid handen - inte sikte på individuella avgiftsuttag; kostnaden för just de rörledningar och andra anordningar som är av omedelbar betydelse för viss fastighet har i princip inte någon avgörande inverkan på avgiftssättningen. Regeln anger i stället den övre gränsen för huvudmannens totala avgiftsuttag. Vad särskilt beträffar engångsavgifter följer av 21 och 27 att sammanlagda beloppet av alla engångsavgifter som uttas inte får överstiga vad det kostar huvudmannen att utföra samtliga i den allmänna anläggningen ingående rörledningar och andra anordningar som behövs för att fastigheter inom varje del av verksamhetsområdet skall kunna betjänas av anläggningen. Om och i den mån denna kostnad täcks genom avgifter skall den enligt de huvudprinciper som lagstiftningen ger uttryck för slås ut på samtliga avgiftsskyldiga fastigheter och enligt 26 fördelas mellan dem efter skälig och rättvis grund. De uttalanden som gjorts under förarbetena till sistnämnda lagrum kan inte tilläggas den innebörden att någon principiell förändring av förut gällande fördelningsregler varit åsyftad. Huvudregeln får sålunda alltjämt anses vara att fördelningen i första hand skall ske så att avgifterna står i skäligt förhållande till fastigheternas större eller mindre nytta av va-anläggningen, därvid ifråga om obebyggd fastighet nyttan får uppskattas under antagen förutsättning att fastigheten är bebyggd i överensstämmelse med gällande plan. Det nu sagda innebär bl a att fastigheter inom områden med låga va-kostnader får genom sina avgifter bidra till de högre va-kostnader som kan uppkomma på andra håll. Om kostnadsskillnaden är avsevärd kan avgifterna emellertid - till åstadkommande av en skälig och rättvis fördelning - behöva jämkas i riktning mot självkostnaden. I överensstämmelse med vad som likaledes gällde enligt äldre lag lämnar fördelningsregeln i 1970 års lag också utrymme för sådan avgiftsjämkning. I målet är ostridigt att skyldighet för J.J. att betala anläggningsavgift till kommunen inträtt år 1973. Parterna 104

är ense om att avgiften skall bestämmas med tillämpning av kommunens då gällande, år 1972 antagna va-taxa. Tvisten hänför sig sålunda uteslutande till frågan huruvida lagens avgiftsbestämmelser skall föranleda att va-taxans föreskrifter om avgiftsreduktion tillämpar i vidare utsträckning än som följer av kommunens debiteringsbeslut. Kommunens beslut att anta nu förevarande va-taxa har föregåtts av en utredning, innefattande bl a en prognos rörande bebyggelseutvecklingen under tidsperioden 1972-1975 samt en kalkyl över investeringskostnaderna för lokala rörnät under samma tidsperiod. Utredningen, som tillika innehåller en undersökning av taxeutfallet vid tillämpning av ett antal taxealternativ, har ingivits i målet och granskats inom Va-nämnden. Vidare har bl a ingivits ledningskarta, berörande Åbro industriområde. Av denna framgår bl a att stadsägan ligger inom kvartersindelat område och att stadsägan på två sidor gränsar till gator i vilka kommunalt ledningsnät anlagts. Vad som genom denna utredning och eljest framkommit i målet ger inte anledning anta att va-kostnaderna för Åbro-området skiljer sig från va-kostnaderna för övriga områden inom kommunen i sådan mån att avgiftsreduktion på grund därav kan anses befogad. Stadsägan, som bl a anslutits till kommunens dagvattenanläggning, är bebyggd till mera än en tredjedel av tomtens hela areal. Fastighetens nytta av dagvattenanläggningen får även med beaktande av uppgiften att hårdgjorda ytor eljest inte förekommer inom fastigheten, anses likvärdig med vad som enligt va-taxans huvudregel förutsätts beträffande andra fastigheter med likartade förhållanden. Från den nu behandlade synpunkten föreligger således inte skäl för avgiftsreduktion. Enligt den grundsats som kommit till uttryck i va-taxan skall bostadsfastigheter och av taxan omfattade fastigheter med annat användningssätt tillåtas ansluta till kommunens va-anläggning på principiellt lika villkor. I förevarande fall är fråga om en fastighet med bebyggelse som väsentligt avviker från bebyggelsen på bostadsfastigheter. Av den totala våningsytan om 3 700 m 2 utgörs sålunda endast 200 m 2 av varmbonade utrymmen, medan resterande delar utgörs av utrymmen som inte annat än i begränsad utsträckning kan förses med va-installation. Tillgång till utrymmen av sist angivet slag kan visserligen inte lämnas obeaktad, när det gäller att bedöma fastighetens nytta av va-anlägg-ningen, eftersom de i sin mån också kan sägas ge ett mått på hur pass omfattande och personalkrävande verksamhet som är möjlig att bedriva inom lokalerna. Särskilt när, såsom i förevarande fall byggnaden har en jämförelsevis ringa tillgång till personalut-rymmen, föreligger emellertid fog för att, såsom också medgivits från kommunens sida, reducera den anläggningsavgift som eljest bort utgå för fastigheten. I likhet med kom-munen finner Va-nämnden denna reduktion böra ske genom att den avgiftspliktiga vå-ningsytan sätts lägre än som följer av va-taxans huvudregel. Med hänsyn till omstän-digheterna bör reduktion emellertid ske i större omfattning än kommunen medgivit och bestämmas så att i den avgiftspliktiga våningsytan inräknas dela byggnadens personal och kontorsutrymmen, dels hälften av övrig våningsyta, eller 105

således sammanlagt 1 950 m 2. Av anförda skäl och då J.J. inte riktat någon erinran mot påförd grundavgift finner Va-nämnden anläggningsavgiften böra fastställas till 72 658 kr. Va-nämnden biföll endast i så måtto J.J:s talan att Va-nämnden förklarade J.J. inte vara skyldig att betala högre anläggningsavgift än 72 658 kronor. Beslut: 1977-03-31, BVA 15 Mål nr: VA 74/74 J.J. vädjade och yrkade bifall till sin vid Va-nämnden förda talan. Vattenöverdomstolen fastställde det slut vartill Va-nämnden kommit. Dom: 1978-04-06, DT 16 Mål nr: T 33/77 106