Vem kan jobba till 75? 1
2
sid 4 sid 5 sid 5 sid 6 sid 6 sid 8 sid 9 sid 1 sid 11 sid 11 sid 13 sid 17 Inledning Den åldrande befolkningen Svenskarna oroar sig minst Synen på arbete efter pensionsåldern Svenskarna positiva till ett längre arbetsliv Svenskarna mest positiva till delstidspension De äldre på arbetsmarknaden Allt fler äldre svenskar arbetar Regionala skillnader äldre arbetskraft Storstäderna och Småland i topp Branschvisa skillnader äldre arbetskraft Få byter arbete efter 65 års ålder sid 19 Utbildningsnivå sid 19 Fler med hög utbildningsnivå arbetar efter 65 sid 21 Pensionsålderns effekt på pensionskapitalet sid 23 Sammanfattning och slutsatser 3
Inledning Pensionssystemet är uppbyggt så att en del av dagens inkomster sparas för att betalas ut senare. Pensionen är alltså en sorts uppskjuten lön. Hur stor den framtida pensionen blir beror i stor utsträckning på de sammanlagda förvärvsinkomsterna man haft i livet. Eftersom vi lever allt längre behöver pensionen räcka under en längre tid. Dessutom träder vi idag in i arbetslivet betydligt senare än vi gjorde så sent som i början på 199-talet. Att fler personer senarelägger sitt inträde på arbetsmarknaden till förmån för till exempel studier behöver nödvändigtvis inte vara dåligt. Och att vi lever allt längre är givetvis goda nyheter. Men kortare arbetsliv och längre livslängd ställer högre krav på det ekonomiska utfallet som pensionär. För att man under pensionärsåren ska ha motsvarande ekonomiska utrymme som man hade i slutet av sitt yrkesliv krävs antingen ett betydande privat sparande eller att man går i pension senare. Många svenskar kan tänka sig att arbeta betydligt högre upp i åldrarna Det sista alternativet fördes fram av statsminister Fredrik Reinfeldt vintern 212 som ett mer eller mindre nödvändigt krav för att Sverige ska klara den framtida välfärdsambitionen. Att arbeta till 75-årsdagen känns orealistiskt för många och statsministern fick hård kritik för sina förslag. På många håll var reaktionerna kraftiga. Till exempel finns det fortfarande negativa attityder mot äldre arbetskraft. I en undersökning som Pensionsmyndigheten genomförde våren 212 svarar över hälften av arbetsgivarna att personer över 6 år bör lämna arbetslivet. Var tredje facklig representant inom Avtalspension SAF-LO (privatanställda arbetare) anser att äldre individer är mindre produktiva och borde gå i pension tidigare för att lämna plats åt yngre arbetskraft. Men det finns tecken som tyder på att svenskarna är mer positiva till ett längre arbetsliv än man kan tro. I ett internationellt perspektiv skiljer sig Sverige faktiskt i många avseenden jämfört med övriga Europa när det gäller synen på pensionssystemet och den åldrande populationen. Europeiska kommissionen släppte nyligen en omfattande rapport där attityder och förväntningar på pensionssystemen bland de olika ländernas medborgare redovisades. 1 I rapporten framgick att många svenskar kan tänka sig att arbeta betydligt längre upp i åren. Redan idag arbetar allt fler svenskar längre än den inofficiella pensionsåldern på 65 år. Mycket tyder på att denna trend kan fortsätta om förutsättningarna är de rätta. I denna rapport kartläggs vilka grupper som väljer att förlänga sina arbetsliv, i vilka branscher de arbetar, vilken utbildningsnivå de har samt om det finns regionala skillnader när det gäller arbete efter 65 års ålder. I slutet av rapporten redogörs också för effekterna på pensionen av att arbeta längre eller kortare. Rapporten är framtagen av Kreicbergs Utredning och Opinion på uppdrag av AMF. 1 Active Ageing, Europeiska Kommissionen, 211. 4
Den åldrande befolkningen I likhet med utvecklingen i övriga Europa blir Sveriges befolkning allt äldre. Att medellivslängden för ett nyfött barn i Sverige har ökat med närmare 3 år sedan 19-talets början är givetvis en god utveckling. Sammantaget beräknas antalet personer som är 65 år eller äldre stiga med knappt en miljon individer fram till och med år 26. Men att den genomsnittliga levnadsåldern ökar är inget unikt för just Sverige. Enligt en forskningsrapport kommer mer än hälften av de nyfödda barnen i de välutvecklade länderna uppleva sin hundraårsdag 2. Svenskarna oroar sig minst Men även om utvecklingen mot en allt äldre population är gemensam för de flesta europeiska länder skiljer sig attityden till den åldrande befolkningen åt. Svenskarna är minst oroliga för utvecklingen. Endast 19 procent uppger att den åldrande populationen är oroväckande. I detta avseende är Sverige unikt. I EU-27 (genomsnittet för EUs medlemsländer) svarar mer än 4 procent att de anser att utvecklingen är oroväckande. I de aktuella krisländerna Portugal och Grekland är andelen uppe i hela 6 procent. En bidragande orsak till skillnaderna är med stor sannolikhet de olika ländernas respektive statsfinansiella situation. I länder som redan idag har stora finansiella problem är befolkningen mer oroad för den demografiska utvecklingen. Diagram 1. Andel av befolkningen som anser att den åldrande populationen är oroväckande. År 211. 7 % 6 5 4 3 2 1 Portugal Grekland Bulgarien Lettland Polen Litauen Spanien Italien Ungern Estland Belgien Finland Rumänien Österrike EU-27 Slovakien Cypern Luxemburg Tjeckien Danmark Irland Slovenien Malta Frankrike Tyskland Storbritannien Nedelländerna Sverige Källa: Europeiska Kommissionen. Special Euro Barometer 378 Active Ageing. 2 http://cardiobrief.org/29/1/1/lancet-review-will-most-babies-born-now-live-to-1/ 5
Synen på arbete efter pensionsåldern Sverige har ingen uttalad officiell pensionsålder. Den som vill fortsätta arbeta har alla rättigheter att göra så fram till och med 67 års ålder. Därefter är det en förhandlingsfråga mellan arbetstagare och arbetsgivare. Trots detta finns det en pensionsålder på 65 år i folks medvetande och det är ofta den åldersgränsen som avses när pensionsålder diskuteras i Sverige. En anledning till att det fortfarande förhåller sig så är att de flesta avtalspensionssystem förutsätter en ordinarie pension vid 65 års ålder och att man inte heller tjänar in tjänstepensioner efter 65 år i de flesta avtalsområdena. Svenskarna positiva till ett längre arbetsliv Europeiska kommissionens rapport Active Ageing visar att många svenskar är positiva till ett längre arbetsliv. Hela 43 procent uppger att de vill fortsätta arbeta efter det att de har uppnått pensionsåldern (65 år). Detta tyder på att svenskarna är mer välvilligt inställda till ett förlängt arbetsliv än den pågående debatten kan indikera. I övrigt är det främst i de nordeuropeiska länderna som befolkningen vill förlänga sina arbetsliv. I Danmark vill nästan 6 procent av befolkningen fortsätta arbetslivet efter pensionsåldern. Europagenomsnittet uppgår, enligt undersökningen, till 33 procent. Diagram 2. Andel av befolkningen som uppger att de vill fortsätta jobba efter uppnådd pensionsålder. 6 % 5 4 3 2 1 Danmark Storbritannien Estland Lettland Irland Sverige Nederländerna Polen Tyskland Bulgarien Finland Litauen EU-27 Tjeckien Cypern Luxemburg Rumänien Portugal Grekland Frankrike Österrike Ungern Malta Belgien Slovakien Spanien Italien Slovenien Källa: Europeiska Kommissionen. Special Euro Barometer 378 Active Ageing. 6
En anledning till att så många svenskar är positiva till att fortsätta arbeta även efter pensionsåldern kan vara att många har arbetsuppgifter som går att utföra även vid en hög ålder. Arbets marknaden skiljer sig åt mellan EUs medlemsländer. I vissa länder är det vanligare med fysiska arbeten. När medborgarna tillfrågas om hur länge de tror att de kan utföra sina nuvarande arbetsuppgifter uppger svenskarna i snitt 64,4 år, vilket är högst i hela EU. Eftersom det är en genomsnittsberäkning innebär det med största säkerhet att många svenskar tror att de kan utföra sina nuvarande arbetsuppgifter vid exempelvis 7 års ålder. Diagram 3. Genomsnittlig ålder som befolkningen tror sig klara av nuvarande arbetsuppgifter till. 66 år 64 62 6 58 56 54 52 Sverige Nederländerna Italien Danmark Tyskland Portugal Storbritannien Spanien Finland Irland Österrike EU-27 Cypern Estland Luxemburg Tjeckien Ungern Belgien Grekland Bulgarien Frankrike Litauen Polen Slovakien Slovenien Lettland Rumänien Malta Källa: Europeiska Kommissionen. Special Euro Barometer 378 Active Ageing. 7
Svenskarna mest positiva till deltidspension Ytterligare ett uttryck för svenskarnas relativt stora intresse för att arbeta längre är intresset för att ta ut pensionen på deltid. I Europeiska kommissionens undersökning tillfrågades invånarna i de olika länderna vad de skulle göra om de vid den officiella pensionsåldern fick valet att antingen gå i pension eller att fortsätta arbeta deltid i kombination med en deltidspension. Ställd inför dessa val svarade hela 9 procent av svenskarna att möjligheten att kombinera arbetslivet med en deltidspension lät mer lockande än att helt avsluta arbetslivet. Inte i något annat EU-land var andelen lika hög. 9 % är positiva till deltidspension Diagram 4. Andel som uppger att ett deltidsarbete i kombination med deltidspension är lockande. 1 % 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Danmark Nederänderna Storbritannien Finland Belgien Irland Tyskland Österrike Slovakien Lettland EU-27 Frankrike Spanien Ungern Polen Luxemburg Portugal Italien Litauen Bulgarien Estland Tjeckien Malta Slovenien Cypern Rumänien Grekland Källa: Europeiska Kommissionen. Special Euro Barometer 378 Active Ageing. 8
De äldre på arbetsmarknaden Svenskarnas positiva syn på att arbeta även vid högre ålder visar sig också i det faktum att andelen sysselsatta över 64 år är relativt hög i ett europeiskt perspektiv. Omkring 12 procent av svenskarna mellan 65 och 74 år arbetar vilket ska jämföras med EU-genomsnittet på 8 procent. Det finns flera länder där sysselsättningsgraden bland äldre är högre än i Sverige. Det kan tyckas förvånande eftersom det var svenskarna som uppgav att de kunde klara av sina arbetsuppgifter längst upp i åldrarna. Men det finns även andra faktorer som påverkar andelen sysselsatta bland äldre än de vi berört. I vissa länder kan det vara så att många äldre inte har tillräckligt höga pensioner för att kunna sluta arbeta. Pensionen täcker helt enkelt inte de nödvändiga levnadsomkostnaderna. Diagram 5. Andel sysselsatta mellan 65 och 74 år i EU. 25 % 2 15 1 5 Rumänien Portugal Cypern Estland Storbritannien Irland Sverige Slovenien Lettland Danmark Nederländerna Österrike EU-27 Finland Litauen Polen Tjeckien Grekland Tyskland Italien Malta Bulgarien Luxemburg Spanien Ungern Belgien Frankrike Slovakien Källa: Eurostat. Även om Sverige ligger relativt bra till när det gäller arbetskraftsdeltagandet bland äldre verkar det finnas en större potential. Det räcker med att arbeta en timme per vecka för att räknas som sysselsatt. Med tanke på att 9 procent av svenskarna skulle kunna tänka sig att kombinera deltidsarbete med pension efter den inofficiella pensionsåldern är en sysselsättningsgrad på 12 procent inte särskilt imponerande. Det är därför sannolikt att fler svenskar vill välja att förlänga sina arbetsliv. På senare år har det genomförts en del reformer som ska underlätta att fler arbetar efter 65. Inkomstskatterna har sänkts genom jobbskatteavdragen och dessutom har arbetsgivaravgifterna sänkts för äldre personer i syfte att göra dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. År 23 genomfördes en reform som gjorde att anställda hade rätt att fortsätta sin anställning fram till och med 67 års ålder. 9
Allt fler äldre svenskar arbetar Allt fler svenskar har också valt att fortsätta sitt yrkesliv även efter uppnådd pensionsålder. Det är alltså inte något vi bara säger utan faktiskt gör. Sedan år 24 har antalet sysselsatta personer äldre än 64 år ökat med närmare 65 individer och uppgår nu till 137 personer. Det är en ökning med mer än 8 procent. Motsvarande siffra för hela arbetsmarknaden är 6 procent. Enligt den senast tillgängliga arbetsmarknadsstatistiken utgör denna grupp (personer över 64 år) numera 3,1 procent av samtliga sysselsatta i Sverige. En del av förklaringen ligger naturligtvis i att pensionsåldern har blivit mer flexibel och att fler väljer att arbeta till 67 års ålder. Men även bland de som är över 7 år har arbetskraftsdeltag andet ökat. Av de 137 personer äldre än 64 år som fortfarande är sysselsatta är cirka 27 personer 7 år eller äldre, vilket är en ökning med närmare 25 procent sedan år 24. Upp- och nedgångar har växlat mellan åren, men de senaste två mätningarna visar en stabil ökning. En orsak kan vara en eftersläpning av den reform som tillät personer jobba kvar fram till och med 67 års ålder. Dessa personer är nu 7 år eller äldre och det kan förhålla sig så att dessa individer ytterligare förlänger sitt arbetsliv i en högre utsträckning än tidigare. I genomsnitt är den schemalagda arbetstiden för åldersgruppen 65-74 år knappt 23 timmar/ vecka. Diagram 6. Utveckling av antal förvärvsarbetare. År 24=1. 2 18 16 14 12 Total 65+ år 7+ år 1 8 År 24 År 25 År 26 År 27 År 28 År 29 År 21 Källa: SCB, Rams (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). 1
Regionala skillnader äldre arbetskraft I de följande avsnitten analyseras var de äldre arbetar, både regionalt och branschvis. Storstäderna och Småland i topp Det finns klara regionala skillnader i sysselsättningsgrad efter 64 års ålder. I Stockholms län arbetar nästan var femte invånare i åldrarna 65 till 74 år. Motsvarande andel i Norrbottens län är drygt 1 procent. Andelen äldre som stannar kvar i arbetslivet är generellt högre i storstadslänen och i de småländska länen. Diagram 7. Andel sysselsatta mellan 65 och 74 år 21 3. 2 % 18 Högre andel äldre stannar kvar i arbetslivet i storstadslänen 16 14 12 1 8 6 4 2 Stockholm Uppsala Kronoberg Jönköping Halland Västra Götaland Skåne Kalmar Jämtland Gotland Östergötland Örebro Södermanland Västmanland Västerbotten Dalarna Värmland Västernorrland Blekinge Gävleborg Norrbotten Källa: SCB, Rams (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). De regionala skillnaderna beror inte bara på att fler väljer att arbeta till 67 år istället för till 65 år i vissa län. Även när vi enbart studerar befolkningen mellan 7 och 74 år är det ungefär samma län som toppar sammanställningen. I Stockholms och Kronobergs län arbetar drygt 8 procent av befolkningen mellan 7 och 74 år. I Södermanlands och Västernorrlands län är motsvarande siffra drygt 4 procent. De regionala skillnaderna beror till viss del på näringslivsstrukturen i de olika länen. 3 Andelen sysselsatta är något överskattad eftersom RAMS räknar in alla som är över 64 år i statistiken. Det finns ett fåtal som arbetar även efter 75 års ålder. Samtidigt utgörs nämnaren endast av befolkningen mellan 65 och 74 år. 11
I nästa avsnitt visar vi att en stor del av de som arbetar kvar efter 65 år återfinns inom företagstjänster 4. Denna bransch är betydligt mer välrepresenterad i Stockholms och Uppsala län än i resten av landet. Att arbetskraftsdeltagandet bland äldre är högt i de småländska länen kan bero på att länet har relativt många äldre företagare och företagare jobbar ofta högre upp i åldrarna än anställda. Diagram 8. Andel sysselsatta mellan 7 och 74 år. År 21. 9 % 8 7 6 5 4 3 2 1 Stockholm Kronoberg Jönköping Uppsala Kalmar Halland Västra Götaland Gotland Jämtland Skåne Östergötland Blekinge Västerbotten Västmanland Värmland Dalarna Norrbotten Örebro Gävleborg Västernorrland Södermanland Källa: SCB, Rams (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). 4 Här ingår bland annat juridiska och ekonomiska konsulttjänster till företag, reklam och PR samt övriga kontorstjänster. 12
Branschvisa skillnader äldre arbetskraft Alla människor har inte samma möjligheter att fortsätta arbeta efter pensionsåldern. Ett långt arbetsliv inom krävande branscher med till exempel tunga lyft ger mindre möjligheter att orka fortsätta arbeta när pensionsåldern har passerats. Vissa branscher passar helt enkelt inte för ett långt arbetsliv. Idag är det möjligt att få studiestöd fram till och med 54 års ålder, vilket kan underlätta karriärbyten senare i livet. Vi kan i alla fall förvänta oss att arbetsmarknaden för de individer som passerat pensionsåldern ser annorlunda ut i framtiden. Om vi delar upp de sysselsatta personerna som passerat pensionsåldern i en yngre och en äldre grupp och jämför dessa med den totala arbetsmarknaden får vi en bild av hur arbetsmarknaderna skiljer sig åt. Branschfördelningen för de yngre pensionärerna skiljer sig faktiskt inte speciellt mycket åt jämfört med hur det ser ut på hela arbetsmarknaden. Den största skillnaden återfinns inom tillverkningsindustrin och hotell/restaurang. När det gäller hotell- och restaurangbranschen domineras denna av framför allt ungdomar, vilket förklarar den låga andelen äldre. Tillverkningsindustrin däremot innebär ofta tungt kroppsarbete, vilket gör att många yrken i denna bransch lämpar sig sämre för äldre. Vissa branscher passar inte för långa arbetsliv Tittar vi på de äldre pensionärerna (7-74 år) har fördelningen förändrats radikalt jämfört med hur det ser ut på den totala arbetsmarknaden. Andelen som arbetar inom tillverkningsindustrin har fallit ytterligare några procentenheter. Även andelen personer som arbetar på statliga myndigheter har minskat med mer än hälften. Det kan låta konstigt eftersom myndighetsarbete inte är särskilt kroppsbetungande och det borde inte vara sådana stora skillnader mellan åldersgrupperna. Men skillnaden förklaras av att kollektivavtalet för statligt anställda har en regel om att anställda som fyllt 67 år är skyldiga att avgå från sin tjänst. Även andelen som arbetar inom utbildning faller dramatiskt, från 11 till 5 procent. Den kvinnodominerande branschen vård/ omsorg minskar också andelsmässigt för personer som fyllt 7 år. Om flertalet branscher har minskat avsevärt i betydelse för den äldsta gruppen måste några ha ökat i betydelse. Branschen företagstjänster är nästan dubbelt så betydelsefull för den äldsta gruppen jämfört med den totala populationen. Här arbetar mer än var femte person över 7 år. Här finns många yrken inom exempelvis ekonomi och juridik som går att utföra även om hälsan försämrats. Därefter följer handel/transport där en knapp femtedel arbetar. Den högsta relativa förändringen jämfört med den totala populationen återfinns inom finans/fastighet. För personer som är äldre än 7 år är branschen nästan tre gånger så betydelsefull som för hela populationen. Slutligen har även personliga tjänster en större betydelse för den äldsta åldersgruppen i jämförelse med den totala befolkningen. 13
Diagram 9. Branschvis fördelning av sysselsättningen i olika åldersgrupper 21. Ett exempel på hur diagrammet ska utläsas: Av samtliga sysselsatta personer som är 7 år eller äldre arbetar drygt 2 procent inom företagstjänster. Diagrammet beskriver hur viktig respektive bransch är för den äldre populationen. 25 % 2 15 1 5 Tillverkning och dyl Bygg Handel/Transport Hotell/Restaurang Info/Kommunikation Finans/Fastighet Företagstjänster Myndigheter Utbildning Vård/Omsorg Kultur/personlig tjänst Total 65 69 år 7+ år Källa: SCB, Rams (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). Det finns stora skillnader på branschfördelning mellan könen. Dessa skillnader är lika oavsett åldersgrupp. Till exempel domineras vård och omsorg av kvinnor oberoende av vilken åldersgrupp som studeras. Motsvarande branschdominans hos männen hittas i såväl tillverkningsindustrin som byggsektorn. De skiftningar i branschbetydelse beroende på åldersgrupp som nämndes ovan skiljer sig däremot åt en del med avseende på könstillhörighet. Först och främst kan det konstateras att det är betydligt vanligare att män fortsätter arbeta efter pensionsåldern än kvinnor 5. Men branschfördelningen mellan könen speglar relativt väl hur det ser ut på arbetsmarknaden i stort. De mansdominerade branscherna tillverkning och bygg är för den yngre pensionsgruppen (65-69 år) fortsatt relativt viktiga för männens sysselsättning. I dessa bägge branscher arbetar sammanlagt cirka 27 procent av männen. Men den viktigaste branschen för männen i denna åldersgrupp är handel/transport. Även företagstjänster är en relativt viktig bransch. 5 Av de 137 personer äldre än 64 år som är sysselsatta är 62 procent män. För de sysselsatta som fyllt 7 år är hela 7 procent män. 14
Om vi däremot tittar på de män som passerat pensionsåldern för mer än fem år sedan har branschneutraliteten brutits. För de män som fortfarande arbetar efter att ha fyllt 7 år är företagstjänster den viktigaste branschen. Tillverkningsindustrin har ytterligare tappat i betydelse medan handel/transport befinner sig på samma nivå som för de yngre pensionärerna. Mer än tio procent av de sysselsatta männen som fyllt 7 år arbetar inom finans/fastighet, vilket är en dubbelt så hög andel som noterades för de yngre pensionärerna och hela tre gånger större än för den manliga populationen som helhet. Diagram 1. Andel sysselsatta män per bransch och åldersgrupp. År 21. Ett exempel på hur diagrammet ska utläsas: Av alla sysselsatta män som är 7 år eller äldre arbetar cirka 22 procent inom handel/transport. För varje åldersgrupp kan staplarna summeras till 1 procent. 25 % 2 15 1 Total 5 65 69 år Tillverkning och dyl Bygg Handel/Transport Hotell/Restaurang Info/Kommunikation Finans/Fastighet Företagstjänster Myndigheter Utbildning Vård/Omsorg Kultur/personlig tjänst 7+ år Källa: SCB, Rams (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). 15
För kvinnor som nyligen passerat pensionsåldern är det främst branscher med i huvudsak offentliga arbetsgivare som tillhör de viktigaste. Vård/omsorg sysselsätter en tredjedel av kvinnorna i åldersgruppen 65-69 år och utbildning sysselsätter ytterligare 17 procent. Därefter följer handel/transport samt företagstjänster som de viktigaste branscherna för de kvinnor som nyligen nått pensionsålder. För sysselsatta kvinnor som är 7 år eller äldre är det fortfarande vård och omsorg som är viktigast, men andelen har minskat betydligt. Andelen som arbetar inom utbildning har sjunkit avsevärt för bägge könen, men den största förändringen noteras hos kvinnorna. Däremot har handel/transport och företagstjänster blivit betydligt viktigare för de äldsta sysselsatta kvinnorna. Företagstjänster är för de äldsta kvinnorna den näst viktigaste branschen med en andel på cirka 17 procent. Diagram 11. Andel sysselsatta kvinnor per bransch och åldersgrupp. År 21. Ett exempel på hur diagrammet ska utläsas: Av alla sysselsatta kvinnor som är 7 år eller äldre arbetar cirka 28 procent inom vård/omsorg. För varje åldersgrupp kan staplarna summeras till 1 procent. 4 % 35 3 25 2 15 1 5 Tillverkning och dyl Bygg Handel/Transport Hotell/Restaurang Info/Kommunikation Finans/Fastighet Företagstjänster Myndigheter Utbildning Vård/Omsorg Kultur/personlig tjänst Total 65 69 år 7+ år Källa: SCB, Rams (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). 16
Få byter arbete efter 65 års ålder Mönstret för de personer som nyligen nått pensionsåldern är att deras branschfördelning till stor del liknar den totala arbetsmarknaden, oavsett könstillhörighet. Det verkar alltså som att de som nyligen nått pensionsålder inte på något avgörande sätt förändrar sitt beteende på arbetsmarknaden. Pensionsavgångar vid 65 års ålder verkar alltså vara mer eller mindre branschneutrala, med undantag av tillverkningsindustrin. Men ju äldre befolkningen blir desto större är branschskillnaderna jämfört med den totala befolkningen. Ovanstående diagram beskriver hur viktiga branscherna är för de äldre. Att till exempel vård/ omsorg är viktig för de äldre kvinnorna kan förklaras av att branschen är viktig för kvinnor överlag, oavsett ålder. Ett annat sätt att beskriva de äldres arbetsmarknad är att titta på hur viktiga de äldre är för branscherna. Det vill säga hur stor andel av de sysselsatta inom respektive bransch har uppnått pensionsålder. Mätt på detta sätt framträder en annan bild av arbetsmarknaden för de äldre. När det gäller männen har branschen finans/fastighet som har högst andel äldre. Närmare 6 procent av de sysselsatta i branschen är över 64 år. Företagstjänster, utbildning, vård/omsorg och personliga tjänster har samtliga en andel på mer än 4 procent äldre förvärvsarbetande män. För kvinnor har byggindustrin högst andel äldre, drygt 3 procent. Men trots att deras relativa andel är hög är branschen mycket liten i absoluta tal. Annars är det bara personliga tjänster där de äldre kvinnornas andel av den totala branschsysselsättningen uppgår till 3 procent. Diagrammet nedan beskriver tydligt skillnaden mellan könen när det gäller arbetslivet efter 64 år. Diagram 12. Andel av antal sysselsatta i respektive bransch som är äldre än 64 år. År 21. 7 % 6 5 4 3 2 1 Män Kvinnor Tillverkning och dyl Bygg Handel/Transport Hotell/Restaurang Info/Kommunikation Finans/Fastighet Företagstjänster Myndigheter Utbildning Vård/Omsorg Kultur/personlig tjänst Källa: SCB, Rams (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). 17
Om vi bara tittar på gruppen sysselsatta som är 7 år eller äldre faller andelen dramatiskt för samtliga branscher. Men det är fortsatt finans/fastighet som är den relativt största branschen för männen. Av de sysselsatta männen i branschen är drygt 1,5 procent äldre än 69 år. Företagstjänster och privata tjänster är de två övriga branscher där andelen överstiger en procent. För kvinnor är det fortsatt byggnadsindustrin som är den relativt största branschen där,6 procent av de sysselsatta kvinnorna är äldre än 69 år. Finans/fastighet, företagstjänster och personliga tjänster är de övriga branscherna där andelen kvinnor överstiger,5 procent. För de äldsta individerna, oavsett kön, är det således framförallt renodlade tjänstebranscher som är de relativt största medan branscher med ett högre innehåll av kroppsarbete är relativt mindre. Diagram 13. Andel av antal sysselsatta i respektive bransch som är 7 år eller äldre. År 21. 2, % 1,5 1,,5 Män Kvinnor, Tillverkning och dyl Bygg Handel/Transport Hotell/Restaurang Info/Kommunikation Finans/Fastighet Företagstjänster Myndigheter Utbildning Vård/Omsorg Kultur/personlig tjänst Källa: SCB, Rams (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). 18
Utbildningsnivå Branschtillhörighet har alltså stor betydelse för hur länge människor väljer att fortsätta sitt arbetsliv. Men ytterligare en starkt bidragande orsak är arbetstagarnas utbildningsnivå. På den totala arbetsmarknaden föreligger inte någon stor skillnad avseende sysselsättningsgrad mellan de med eftergymnasial utbildning och de med endast gymnasial utbildning 6. Men skillnaden mellan dessa utbildningsnivåer är betydligt större för de personer som passerat pensionsåldern. Fler med hög utbildning arbetar efter 65 Mer än en femtedel av de med eftergymnasial utbildning är fortfarande sysselsatta efter att ha nått pensionsåldern. Det är nästan en dubbelt så hög andel som de som endast har en gymnasie utbildning. Av de som endast har en förgymnasial utbildning är andelen fortsatt syssel satta ännu lägre. Endast 8 procent av dessa är fortfarande sysselsatta efter att de har nått pensionsåldern. Diagram 14. Andel av personer i åldersgruppen 65-74 år som är sysselsatta med avseende på utbildningsnivå. År 21. 25 % Högre utbildning = längre arbetsliv 2 15 1 5 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Källa: SCB, Rams (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). 6 I åldersgruppen 16-64 år är cirka 83 procent av de med eftergymnasial utbildning sysselsatta. För de med gymnasial utbildning är 8 procent sysselsatta. Endast 43 procent av de som inte har gymnasieutbildning är sysselsatta. 19
De som idag är 65 år eller äldre är födda 1947 eller tidigare. Denna generation skiljer sig avsevärt åt när det gäller utbildningsnivå jämfört med yngre generationer. I den äldre generationen är det betydligt ovanligare med en eftergymnasial utbildning. Cirka 23 procent av befolkningen som är 65-74 år har en eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel för de yngre generationerna (25-64 år) är betydligt större (38 procent). Om vi tittar på den yngsta generationen på arbetsmarknaden (25-45 år) ökar andelen med eftergymnasial utbildning till hela 43 procent. Utvecklingen mot en allt mer högutbildad befolkning kan alltså i sig betyda att vi på fri villig väg kommer att jobba längre upp i åldrarna. Skulle de med eftergymnasial utbildning på arbetsmarknaden som ännu inte nått pensionsålder fortsätta arbeta efter uppnådd pensions ålder i samma utsträckning som äldre gör idag skulle den faktiska pensionsåldern öka avsevärt i framtiden. 2
Pensionsålderns effekt på pensions kapitalet För den som har möjlighet att välja när han eller hon ska gå i pension är förstås storleken på pensionen av största betydelse. Hur mycket man får i pension påverkas av när man väljer att gå i pension. Att sluta arbeta ett par år innan man fyllt 65 år eller tvärtom förlänga sitt arbetsliv har en betydande påverkan på hur stor pension man får. Pensionen påverkas av följande faktorer: 1 Vid vilken ålder man går i pension Pensionsålder påverkar på två sätt. För det första så blir det fler eller färre pensionsavsättningar beroende på om man går i pension senare eller tidigare. För det andra påverkas antalet pensionsår och därmed hur många år som pensionen ska räcka. Tas pensionen ut tidigare så blir varje pensionsutbetalning lägre. För avtalsområdena SAF-LO (privatanställda arbetare), ITP (privatanställda tjänstemän) och PA3 (statligt anställda) upphör inbetalningarna till tjänstepensionen vid 65 års ålder. Inom KAP-KL (anställda inom kommun och landsting) fortsätter arbetsgivaren att betala in tjänstepensionspremier även efter 65 års ålder för de som fortsätter att arbeta. 2 Pensionsbolagets livslängdsantaganden Pensionsbolagen har olika antaganden om hur länge individer i olika försäkringskollektiv förväntas leva. Ju längre förväntad livslängd bolaget har desto fler år ska det ihopsamlade tjänstepensionskapitalet räcka till, vilket i sin tur betyder lägre pensionsutbetalning per månad. 3 Avkastningen på pensionskapitalet Pensionskapitalet växer även efter det att pensionen har börjat betalas ut. Antingen lägger pensionsbolaget till denna avkastning till det ihopsamlade kapitalet i takt med att avkastningen uppstår. Då ökar tjänstepensionen successivt. Ett annat alternativ är att pensionsbolaget redan från början räknar med en viss framtida avkastning, vilket gör tjänstepensionen mer jämn över åren. 4 Förväntade/eventuella arvsvinster Om man har så kallat återbetalningsskydd eller inte påverkar också hur mycket man får i pension. Återbetalningsskydd innebär att om den försäkrade avlider får familjen (förmånstagaren) värdet av det sparade kapitalet. Om återbetalningsskydd saknas tillfaller pengarna (så kallade arvsvinster) istället kollektivet, det vill säga övriga pensionssparare. Den som har återbetalningsskydd på sin pensionsförsäkring får lägre pension jämfört med den som avstår skyddet eftersom denne får del av arvsvinsterna. 21
För en medelinkomsttagare som är född 1949 påverkar den valda pensionsåldern den allmänna pensionen och tjänstepensionen enligt följande (%): Tabell 1: Procentuell ökning eller minskning av allmän pension respektive tjänstepension (uppdelat på avtalsområden) vid en viss pensionsålder. Pensionsålder ITP2 PA3 Avtalspension KAP-KL Allmän SAF-LO ålderspension 61-25 -23-27 -19-27 62-11 -18-21 -16-21 63-7 -12-15 -11-15 64-4 -6-8 -6-8 65 66 6 4 5 6 9 67 11 8 11 12 18 68 17 12 17 19 28 69 22 17 23 27 38 7 28 22 31 36 5 Källa: Pensionsåldersutredningen, Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet mars 212. 22
Sammanfattning och slutsatser I framtiden kan ett längre arbetsliv komma att krävas för att tiden som pensionär ska bli ekonomiskt likvärdig tiden i förvärvsarbete. I likhet med övriga Europa går Sverige mot en period där andelen äldre i befolkningen stiger kraftigt vilket ökar trycket på de offentliga finanserna. Samtidigt kan vi i denna rapport visa att det finns faktorer som tyder på att Sverige har relativt bra förutsättningar att öka andelen äldre i arbetslivet jämfört med många andra europeiska länder. En färsk undersökning som utförts av den Europeiska kommissionen visar att svenskarna är mest villiga att kombinera pension med deltidsarbete. Sverige är också det land där befolkningen bedömer att den klarar sina nuvarande arbetsuppgifter högst upp i åldrarna. Svenskarna säger inte bara att de vill förlänga sitt arbetsliv. De gör det dessutom i en allt högre grad. Ett flertal politiska beslut har nästan fördubblat de äldres närvaro på arbetsmarknaden på bara några år. Enligt den senast tillgängliga statistiken finns det knappt 14 förvärvsarbetande personer i Sverige som är äldre än 64 år, vilket är en ökning med 8 procent sedan år 24. Det är inte bara antalet yngre pensionärer som ökar på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta över 7 år har visserligen ökat i långsammare takt (24 procent), men det är ändå betydligt snabbare än sysselsättningsökningen för hela befolkningen (6 procent). Det finns stora regionala skillnader när det gäller frekvensen på ett arbetsliv efter 64 år. I Stockholms län arbetar nästan var femte invånare i åldrarna 65 till 74 år. Motsvarande andel i Norrbottens län är drygt 1 procent. Andelen äldre som stannar kvar i arbetslivet är generellt högre i storstadslänen och i de småländska länen, något som troligtvis beror på tillgången på arbete. Branschfördelningen för sysselsatta personer skiljer sig inte speciellt mycket åt när det gäller de personer som relativt nyligen passerat pensionsåldern (65-69 år). Men ju äldre den sysselsatta populationen blir desto viktigare blir de branscher med ett relativt stort tjänsteinnehåll, samtidigt som branscher med inslag av kroppsarbete blir allt mindre viktiga. Det är betydligt vanligare att män fortsätter sitt arbetsliv efter uppnådd pensionsålder än kvinnor. Av de cirka 14 individer som fortsatt sitt förvärvsarbete efter 65-årsdagen är 62 procent män. Skillnaden är ännu större om vi endast tittar på de som är 7 år eller äldre. Utbildningsnivån har stor betydelse för fortsatt arbete efter 65-årsdagen. Mer än en femtedel av de med eftergymnasial utbildning är fortfarande sysselsatta efter att ha nått pensionsåldern. Det är nästan en dubbel så hög andel som de som endast har en gymnasieutbildning. Av de personer som endast har en förgymnasial utbildning är andelen fortsatt sysselsatta ännu lägre. Endast 8 procent av dessa är fortfarande sysselsatta efter ha nått pensionsåldern. I yngre generationer har betydligt fler en eftergymnasial utbildning än i äldre generationer. Skiftet mot en allt mer högutbildad befolkning kan alltså i sig betyda att vi kommer att jobba allt längre. Skulle de som idag har eftergymnasial utbildning och som ännu inte nått pensionsålder fortsätta sitt arbetsliv i samma utsträckning som dagens äldre individer skulle den faktiska pensionsåldern öka avsevärt i framtiden. 23
Hur många år man har arbetat påverkar pensionen. Ju längre man stannar kvar i arbetslivet desto mer får man i pension. Beräkningar från Pensionsåldersutredningen (212) visar att en privatanställd arbetare (Avtalspension SAF-LO) som är född 1949 som går i pension vid 69 års ålder får 23 procent högre pension än den som går i pension vid 65 års ålder. Samma person får också 38 procent högre allmän pension. För de som går tidigare i pension gäller det omvända. En kommunanställd (KAP-KL) som är född 1949 som väljer att sluta arbeta vid 62 års ålder får 16 procent lägre pension än den som arbetar till 65. Denne får också 21 procent lägre allmän pension. 24
25
AMF 113 88 Stockholm Besök: Klara Södra Kyrkogata 18 Telefon: 8-696 31 amf.se 221.93 125