Motion till riksdagen. 1986/87: So608. Ulla TilJander och Rosa Östh (c) statsbidrag för barnomsorg i svenska kyrkans regi

Relevanta dokument
Regeringens proposition 1990/91:38

Motion till riksdagen 1986/87:K604 Bengt Westerberg m. fl. (fp) Kyrka -stat-frågan

Tematiskt kyrkomöte Skrivelsens huvudsakliga innehåll. Kyrkomötet Presidiets skrivelse 2018:1

Frihet för Svenska kyrkan möjlighet att införa fri församlingstillhörighet samt tak och golv för kyrkoavgiften

Kyrkokonstansvarig person i varje församling

Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?!

Motion till riksdagen. 1988/89:So18

M E D I A I N M O T I O N

1991/92:65. Regeringens proposition. om valfrihet i barnomsorgen. Propositionens huvudsakliga innehåll. Prop. 1991/92:65. Carl Bildt.

Undervisning för barn upp till arton år. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Bakgrund

Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommun

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I

Ceremoni för dem som blivit medlemmar i Svenska kyrkan

Motion till riksdagen 1988/89: So280

Till grund för miljöarbetet med Grön Flagg finns sex tema: Konsumtion, Livsstil & Hälsa Kretsloppet Klimat & Energi Vattenresurser Närmiljön.

Svenska kyrkans medverkan i Jesusmanifestationen

Är barnskötare ett framtidsyrke?

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

SfU 1978/79: 13. Socialförsäkringsutskottets betänkande 1978/79: 13

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING

Regeringens proposition

VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE ATT BEDRIVA FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH PEDAGOGISK OMSORG I ENSKILD REGI

FÖR EN KYRKA SOM TAR STÄLLNING

INVIGNING AV KYRKOGÅRDAR ELLER? Guds åker? Begravningsplatsen i ett mångkulturellt Sverige

Svenska kyrkan och landsbygdsarbetet. Sammanfattning. Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2009:12

INSKOLNING PÅ KYRKVILLANS FÖRSKOLA

STADGAR FÖR UNIVERSAL KRISTNA RÅD (UKR)

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Konfirmand 2019/2020. Björkekärr Härlanda Sankt Pauli Örgryte

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Tio tumregler för god ekumenik

V D K AD AN J BE A HÖ G G VER ÖR D A

Mål och handlingsplaner för

Beslut om vitesföreläggande gentemot en enskild förskola

VÄLKOMMEN TILL INSKOLNING PÅ KYRKVILLANS FÖRSKOLA. Beskrivning av förskolan Personal Målsättning Profil En dag på förskolan Praktisk information

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Kyrklig samverkan i Visby stift

Att backa in i framtiden

Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2009:1

Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2009:10

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

FÖR EN KYRKA SOM TAR STÄLLNING

1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2012: Kyrkomötet beslutar, med anledning av motion 2012:13, att uppdra åt

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV ENSKILD VERKSAMHET I VINGÅKERS KOMMUN

Missionsuppdraget. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionernas förslag. Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2018:5

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg

VI SÖKER DIG SOM: o Har ett hjärta för barn och ungdomar och vill bli en del av deras vardag här i Vännäs.

Natt- och helgomsorg i Norrtälje kommun

STADGAR FÖR HELA MÄNNISKAN

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

Inlagd SK (under arbete) Stat och kyrka. Förteckning över dokument som rör stat-kyrkafrågan Sammanställning: Sören Ekström

Långfredagens högtidliga förböner

VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LARVEN

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

* Citatet är hämtat från Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting (2002)

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Förslag till beslut Yttrandet antas och skickas till kommunstyrelsen. Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås.

Avundsjuk på episkopatet

Personlig assistans enligt LSS

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Motion 1980/81: n): 29) bereds rik dagen tillfälle att ta del av vad energiministern anfört

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem

Clearing och ekonomiskt ansvar beträffande utlandsförsamlingar

Motion till riksdagen. 1986/87: Sf115. stigjosefson m. fl. (c) För lag om uttag av socialavgifter på vin tandelsmedel (prop.

Läronämnden har yttrat sig över motionen i Ln 2010:8y. Yttrandet bifogas som bilaga 1.

Bakgrundsfaktorer Om ni har fler barn i förskolan, välj då själv vilket barn ni svarar utifrån!

Kyrkans förskola Kyrkbacken - Nalle Puh Föräldrar Förskola - Våren svar, 100%

EQUMENIAKYRKAN ASKLANDA-ORNUNGA

Kyrkomötet Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande 2009:5

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

I UR OCH SKUR MULLEBO

De Ungas KyrKomöte motionssvar

Kyrkomötet 2.0 nya arbetsformer. Sammanfattning. Kyrkomötet Kyrkorättsutskottets betänkande 2009:3

april 2015 Attitydundersökning Bilaga med kommentarer alex & martin /ikon

Barnomsorgspeng 1 juli 2009

Äldre och förskolan Motion (2015:51) av Maria Danielsson (-)

l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan

Bok om kristen tro till svenska hushåll. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Yttrande från Läronämnden

Avskaffande av vårdnadsbidraget Motion av Malte Sigemalm (s) (2008:88)

Motion av Martin Wisell (KD) om att informera om flerfamiljssystem och familjedaghem KSN

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

Samfundet Svenska kyrkan på engelska. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Yttrande från Läronämnden.

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Svenska kyrkans undervisning. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionernas förslag

Direktiv till en utredning om utförarorganisation för välfärdsrelaterad verksamhet. Förslaget i betänkandet Arbetsformer i förändring

Yttrande över återremiss av motion angående Rättvisa villkor för enskild och kommunal verksamhet

Sö 6 jan 11:00 Gudstjänst. Predikant: Samuel Jonsson. Lovsångsledare: Samuel Nilsson med team.

Motion till riksdagen. 1988/89: So413. av Gudrun Schyman och Rolf L Nilson (båda vpk) Psykologers och psykoterapeuters ansvarsförhållanden

Anföranden Måndagen den 18 november 2013

Motion av Martin Wisell (KD) om att informera om flerfamiljssystem och familjedaghem KSN

Remiss svar: Ny gemensam kyrka.

Den kristna kyrkans inriktningar

Transkript:

Motion till riksdagen 1986/87: So608 Ulla TilJander och Rosa Östh (c) statsbidrag för barnomsorg i svenska kyrkans regi För n irvarandc byggs barnomsorgen ut. Samtidigt som det sker ökar intresset för alternativa former. Möjlighet har också äntligen öppnats för amfund. ideella organisationer och föriiidra kooperativ att få statsbidrag under förubättning att de finns med i den kommunala barnomsorgsplanen. Men det tycks märkligt nog finna ett undantag- sven ka kyrkan. Muslimer, mo aiska tro bekännare. katolska församlingar. frikyrkor och ideella organisationer i övrigt kan få statsbidrag. Eftersom intresset för och efterfrågan på kristm1 alternativ i barnomsorgen kraftigt ökar överallt i landet inställer sig fragan aväl för enskilda om för församlingar: Av vilket outgrundligt skäl är ven ka kyrkan förhindrad att arbeta på samma villkor som andra" Det maste rimligen utifrån kyrkornas perspektiv framstå som en skyldighet att pa något iitt tillgodose detta behov. Det finns da olika möjligheter: att kyrkliga församlingar medverkar i den kommunala förskolan. att förskolor pa ekumenisk grund bildas eller att en församling startar daghem och förskolor i kyrkans regi. Det finns en positiv förv intan hos många föräldrar att kyrkan kan tillföra daghemsverk amheten något väsentligt. En miljö om är präglad av lek. ansvarstagandc. gemenskap. bön och andakt är vad om efterlyse. Att cn kyrklig för amling har rätt att bedriva förskoleverksamhet är självklart. Men \ ad det kan rada delade meningar om är huruvida kyrkan kan bedriva saclan verksamhet på samma ekonomiska v1llkor som gäller för ideella föreningar. Några kyrkliga församlingar har ställt fragan till socialstyrelsen om möjligheterna att f a statsbidrag. och svaret har varit negativt. Att detta konstatera är möjligen en korrckt tolkning av gällande lag. även om tolkningen förefaller sniiv. Enligt var mening är det viktigt att behovet av och efterfrågan på barnomsorg med kristen inriktning tillgodoses. Tveksamheten mot kyrkliga förskolor har på vis t hall motiverats med att församlingarna i stället skulle sat a pa att komma in med sin undervisning i den vanliga barnom orgen. Men här är det inte fraga om ett antingen-eller utan om ett både-och. En sabning enbart pa samarbete med den vanliga förskolan är bra. där det lycka. men det är bättre för helheten om kyrkan ocksa kan erbjuda ett kri tet alternativ. Detta har även ett enigt kyrkomöte insett. Kyrkomötet säger "att det måste skapas möjligheter för dc församlingar som vill att bedriva kristen verksamhet bland barn och ungdom i om orgsform. Föräldrarna måste enligt 8

utskottets mening kunna erbjudas en valfrihet... Citatet ii r hiimtat ur betänkande nr 2 från diakoniutskottet vid 1986 ar kyrkomöte. Det är viktiga påpekanden som kyrkomötet gör. Vi kan nämligen inte i ett pluralistiskt samhälle som det vi lever i bortse ifrån att man i den kommunala barnomsorgen har skyldighet att ta hänsyn till föräldrar som hetaekar ig för kristna inslag. Och då finns det ri!>k för att kyrkan får vika. Mot denna bakgrund är det bra att förskolor i kooperativ form eller stiftelseform kan få statsbidrag, också de med kri ten inriktning. Men det måste även vara självklart att kyrkans församlingar jiirmtälls med andra trossamfunds församlingar när det gäller möjligheten att fa stabbidrag till barnomsorgsverksamhet. Frågan har vid olika tillfällen diskuterats i socialutskottet. Da har e u enigt utskott uttalat sig mycket positivt. Vi citerar e u par rader ur socialut kollets betänkande 1983/84: 12 "Under den allmänna förubällningen att kommunen beslutar att verksamheten tas med i barnom orgsplanen kan enligt gällande bestämmelser såväl kyrkliga som andra enskilda för kolor bli!>tat bidrag berättigade om förskolan är öppen och barnen vistas där i enlighet med de tidsgränser som finns angivna i bidragsbestämmelserna... Det ii r bra att det kan bildas en stiftelse eller ideell förening där förskola kan driva' med kri ten inriktning. Men vad som också måste lösas är frågan om kyrkan \kall kunna vara huvudman. Mot. 1986/87 So608 Hemställan Med hänvisning till ovanstående hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till kiinna vad som i motionen anförts om att statsbidrag bör utgå till barnom org i svenska kyrkans regi. Stockholm den 16 januari 1987 Ulla Tillander (c) Rosa Östh (c) 9

got b Stockholm 1987 12131