Nyfikenhetsvandring 73 - Sjunde budet - Inte stjäla Bidrag från Bengt Pleijel 2005-12-31 Senast uppdaterad 2009-06-13 Bibelskolan.com Detta à r nyfikenhetsvandring 73Kà ra miljonã r!fã r jag kalla dig sã? Kà nns det bra, eller â "Du vet vã l om att du à r vã rdefull". Du à r faktiskt riktigt rik. Himmelrik! Och nã r arvet kommer, kommer du att bada i rikedomar.men à r vi barn à r vi ocksã arvingar. Guds arvingar och Kristi medarvingar. (Rom 8:17)à r du nyfiken pã vilka skattkistor jag sjã lv à ger och ur vilka jag à ser nã r jag skriver dessa vandringar, Titta dã in hã rpã denna vandring skall vi jaga tjuvar. Det finns sã dana som vill stjã la ifrã n dig dina smycken, aktier och TV-apparater. Och sã dana som vill ta ifrã n dig din tro och din glã dje och din kã rlek. Det finns makter och krafter som vill lura dig att snurra runt omkring dig sjã lv. Men vi ska inte bara jaga tjuvar. Vi ska ocksã tillsammans med Jesus klã ttra upp pã Bergspredikans berg och andas den friska doften av bekymmerslã sheten dã r. Vi ska titta pã liljor och pã fã glar och lã ra oss att slã nga bort bekymmerssnickarverktygen. Nà gon gã ng ska vi ocksã trã ffa Paulus. Han sã ger: Jag à r nã jd. Sà g det halvhã gt fã r dig sjã lv. Det var kanske lã nge sedan du sa sã. Och nã r du sa sã blev du medlem i den sã llsynta klubb i mã nskligheten som kallas original.med mã nga hã lsningarger vandringen ilskor, grubblor, trã stor och glã djor? Kontakta dã Bengt genom att klicka pã fã rfattarnamnet fã r denna artikel.guds tio ordoch Gud talade alla dessa ord:jag à r Herren, din Gud, Som har fã rt dig ut ur Egyptens land, ur trã ldomshusetsjunde budet:du skall inte stjã laluther frã gar: Vad à r det? Och vi svarar. Vi skall frukta och à lska Gud, sã att vi inte tar ifrã n vã r nã sta hans pengar och à godelar eller med falska varor och svek drar dem till oss, utan medverkar till att hans inkomst och egendom fã rã kas och skyddas.detta à r nyfikenhetsvandring 73Vi stannar pã denna vandring till vid 10 tank-stã llen: - Var inte sã illa korkade... - Nej, inte nu igen! - Upp ur fã rdã rvets grop - Mammon - en makt! - Vad skall den gã ra som stulit? - Fà rvaltare - Fà rvaltarens glada upptã ckter: Jag tjã nar Herren Jag fã r dela med mig - Bli fã gelskã dare - Bli blomsterã lskare - Byt samtalspartneroch sã till sist: Reflektionen 1. Var inte sã illa korkade...lã gg mã rke till hur 2 Moseboken 20:1 kommer fã re alla buden. Och Gud talade alla dessa ord: Jag à r Herren, din Gud, som har fã rt dig ut ur Egyptens land, ur trã ldomshuset. Gud talar ord av ande och liv till oss. Hans ord à r en kraft som frã lser (Rom 1:16) Han ropar ut frihet fã r de fã ngna (Lukas 4:18). Han leder oss ut ur vã rt trã ldomshus.han lã ser oss ur dã dens band med sin kã rleks stark hand. (Sv Psalm 40:3)Ocksà nu gã r Herren det som han gjorde dã. (Sv Psalm 646:4)Han à r Herren din Gud, som pã minner dig om vad han gjort och vad han gã r. Med det vill han ha sagt: "Var nu inte sã illa korkade att ni lã ter er fã ngas och bindas pã nytt". Det finns sã dana makter. En sã dan skall vi granska pã denna vandring. Han kallas fã r mammon.â 2. Nej inte nu igen!gud trã star, lã r, fã rmanar och varnar oss. Hans kã rleksord i oss à r ett slags antabusmedel, som fã r oss att reagera mot ondskans lurigheter. Och à ndã ramlar vi dit. Nej, inte nu igen â
Hà r finns groparna, som dã liga mã nniskor omkring dig ramlar ner i. Men ligger du sjã lv i nã gon grop?gropen dã r mansnattarman snattar dã man tror att ingen ser det. Man plockar till sig ur kamratens ficka eller pappas plã nbok. "Butiksrà ttan" tar fã r sig i snabbkã pet. Man gã r inbrott, rã nar â FuskarVad anser du om Elsa? Hon fuskade pã sista skrivningen och fick bã ttre betyg à n du.slarvardet à r kul att kunna kã ra en bil sã hã r hã rt. Det à r klart att bilen inte mã r sã bra. Men inte gã r det mig nã nting. Det à r ju firmans bil. Och dom har sannerligen rã d.deklarerar falsktã r det inte mã rkligt att Svenssons har en sã n dyr och fin bil? Han som har sã smã inkomster enligt Taxeringskalendern..Det mã ste vara svarta pengar. Om svarta pengar blev vita skulle vi klara skola, vã rd, omsorg och mycket mera.trampar pã à r det inte stã ld, nã r arbetsgivaren ser sina anstã llda som maskiner, saker, "arbetskraft"? Inte som personer, mã nniskor.. à r det inte stã ld nã r man tar ifrã n nã gon hennes glã dje? "Tjuv och tjuv, det skall du heta fã r du stal min lilla vã n".fã rstã rã r det inte stã ld vã r generation begã r mot nã sta generation, nã vi roffar à t oss av naturens rikedomar, fã rstã r luft och vatten?utnyttjarã r det inte stã ld, som vi rika lã nder begã r nã r vi utnyttjar de fattiga lã nderna fã r att à ka vã rt eget vã lstã nd? Vi blir rikare och rikare. De blir fattigare och fattigare.har du erfarenhet av dessa gropar? Eller har du hittat en alldeles egen grop, dã r du ligger och kravlar i geggamojan? Vad gã r du fã r att komma ur detta? Jag fick en gã ng ett kungligt recept.â 3. Upp ur fã rdã rvets gropdet var en gã ng en kung. Han hade ramlat ned i en grop, berã ttar han. Dà r var slam och dy och geggamoja. Det sa klafs, klafs nã r han trampade omkring i gropen. Hans kungliga fã tter blev smutsiga. Han kom inte ut. Han ropade pã hjã lp.stadigt hoppades jag pã Herren, och han bã jde sig till mig och hã rde mitt rop. Han drog mig upp ur fã rdã rvets grop, ur den djupa dyn, han stã llde min fã tter pã en klippa, han gjorde mina steg fasta, han lade i min mun en ny sã ng, en lovsã ng till vã r Gud. Det skall mã nga se och bli hã pna, och skall fã rtrã sta pã Herren. (Psaltaren 40:2-4 GT17)Kungen hette David. Han ger receptet till dig, du Guds kã ra kungabarn. Om du gã r som David kommer mã nga att hã pna. Vad har hã nt med honom/henne? De kanske anar vad viktigt det à r att vã nda sig till Herren och fã rtrã sta pã honom.det à r viktigt fã r dig att gã ra som David. Annars sitter du dã r bara och ojar dig à ver hur dã liga mã nniskor à r nu fã r tiden:folk nufã rtiden har inte fã tt lã ra sig att veta hut. De har inte lã st Dr Martin Luthers lilla katekes. Là t dem redan frã n ungdomen lã ra sig att skilja mellan mitt och ditt och mellan rã tt och orã tt. Fram fã r kã rvare tag i barnuppfostran. Lite aga kan inte skada â Nà r Jesus fã tt hjã lpa oss med vã ra "dã ligheter" leder han oss till klippan, Golgata klippa. Dà r gã r han mina steg fasta. Dà r fã r vi en ny syn pã de makter och krafter som vill dra oss bort frã n honom.tã nk om vã ra à gon à ppnades och vi fick se det osynliga. Vi skulle kanske fã rst fã se hur Jesus gã r med oss. Vi lever ett osynligt liv tillsammans med Kristus i Gud (Kol 3:3 X2000).I hans ljus skulle vi ocksã fã se hur mã rka makter vill fã nga oss. Se alla de trã dar och snã ren och bindningar som dessa makter anvã nder fã r att fã nga oss och lã sa oss och pã nytt dra oss in i "trã ldomshuset". En sã dan makt à r mammon.â 4. Mammon en maktmammon à r ett arameiskt ord fã r fã rmã genhet eller rikedom. Là gg mã rke till att denna makt i NT 17 stavades Mamon. I Folkbibeln och X2000 stavas den mammon. Lite mindre personlig och nã got tjockare.tjock à r han nog. Men inte opersonlig. Mammon à r en makt. Han à r rikedomens gud. Jesus kallar honom en gã ng fã r den orã ttfã rdige mammon (Lukas 16:9). Det à r lã tt att fã ngas in i mammons maktomrã de. Fà rst leker vi med mammon. Sedan leker mammon med oss. Han lurar oss att ta fã r oss mer och mer och mer. Penningen har en mã rk sida.vi lyssnar till nã gra kã rlekens varningsord av Jesus: Ve, er, ni rika (Luk 6:24). Ni kan inte tjã na bã de Gud och mammon (Luk 16:13). Samla inte skatter pã jorden (Matt 6:19). Det à r lã ttare fã r en kamel att komma igenom ett synã lsã ga à n fã r en rik att komma in i Guds rike (Matt 19:24). Se till att ni aktar er fã r allt slags girighet, ty en mã nniskas liv bestã r inte i att hon har à verflã d pã à godelar (Luk 12:15).Pengarna à r en makt. Den kan alldeles fã rvrida huvudet pã de kã raste syskon vid en arvstvist. Eller fã den mest sansade mã nniska att bli alldeles kollrig infã r utsikten att vinna 1 miljon pã Lotto? Vill du bli miljonã r? Att det à r en makt det à r frã ga om, ser vi i uttrycket "att tjã na pengar".man fã rtjã nar inte pengar. Man tjã nar pengar.denna makt lurar mig att fã rlã gga mitt och andras vã rde till vad vi à ger, vad vi presterar och vad vi à r duktiga med. Om jag à ger mycket, dã à r jag nã gonting. Om jag presterar mycket, har jag mitt vã rde i det. Och sã som jag ser pã mig sjã lv, ser jag ocksã pã andra mã nniskor.nã r pengarna fã rsvinner eller jag inte orkar mer, ja, dã kommer mã nga dumma tankar: Jag duger inte. Jag à r vã rdelã s. Ingenting att ha. Och sedan kommer dessa andra makter i
mammons slã ptã g: Jà mfã relsen, Avunden. Bekymren. Strax fã re den 2 maj har svenskar ekonomiska bekymmer. Och man frestas att underhandla med andra makter: Fifflet, Bedrà geriet, Là gnen.pengar à r inte bara en neutral valuta utan en makt med ett eget liv. Och ofta en makt med djã vulskt drag. Pengar à r besjã lade och fã r sin kraft av makter. Vi mã ste inse vilken makt att fã rfã ra som mammon har.satan sjã lv gã r sig lik en ljusets à ngel (2 Kor 11:14). Han kommer som det godas representant. Han verkar gudomlig pã nã got sã tt. Han lurar oss att se penningen som en gud.pengar ger oss trygghet. Pengar ger oss frihet. Pengar ger oss kraft. Pengar hjã lper oss att finnas à verallt. Pengar ger oss makt. Allmakt.Kà rlek till pengar à r en rot till allt ont. (1 Tim 6:10) 5. Vad skall den gã ra som stulit?fã rst och frã mst mã ste han sluta att stjã la.tjuven skall sluta stjã la och i stã llet arbeta och utrã tta nã got nyttigt med sin hã nder, sã att han har nã got att dela med sig à t den som behã ve (Efesierbrevet 4:28)Vidare mã ste han be Gud om fã rlã telse. Utan fã rlã telse fã r han inte frid med Gud. Stà ld à r synd mot Gud. Jag blir inte av med en synd genom att skaka den av mig. Endast genom att bekã nna den och be om fã rlã telse fã r den. Là s Psaltaren 32:1-7.Vidare à r det viktigt att fã rsã ka à terstã lla det stulna, om det à r mã jligt. De finns situationer, dã r det inte à r mã jligt. Och det finns situationer nã r man inte sjã lv skall gã ra det. Dà rfã r à r det bra a ringa upp en prã st och be om tid fã r bikt. Dà r fã r man bekã nna sina synder och ta emot fã rlã telsen och fã rã d om va man skall gã ra med det stulna.herre Jesus Kristus, det finns stora tjuvar och smã tjuvar. Somliga skriver man om i tidningarna och talar om pã TV och sã tter i fã ngelser. HERRE, Fà RBARMA DIG à VER DEM!Andra gã r genom hela livet utan att nã gon upptã cker dem. Det à r ju inte bara saker vi kan ta ifrã n varandra. Vi kan stjã la varandras lycka och fã rstã ra varandras glã dje och ta ifrã n varandra det som gã r livet rikt och meningsfullt. Genom vã ra sã tt att vara kan vi driva andra in i det som à r orã tt. HERRE, Fà RBARMA DIG à VER OSS!Hjà lp oss att kunna se vad vi gã r fã r fel och be om fã rlã telse sã att du kan ta bort vã r synd och rena oss och anvã nda oss som fã rvaltare av dina rikedomar.â 6. Fà rvaltarenvem à ger dina pengar? Jag sjã lv, svarar du. Ett annat svar fã r du i Psaltaren 24:1Jorden och allt som uppfyller den tillhã r Herren, vã rlden och de som bor i den.allt vad du à ger och har à r alltsã Guds! Dina pengar! Dina à godelar! Din begã vning! Du har fã tt dem till lã ns fã r nã gra korta à r. Du à r fã rvaltare!pengar har en mã rk sida. Men ocksã en ljus. Pengarna kan anvã ndas fã r att fã rdjupa vã rt fã rhã llande till Gud och bli till vã lsignelse fã r medmã nniskor.men Sackeus stod dã r och sade till Herren: "Herre, hã lften av det jag à ger ger jag à t de fattiga. (Lukas 19:1-10)Dà tog Maria en flaska med dyrbar à kta nardusolja, och smorde Jesu fã tter och torkade dem med sitt hã r, och huset fylldes av doften frã n oljan. (Johannes 12:1-8)Johanna, som var hustru till Herodes fã rvaltare, och Susanna och mã nga andra tjã nade dem med vad de à gde. (Lukas 8:1-3)En som hade ett mycket avslappnat fã rhã llande till pengar var Paulus. Là s detta ord och tala om hur han klarade av en sã dan sund instã llning.jag har lã rt mig att vara nã jd med det jag har. Jag kan leva enkelt och jag kan leva i à verflã d. Med allt och med alla fã rhã llanden à r jag fã rtrogen. Jag kan vara mã tt och jag kan vara hungrig, leva i à verflã d och lida brist. Allt fã rmã r jag i honom som ger mig kraft. (Filipperbrevet 4:11-14)I Guds tjã nst hittar jag mitt vã rde. Ja, gudstjã nsten, dã jag kommer infã r Gud och sã ker hans ansikte och lã ter mig fyllas av hans kã rlek, hjã lper mig in i en bekymmerslã shet och frid. Jag fã lã mna à ver bekymren. Jag fã r komma in i en ny andning och i en anda av sorglã shet, befrielse, vila.allt ju vilar i min Faders hã nder, skulle jag som barn, vã l à ngslas dã? (Svensk Psalm 249:1)Om du lã r dig sjã lv att se dig som en fã rvaltare kan du bl.a gã ra glada upptã ckter.â 7. Fà rvaltarens glada upptã ckter:fã rvaltarens glada upptã ckt nr 1 Jag tjã nar Herren!I sitt storhushã ll av vã rlden anvã nder Gud oss som sina tjã nare. Vi skall inte spela herrar. Vi à r fã rvaltare. Vi arbetar tillsammans med Gud fã r att mã nniskor pã jorden skall fã vad de behã ver.gud kommer inte direkt till oss med sina gã vor. Han dã ljer sig bakom sina tjã nare. Han finns bakom husmã drar och industriarbetare och fiskare och handelsfolk och kontorister och bã nder och lã rare â Gud anstã ller oss fã r vã r nã stas skull. Gud behã ver in
kostymer och frysboxar och fruktmã¼sli. Men vã r nã sta behã ver dem. Gud vill att vã r nã sta skall ha det bra. I sitt storhushã ll anstã ller Gud inte bara kristna. Ocksà de som inte tror att hans finns eller fã rtrã star pã honom, anvã nder han i sin tjã nst. Ocksà ateister fã r vara Guds redskap. Den som upptã cker att han stã r i Guds tjã nst i sitt arbete, gã r en glad upptã ckt. Arbetet fã r en ny mening nã r Herren à med mig. Jag arbetar inte fã r att "tjã na pengar" och fã en status och bli stor..jag tjã nar Herren. Tillsammans med honom fã r jag arbeta fã r att min nã sta skall ha det bra.fã rvaltarens glada upptã ckt nr 2 Jag fã r dela med mig.jag à r fã rvaltare hos den Gud, som delade med sig av det dyrbaraste han à gde: Sin enfã dde Son. Jesus talar ofta med oss om givandets glã dje:i allt har jag visat er att ni genom att arbeta pã detta sã tt skall ta er an de svaga och komma ihã g de ord som Herren Jesus sjã lv sade: Det à r saligare att giva à n att taga. (Apg 20:35)Ge, och ni skall fã. (Lukas 6:38)Det ni har fã tt som gã va, ge det som gã va. (Matt 10:8)Nà r jag glã mmer att jag à r fã rvaltare och hã r ihop med Herren, blir jag snã l och berã knande och ha-galen. Men i Jesu nã rhet befrias jag frã n denna fã ngenskap.en man, som lurat folk pã pengar och blivit fã rmã gen och kapitalist genom sina bedrã gerier, fã r en dag ta emot ett ovã ntat besã k. Jesus kommer till honom och à ter middag med honom. Jesu kã rlek orsakar revolution i hans liv. Han gã r upp med sitt gamla liv. Han fã r en ny glã dje i att ge. Hà lften av det jag à ger ger jag à t de fattiga, sã ger han. Du kan lã sa om honom i Lukas evangelium (19:2-10).Gud à lska en glad givare skriver Paulus i 2 Korintierbrevet 9:7. Det à r ett ord som prã ster och predikanter gã rna citerar, nã r de vill vã dja om en rik kollekt. Vilket krav! Man skall inte bara ge givmilt. Man mã ste ocksã vara glad nã r man ger. Eller kanske à r det sã att Gud à lskar en glad givare dã rfã r att han sjã lv à r en glad givare. Han gav oss det bã sta han hade: Sin Son. Han slã sar dagligen sin omsorg och sina gã vor till oss. Gud à r en glad givare och à lskar att se hur hans barn liknar honom.nã r vi ger bort pengar vinner vi seger à ver de mã rka makter som binder oss. Vi lurar sjã lviskheten, som bara vill att vi skall behã lla fã r oss sjã lva. Frà ga dig sjã lv:hur mycket av mina pengar bã r jag ge till Gud? Hur mycket av Guds pengar skall jag behã lla fã r mig sjã lv?mã nga har upptã ckt att nã r de gav tionde till Herren fick de ordning pã sin ekonomi. Hur mycket du bã r ge bã r du ha ett samtal med Herren om. En del klarar bra att ge tionde. Andra klarar femtionde. Nà gra bara tvã onde.jesus hjã lper oss att gã ng pã gã ng ha en avslappnad attityd till pengar. Nà gra rã d frã n Bergspredikan fã ljer nu.â 8. Bli fã gelskã darejesus uppmanar oss att se uppã t som hjã lp mot bekymren:se pã himlens fã glar. De sã r inte, de skã rdar inte och samlar inte i lador och à ndã fã der er himmelske Fader dem. à r inte ni vã rda mycket mer à n de? (Matteus 6:26)Vi fã r se pã himlens fã glar. Inte pã jordens fã glar. Inte pã strutsen som stoppar huvudet i sanden nã r det blir farligt och bekymmersamt. Vi kan lã ra oss mycket av fã glarna. Se pã dem! Och lyssna pã dem! De lovsjunger Guds godhet.en fã gel sig glã der i himmelens hã jd och vindarna lyfter hans vingar. (Svensk Psalm 175:5)En fã gel hjã lper oss att lyfta vã r inre mã nniska till Gud och att dã rfã r ocksã leva bekymmerslã s De sã r inte, de skã rdar inte och samlar inte i lador. Och sedan sã ger Jesus nã got som vi behã ver lyssna till och fylla vã rt inre med. Han talar om vã rt vã rde. à r inte ni vã rda mycket mer à n de?detta betyder inte att den som tror à r fritagen frã n arbetet. Det à r inte mot arbetet Jesus predikar utan mot bekymren. Vi skall inte slarva med mat och dryck. Jesus sã ger sunt och mã nskligt att vi behã ver allt detta. Gud fã rsã rjer fã glarna genom att i naturen fã rse dem med vad de behã ver. Men de fã r sjã lva laga middag à t sig genom plocka sã deskornen och maskarna.den som tror à r inte fritagen frã n ansvar fã r andra. Orsaken till hunger à r inte brist pã omsorg frã n Gud utan brist pã rã ttvis fã rdelning av det som Gud ger oss. I Matteusevangeliet, dã r dessa ord frã n Bergspredikan stã r och dã r Jesus talar om faderns omsorg, dã r talar han ocksã om vã r omsorg fã r varandra. Han vill att vi skall klã da den nakne och mã tta den hungrige (se Matt 25:31-46).Den som tror à r inte fritagen frã n svã righeter. Att vara fri frã n svã righeter och fri frã n bekymmer à r inte samma sak. Gud bevarar sparven. Men den faller till marken och dã r. Ingenting sker utanfã r Guds maktomrã de. Det kommer svã righeter. Men i svã righeterna, i dã dsskuggans dal, i mã rkret, dã r à r han med mig. Och detta à r en djup erfarenhet som vi kan fã att fã r dem som à lskar Gud samverkar allt till det bã sta (Rom 8:28). Se pã fã glarna!bli fã gelskã dare!mycket kan hã nda nã r vi ser uppã t...â 9. Bli blomsterã lskarepoã ngen med livet à r kanske att ge sig tid att stanna till och se pã à ngen. Jesus sã ger detta: Se pã à ngens liljor, hur de vã xer. De arbetar inte och de spinner inte. Men jag sã ger er att inte ens Salomo i all sin prakt var sã klã dd som, en av dem. (Matteus 6:28-29)Vad lã r du dig av liljorna? De sã nker sina rã tter ned i jorden. Sà nk dig djupt in i Guds frã lsande kã rlek. Drà j dã r, sã att du blir bã de rotfast och trofast. Sug à t dig Ordet. Lyssna inã t. Liljorna à ppnar sina kalkar mot himlen. à ppna dig mot himlen i lovsã ng, tillbedjan och kã rlek. Drà j dã r sã lã nge att din
kalk, din inre bã gare, blir fylld av liv, ja, liv i à verflã d (Joh 10:10).Drà j dã r som ett motmedel mot bekymren och mot lusten att bli uppmã rksammad. Din lã ngtan efter att fã komma in i kã ndiskretsar, trã ffa kungligheter, kan lugna ner sig nã du trã ffat det som à vergã r skã nheten och lyxlivet bã de hos Salomo och nobelfester.du har trã ffat liljorna pã à ngen. Gud ger underbara klã der à t liljorna och grã set och à t dig och mig. Fà av oss har fã tt vã ra klã der genom att vi suttit vid spinnrocken eller vid symaskinen och sytt dem. I Guds storhushã ll anvã nder Gud sig av mã nga mã nniskor à ver hela jorden nã r han vill ge oss mat och klã der. Tà nk ibland efter hur mã nga mã nniskor som har arbetat fã r att du skall fã klã der och frukost och bostad och mediciner. Tacka Gud fã r dem alla!gud ger underbara klã der à t varje grã sstrã. Men grã set vissnar. Och det vissnade grã set kastas i ugnen och brã nns upp (Matteus 6:30). Och fã geln, som pã morgonen sjungit sin lovsã ng till sin Skapare, ramlar ned och dã r. Och mã nniskan, som fã r en tid fã r vã xa och lovsjunga som liljan och fã geln, fã r inte stanna hã r fã r alltid.men blomman och grã set och fã geln lever i Guds hand och av Guds hand. Och mã nniskan fã r stanna infã r sin himmelske Fader och à va sig att leva i hans nã rvaro.bli blomsterã lskare!â 10. Byt samtalspartnerdet hã nder att vi pã Midsommarafton gã r runt kring en "enebã rabusk". Man kan gã runt en bekymmerbuske ocksã. "Sà gã vi runt kring en bekymmerbuske". Vi snurrar runt och fastnar i svã ngen och vi à ltar och fã rmerar och fã rstorar alla bekymmer. Receptet pã denna vandring à r att byta samtalspartner. I stã llet fã r att prata med dig sjã lv om allt jobbigt som hã nder dig, sã prata med Jesus i stã llet. Nà r du ser en vacker blomma, sã g: Jesus va vackert! Nà r du ser en stygg mã nniska, sã g: Jesus, vã lsigna henne! Nà r du ser att din plã nbok à r tom, sã g: Jesus, plã nboken à r tom.om man lã ser Matteus 6:25-34 i Bergspredikan hã r vi hur Jesus gã ng pã gã ng varnar oss fã r att ta in bekymren i oss. Orden bekymra, bekymmer finns dã r fem gã nger.gã r er inga bekymmerdet finns bekymmer som man fã r. Plà tsligt kommer de och ovã ntat. Ett svagt hjã rta sã ger upp sin tjã nst. En olyckshã ndelse som à ndrar allt. Relationer som efter ett morgongrã l b trassliga som garnnystan.det finns bekymmer som man gã r. Man snickrar ihop dem och fã rstorar dem i all oã ndlighet och fã rmerar dem och à ltar dem. Men Jesus har inte kallat oss att bli bekymmerssnickare. Bekymmer à r farliga. Nà r vi plockar in dem i magen, plockar vi in hã gexplosiva varor. De kan slita sã nder oss. Bekymmer har en otã ck sugkraft. Vi fixeras av dem. De klibbar. Genom vã ra bekymmer drar vi till oss à nnu mer bekymmer. Job uttrycker detta sã hã r:det som ingav mig fã rskrã ckelse, det drabbar mig nu, och vad jag fruktade fã r, det kommer à ver mig. Jag fã r ingen rast, ingen ro, ingen vila. à ngest kommer à ver mig. (Job 3:25-26 GT17)Vad gã r man nã r bekymren sã ker bostad hos oss? 1. Slà pp inte i dem.frã ga inte: vad skall vi à ta? Vad skall vid dricka? Vad skall vi ta pã oss?slã pp inte in de bekymrade frã gorna. Là t dem inte snurra runt i dig. Là gg mã rke till att Jesus sã ger detta nã r det gã ller bekymren. Naturligtvis skall vi kunna planera middagsmaten och fundera pã om vi skall hã lla saft i vattnet eller tã nka pã vad vi skall ta pã oss idag, dã det à r sã kallt och regnigt. Det à r de bekymrade frã gorna vi skall mota i tankarnas dã rrã ppning.2. Jaga dem inte och lã t dem inte jaga dig.allt sã dant jagar hedningarna efter. (Matt 6:32 X2000)Hedningarna - de som inte kã nner den himmelske Fadern - de jagar efter detta. Om man inte tar emot den himmelske Faderns kã rlek, kan man egentligen aldrig bli nã jd eller tillfredsstã lld. Man mã ste stã ndigt ha mer och mer. Och de inre sã ren, som man kanske fã tt av att ha blivit fã rkastad och bortglã md och inte sedd, de blir aldrig lã kta. Man jagar efter det som kan tillfredsstã lla den inre mã nniskan och mã tta det lilla, hungriga barnet inom en, det som har ett omã ttligt behov av kã rlek och uppmã rksamhet.nã r man jagar efter allt detta, kommer man snart att jagas av det. Nà r jag jagar kallas det jakt. Nà r jag jagas, kallas det jã kt.men den som kan svara pã barnets frã gor à r ju Far.3. Praktisera Guds nã rvaro. Jesus sã ger:en himmelsk Fader vet att ni behã ver allt detta.vet att Fadern Vet vad du behã ver.sjã lv han à r mig alla dagar nã ra, fã r var sã rskild tid med sã rskild nã d. (Svensk Psalm 249:2)Ja, Fadern vill att vi skall veta att han vet hur vi har det. Dà rfã r fã r vi komma infã r hans ansikte. Och tala med honom om det som bekymrar oss. Vi fã r inte trycka ned bekymren. Inte lã gga locket pã. Inte ett à gonblick bli ensamma med dem. Du fã r lã ra dig att lyssna in hans tankar i dig. Och hã ra hur han sã ger till dig: Gà r dig inte bekymmer! Han sã ger det mycket personligt och med vã rme.det finns sã kert mã nga andra som sagt till dig: "Bekymra dig inte sã mycket. Ta livet med en klackspark". Nà r du hã r dem sã ga detta, fã r du bara à nnu ett bekymmer. Och det à r bekymret hur du inte skall bekymra dig. Nà r du hã r hur Jesus sã ger detta till dig, mã rker du nã got. Pà ett gã tfullt sã tt strã mmar det ut kraft frã n honom. Ha ger det som han sã ger. Nà r han talar till dig, sker det nã got. Han lã ter en anda av sorglã shet, bekymmersfrihet, glã dje, komma in i dig. Bekymmerskrampen slã pper. Ett leende letar sig fram pã dina lã ppar.nã r du tittar pã ordet BEKYMMER kan du se ett stort budskap i sjã lva ordet. Mitt inne i ordet finns bokstã verna KYM. Det anger att nã got à r "kymigt", svã rt, besvã rligt. Men fã re de bokstã verna stã r ordet BE. Och efter de bokstã verna stã r ordet MER.BE MER nã r du fã r det KYM igt.din Fader vet. Och han glã der sig nã r du kommer till honom, praktiserar hans nã rvaro och ber om hans hjã lp. Dà r fã r du veta att Gud pã allt sã tt hjã lper dem som à lskar honom att nã det goda (Rom 8:28, X2000). Eller med andra ord: Byt samtalspartner.ger vandringen ilskor, grubblor, trã stor och glã djor? Kontakta dã Bengt genom att klicka pã kontakt sida lã ngs ner.â ReflektionSamtala med dig sjã lv och/eller med nã gon annan. (Sà nd gã rna in dina reflektioner till oss.)
- Var inte sã illa korkade! Hur korkad kan du egentligen bli? - Nej, inte nu igen â Vilken grop finns du i? - Upp ur fã rdã rvets grop Det kungliga receptet mot "grop-nedfall". - Mammon - en makt! Hur utã var han sin makt? - Vad skall den gã ra som har stulit? Ja, sã g det... - Fà rvaltare Hur bã r du se pã dina à godelar? Hur kan Paulus vara sã nã jd? - Fà rvaltarens glada upptã ckter: Jag tjã nar Herren Jag fã r dela med mig. Berà tta om hur de glã djeupptã ckterna blivit dina. - Bli fã gelskã dare Vad lã r foglarne? - Bli blomsterã lskare Vad lã r dig liljorna? - Byt samtalspartner Vad gã r du nã r bekymren sã ker bostad? Du kan ge tre svar. Vad lã r du dig av ordet bekymmer? Berà tta om hur du lã rt dig byta samtalsparner.nã sta gã ng ger vi oss ut pã vandring i bud à tta. Det handlar bl.a om vad vi sã ger om varandra och till varandrager vandringen ilskor, grubblor, trã stor och glã djor? Kontakta dã Bengt genom att klicka pã fã rfattarnamnet fã r denna artikel.