RP 21/2008 rd. personaluthyrningsföretag anskaffa arbetskraftspolitisk

Relevanta dokument
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 126/2007 rd 2008.

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 189/2005 rd. I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras. I propositionen föreslås att ikraftträdandebestämmelsen

RP 6/2008 rd. 10 av arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå,

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009.

RP 2/2010 rd. (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 113/2005 rd. I propositionen föreslås att sjukförsäkringslagen. till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna

RP 127/2005 rd. genom att betala dem rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden. För att detta mål skall kunna nås föreslås att lagen om

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 133/2005 rd. 1. Nuläge

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUD SAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 106/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös

RP 160/2005 rd. 1. Nuläge

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 144/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 20/2008 rd. dock alltid vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte registermyndigheten

RP 220/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 19/2017 rd. Lagen avses träda i kraft under våren 2017.

RP 227/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung,

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 124/2006 rd. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

RP 45/2006 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

Lag. om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 66/2007 rd. som beror på att det i samband med riksdagen har inrättats ett forskningsinstitut för internationella

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 75/2007 rp. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 121/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

RP 100/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om ändring av skjutvapenlagen

RP 63/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om EUmiljömärke

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt

RP 269/2006 rd. I denna proposition föreslås att riksdagen godkänner överenskommelsen mellan Finland,

RP 46/2008 rd. I propositionen ingår ett lagförslag om ändring. kraft så snart som möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

2. Föreslagna ändringar

RP 47/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 i lagen om överlåtelseskatt

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 131/2009 rd. I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 42/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i lagen om jaktvårdsavgift

Transkript:

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. 3 och 5 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig arbetskraftsservice ändras så att det ska vara möjligt för företagare eller dem som ämnar bli företagare att delta i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning som anskaffats gemensamt. Vidare ska möjligheterna för de anställda vid företag som bedriver personaluthyrning att delta i utbildning som anskaffas gemensamt förbättras. Enligt förslaget ska det vara möjligt att för de anställda eller blivande anställda vid ett personaluthyrningsföretag anskaffa arbetskraftspolitisk vuxenutbildning så att användarföretaget deltar i finansieringen av utbildningen i stället för arbetsgivaren. När det gäller de som ämnar bli företagare föreslås att kostnaderna för utbildningen betalas delvis av uppdragsgivaren eller det företag som överlåter företagsrättigheterna. Lagen avses träda i kraft våren 2008. MOTIVERING 1 Nuläge och föreslagna ändringar Eftersom systemet med gemensam anskaffning av utbildning utgår från arbetslivets behov och leder till relativt goda sysselsättningsresultat betraktas det som ett bra tillvägagångssätt i fråga om arbetskraftsutbildning. Därför är målet att främja och öka användningen av det. Tillvägagångssättet anses lämpa sig särskilt väl för olika slags situationer på arbetsmarknaden: å ena sidan när det gäller rekrytering av ny arbetskraft och å andra sidan utveckling av den befintliga arbetskraftens yrkeskunnande och bibehållande av arbetsplatser eller till och med för brytningsskedena inom näringsverksamheten och förfarandet i fråga om omställningsskydd. Enligt 6 kap. 1 2 mom. i lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) skaffar arbetskraftsmyndigheterna utbildningen med de anslag som anvisats i statsbudgeten I 6 kap. 3 sägs att om avsikten är att anskaffa utbildning för ett visst företags eller någon annan sammanslutnings behov för dess arbetstagare eller blivande arbetstagare, kan anskaffningen av utbildning skötas även så att arbetsgivaren deltar i finansieringen av utbildningen tillsammans med arbetskraftsmyndigheterna. Bestämmelsen begränsar tillämpningen av förfarandet med gemensam anskaffning av utbildning endast till sådana situationer där den som deltar i utbildningen står eller kommer att stå i arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren. Arbetsgivarna är inte i alla lägen beredda att anställa personal i arbetsavtalsförhållande utan vill hellre använda hyrd arbetskraft. Lämplig uthyrd arbetskraft finns dock inte att tillgå i tillräcklig utsträckning i alla branscher och alla regioner. De hyrda arbetstagarna är i flera avseenden i ett ofördelaktigare läge än de fast anställda. Deras möjligheter att delta i den utbildning som ordnas på arbetsplatsen är sämre än möjligheterna för de fast anställda. På grund av ordalydelsen i den nämnda bestämmelsen har de hyrda arbetstagarna hittills inte kunnat delta i sådan arbetskraftspolitisk utbildning som med finansieras av användarföretaget 293962

2 tillsammans med de övriga anställda vid företaget. Därför föreslås bestämmelsen bli ändrad så att även det användarföretag för vilket den hyrda arbetstagaren arbetar eller kommer att arbeta skulle kunna delta i finansieringen av utbildningen i stället för arbetsgivaren. I särskilt små och medelstora företag där företagaren också själv ofta deltar i det produktiva arbetet kan också företagaren ha behov av och intresse för att delta i samma utbildningsprogram som sina arbetstagare. Eftersom lagstiftningen uttryckligen ger möjlighet till anskaffning av utbildning endast för personer i arbetstagarställning kan inte de företagare som är parter i anskaffningen delta i utbildningen. De kan dock, om de så önskar, skaffa en utbildningsplats åt sig själva i samma program genom ett separat avtal med utbildningsproducenten. Detta upplevs naturligtvis vara krångligt och medföra onödig extra byråkrati. Därför föreslås 6 kap. 3 i lagen om offentlig arbetskraftsservice att bli ändrad så att också företagarna ska kunna delta i utbildningen tillsammans med sina arbetstagare utan några separata avtal. Vissa företagskretsar har varit villiga att delta i kostnaderna för anskaffning av arbetskraftsutbildning i situationer där utbildningens mål inte är att ingå ett arbetsavtalsförhållande utan att knyta kontakt med en underleverantör eller få till stånd ett annat uppdragsförhållande eller t.ex. ett franchiseavtal. Också i ett sådant fall har det ovan nämnda kravet i lagstiftningen angående avlönad anställning efter utbildningen utgjort ett hinder för samarbete. De som ämnar bli egna företagare har alltså inte kunnat delta i sådan utbildning som anskaffats gemensamt. Detta hinder föreslås nu bli avlägsnat genom en bestämmelse som föreslås bli intagen i 6 kap. 3 2 mom. I fortsättningen skulle arbetskraftsutbildning kunna anskaffas gemensamt också för sådana som ämnar bli företagare förutsatt att det är fråga om en företagare som kan jämställas med en löntagare eller en franchiseföretagare. Enligt förslaget ska uppdragsgivaren eller den som överlåter företagsrättigheterna kunna delta i finansieringen av utbildningen tillsammans med arbetskraftsmyndigheterna. För den som ämnar bli företagare skulle alltså en begränsning när det gäller utbildning som anskaffas gemensamt vara att den planerade affärsverksamheten sker i mindre skala eller att det är fråga om en franchiseföretagare. Syftet är dock inte att använda statliga medel för anskaffning av utbildning om avsikten är att börja med nätverksmarknadsföring. Bestämmelser om en företagare som kan jämställas med en löntagare finns i 2 kap. 5 5 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Med en företagare som kan jämställas med en löntagare avses en företagare som själv deltar i arbetsprestationen och som står i ett permanent uppdragsförhållande till huvudsakligen en uppdragsgivare under vars omedelbara ledning och övervakning han eller hon står. Vidare förutsätts det att han eller hon inte har haft flera än en utomstående anställd åt gången. Begreppet franchising har inte definierats i lagstiftningen. När begreppet används i det etablerade språkbruket avses vanligtvis ett långvarigt samarbetsförhållande baserat på ett avtal mellan två självständiga företag, vilket innebär att ena parten, franchisegivaren, ger andra parten, franchisetagaren, rätt att mot ersättning och för egen räkning inom visst geografiskt område bruka franchisegivarens särskilda varumärke, näringskännetecken, tillverknings-, marknadsförings- eller servicemetod. Avtalet inbegriper ofta utbildning, marknadsföring och annat stöd för verksamheten som franchisegivaren tillhandahåller. Ett typiskt drag för franchiseverksamheten är att det finns en noggrant definierad affärsverksamhetsmodell som franchisetagaren inte har någon möjlighet att avvika från. Bestämmelser om ingående av ett skriftligt avtal om anskaffning av utbildning finns i 6 kap. 5 i lagen om offentlig arbetskraftsservice. Det föreslås vissa tekniska ändringar i 1 och 2 mom. som föranleds av de föreslagna ändringarna i innehållet. Ett företag eller någon annan sammanslutning som deltar i finansieringen av utbildningen kan befullmäktiga ett ombud att agera å sina vägnar och förhandla fram ett avtal om gemensam anskaffning av utbildning med utbildningspro-

3 ducenten och arbetskraftsmyndigheten samt att underteckna avtalet i fråga. 2 Propositionens konsekvenser Ändringen har inga statsekonomiska konsekvenser eftersom utbildningsanskaffningarna genomförs inom ramen för det anslag som i statsbudgeten anvisats för detta ändamål och genom en om riktning av utbildningsanskaffningarna. Den föreslagna ändringen förbättrar ställningen för den hyrda arbetskraften och dess möjligheter att delta i den arbetskraftspolitiska utbildningen som anskaffas gemensamt. Ändringen förväntas öka volymen av sådan arbetskraftspolitisk vuxenutbildning som genomförs tillsammans med företagen eftersom särskilt de små och medelstora arbetsgivarnas möjligheter att delta i utbildningsanskaffningarna förbättras tack vare de mer flexibla förfarandena. Antalet utbildningar som anskaffas gemensamt förväntas öka betydligt och antalet studeranden öka med drygt tusen personer. Lagändringarna främjar dessutom tillkomsten av små företag. 3 Beredningen av propositionen Propositionen har beretts vid arbets- och näringsministeriet. Centrala arbetsmarknadsoch företagarorganisationer samt de ministerier som är viktiga i sammanhanget har hörts i saken. Lagförslaget har granskats på granskningsbyrån vid justitieministeriets lagberedningsavdelning. 4 Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft våren 2008. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

4 Lagförslag Lag om ändring av 6 kap. 3 och 5 i lagen om offentlig arbetskraftsservice I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 30 december 2002 om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) 6 kap. 3 och 5 1 och 2 mom. som följer: 6 kap. Tjänster för kompetensutveckling 3 Gemensam anskaffning av utbildning Om avsikten är att anskaffa utbildning för ett visst företags eller någon annan sammanslutnings behov för dess arbetstagare eller blivande arbetstagare eller hyrda arbetstagare, kan anskaffningen av utbildning med avvikelse från 1 2 mom. skötas även så att arbetsgivaren eller användarföretaget deltar i finansieringen av utbildningen tillsammans med arbetskraftsmyndigheterna (gemensam anskaffning av utbildning). I den utbildning som anskaffas gemensamt kan även sådana företagare som avses i 1 kap. 6 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa delta. Utbildning kan anskaffas gemensamt även för dem som ämnar bli företagare med avsikt att verka som sådana företagare som kan jämställas med löntagare enligt 2 kap. 5 5 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller bedriva företagsverksamhet genom att skaffa sig företagarrättigheter från ett annat företag. I detta fall kan uppdragsgivaren eller det företag som överlåter företagarrättigheterna delta i finansieringen av utbildningen tillsammans med arbetskraftsmyndigheterna. 5 Avtal om anskaffning av utbildning Arbetskraftsmyndigheten och utbildningsproducenten skall ingå ett skriftligt avtal om anskaffning av utbildning. Om utbildningen anskaffas gemensamt skall också ett företag eller någon annan sammanslutning som deltar i finansieringen av utbildningen vara avtalspart. I anskaffningsavtalet skall överenskommas om utbildningens syfte, innehåll, varaktighet och tidsplan, antalet studerande och utbildningens pris samt om andra omständigheter som är relevanta för genomförandet och anordnandet av utbildningen. I avtalet skall tas in grunderna för studerandenas rättsliga ställning. I fråga om gemensam anskaffning av utbildning skall dessutom med finansieringen från det företag eller någon annan sammanslutning som deltar i finansieringen av utbildningen bestämmas.

5 Denna lag träder i kraft den 20. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Helsingfors den 7 mars 2008 Republikens President TARJA HALONEN Arbetsminister Tarja Cronberg

6 Bilaga Parallelltext Lag om ändring av 6 kap. 3 och 5 i lagen om offentlig arbetskraftsservice I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 30 december 2002 om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) 6 kap. 3 och 5 1 och 2 mom. som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. Tjänster för kompetensutveckling 3 Gemensam anskaffning av utbildning Om avsikten är att anskaffa utbildning för ett visst företags eller någon annan sammanslutnings behov för dess arbetstagare eller blivande arbetstagare, kan anskaffningen av utbildning med avvikelse från 1 2 mom. skötas även så att arbetsgivaren deltar i finansieringen av utbildningen tillsammans med arbetskraftsmyndigheterna (gemensam anskaffning av utbildning). 6 kap. Tjänster för kompetensutveckling 3 Gemensam anskaffning av utbildning Om avsikten är att anskaffa utbildning för ett visst företags eller någon annan sammanslutnings behov för dess arbetstagare eller blivande arbetstagare eller hyrda arbetstagare, kan anskaffningen av utbildning med avvikelse från 1 2 mom. skötas även så att arbetsgivaren eller användarföretaget deltar i finansieringen av utbildningen tillsammans med arbetskraftsmyndigheterna (gemensam anskaffning av utbildning). I den utbildning som anskaffas gemensamt kan även sådana företagare som avses i 1 kap. 6 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa delta. Utbildning kan anskaffas gemensamt även för dem som ämnar bli företagare med avsikt att verka som sådana företagare som kan jämställas med löntagare enligt 2 kap. 5 5 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller bedriva företagsverksamhet genom att skaffa sig företagarrättigheter från ett annat företag. I detta fall kan uppdragsgivaren eller det företag som överlåter företagarrättigheterna delta i finansieringen av utbildningen tillsammans med arbetskraftsmyndigheterna.

Gällande lydelse Föreslagen lydelse 7 5 Avtal om anskaffning av utbildning Arbetskraftsmyndigheten och utbildningsproducenten skall ingå ett skriftligt avtal om anskaffning av utbildning. Om utbildningen anskaffas gemensamt skall också arbetsgivaren vara avtalspart. I anskaffningsavtalet skall överenskommas om utbildningens syfte, innehåll, varaktighet och tidsplan, antalet studerande och utbildningens pris samt om andra omständigheter som är relevanta för genomförandet och anordnandet av utbildningen. I avtalet skall tas in grunderna för studerandenas rättsliga ställning. Vid gemensam anskaffning av utbildning skall dessutom arbetsgivarens med finansiering bestämmas. 5 Avtal om anskaffning av utbildning Arbetskraftsmyndigheten och utbildningsproducenten skall ingå ett skriftligt avtal om anskaffning av utbildning. Om utbildningen anskaffas gemensamt skall också ett företag eller någon annan sammanslutning som deltar i finansieringen av utbildningen vara avtalspart. I anskaffningsavtalet skall överenskommas om utbildningens syfte, innehåll, varaktighet och tidsplan, antalet studerande och utbildningens pris samt om andra omständigheter som är relevanta för genomförandet och anordnandet av utbildningen. I avtalet skall tas in grunderna för studerandenas rättsliga ställning. I fråga om gemensam anskaffning av utbildning skall dessutom med finansieringen från det företag eller någon annan sammanslutning som deltar i finansieringen av utbildningen bestämmas. Denna lag träder i kraft den 20. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.