RP 84/2013 rd. Lagen avses träda i kraft senast den 1 januari

Relevanta dokument
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL


RP 141/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 293/2018 rd. I denna proposition föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura 2000-bedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

Utkast Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020.

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program

Regional planering och förankring

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 148/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016.

OMRÅDEN I BEHOV AV PLANERING

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020.

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

UTKAST. Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a i markanvändnings- och bygglagen

RP 191/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 d i lagen om beskattningsförfarande

RP 92/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 8 i lagen om Kommunernas garanticentral

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

RP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN

RP 23/2014 rd. I denna proposition föreslås det att bilskattelagen,

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 110/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 292/2010 rd. Dessutom får enligt 24 kap mom. i kyrkolagen kyrkobesvär inte anföras över ett beslut om upphandling på den grund att beslutet

RP 121/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 269/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 193/1998 ni PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

RP 50/ / /2016 rd

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

ANSÖKAN 1 (6) för avgörande som gäller planeringsbehov 137 MaBL för undantagsbeslut MaBL. 1 SÖKANDE Personbeteckning/FO-nummer.

RP 63/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om EUmiljömärke

Sändlista Kommunerna, planläggningsväsendet och byggnadstillsynen Landskapsförbunden Regionala miljöcentraler Landskapsmuseerna

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

RP 206/2013 rd. I denna proposition föreslås det att markanvändnings-

RP 219/2004 rd. I denna proposition föreslås det att varumärkeslagen

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 14/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 181/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 och 57 i järnvägslagen

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 40/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 40 a i lagen om strukturstöd till jordbruket

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 281/2014 rd. organ som beviljat ett nationellt produktgodkännande kan återkalla godkännandet. Lagen avses träda i kraft den 1 februari 2015.

KORSNÄS KOMMUN PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

GEMENSAM ANVISNING AV BYGGNADSTILLSYNEN OCH STADSPLANERINGENSVERKET, JANUA- RI 2014, ERSÄTTER ANVISNINGEN JUNI UPPDATERING

RP 168/2018 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

/132. Markanvändnings- och bygglag /132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 35/2012 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2012.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 71/2008 rd. tillämpas på övriga tjänster inom försvarsmakten och inte bara på militära tjänster. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 41/2008 rd. som yrkeskompetensen. Lagen avses träda i kraft den 10 september 2008.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

2. Föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 23/2018 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juni Lagstiftning

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 2/2010 rd. (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Transkript:

RP 84/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det ändringar i markanvändnings- och bygglagen. Enligt propositionen ska byggande av ett vindkraftverk på ett som industri- eller hamnområde detaljplanerat och redan bebyggt område inte betraktas som byggande med betydande konsekvenser. Därmed är det möjligt att bevilja undantag från planen för detta. Bygglov för byggande av vindkraftverk kan enligt förslaget beviljas på grundval av en generalplan som styr utbyggnad av vindkraft och som är godkänd men ännu inte har vunnit laga kraft. Bygglov ska kunna beviljas när besvärstiden gått ut i fråga om en sådan generalplan med rättsverkningar där det särskilt bestäms att planen eller en del av den får användas som grund för beviljande av bygglov. I bygglovet ska det anges att byggandet inte får inledas innan generalplanen har trätt i kraft. Bygglovet anses ha förfallit, om generalplanen inte träder i kraft. Syftet med propositionen är att främja utbyggnaden av vindkraft. Lagen avses träda i kraft senast den 1 januari 2014. 296603

2 RP 84/2013 rd ALLMÄN MOTIVERING 1 Inledning I den nationella energi- och klimatstrategin, som statsrådet godkände den 20 mars 2013, har produktionsmålet för den energi som produceras med vindkraft fastställts till cirka 9 terawattimmar före 2025. Detta motsvarar en kapacitet på ca 3 750 megawatt. Energioch klimatstrategins målsättning innebär en anmärkningsvärd ökning jämfört med Finlands nuvarande vindkraftskapacitet som är ca 290 megawatt. Under den senaste tiden har många projekt för utbyggnad av vindkraft inletts. De byggprojekt för vindkraftverk som var under planering i början av 2013 skulle om de genomförs sammanlagt motsvara en effekt på 9 000 megawatt. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen som statsrådet godkände den 30 november 2000 och reviderade den 13 november 2008 har till viss del tagits ställning till planeringen av vindkraftsprojekt med de metoder som systemet för planering av markanvändningen erbjuder. Enligt gällande riksomfattande mål för områdesanvändningen ska det i landskapsplaneringen anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft och vindkraftverken i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. År 2011 trädde lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (1396/2010) i kraft. Genom den togs det så kallade tariffsystemet i bruk. Enligt den lagen får vindkraftverk som är kopplade till elsystemet produktionsstöd i 12 år. Fram till utgången av 2015 betalas ett förhöjt stöd under högst tre år. 2 Nuläge 2.1 Undantag från planen Enligt 171 i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) kan kommunen av särskilda skäl bevilja undantag från bestämmelser, förbud och andra begränsningar som gäller byggande eller andra åtgärder och som har utfärdats i den lagen eller med stöd av den. Kommunen får emellertid inte bevilja undantag när det är fråga om uppförande av en ny byggnad på ett strandområde där en plan enligt 72 1 mom. inte är i kraft, om det inte är fråga om utbyggnad eller ersättande av ett befintligt bostadshus (1 punkten), avvikelser, om de inte är ringa, från den totala byggrätt som i detaljplanen anvisats för en tomt eller byggplats eller anvisande av byggrätt, om den inte är ringa, för ett område för vilket byggrätt inte har anvisats i detaljplanen (2 punkten), avvikelse från en planbestämmelse som gäller skydd av en byggnad (3 punkten) eller avvikelse från ett byggförbud enligt 53 3 mom. som beror på att en detaljplan godkänts (4 punkten). I de fall som avses ovan kan undantaget beviljas av närings-, trafikoch miljöcentralen. Enligt lagens 172 1 mom. får undantag inte medföra olägenheter med tanke på planläggningen, genomförandet av planen eller annan reglering av områdesanvändningen, försvåra möjligheterna att uppnå målen för naturvården eller försvåra möjligheterna att uppnå målen för skyddet av den byggda miljön. Enligt 172 2 mom. får undantag inte beviljas, om det leder till byggande med betydande konsekvenser eller annars har avsevärda skadliga miljökonsekvenser eller andra avsevärda och skadliga konsekvenser. Några särskilda skäl nämns inte i lagen, utan frågan om sådana finns övervägs från fall till fall och den förvaltnings- och rättspraxis som gäller de särskilda skälen styr tillämpningen av bestämmelsen. Ett särskilt skäl måste anknyta till områdesanvändningen. Till undantagsförfarandet hör även att ett undantag kan beviljas, dvs. undantaget måste inte alltid godkännas trots att förutsättningarna enligt denna paragraf föreligger. Byggande av ett vindkraftverk av industriell storleksklass måste med tanke på verkningarna i princip alltid anses leda till byggande med betydande konsekvenser, varför gällande bestämmelser inte möjliggör att ett sådant byggs med undantag som grund.

RP 84/2013 rd 3 2.2 Byggande av vindkraftverk, planläggning och bygglov På uppförande av vindkraftverk tillämpas i regel samma bestämmelser som på annat byggande. Förverkligandet av ett stort vindkraftverk ska i princip grunda sig på planläggning i enlighet med markanvändningsoch bygglagen. I landskapsplanen anvisas de områden som bäst lämpar sig för vindkraftsproduktion. Landskapsplanen ska tjäna till ledning i utarbetandet av en mera detaljerad plan. Genom generalplanen styrs i allmänna drag placeringen av vindkraftsutbyggnaden och samordningen av olika funktioner inom kommunen eller en del av kommunen. En generalplan med rättsverkningar kan under vissa förutsättningar utformas så att den även direkt styr utbyggnaden av vindkraft, varmed bygglov för vindkraftverk kan beviljas med den som grund. De särskilda bestämmelser om utbyggnad av vindkraft som gäller detta (lag 134/2011) trädde i kraft den 1 april 2011. Behovet av att samordna utbyggnaden av vindkraft och övrig markanvändning kan förutsätta att även en detaljplan görs upp. I allmänhet förutsätter byggandet av ett vindkraftverk bygglov enligt 125 i markanvändnings- och bygglagen. Bygglovet beviljas av kommunens byggnadstillsynsmyndighet. Bygglov kan i regel beviljas först då den generalplan som eventuellt varit föremål för besvär vunnit laga kraft och trätt i kraft. Därmed behandlas besvär över den generalplan som styr utbyggnaden av vindkraft och bygglovet efter varandra och den fördröjande effekt detta har på förverkligandet av ett vindkraftsprojekt kan vara avsevärd. 3 Föreslagna ändringar Syftet med propositionen är att göra de bestämmelser som gäller utbyggnaden av vindkraft i lagstiftningen om markanvändning och bygglov tydligare. Genom lagändringen strävas även efter att göra de myndighetsprocesser som gäller planeringen av vindkraftsprojekt och tillståndsfrågor mera smidig. Syftet med propositionen är att byggandet av ett vindkraftverk inte ska anses leda till byggande med betydande konsekvenser när vindkraftverket byggs på ett område som i detaljplanen anvisats för industrier eller som hamn och området redan är bebyggt. I övrigt kvarstår de bestämmelser som gäller förutsättningar för undantag i 172 som tidigare. En utbyggnad av vindkraft som grundar sig på undantag måste kunna samordnas med det byggande som åtminstone till största del redan har förverkligats i enlighet med det huvudsakliga användningsområdet i planen för området. Om det vid tillståndsförfarandet anses att ett vindkraftverk som byggs i cylinderform utgör våningsyta enligt 115 i markanvändnings- och bygglagen, ska rätten att bevilja undantag med avvikelse från bestämmelserna i 171 2 mom. 2 punkten och 3 mom. tillkomma kommunen. Våningsytan är dock inte en avgörande faktor vid bedömningen av vindkraftverkets konsekvenser utan det är övriga faktorer såsom t.ex. vindkraftverkets höjd samt inverkan på landskapet, buller och blinkeffekter. Vid undantagsförfarande ska bestämmelserna om hörande i 173 i gällande lag iakttas. Detta innebär att innan ärendet om undantag avgörs ska grannarna och andra vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av projektet beredas tillfälle att göra en skriftlig anmärkning. Grannarna och övriga ovan nämnda intressegrupper ska genom kommunens försorg och på sökandens bekostnad underrättas om ansökan. När ett mera omfattande hörande av parter behövs ska ansökan enligt 86 1 mom. i markanvändnings- och byggförordningen (895/1999) kungöras på kommunens anslagstavla och dessutom publiceras i åtminstone en av de dagstidningar som är allmänt spridda på det område som påverkas av byggandet och de som saken gäller ges tillfälle att göra anmärkning. Även vid ett mera omfattande hörande är kretsen av parter som är berättigade till ändringssökande i allmänhet dock mera begränsad än vid planläggning, där samtliga kommuninvånare kan lämna anmärkning och anföra besvär. Innan ett ärende som gäller undantag avgörs ska vid behov utlåtande inhämtas av närings-, trafik- och miljöcentralen, en annan statlig myndighet eller landskapsförbundet, om undantaget i avsevärd mån gäller deras verksamhetsområde. Om undantaget inverkar avsevärt på grannkommunens markanvändning, ska utlåtande inhämtas även av grannkommunen. Utöver

4 RP 84/2013 rd detta ska utlåtande av närings-, trafik- och miljöcentralen alltid inhämtas när undantaget gäller ett område som berörs av särskilda riksomfattande mål för områdesanvändningen, ett med tanke på naturvården betydande område, ett med tanke på byggnadsskyddet betydande objekt eller område eller ett område som i landskapsplanen har reserverats som rekreations- eller skyddsområde. Syftet med propositionen är att i 77 a avsedda bygglov för vindkraftverk på grundval av en generalplan som styr utbyggnaden av vindkraft ska kunna beviljas, trots att generalplanen ännu inte vunnit laga kraft. Detta förutsätter att det i bygglovet enligt 201 a 1 mom. anges att byggandet inte får inledas innan generalplanen har trätt i kraft. Detta innebär att besvär över planen och bygglovet kan behandlas samtidigt, varvid behandlingstiden i sin helhet blir kortare med tanke på det aktuella projektet. 4 Propositionens konsekvenser 4.1 Ekonomiska konsekvenser Avsikten med propositionen är att göra de bestämmelser som gäller byggande av vindkraftverk i lagstiftningen om markanvändning och byggande tydligare. Ändringen i lagstiftningen kan uppskattas medföra ökat intresse för att starta projekt för uppförande av enskilda vindkraftverk av industriell storleksklass. Propositionen har i detta avseende en ökande effekt på investeringar i utbyggnaden av vindkraft. I någon mån har propositionen en sänkande effekt på marknadspriset på el, trots att det ekonomiska stödet för vindkraften även medför kostnader. Det undantagsförfarande vid byggande av vindkraftverk som föreslås i propositionen minskar behovet av ändringar i detaljplanerna vid de situationer som tillämpningsområdet omfattar, varför propositionen har en sänkande effekt på planeringskostnaderna. Beviljande av bygglov på grundval av en generalplan som styr utbyggnad av vindkraft som inte vunnit laga kraft har en positiv effekt med tanke på investeringar i utbyggnaden av vindkraft eftersom det förkortar den eventuella behandlingstiden hos besvärsmyndigheten som fördröjer genomförandet av projektet. 4.2 Konsekvenser för myndigheternas verksamhet Syftet med propositionen är att möjliggöra användning av undantagsförfarande i vindkraftsprojekt som gäller enskilda mindre vindkraftverk. Detta ökar å ena sidan arbetsbördan för de myndigheter som behandlar undantagsärenden. Å andra sidan minskar behovet av att göra upp de detaljplaneändringar som utbyggnaden av vindkraft förutsätter, varför propositionen minskar arbetet för de myndigheter i kommunen som sköter planläggning samt arbetet för närings-, trafikoch miljöcentralerna som styr kommunernas planläggning. Behörigheten vid undantagsförfarande i de fall som avses i propositionen ligger hos kommunerna, varför propositionen till denna del inverkar på behörighetsfördelningen mellan olika myndigheter. Närings-, trafik- och miljöcentralerna övervakar även undantagsbeslutens laglighet och de har rätt att överklaga kommunernas undantagsbeslut. I vissa fall ger närings-, trafikoch miljöcentralerna även utlåtande med anledning av ansökan om undantag. Som helhet betraktat minskar dock det föreslagna undantagsförfarandet myndigheternas arbetsbörda. Beviljande av bygglov på grundval av en generalplan som styr utbyggnaden av vindkraft och som inte vunnit laga kraft har ingen inverkan på myndigheternas arbetsmängd och det har heller ingen inverkan på behörighetsfördelningen mellan myndigheter. 4.3 Miljökonsekvenser Användningen av det undantagsförfarande som avses i propositionen vid projekt för byggande av vindkraftverk gör metodarsenalen för förverkligande av vindkraft mera mångsidig och främjar för sin del att målen för den nationella energi- och klimatstrategin förverkligas. Förverkligandet av vindkraftsprojekt främjar användningen av förnybara energikällor och att dessa fås ut på marknaden. El som produceras genom vindkraft minskar användningen av fossila bränslen och gör energiproduktionsstrukturen mera mångsidig. Undantag får inte medföra avsevärda skadliga miljökonsekvenser eller andra skadliga

RP 84/2013 rd 5 konsekvenser. I lagens övriga förutsättningar för undantag föreslås inga ändringar, varför undantag inte får medföra olägenheter med tanke på planläggningen, genomförandet av planen eller annan reglering av områdesanvändningen, försvåra möjligheterna att uppnå målen för naturvården och inte heller försvåra möjligheterna att uppnå målen för skyddet av den byggda miljön. I ansökan om undantag ska ingå en uppskattning över vindkraftverkets centrala verkningar. Ett vindkraftverks mest betydande miljöpåverkan har i allmänhet ansetts vara påverkan på landskapet, buller och påverkan på fågelbeståndet. Ett vindkraftverk som placeras i ett bebyggt område som detaljplanerats som industri- eller hamnområde minskar i allmänhet påverkan med tanke på buller och landskap i och med det övriga byggandet och verksamheten i näromådet. Beviljande av bygglov på grundval av en generalplan som styr utbyggnad av vindkraft och som inte vunnit laga kraft kan inte anses medföra miljökonsekvenser. En miljökonsekvensbedömning har gjorts i samband med utarbetande av generalplanen på det sätt som markanvändnings- och bygglagen förutsätter och byggande får inte inledas innan generalplanen har trätt i kraft. 5 Beredningen av propositionen Propositionen har beretts vid miljöministeriet. Miljöministeriet har begärt yttranden av bl.a. övriga ministerier, fyra förvaltningsdomstolar, närings-, trafik- och miljöcentralerna, landskapsförbunden, Finlands Kommunförbund, åtta kommuner samt av organisationer. Sammanlagt lämnades 46 yttranden in, dessutom lämnades ett yttrande in i form av medborgarrespons. Miljöministeriet har gjort en sammanställning och ett sammandrag av yttrandena. I flera yttranden understöddes målet för utbyggnaden av vindkraft och förslaget ansågs vara ett steg i rätt riktning. I vissa yttranden motsatte man sig även förslaget. I flera yttranden framfördes oro över att ett undantagsförfarande som gäller en viss typ av projekt eller verksamhet primärt inte är i linje med grundprinciperna för den planering som sker utgående från markanvändnings- och bygglagen och även förorsakar tolkningsproblem med tanke på tillämpningsområdet och behörigheten. Försvarsministeriet förutsatte att vindkraftverkens inverkan på radaranläggningar utreds i samband med undantagen. Bl.a. arbets- och näringsministeriet och de organisationer som representerar vindkraftsaktörer framförde att det med undantagsbeslut borde vara möjligt att samtidigt uppföra flera vindkraftverk. Utgående från yttrandena preciserades förslaget till proposition genom komplettering av motiveringarna och genom att formulera motiveringarna på ett tydligare sätt.

6 RP 84/2013 rd DETALJMOTIVERING 1 Lagförslag 172. Förutsättningarna för undantag. Byggandet av ett vindkraftverk ska inte anses leda till byggande med betydande konsekvenser när det sker på ett redan bebyggt område som detaljplanerats för industrier eller som hamn. I sådana fall kan undantag beviljas för uppförande av vindkraftverk om de övriga villkoren för undantag uppfylls. Det är alltså i allmänhet fråga om en sådan byggd miljö där inverkningarna på stadsbilden eller landskapet samt med tanke på bullret blir avsevärt mindre än i en obebyggd miljö. En förutsättning för undantag är enligt 172 1 mom. att det inte medför olägenheter med tanke på planläggningen, genomförandet av planen eller annan reglering av områdesanvändningen, försvårar möjligheterna att uppnå målen för naturvården eller försvårar möjligheterna att uppnå målen för skyddet av den byggda miljön. Byggande av ett enskilt vindkraftverk av industriell storleksklass kan komma i fråga med beaktande av behovet av samordning med den markanvändning som förverkligats i enlighet med det huvudsakliga användningsområdet i områdets detaljplan. Enligt 172 2 mom. får undantag inte beviljas, om det har avsevärda skadliga miljökonsekvenser eller andra avsevärda och skadliga konsekvenser. Detaljplanen kan möjliggöra att området bebyggs på flera olika sätt. Först med redan befintlig bebyggelse som grund är det möjligt att bedöma förenligheten och området ska åtminstone till största del vara bebyggt. Om det vid tillståndsförfarandet anses att vindkraftverket som byggs i cylinderform utgör våningsyta i enlighet med bestämmelserna i 115 och det är fråga om avvikelser som inte är ringa från den totala byggrätt som i detaljplanen anvisats för en tomt eller byggplats eller om undantaget möjliggör anvisande av byggrätt som inte är ringa för ett område för vilket byggrätt inte har anvisats i detaljplanen, ska 171 2 mom. 2 punkten eller 3 mom. inte tillämpas när undantag beviljas. I sådana fall kan undantag i stället för närings-, trafik- och miljöcentralen beviljas av kommunen. Kommunen kan inte bevilja undantag i de fall som avses i 171 2 mom. 3 och 4 punkterna, dvs. avvikelse från en planbestämmelse som gäller skydd av en byggnad eller avvikelse från ett byggförbud som avses i 53 3 mom. som beror på att en detaljplan godkänts, utan undantaget kan beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralen. Eftersom undantaget gäller ett detaljplanerat område kan inte det i 171 2 mom. 1 punkten avsedda undantaget för strandområden där en plan enligt 72 1 mom. inte är i kraft bli aktuellt. Vid undantagsförfarande iakttas bestämmelserna om hörande och begäran om utlåtanden i 173. I fråga om ett vindkraftverk av industriell storleksklass kan det bli aktuellt med ett mera omfattande hörande av parterna.vid undantagsbeslut och meddelande om det iakttas bestämmelserna i 174. Undantagsbeslut ska motiveras i enlighet med bestämmelserna i förvaltningslagen (434/2003). Beslutet kan innehålla de bestämmelser och villkor som behövs. Det område för vilket undantag söks kan vara en del av ett större industri- eller hamnområde med flera markägare, innehavare av andra rättigheter eller verksamhetsutövare. Detta kan ha stor betydelse när förutsättningarna för undantaget prövas med tanke på tryggandet av förverkligandet av detaljplanens huvudsakliga användningsområde. Vid prövning av förutsättningarna för undantaget när det gäller en bebyggd miljö kan uppnåendet av målen att för att skydda denna ställa särskilda krav på samordningen av verksamheterna som beror på det aktuella området självt eller dess närmiljö. Enligt 85 2 mom. i markanvändnings- och byggförordningen ska i ansökan ges en bedömning av de centrala verkningarna av det projekt som gäller undantaget samt motiveringarna till ansökan. Från fall till fall, t.ex. på grund av samordning av de krav som området och dess miljö ställer, kan ansökan

RP 84/2013 rd 7 förutsätta detaljerade utredningar över verkningarna. Prövning av förutsättningar för undantag enligt 172 är rättslig prövning. När förutsättningarna konstateras kan undantag beviljas av särskilda skäl, dvs. undantag måste inte alltid beviljas och till denna del är det fråga om ändamålsenlighetsprövning. 201 a. Behandling av bygglov på grundval av plan som inte vunnit laga kraft. Det i 77 a avsedda bygglovet för vindkraftverk på grundval av en generalplan som styr utbyggnaden av vindkraft kan beviljas trots att generalplanen ännu inte vunnit laga kraft. Detta förutsätter att det i bygglovet i enlighet med 201 a 1 mom. anges att byggandet inte får inledas innan generalplanen har trätt i kraft. Detta gör tillståndsförfarandena för vindkraftsutbyggnad klarare och harmoniserar dem med vad i samma paragraf bestäms om behandlingen av bygglov på grundval av detaljplan som inte vunnit laga kraft. Enligt 89 i markanvändnings- och byggförordningen kan bygglov beviljas även på grundval av ett undantagsbeslut som inte vunnit laga kraft. Även då ska det föreskrivas att byggandet inte får inledas innan undantagsbeslutet vunnit laga kraft. Möjligheten att bevilja bygglov innebär att handläggningen av besvär som gäller plan och bygglov kan behandlas samtidigt, varvid behandlingstiden i sin helhet för det aktuella projektet blir kortare. Om generalplanen delvis upphävs till följd av besvär förblir bygglovet i kraft om det gäller den del av planen som träder i kraft. 2 Ikraftträdande 3 Lagstiftningsordning Enligt propositionen ska byggande av ett vindkraftverk inte betraktas som byggande med betydande konsekvenser när det sker på ett område som i detaljplanen anvisats för industrier eller som hamn och området redan är bebyggt. I sådana fall kan undantag beviljas för uppförande av ett vindkraftverk. För att undantag ska kunna beviljas ska de övriga förutsättningarna enligt 172 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen uppfyllas. Vid undantagsförfarandet iakttas bestämmelserna i 173 om hörande av parter. Med hjälp av förutsättningarna för undantag och hörandet av parter i enlighet med lagen försäkrar man sig om att bl.a. markägarnas ställning samt bevarandet av miljövärden beaktas på ett tillräckligt sätt i ett sådant undantag som avses i propositionen. Till undantagsbeslut hänför sig även möjligheten att söka ändring. Enligt propositionen kan bygglov för uppförande av vindkraftverk på grundval av en generalplan som styr utbyggnaden av vindkraft beviljas trots att generalplanen ännu inte vunnit laga kraft. En förutsättning är att det i bygglovet i enlighet med 201 a 1 mom. anges att byggandet av vindkraftverket inte får inledas innan generalplanen har trätt i kraft. Propositionen begränsar inte rätten att söka ändring. Med stöd av vad som anförts ovan anses att de bestämmelser som ingår i propositionen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: Lagen föreslås träda i kraft senast den 1 januari 2014.

8 RP 84/2013 rd Lagförslag Lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) rubriken för 201 a, sådan den lyder i lag 1441/2006, samt fogas till 172, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1129/2008, ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., och till 201 a ett nytt 2 mom. som följer: 172 Förutsättningarna för undantag Som byggande med betydande konsekvenser betraktas inte byggande av vindkraftverk på ett område som i detaljplanen angivits som industri- eller hamnområde och som redan är bebyggt. När undantag beviljas i sådana fall tillämpas inte 171 2 mom. 2 punkten eller 3 mom. 201 a Behandling av bygglov på grundval av plan som inte vunnit laga kraft Vad som bestäms i 1 mom. om beviljande av bygglov på grundval av en detaljplan tillämpas också på beviljande av i 77 a avsedda bygglov för uppförande av vindkraftverk på grundval av en generalplan. Denna lag träder i kraft den 20. Helsingfors den 21 augusti 2013 Statsministerns ställföreträdare, finansminister JUTTA URPILAINEN Bostads- och kommunikationsminister Pia Viitanen

RP 84/2013 rd 9 Bilaga Parallelltext Lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) rubriken för 201 a, sådan den lyder i lag 1441/2006, samt fogas till 172, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1129/2008, ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., och till 201 a ett nytt 2 mom. som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 172 Förutsättningarna för undantag 201 a Behandling av bygglov på grundval av detaljplan som inte vunnit laga kraft 172 Förutsättningarna för undantag Som byggande med betydande konsekvenser betraktas inte byggande av vindkraftverk på ett område som i detaljplanen angivits som industri- eller hamnområde och som redan är bebyggt. När undantag beviljas i sådana fall tillämpas inte 171 2 mom. 2 punkten eller 3 mom. 201 a Behandling av bygglov på grundval av plan som inte vunnit laga kraft Vad som bestäms i 1 mom. om beviljande av bygglov på grundval av en detaljplan tillämpas också på beviljande av i 77 a avsedda bygglov för uppförande av vindkraftverk på grundval av en generalplan. Denna lag träder i kraft den 20.