Rapportens titel Utmaningar vid överlåtelse av byanät
Bakgrund och syfte De regelverk som styr tilldelningen av offentligt projektstöd vid utbyggnaden av lokala bredbandsnät, s.k. Byanät, innehåller skrivningar, när det gäller överlåtelse/försäljning av bredbandsnätet, som skapar osäkerhet och kan tolkas olika av berörda intressenter. Bredbandsforum har därför tagit fram detta diskussionsunderlag för att ge en översikt av utmaningarna vid överlåtelse/försäljning av nät som fått offentligt stöd. Innehållet bör ses som ett inlägg i den pågående diskussionen om byanätens framtid. Notera att byalag i dokumentet används för ägaren till ett byanät. Avgränsning Översikten hanterar projektstöd för bredbandsutbyggnad inom ramen för Landsbygdsprogrammet i Sverige samt det statliga kanalisationsstödet. Vad är utmaningen? Utmaningen ligger i att finna en gemensam och förankrad tolkning av de regelverk som styr tilldelningen och uppföljningen av offentligt projektstöd vid byggandet av byanät. Frågan om prissättningen och de skattemässiga konsekvenserna vid en överlåtelse av byanätet till en operatör är också en utmaning varför vi belyser detta i ett eget avsnitt. Frågeställningar som hanteras är: Vilka skyldigheter följer som nätägare av olika nivåer för ägande av infrastruktur - Om du äger nätet som helhet? - Om du äger kanalisationen? - Om du äger fibern? Måste man kvarstå som ägare till nätet/kanalisationen/fibern under ett visst antal år från den dag nätet togs i bruk? Är det olika regler som gäller beroende av vem som har gett det offentliga stödet? Vems regler gäller om man får stöd från olika offentliga stödgivare? Finns det några begränsningar lågt eller högt för det belopp man ev. säljer byanätet för? Hur räknar man ut marknadsvärdet vid en överlåtelse av byannätet? Bredbandsforum 2/16
Vad vet vi redan om området? De förordningar och regelverk som styr hanteringen av offentligt projektstöd innehåller krav på återbetalning av beviljat projektstöd om stödmottagaren inte uppfyller ställda villkor. Några av dessa villkor är inte helt entydiga och skapar osäkerhet hos byalag när frågan om en eventuell överlåtelse blir aktuell. Främst gäller det tolkningen av femårsregeln och villkoret Stödmottagaren ska betala tillbaka stödet om stödmottagaren eller annan part får en otillbörlig förmån i Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd (SJVFS 2007:43). Från berörda myndigheter saknas det också tydliga rekommendationer och exempel på hur dessa villkor ska tolkas. PTS och Jordbruksverket har dock varit tydliga med att femårsregeln är tillämplig vid stöd via landsbygdsförordningen oavsett stödbelopp (det vill säga även om det understiger 200 000 euro). En ytterligare komplikation vid en överlåtelse/försäljning är hur nätet ska prissättas. Byalagets hantering av marknadsvärde, restvärde och försäljningspris kan utöver felaktigheter som utlöser återbetalningskrav av stödet också ställa till problem när det gäller skatt och moms. Sker överlåtelse/försäljning inom fem år efter beviljat stöd uppstår frågor som otillbörlig förmån och att någon annan än den beslutade stödmottagaren kan bli stödmottagare genom en konstruktion om överlåtelse som innehåller motprestationer. Det finns inte heller något prövat fall avseende överlåtelse/försäljning och prissättning av Byanät vid en överlåtelse som kan ge vägledning för ett byalag. Också i Statsstödsutredningens betänkande om Olagligt statsstöd (SOU 2011:69) aktualiseras frågeställningarna ovan och utredningen föreslår att det införs en ny lag om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler. Den lagen ska innehålla regler om stödgivares och stödmottagares skyldigheter när stöd är på väg att lämnas eller har lämnats i strid med genomförandeförbudet. Av dessa regler ska framgå att den som har tagit emot olagligt stöd ska betala tillbaka stödet jämte ränta och att den som har lämnat olagligt stöd ska återkräva stödet. Vid de intervjuer som vi gjort med operatörer och byalag avseende förekomsten och utformningen av överlåtelse- och optionsavtal har vi mött en del oro och misstänksamhet. Vi har tagit del av mallar och exempel vilka operatörerna anger att de använder för att teckna överlåtelseavtal. Dessa avser både kompletta anläggningar och kanalisationsanläggningar. Vi har under våra undersökningar konstaterat att föreningar som anlägger enbart kanalisation överlåter sina nät i högre grad än föreningar som äger kompletta anläggningar. Nedan följer en sammanfattning av vad som framkommit vid våra intervjuer: Femårsregeln i överlåtelseavtalet hanteras genom att tidpunkten för överlåtelsen är satt till efter fem år. Operatören erhåller ofta nyttjanderätten över anläggningen fram till överlåtelsen och betalar ingen eller en mycket låg avgift för detta. Vid överlåtelseavtal för kanalisation förekommer det också att Byalaget inte Bredbandsforum 3/16
äger rätt till tillträde till kanalisationen under tiden fram till överlåtelsen. Enligt överlåtelseavtalen svarar operatören ofta för drift- och underhåll av anläggningen. Vid överlåtelsen tecknas ett köpeavtal och operatören betalar ingen, eller en symbolisk summa (t.ex. 1 kr) för anläggningen baserat på att operatören svarat för drift och underhåll av anläggningen fram till överlåtelsen. När det gäller prissättningen av byanäten i överlåtelseavtalen saknas uppgifter om hur man har fastställt marknadsvärdet på anläggningen och om man har satt något faktiskt värde på det drift och underhåll operatören har svarat för fram till överlåtelsedagen. Avtalen om överlåtelse innehåller ofta krav på att operatören ska iaktta (alternativt att operatören övertar ansvaret för att följa) föreskrifter och anvisningar som utfärdats av myndighet. Det finns inga förtydligande om att stödmottagaren kvarstår som ansvarig gentemot stödmyndigheten för de villkor som är tillämpliga efter överlåtelsen. En av de operatörer som intervjuades angav att de vid beräkning av priset för ett byanät utgick från ett pris på 1 500 kr per anslutning i byanätet. En variant som avviker från exemplen ovan sammanfattas nedan: Ett byalag har bestämt sig för att bygga ett byanät, ansöker och beviljas projektstöd från landsbygdsprogrammet. En operatör offererar en totalentreprenad inklusive anslutning till operatörens nät samt att kostnadsfritt svara för drift och felavhjälpning. Operatören ansvarar också för att anslutna fastigheter får tillgång till ett tjänsteutbud. Avtal tecknas mellan operatören och byalaget. Operatören övertar byalagets åtagande i ansökning och beviljande av bidrag för utbyggnad av anläggningen. I avtalet stipuleras att operatören ska överta ägandet av anläggningen efter 5 år utan ersättning till byalaget. Operatören står för kostnaderna för övervakning, underhåll och förvaltning av anläggningen i 20 år vilket anges svara mot värdet på fibernätet. Efter att byanätet är byggt och driftsatt ersätter (inklusive moms) byalaget operatören för den kompletta anläggningen. Hanteringen enligt exemplen ovan kan liknas vid att teckna ett optionsavtal som löser ut ett övertagande efter fem år. Vi har inte kunna få fram några exempel på optionsavtal så här långt. Bredbandsforum 4/16
Vi har också tagit del av ett fall där de ekonomiska föreningar som har byggt byanät har bildat en paraplyorganisation (ekonomisk förening) och har för avsikt att överlåta respektive byanät till paraplyorganisationen utan att paraplyorganisationen betalar någon ersättning för näten. Vilka aktörer är involverade /har primärt intresse? Jordbruksverket Länsstyrelser PTS Kommuner Bredbandsforum Marknadsaktörerna SKL LRF HSSL Coompanion Regelverken för offentligt investeringsstöd Sammanställning av regelverken för offentligt investeringsstöd Ytterst är det Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget, artikel 107-109) som reglerar villkoren om statligt stöd. Med statligt stöd avses inte endast stöd som ges av staten på central nivå, utan även stöd som ges av kommuner, landsting och offentligt ägda bolag. Nedan visas en sammanställning av de viktigaste förordningar och föreskrifter som hanterar statsstöd och medfinansiering för bredbandsutbyggnad på landsbygd. Bredbandsforum 5/16
Översikt av förordningar och föreskrifter Förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder hanterar projektstöd både mindre och högre än 200 000 euro när det gäller bredband. Statens Jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd (SJVFS 2007:43) kompletterar bland annat Förordning (2007:481). Förordningens paragraf 9 b avser också bredband oavsett om stödet är mindre eller högre än 200 000 euro. Förordning (2008:81) om stöd till anläggning av kanalisation, hanterar stöd av mindre betydelse (under 200 000 euro) vid anläggning av kanalisation. Statsstödsreglerna är inte tillämpliga. Förordning (2012:39) om offentlig medfinansiering av projekt för utbyggnad av itinfrastruktur hanterar villkoren vid offentlig medfinansiering av bredband som beviljats i enlighet med Förordning (2007:481) och Förordning (2008:81). Villkor för medfinansiering från PTS, Dnr: 12-1026, hanterar PTS villkor för medfinansiering av offentlig medfinansiering av projekt för utbyggnad av itinfrastruktur. Bredbandsforum 6/16
Är det olika regler som gäller beroende av vem som har gett stödet? Villkoren avseende det offentliga stödet för bredband och kanalisation regleras i Sverige av olika förordningar och föreskrifter beroende på om det avser projektstöd eller medfinansiering. Rent generellt är förordningar överordnade föreskrifter men oavsett vem som har gett stödet är det samma regelverk som gäller för bredband. Vems regler gäller om man får stöd från olika stödgivare? Ett beviljat offentligt stöd är kopplat till ett regelverk och det är detta regelverk som gäller för det stöd man beviljats. De förordningar och föreskrifter som styr offentligt stöd för bredbandsutbyggnaden på landsbygd ska avseende villkor och krav vara avstämda gentemot varandra. Skyldighet som nätägare på olika nivåer för ägande av infrastruktur? Om du äger nätet som helhet? Att äga nätet som helhet innebär ägande av både kanalisation och fiberanläggning. Om nätägaren beviljats stöd från landsbygdsprogrammet har nätägaren en skyldighet att uppfylla villkoren för stöd och medfinansiering enligt nedan: Förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder Bredbandet ska kunna användas samtidigt av flera operatörer. Tredjepartsoperatörer ska beviljas grossisttillträde till bredbandet på ett icke-diskriminerande sätt (under 7 år) Priset för sådant grossisttillträde ska, om tillhandahållandet sker inom sju år från det att projektet färdigställdes, grundas på de grossistpriser som allmänt gäller för jämförbara tjänster. Under fem år från bredbandet togs i bruk tillhandahålla en separat redovisning för den verksamhet som avsågs med anbudet och medverka vid den kontroll som avses i 9 g. (>200 000 euro). Återbetala en del av lämnad ersättning om vinsten för den verksamhet som avsågs med anbudet vid den kontroll som avses i 9 g visar sig vara högre än den genomsnittliga vinsten för bredbandssektorn under samma tidsperiod (>200 000 euro). Förordning (2012:39) om offentlig medfinansiering av projekt för utbyggnad av itinfrastruktur. Andra aktörer kommer att få tillgång till it-infrastrukturen på ett öppet och icke-diskriminerande sätt Bredbandsforum 7/16
Villkor för medfinansiering från PTS/Dnr:12-1026. bevilja tillträde till nätet för andra aktörer som har för avsikt att erbjuda tjänster till slutkunder (grossisttillträde). Grossisttillträdet kan vara - oförädlat, exempelvis i form av svart fiber, dvs. en fysisk fiberledning utan elektronisk utrustning, eller - förädlat i form av bitström, dvs. dubbelriktad överföring av data mellan slutkundens fasta nätanslutningspunkt och den tillträdande operatörens tjänstenät eller transportnät bevilja tillträde till nätet på icke-diskriminerande villkor, dvs. under likvärdiga omständigheter tillämpa likvärdiga villkor för tillträdet. Den tillträdande operatören ska ges samma förutsättningar, beträffande tjänsteinnehåll och information, som den som driver nätet att konkurrera om slutkunderna ((under en period av sju år från den dag bredbandsnätet togs i bruk.). på begäran tillhandahålla ett externt referenserbjudande, dvs. ett typavtal där det framgår vilka produkter som erbjuds och vilka villkor som gäller för tillträdet. Det externa referenserbjudandet ska dels underlätta ingående av avtal, dels möjliggöra insyn. Den som driver ett bredbandsnät och själv erbjuder tjänster till slutkunder ska på begäran tillhandahålla ett internt referenserbjudande. Av detta ska det framgå vilka produkter som erbjuds internt och till vilka villkor. Det interna referenserbjudandet ska ge tillträdande operatörer insyn så att de får samma kommersiella förutsättningar som den som driver nätet. Om du enbart äger kanalisationen? I det här fallet omfattar ägandet enbart kanalisationen medan någon annan part äger fiberanläggningen. Om kanalisationsägaren beviljats stöd via Kanalisationsförordningen har kanalisationsägaren en skyldighet att uppfylla villkoren för stöd och medfinansiering enligt nedan: Förordning (2008:81) om stöd till anläggning av kanalisation 2008:81 Kanalisation ska utformas på ett sådant sätt att den kan användas samtidigt av två eller flera innehavare av IT-infrastruktur. Den som innehar kanalisationen ska upprätthålla och förvalta dokumentation över den. Innehavaren ska hålla berörda länsstyrelser informerade om var dokumentationen finns tillgänglig samt om vilka innehavare av IT-infrastruktur som har utnyttjat kanalisationen. Dokumentationen hos innehavaren ska hållas allmänt tillgänglig under minst fem år från den dag då projektet färdigställdes Innehavare av IT-infrastrukturföretag ska ha tillträde till kanalisationen på ett ickediskriminerade sätt. Detta krav på icke-diskriminerande behandling gäller under en period av fem år, som ska räknas från den dag då projektet färdigställdes. Kravet ska gälla hela perioden även om ägarförhållandena ändras, om inte annat följer av andra bestämmelser. Vid tillhandahållande av kanalisation där statligt stöd har lämnats, ska priset, om tillhandahållandet sker inom fem år från länsstyrelsens slutliga beslut, sättas med hänsyn till det statliga stödets storlek. Priset ska sättas utifrån självkostnad med skäligt vinstpåslag minskat med beviljat statligt stöd. Förordning (2012:39) om offentlig medfinansiering av projekt för utbyggnad av itinfrastruktur. Andra aktörer kommer att få tillgång till it-infrastrukturen på ett öppet och icke-diskriminerande sätt. Bredbandsforum 8/16
Villkor för medfinansiering från PTS/Dnr:12-1026. kanalisationen kan användas samtidigt av två eller flera innehavare av it-infrastruktur tillmötesgå varje rimlig begäran om tillträde till kanalisationen bevilja tillträde till kanalisationen på icke-diskriminerande villkor, dvs. under likvärdiga omständigheter tillämpa likvärdiga villkor för tillträdet (under en period av fem år från den dag bredbandsnätet togs i bruk.). på begäran från myndighet eller part som begär tillträde tillhandahålla dokumentation som visar att tillträde till kanalisationen tillhandahålls på icke-diskriminerande villkor. Dokumentationen ska möjliggöra insyn i villkoren för tillträde, och därför bland annat innehålla prissättningen av tillträdet. Om du enbart äger fibern? I detta fall omfattar ägandet enbart fiberanläggningen och någon annan part tillhandahåller kanalisation. Om nätägaren beviljats stöd från landsbygdsprogrammet har nätägaren en skyldighet att uppfylla villkoren för stöd och medfinansiering enligt avsnitt Om du äger nätet som helhet? Skyldighet att kvarstå som ägare till nätet/kanalisationen/fibern Det finns inte någon uttrycklig skyldighet för en stödmottagare att kvarstå som ägare till nätet/kanalisationen/fibern under en viss tid. I de Förordningar och föreskrifter som hanterar stöd till bredbandsutbyggnad finns det ett flertal villkor som den som beviljats stöd ska uppfylla. Om dessa villkor inte uppfylls kan stödmyndigheten kräva återbetalning av hela eller delar av stödet. Överlåtelse/försäljning av nätet/kanalisationen/fibern Innan beslut om stödet erhållits Om en överlåtelse skulle ske innan dess att stöd erhållits blir frågan de facto om att byta projektägare. Vid sådan ansökan prövar länsstyrelsen och PTS om bytet är genomförbart enligt länsstyrelsens respektive PTS villkor och övrigt regelverk. Inom 5 år efter beslut om stöd Om nätägaren beviljats stöd från landsbygdsprogrammet kan denne i praktiken inte överlåta nätet inom fem år efter att stödet beviljats. Eftersom ägaren/stödmottagaren kvarstår som ansvarig gentemot stödgivande myndighet oavsett hur avtalet med en övertagare formuleras och att det finns tolkningsutrymme i femårsreglerna, främst när Bredbandsforum 9/16
det gäller villkoret Stödmottagaren ska betala tillbaka stödet om stödmottagaren eller annan part får en otillbörlig förmån, innebär det i praktiken att stödmottagaren inte kan överlåta nätet inom fem år efter stödet beviljats. Detta gäller oavsett stödbeloppet har varit över eller under 200 000 euro [Jmf med kanalisationsstödet, som utgör stöd av mindre betydelse (under 200 000 euro) enligt kommissionens förordning EG nr 1998/2006 och därför är undantagna statsstödsreglerna]. Det finns även kvarstående villkor efter fem år t.ex. vad gäller grossisttillträde (7 år). Det har förekommit uppfattningar om att det skulle vara möjligt att skriva över det ansvar som en stödmottagare åtagit sig på den part som övertar nätet. Här är det viktigt att det görs ett klarläggande då ett krav på återbetalning kommer att riktas mot stödmottagen även om denne har överlåtit nätet till annan part och denne har åtagit sig att upprätthålla villkoren i de offentliga regelverken. Det är viktigt att framhålla att femårsregelns villkor Stödmottagaren ska betala tillbaka stödet om stödmottagaren eller annan part får en otillbörlig förmån inte bara är en fråga om en direkt ekonomisk förmån utan också omfattar den affärsmässiga utvecklingspotential och/eller de konkurrensfördelar som ligger i att övertagaren har fått tillgång till byanätet. Om nätägaren beviljats stöd från kanalisationsstödet som utgör stöd av mindre betydelse enligt Kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 (107 och 88 (108) i fördraget på stöd av mindre betydelse, gäller inte statsstödreglerna och ägaren kan i det här fallet överlåta byanätet. Även i det fallet gäller att ägaren/stödmottagaren kvarstår som ansvarig gentemot stödgivande myndighet avseende villkoren i de förordningar och föreskrifter som legat till grund för stödet. Detta oavsett hur avtalet med en övertagare formulerats. Enligt KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1998/2006 får det totala stöd av mindre betydelse som beviljas ett företag inte överstiga 200 000 euro under en period om tre beskattningsår. För en mottagare av överlåtelser innebär det övertagande av projekt med ett sammantaget offentligt stöd på upp till 200 000 euro under en treårsperiod. Om den totala offentliga finansieringen är över 200 000 euro krävs det ett öppet anbudsförfarande för att utse den som ska tillhandahålla bredbandet och de andra tjänster som krävs för genomförande av projektet varför det inte finns någon gräns för hur mycket en och samma övertagare kan ta över. I samtliga fall är det viktigt att stödmottagaren kommunicerar överlåtelsen till stödmyndigheten oavsett om den sker innan eller efter att ärendet är slututbetalt. Om projektet har medfinansierats från PTS ska även PTS informeras om överlåtelsen. Efter fem år om beslut om stöd Vid en överlåtelse som sker fem år efter beslut om stöd behöver parterna inte ta hänsyn till femårsregeln. Övriga villkor och regelverk för projektstödet gäller fortsatt mellan Bredbandsforum 10/16
den stödgivande myndigheten och projektägaren/stödmottagaren. Vid en överlåtelse av nätet förändras inte detta förhållande. Beräkning av priset vid överlåtelse/försäljning av bredbandsnät/kanalisation/fiber Försäljning fem år efter beviljat stöd Allmänt Frågan om vilket pris som ska ansättas för ett byanät vid en överlåtelse/försäljning har vad vi erfarit inte varit föremål för någon djupare analys från någon av överlåtelseparterna eller av någon berörd myndighet. I det här avsnittet belyser vi olika konsekvenser av prissättningen av ett byanät ur följande perspektiv: Byalaget säljer nätet med en vinst Byalaget säljer nätet och får tillbaka investerat kapital Byalaget säljer nätet till ett pris under restvärdet Förutsättningar Bynet ekonomiska förening har 50 fastighetsägare som medlemmar. Föreningen har investerat 1, 5 miljon kronor (exkl. moms) i sitt byanät. Föreningen har finansierat 500 000 kr genom investeringsstöd (Länsstyrelse och PTS). 1 miljon har föreningen finansierat genom att föreningens 50 medlemmar har gjort en insats på 20 000 kronor vardera. Föreningen har en avskrivningsplan på 20 år, årlig avskrivning (värdeminskning) = 50 000 kr. Föreningen är momspliktig och fakturerar löpande sina medlemmar för tillhandahållandet av infrastruktur (fibernät och kanalisation alternativt enbart kanalisation) så att verksamheten årligen gör ett nollresultat. Byalaget säljer nätet med en vinst Om byalaget säljer tillgången till ett högre pris än restvärdet kommer byalaget få ett beskattningsbart överskott (dvs inkomstskatt på vinsten, ca 22%). Bredbandsforum 11/16
Byalaget säljer nätet och får tillbaka investerat kapital I det här exemplet säljer föreningen Byanätet till restvärde fem år efter beslut om stöd. Bokföringsmässigt sänks först anskaffningsvärdet (1,5 miljoner) med *investeringsstödet (0,5 miljoner), vilket innebär att anläggningen får ett bokfört värde på 1 miljon som sedan ska skrivas av enligt beräknad ekonomisk livslängd. Efter 5 år har då anläggningen ett restvärde (värde på tillgången efter nyttjandeperioden) på 750 000 kr. Om föreningen under dessa 5 år inte gjort några investeringar eller förluster och inte heller betalat tillbaka någon insats, bör föreningen ha 250 000 kr i likvida medel. Om föreningen vid detta tillfälle säljer anläggningen för 750 000 kr (bokfört restvärde) kommer föreningen sammanlagt få 1 miljon i likvida medel och kan på så vis återbetala medlemmarna sina insatser. Föreningen, och dess medlemmar, har då varken gjort vinst eller förlust på affären. Det bör alltså ligga i medlemmarnas ekonomiska intresse att försäljning av anläggningen sker till lägst det värde som finns kvar efter gjorda avskrivningar, så att insatskapital kan återbetalas. Byalaget säljer nätet till ett pris under restvärdet Allmänt Om föreningen säljer anläggningen till ett lägre värde än bokfört restvärde kommer föreningen att göra en ekonomisk förlust vilket medför en sänkning av det egna kapitalet och att föreningen där med förbrukar en del av medlemmarnas insatskapital. Marknadsvärde Med marknadsvärde avses det pris som näringsidkaren skulle ha fått om tillgången bjudits ut på marknaden på villkor som med hänsyn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga. Ett marknadsvärde på en fibernätsanläggning uppstår troligen först när det finns mer än en intressent för att köpa anläggningen. Skattemässigt värde Skattemässigt värde är de kvarvarande värden på anläggningen som ännu inte är skattemässigt avdragna och som kan dras av mot framtida intäkter. (notera att det kan finnas skillnader mellan det bokföringsmässiga restvärdet och det skattemässiga restvärdet) Underprisöverlåtelse Uttagsbeskattning ska ske vid överlåtelse av anläggning under marknadsvärdet, om priset inte är affärsmässigt. 23 kap i inkomstskattelagen reglerar ett antal situationer i vilka överlåtelse av tillgång i en näringsverksamhet utan ersättning eller mot ersättning Bredbandsforum 12/16
som understiger marknadsvärdet kan göras utan uttagsbeskattning. Reglerna i 23 kap anger bland annat att överlåtare och förvärvare ska vara företag som bedriver näringsverksamhet. Om marknadsvärdet är lägre än det skattemässiga värdet på tillgången tillämpas inte regler om underprisöverlåtelse. Antagande Det synes inte bli några skatteeffekter för en förening om den säljer hela sin anläggning för billigt under förutsättningar att förvärvaren är en annan ekonomisk förening eller ett bolag som driver verksamheten vidare som en näringsverksamhet. Däremot kan det vara möjligt att uttagsbeskattning ska tillämpas om en förening säljer sin anläggning till en kommunal förvaltning, om försäljningspriset är lägre än marknadsvärdet. Försäljningspriset Ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv är det anläggning och kapitalkostnader (avskrivningar och räntor mm.) som är de betydliga kostnaderna med att äga och driva ett fibernät. Det borde vara intressant att kunna förvärva en anläggning till ett pris som understiger de faktiska kostnaderna att upprätta anläggningen. Antalet anslutna fastigheter i förhållande till priset för anläggningen avgör lönsamheten i investeringen. Om en förening har erhållit både investeringsstöd och skrivit av en del av värdet på anläggningen borde ett pris kunna sättas som innebär att föreningens medlemmar får tillbaka sitt insatta kapital och förvärvaren har en möjlighet att driva anläggningen vidare med lönsamhet. Moms vid överlåtelse av byanät Om byanätet i sin helhet överlåts till en köpare som kommer att bedriva den momspliktiga verksamheten vidare tyder det på att det är en verksamhetsöverlåtelse som är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap 25 mervärdesskattelagen. Civilrättsligt perspektiv Vad är tillåtet enligt lag att föra ut från en ekonomisk förening? Enligt lagen om ekonomiska föreningar får värden inte föras ut från föreningen förutom vid överskottsutdelningar, återbetalning av insatser eller vid försäljning på affärsmässiga grunder. Gåvor och bidrag får även endast ges om de är av försumlig storlek i förhållande till verksamhetens art. Att utan affärsmässig grund överlåta den anläggning som är grunden i föreningens verksamhet kan därför, vid en rättslig prövning, bedömas som förbjudet. Konsekvensen skull kunna bli att en fordringsägare som inte fått betalt kan kräva de som deltog i beslutet om försäljning. Om samtliga medlemmar är införstådda och samtycker är det dock inget som hindrar att man ändå fattar och verkställer ett sådant beslut. Bredbandsforum 13/16
Civilrättsligt är rekommendationen att överlåta anläggningen på affärsmässig grund, om så inte görs ska samtliga medlemmar samtycka och vara införstådda med beslutet och dess konsekvenser. Försäljning inom fem år från beslut om stöd? Om nätägaren beviljats stöd från landsbygdsprogrammet kan stödmottagaren i praktiken inte överlåta nätet inom fem år efter att stödet beviljats. Detta gäller oavsett stödbeloppet har varit över eller under 200 000 euro. Om nätägaren beviljats stöd från Förordning (2008:81) om stöd till anläggning av kanalisation gäller: Vid tillhandahållande av kanalisation där statligt stöd har lämnats, ska priset, om tillhandahållandet sker inom fem år från länsstyrelsens slutliga beslut, sättas med hänsyn till det statliga stödets storlek. Priset ska sättas utifrån självkostnad med skäligt vinstpåslag minskat med beviljat statligt stöd Vad bör göras? Nedan redovisas förslag till åtgärder för att tydliggöra kraven/villkoren i de regelverk som styr tilldelningen av offentligt projektstöd vid utbyggnaden av lokala bredbandsnät. Hantering av förordningar och föreskrifter Ta fram en gemensam och uttömmande beskrivning av över de förordingar och föreskrifter som hanterar landsbygdsstöd. Se till att berörda myndigheter har denna (samma) information på sina hemsidor. Fokusera på de paragrafer som hanterar bredband. Hantering av stödmedel Ta fram riktlinjer som ensar Länsstyrelsernas hantering av kriterier, prioriteringar och finansieringsnivåer för offentligt projektstöd. Ta fram ett brett utbildningspaket baserat på ovan. Komplettera med information om grunderna i hur man bygger, driver och förvaltar robusta byanät för att stärka länsstyrelsernas roll som dialogpartner till byalagen och för den uppföljande verksamheten i samband med utbetalning av projektstöd. Statsstödsregler Ta fram exempel på hur femårsreglerna kan tolkas ur ett bredbandsperspektiv/byanät. Bredbandsforum 14/16
Klargör om det är förenligt med förordningar och föreskrifter att teckna överlåtelseavtal mellan en operatör och ett byalag, där operatören garanteras ett övertagande efter fem år och utan att detta varit konkurrensutsatt. Kan operatören betraktas som en indirekt stödmottagare som också erhållit en otillbörlig förmån? Klargör om det är förenligt med förordningar och föreskrifter att teckna ett icke konkurrensutsatt överlåtelseavtal mellan en operatör och ett byalag, där operatören garanteras ett övertagande efter fem år och där överlåtelseavtalet varit en förutsättning för att operatören skulle åta sig att ansluta byanätet. Utvärdera möjligheterna för hur ett byalag som avser att överlåta sitt nät, redan i samband med projektansökan skulle kunna öppna för konkurrens och därmed hantera villkoret otillbörlig förmån i femårsreglerna. Utvärdera möjligheterna för hur ett byalag som inom femårsperioden efter beslut om stöd via landsbygdsprogrammet skulle kunna öppna för konkurrens och därmed hantera villkoret otillbörlig förmån i femårsreglerna. Klargör om det är förenligt med villkoren i Kanalisationsförordningen, och/eller medfinansiering från PTS, avseende tillträde och tillgång till kanalisationen när operatören i överlåtelseavtalet för kanalisation fått ett exklusivitetsavtal på nyttjande av kanalisationen och avtalet inte innehåller några hänvisningar till förordningen och föreskriften. Utred om det finns några begränsningar i statsstödsreglerna när det gäller situationen där byalaget efter fem år säljer tillgången till ett högre pris än restvärdet och därigenom får ett beskattningsbart överskott. Prissättning och beskattning vid överlåtelser av byanät Utred tillsammans med berörda operatörer om det går att ta fram en modell avseende prissättning av byanät vid en överlåtelse/försäljning. Studera möjligheten för hur ekonomiska föreningar kan gå upp (absorberas) in en annan förening t.ex. en paraplyförening utan negativa skattemässiga eller andra juridiska konsekvenser. En ekonomisk förening kan avvecklas genom fusion, dvs den kan t.ex. gå upp i en annan ekonomisk förening. Medlemmarna i den överlåtande föreningen blir då medlemmar i den övertagande föreningen och tillgångar och skulder övertas av den övertagande föreningen. Utred förutsättningarna för att den som övertar en anläggningen ska kunna räkna av en motprestation t.ex drift och underhåll under femårsperioden, på försäljningspriset. Förtydliga, Förordning (2008:81) om stöd till anläggning av kanalisation, avseende skrivningen Vid tillhandahållande av kanalisation där statligt stöd har lämnats, ska priset, om tillhandahållandet sker inom fem år från Bredbandsforum 15/16
länsstyrelsens slutliga beslut, sättas med hänsyn till det statliga stödets * storlek. Priset ska sättas utifrån **självkostnad med ***skäligt vinstpåslag minskat med beviljat statligt stöd * Hur ska begreppet sättas med hänsyn till det statliga stödets storlek tolkas? ** Investeringskostnaden avskrivning= självkostnad? *** Hur ska begreppet skäligt vinspåslag tolkas? Definiera och förtydliga begreppet affärsmässig grund i kapitlet civilrättslig grund Bredbandsforum 16/16