SVENSKA LÄRARES MEDIEVANOR 2012 SLUTGILTIG VERSION
1
Sveriges Utbildningsradio AB har till uppgift att bedriva programverksamhet inom utbildningsområdet i allmänhetens tjänst. 1 UR producerar och sänder program i public service-bolagens tv- och radiokanaler. UR:s rörliga bildmaterial (tv-program) och ljudmaterial (radioprogram) ska främja lärande och bildning genom att förstärka, bredda och komplettera de insatser som görs av andra inom utbildningsområdena barnoch ungdomsutbildningen samt högskole- och annan vuxenutbildning. Det handlar om att bidra till lärande i utbildningsområdena från förskola till högskola och universitet samt att främja det livslånga lärandet med ett programutbud som stödjer demokrati, tolerans, livskvalitet och alla individers rätt till egen utveckling för ett aktivt deltagande i samhället. UR har vartannat år sedan mitten av 1980-talet undersökt svenska lärares medievanor. Det har inneburit att UR över tid har byggt upp goda och tillförlitliga kunskaper om svenska lärares, och därigenom elevers, användning av olika medier i allmänhet och UR:s produktioner i synnerhet. Denna kunskap gör det möjligt för UR att följa utvecklingen i lärares medieanvändning och utforma verksamheten utifrån behov inom utbildningsområdena. Hösten 2012 genomfördes den senaste undersökningen. De centrala generella resultaten är att majoriteten av lärarna nu har tillgång till egen dator och att lärares användning av rörligt bildmaterial och ljudmaterial ökar, framförallt för egen fördjupning och fortbildning. Lärare ansåg att medier bidrar till elevers lärande genom att de stödjer faktainsamling, breddar förståelse och sammanhang och att de stödjer olika lärstilar. Majoriteten av lärarna uppgav att rörligt bildmaterial och ljudmaterial innebär ett mycket stort, eller stort stöd för elever i behov av särskilt stöd. Studien visar att en allt högre andel av lärarna använde UR:s program och material. Drygt sju av tio lärare använder UR:s tv-program i undervisningen, vilket är en ökning med drygt tio procentenheter från år 2010. Åtta av tio lärare inom grundskolan använde UR:s tv-program i undervisningen år 2012. En liknande ökning av andelen lärare som använder UR:s radioprogram i undervisningen har skett, tio procentenheter, från år 2010. En tredjedel av lärarna uppger att de använder UR:s tv-program för egen fortbildning och fördjupning, vilket är nästan en fördubbling från år 2010. Lärares användning av UR:s radioprogram för egen fördjupning och fortbildning har också nästan fördubblats, till drygt var tionde lärare. En allt högre andel av lärarna streamar UR:s program. 1 UR:s Tillstånd att sända ljudradio och television. 2
Allt fler skolor och kommuner är på väg att anta utmaningen med digitalisering och de möjligheter som datorer och annan IT-utrustning ger. Ett flertal undersökningar kring utvecklingen har gjorts under de senaste åren. Skolverket gör vart tredje år en uppföljning av tillgången till IT-utrustning i skolorna samt lärares IT-användning och ITkompetens. Den senaste rapporten avsåg år 2009 och den visade att förskolor, skolor och vuxenutbildningar generellt har tillgång till IT-utrustning men att omfattningen varierade mellan de olika verksamheterna. I princip hade dock alla lärare och all förskolepersonal tillgång till dator på arbetsplatsen, men vanligtvis delad med kollegorna. Enligt studien var det inte ens en av tre grundskollärare som hade tillgång till egen dator i arbetet. Elevernas tillgång till datorer i skolan varierade också mellan de olika verksamhetsformerna och tillgången var större på gymnasieskolan än i grundskolan och även på skolor med fristående huvudman jämfört med kommunala skolor. 2 Föreningen Diu, datorn i utbildningen, har en funktion på sin hemsida där skolor och kommuner kan registrera att de gör en-till-en satsningar. I december 2012 visar den att 200 kommuner har startat eller planerat satsningar på egen dator eller surfplatta för varje elev i någon av sina skolor. 3 UR sänder varje år cirka 3800 timmar program i tv och cirka 320 timmar program i radio. Efter det att programmen sänts ska de kunna användas över tid inom det svenska utbildningsväsendet. Det sker dels genom att programmen är tillgängliga via URplay under 6 månader. Dels är programmen är också tillgängliga över längre tid genom så kallade slutna nätverk till vilka skolor, kommuner och högskolor kan ansluta sig. 4 Under 2012 kom UR och Copyswede 5 fram till ett avtal som medför att cirka 9000 av UR:s program är fritt tillgängliga för streaming via UR:s webbsida. Undersökningen som presenteras i denna rapport avser läsåret 2011/2012 och resultaten avser alltså situationen innan programmen blev fritt tillgängliga via URplay. Det finns två syften med undersökningen. Det första syftet handlar om att få underlag för att diskutera framtida inriktning på UR:s arbete. Undersökningarna har legat till grund för ett flertal satsningar avseende såväl innehåll och teman i programmen som 2 Skolverket (2010), Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning, Dnr 75_2007:3775. 3 http://www2.diu.se/framlar/egen-dator/ 44 Denna riktade distribution baseras på en upphovsrättslig ordning vilken - till skillnad från upphovsrättslagens s.k. avtalslicensbestämmelse avseende exemplarframställning inom utbildningsverksamhet - är en modernisering av det s.k. friköpssystemet. Utbildningsverksamheters användningsrätt till Sveriges Televisions, Sveriges Radios och TV4:s program regleras nämligen genom så kallade skolbandningsavtal som utbildningsanordnare kan teckna med Copyswede. Till skillnad från skolbandningsavtalet har UR genom ett unikt samarbete med Copyswede redan avlöst rättigheterna för utbildningsverksamheternas användning av UR:s program på egna fysiska lagringsexemplar och i slutna datornätverk. UR:s programutbud ställs följaktligen, klarerat av UR, till utbildningsanordnarnas förfogande som en fri nyttighet. Friköpsystemet har sedan 80-talet ansetts utgöra en garanti för att utbildningsprogrammen utan tidsbegränsning är tillgängliga för användning inom skolor. 5 Copyswede licensierar vidareanvändning av tv-och radioprogram i en rad medier. Bakom Copyswede står fjorton kulturskaparorganisationer, som företräder svenska upphovsmän och utövande konstnärer. 3
avseende tillgänglighet och distribution som UR gjort genom åren. Det andra syftet är att få ett underlag för att svara mot de återrapporteringskrav som UR har och som redovisas i den årliga public service-redovisningen. Undersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av UR. SCB har hand om utskick, insamling och registrering av inkomna svar. Urvalet av respondenter har skett ur SCB:s register över pedagogisk personal. Undersökningen har reviderats genom åren utifrån de omvärldsförändringar som skett. Det är förändringar exempelvis inom medieområdet, där inte minst den tekniska utvecklingen inneburit helt nya möjligheter för användandet av rörlig bild och ljudmaterial i skolan. Andra förändringar som påverkat undersökningens utformning och innehåll är att allt fler andra aktörer och organisationer undersöker och följer medieanvändning och IT-användning i samhället i stort, exempelvis Statens medieråd och Nordicom och.se. 6 Inom utbildningsväsendet följer och studerar myndigheter och andra aktörer utvecklingen kring och användningen av digital teknik och hur olika medier påverkar lärande och undervisning. Det sker både på nationell nivå 7 och i internationella jämförande studier. 8 UR genomförde i september 2012 den senaste undersökningen om svenska lärares medievanor. Undersökningen har förutom frågor från tidigare undersökningar utökats med nya frågor kring användningen av rörligt bildmaterial, ljudmaterial och UR:s webbplats. I undersökningen 2012 ingick lärare i utbildningsområdena grundskola, gymnasieskola samt vuxenutbildning. Populationen (det totala antalet lärare som arbetar inom dessa utbildningsområden) är ca 66 500 personer. Urvalet var 6000 personer. Enkäten besvarades av 3034 personer, vilket innebar en svarsfrekvens på ca 51 %. 9 Resultaten från undersökningen redovisas i denna rapport i två delar: dels generellt om lärares användning av rörligt bild- och ljudmaterial, dels specifikt om lärares användning av UR:s produktioner inom rörlig bild (tv-program), ljudmaterial (radioprogram) och UR:s webbplats. 6 Se exempelvis Statens medieråd (2010) Ungar och medier 2010, Nordicom (2012) Mediebarometer 2011,.se, stiftelsen för internetinfrastruktur (2012) Svenskarna och internet 2012. 7 Se exempelvis Skolverket (2010), Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och ITkompetens i förskola, skola och vuxenutbildning, Dnr 75_2007:3775. Skolinspektionen (2012), Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning, Dnr 40-2011:2928. 8 Se exempelvis Valiente, O. (2010), 1-1 in Education: Current practice, International Comparative Research Evidence and Policy Implications, OECD Education Working papers, No 44, OECD publishing. http://dx.doi.org/10.1787/5kmjzwfl9vr2-en 9 Enkäten skickades till 6 000 lärare fördelat på 1 500 i grundskolan årskurs 0 6, 1 500 i grundskolan årskurs 7 9, 1 500 i gymnasieskolan samt 1 500 inom vuxenutbildningen. För mer information om undersökningen se bilaga 1. 4
I detta avsnitt presenteras studiens resultat avseende frågor generellt kring lärares tillgång till datorer och användning av medier i sitt arbete. Majoriteten av lärarna förfogar över egen dator från arbetsgivaren. Det uppger totalt 86 procent av de svarande. Inom de olika utbildningsområdena är det lärare som arbetar i gymnasiet som i högst utsträckning har tillgång till egen dator från arbetsgivaren (96 procent) och inom vuxenutbildningen (94 procent), vilket visas i diagrammet nedan. I grundskolan är det sju av tio lärare i årskurs 0-6 som har tillgång till egen dator och nästan nio av tio lärare i årskurs 7-9. Det är många kommuner och skolor som under de senaste åren gjort så kallade en-till-en satsningar, en dator eller liknande till varje elev och lärare. Ofta börjar huvudmännen med satsningen i gymnasieskolan, vilket kan vara en orsak till skillnaden i resultat. I skollagen som infördes 1 juli 2011 stadgas att skolbibliotek ska finnas för elever i grund- och gymnasieskolan. I skollagen finns ingen definition av begreppet skolbibliotek, men i förarbetena till lagen framgår att med skolbibliotek avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande, därför skolbiblioteken kan komma att ha en viktig roll i arbetet med medier, digitalisering och lärande. UR:s undersökning visar att totalt 87 procent av lärarna uppger att eleverna har tillgång till skolbibliotek. Det finns inga skillnader i tillgång till bibliotek för elever i grundskolan och på gymnasiet. Inom vuxenutbildningen är det dock en lägre andel, drygt hälften av lärarna, som uppger att de studerande har tillgång till skolbibliotek. Det finns däremot 5
skillnader i tillgång till skolbibliotek beroende på skolans huvudman. I kommunala skolor har nio av tio lärare uppgett att eleverna har tillgång till skolbibliotek, medan i skolor med fristående huvudman uppger två tredjedelar av lärarna att eleverna har det. Andelen lärare som använder rörligt bildmaterial har ökat mellan undersökningarna år 2010 respektive år 2012 med totalt cirka 6 procentenheter. 95 procent av lärarna uppger att de använder rörligt bildmaterial, oavsett producent, i undervisning mot knappt 90 procent år 2010. 69 procent av lärarna uppger att de använder rörligt bildmaterial för egen fördjupning och fortbildning, vilket är en ökning med 30 procentenheter i jämförelse med år 2010. Nästan fyra av tio uppger att de använder rörligt bildmaterial för gemensam fördjupning och fortbildning och en sjättedel av lärarna att de gör det för annat, exempelvis föräldramöten. 10 År 2012 uppgav endast 3 procent av lärarna att de inte använder rörligt bildmaterial mot nästan 9 procent i 2010 års undersökning. Lärares användning av rörligt bildmaterial i olika utbildningsområden Lärare i grundskolan använder rörligt bildmaterial i undervisningen i högst utsträckning i jämförelse med lärare inom de andra utbildningsområdena, vilket diagrammet nedan visar. En högre andel av lärarna i årskurs 0-6 använder också rörligt bildmaterial för gemensam fortbildning och fördjupning, drygt hälften, i jämförelse med lärare i andra utbildningsområden. Drygt sju av tio lärare på högstadiet och i gymnasieskolan använder rörligt bildmaterial för egen fördjupning och fortbildning, vilket är en ökning 10 Svarsalternativen skiljer sig något åt mellan undersökningarna år 2010 och 2012, vilket gör att jämförelse inte är möjligt kring användning av rörligt bildmaterial för gemensam fördjupning och fortbildning respektive för annat, exempelvis föräldramöten. 6
med cirka 30 procentenheter i jämförelse med år 2010. En lika stor ökning, cirka 30 procentenheter, har skett för lärare i årskurs 0-6 sedan år 2010 avseende hur många som uppger att de använder rörligt bildmaterial för egen fördjupning och fortbildning. Inom vuxenutbildningen är andelen som använder rörligt bildmaterial för egen fördjupning och fortbildning lägre, knappt sex av tio, här har dock en ökning skett med cirka 16 procentenheter sedan år 2010. Vad används rörligt bildmaterial till i undervisningen? Majoriteten av lärarna, totalt 86 procent, uppger att de i störst utsträckning använder rörligt bildmaterial i undervisningen för fakta och fördjupning. Åtta av tio lärare anger att de använder rörligt bildmaterial som introduktion till nytt tema/lektion och en nästan lika hög andel för breddning och förståelse av sammanhang. Lärarna uppger också att de i hög utsträckning använder rörligt bildmaterial som diskussionsunderlag, drygt sex av tio. Hälften av lärarna använder även rörligt bildmaterial för att presentera aktuella händelser och nästan en tredjedel anger att de använder rörligt bildmaterial som arbetsuppgift/läxa. 7
Användningen av rörligt bildmaterial i undervisningen skiljer sig åt mellan utbildningsområdena, vilket visas i diagrammet nedan. Nio av tio lärare som undervisar i årskurs 0-6 använder rörligt bildmaterial för fakta och fördjupning och en nästan lika hög andel av lärarna i högstadiet och gymnasieskolan gör det. Lärare som undervisar i årskurs 0-6 använder bildmaterial som introduktion till nytt tema i störst utsträckning, i jämförelse med lärare i de andra utbildningsområdena (86 procent). I störst utsträckning är det lärare som undervisar i årskurs 7-9 som använder rörligt bildmaterial i syfte att bredda undervisningen och ge förståelse av sammanhang (82 procent). Av lärarna som undervisar i årskurs 7-9 och på gymnasiet är det nästan sju av tio som använder rörligt bildmaterial som diskussionsunderlag, medan drygt hälften av lärarna i årskurs 0-6 gör det. Lärare som undervisar i årskurs 0-6 använder i störst utsträckning, nästan sex av tio, rörligt bildmaterial för presentation av aktuella händelser. Att ge rörligt bildmaterial som arbetsuppgift till eleverna används i störst utsträckning av lärare som undervisar i gymnasiet, där fyra av tio gör det. En nästan lika hög andel, 36 procent, av lärarna som undervisar inom vuxenutbildningen använder också rörlig bild som arbetsuppgift till de studerande. 8
Även lärares användning av ljudmaterial har ökat med ungefär femton procentenheter mellan år 2010 och år 2012. Totalt sett uppger 60 procent av lärarna att de använder ljudmaterial i undervisningen. Var fjärde lärare använder ljudmaterial för egen fördjupning och fortbildning, vilket innebär en ökning på cirka 13 procentenheter i jämförelse med 2010 års undersökning. Nästan var tionde lärare uppger att de använt ljudmaterial för gemensam fördjupning och fortbildning inom arbetslaget eller liknande. I undersökningen år 2010 var det över 50 procent av lärarna totalt sett som angav att de inte använde ljudmaterial i sitt arbete, vilket 36 procent av lärarna uppger 2012. 11 11 Svarsalternativen skiljer sig något åt mellan undersökningarna år 2010 och 2012, vilket gör att jämförelser ej är möjliga kring användning av ljudmaterial för gemensam fördjupning och fortbildning respektive för annat, exempelvis föräldramöten. 9
Lärares användning av ljudmaterial inom olika utbildningsområden Lärares användning av ljudmaterial ser olika ut inom de olika utbildningsområdena, vilket framgår av diagrammet nedan. Högst andel lärare i grundskolan, och här särskilt i årskurs 0-6, använder ljudmaterial i undervisningen, sju av tio. Den största andelen lärare som använder ljudmaterial för egen fördjupning och fortbildning arbetar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen (cirka 30 procent). En av tio lärare som undervisar i årskurs 0-6 använder ljudmaterial för gemensam fördjupning och fortbildning, medan det är en lägre andel av lärarna i de andra utbildningsområdena som uppger det. Totalt sett är det drygt var tredje lärare som inte använder ljudmaterial i sitt arbete och andelen minskar desto högre upp i utbildningsväsendet läraren är verksam. Ljudmaterial används i undervisningen, liksom rörligt bildmaterial, i störst utsträckning i syfte att ge fakta och fördjupning och breddning av förståelse och sammanhang. Drygt hälften av lärarna uppger att de använder ljudmaterial för detta i undervisningen. En lika hög andel av lärarna använder ljudmaterial som introduktion till nytt tema/lektion och en fjärdedel av lärarna använder ljudmaterial som diskussionsunderlag. 10
Användningen av ljudmaterial i undervisningen skiljer sig åt mellan utbildningsområdena, vilket visas i diagrammet nedan. Högst andel lärare i gymnasiet, sex av tio, arbetar med ljudmaterial i undervisningen för fakta och fördjupning, medan lite mer än hälften av lärarna i grundskolan uppger att de använder ljudmaterial i det syftet. Lärare som undervisar i årskurs 7-9 och i gymnasiet använder i störst utsträckning ljudmaterial för breddning av förståelse och sammanhang jämfört med lärare i de andra utbildningsområdena. En tredjedel av lärarna som undervisar i årskurs 7-9 i grundskolan och inom gymnasiet ger ljudmaterial som arbetsuppgift till eleverna. 11
I takt med att tillgången till datorer liksom tillgängligheten till olika medier ökar i skolan sätts frågor kring vad dessa bidrar med i lärande och undervisning i fokus. Både när det gäller rörligt bildmaterial och ljudmaterial anger majoriteten av lärarna att de använder dessa medier för att stödja elevers lärande genom förståelse och åskådliggörande. Åtta av tio lärare uppger att de använder rörligt bildmaterial i detta syfte och två tredjedelar av lärarna att de använder ljudmaterial. Nästan sex av tio lärare uppger att de använder såväl rörligt bildmaterial som ljudmaterial för att stödja olika lärstilar. Rörligt bildmaterial används av två tredjedelar av lärarna för att stödja eleverna i deras faktainsamling. En något lägre andel, fyra av tio lärare, anger detta när det rör ljudmaterial. Det är 6 procent av lärarna som uppger att de inte använder rörligt bildmaterial och 8 procent som uppger att de inte använder ljudmaterial till stöd för elevers lärande. Medier innebär ett stöd för elever i behov av särskilt stöd 83 procent av lärarna anser att rörligt bildmaterial innebär ett mycket stort eller stort stöd i lärandet för elever i behov av särskilt stöd. 60 procent av lärarna uppger att de tycker att ljudmaterial innebär det. 12
Hur stort eller litet stöd i lärandet anser lärarna att följande medier har för elever i behov av särskilt stöd? 13
UR ska enligt sändningstillståndet prioritera att producera utbildningsprogram och material för utbildningsområdena för att förstärka, bredda och komplettera andras insatser. Sedan undersökningen 2010 har lärares användning av UR:s produktioner i undervisningen ökat inom grundskolan och gymnasieskolan. I grundskolan använder cirka åtta av tio lärare UR:s tv-program i undervisningen och cirka sex av tio lärare gör det i gymnasiet. Den största ökningen av andel lärare som använder tv-program i undervisningen har skett i årskurs 7-9 och i gymnasiet. Användningen av radioprogram i undervisningen har också ökat inom dessa utbildningsområden och i grundskolan använde cirka fyra av tio lärare UR:s radioprogram 2012. UR producerar också utbildningsprogram och material i syfte att främja fördjupning och fortbildning för lärare. Lärares användning av respektive medium i såväl undervisning som för fördjupning och fortbildning redovisas nedan. Lärares användning av UR:s tv-program följer utvecklingen att en allt högre andel av lärarna använder rörligt bildmaterial. Lärares användning av tv-program från UR i undervisningen har sedan 2010 ökat totalt sett i samtliga undersökta utbildningsområden, från knappt sex av tio lärare till drygt sju av tio lärare. I 14
undersökningen 2010 låg användandet av rörliga bildmedier på en i princip oförändrad nivå jämfört med undersökningen 2008. 12 Var tredje lärare använde 2012 tv-program från UR för egen fördjupning och fortbildning. Det är en ökning från år 2010 med 17 procentenheter. 6 procent uppger att de använder UR:s tv-program för gemensam fördjupning och fortbildning i arbetslag och ämneslag. Lärares användning av UR:s tv-program i olika utbildningsområden Lärare verksamma inom olika utbildningsområden använder UR:s tv-program i olika utsträckning, dock har en ökning skett inom samtliga utbildningsområden förutom inom vuxenutbildningen, där andelen är i princip oförändrad från förra undersökningstillfället 2010. Andelen lärare som använder UR:s rörliga bildmaterial i undervisning och för egen fortbildning/fördjupning är 2012 relativt jämn mellan lärare i olika åldrar. För första gången undersöktes år 2012 i vilken grad lärarna ansåg att UR:s rörliga bildmaterial håller hög kvalitet. 85 procent av lärarna ansåg att programmen i mycket hög eller ganska hög grad höll hög kvalitet. När man ser på hur användningen av rörligt bildmaterial från UR ser ut i de olika utbildningsområdena framgår det att lärare i årskurs 0-6 använder det i störst utsträckning i undervisning och för gemensam fortbildning. Lärare på gymnasiet använder UR:s rörliga bildmaterial i störst utsträckning för egen fördjupning och fortbildning i relation till lärare i de andra skolformerna. De som i störst utsträckning använder rörligt bildmaterial från UR är lärare som undervisar i förskoleklass årskurs 6. Här använder drygt åtta av tio lärare bildmaterial från UR. Här har det stegvis skett en stabil ökning genom åren och 2010 använde tre av fyra lärare bildmaterial från UR i undervisningen. Inom årskurs 7-9 har användningen fluktuerat genom åren och 2010 var det nästan två av tre lärare som använde bildmaterial från UR. Här har det skett en ökning till åtta av tio lärare år 2012. 12 Svarsalternativen har ändrats något, vilket gör att resultaten inte är helt jämförbara. 15
Även inom gymnasiet har siffrorna växlat mellan åren med en liten minskning 2010 på ett par procent i användandet till knappt hälften av lärarna. 2012 har det skett en ökning och sex av tio lärare uppger att de använder UR:s tv-program i undervisningen i gymnasiet. Lärare inom vuxenutbildningen använder rörligt bildmaterial från UR i undervisningen i minst utsträckning i jämförelse med lärare i andra utbildningsområden. Hälften av lärarna inom vuxenutbildningen använder rörligt bildmaterial från UR. Lärares användning av ljudmaterial från UR visade i undersökningen 2010 den största ökningen efter flera år av dalande siffror med en sammantagen ökning på mellan 11 och 15 procentenheter. Denna utveckling har fortsatt och en dryg tredjedel av lärarna använde UR:s radioprogram i undervisningen 2012 vilket motsvarar en ökning på ca 10 procentenheter från 2010. 11 procent av lärarna använde UR:s radioprogram för egen fördjupning och fortbildning, vilket är en ökning från år 2010 med dryg fyra procentenheter. För första gången ställdes i undersökningen 2012 frågan om i vilken grad lärarna tycker att UR:s ljudmaterial håller hög kvalitet. 77 procent svarade att de tycker att programmen i mycket hög eller ganska hög grad håller hög kvalitet. 16
Användning av UR:s radioprogram i olika utbildningsområden Andelen lärare som använder ljudmaterial skiljer sig åt mellan utbildningsområden. Högst andel lärare, fyra av tio, som använde ljudmaterial från UR, undervisar i grundskolan. Lärares användning av UR:s radioprogram för egen fördjupning och fortbildning sker i olika utsträckning i olika utbildningsområden. Högst andel lärare som använder radioprogram i detta syfte arbetar inom vuxenutbildningen (25 procent). 2012 använde hälften av lärarna UR:s webbplats. Totalt sett, av dem som uppgett att de använt UR:s webbplats, använder åtta av tio webbplatsen i sin undervisning. En nästan 17
lika hög andel, 77 procent, använde UR:s webbplats för egen fördjupning och fortbildning. En ökad andel av lärarna, cirka 8 procentenheter, använde UR:s webbplats i undervisningen 2012 i jämförelse med 2010. Lärare använde UR:s webbplats för egen fördjupning och fortbildning i ökad omfattning, cirka 13 procentenheter, i jämförelse med år 2010. I undersökningen 2010 var svarsalternativen om användningen av UR:s webbplats annorlunda, vilket gör att resultaten inte är helt jämförbara. Av de lärare som använt UR:s webbplats under läsåret 2011/2012 använde 83 procent av lärarna i årskurs 0-6 den i sin undervisning. En lika hög andel av lärarna i årskurs 7-9 använde webbplatsen i undervisningen. Andelen lärare som uppger att de använde webbplatsen i undervisning är något lägre i gymnasiet och i vuxenutbildningen. Mellan sju och åtta av tio lärare använder webbplatsen för egen fördjupning och fortbildning i samtliga undersökta utbildningsområden. 18
Majoriteten av lärarna har använt webbplatsen för att söka information om program och UR:s utbud samt för att titta/lyssna på program. I grund- och gymnasieskolan är det mellan tre och fyra lärare av tio som använder material i anslutning till program som finns på webbplatsen. Det är i högre utsträckning yngre lärare (under 35 år) som använder webbplatsen, sex av tio, och sedan är det en fallande andel i åldersgrupperna till äldre lärare (över 55 år) där fyra av tio använder UR:s webbplats. Allt fler lärare får tillgång till programmen genom streaming. Drygt sex av tio lärare använder streaming via mediecentraler/uraccess (slutna nätverk) för tv-program och hälften av lärarna får tillgång till radioprogrammen via denna distributionsform. År 2010 var det var fjärde lärare som streamade UR:s tv-program via mediecentral/uraccess och var tionde som gjorde det via UR.se. Knappt var femte lärare streamade UR:s radioprogram via mediecentral/uraccess år 2010 och en lika hög andel streamade radioprogram via UR.se. Lån av program via mediecentral minskar. 30 procent av lärarna lånade tv-program via mediecentral 2012 mot 56 procent 2010. År 2010 lånade 50 procent av lärarna radioprogram via mediecentral, vilket en lika stor andel gör 2012. 19
20
Nordicom (2012) Mediebarometer 2011. Skolinspektionen(2012), Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning, Dnr 40-2011:2928. Skolverket (2010), Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och ITkompetens i förskola, skola och vuxenutbildning, Dnr 75_2007:3775. Statens medieråd (2010) Ungar och medier 2010 Stiftelsen för internetinfrastruktur,.se (2012) Svenskarna och internet 2012. Valiente, O. (2010), 1-1 in Education: Current practice, International Comparative Research Evidence and Policy Implications, OECD Education Working papers, No 44, OECD publishing. http://dx.doi.org/10.1787/5kmjzwfl9vr2-en 21
Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden augusti oktober 2012 en undersökning på uppdrag av Sveriges Utbildningsradio (UR). Syftet med undersökningen var att undersöka lärares medievanor och användning av UR-material. Undersökningen genomfördes på alla utbildningsnivåer. Avsikten var att samla in kunskap relevant för UR i verksamhetsuppföljande, uppdragsgranskande samt utvecklingssyfte. Populationen utgjordes av 67 477 lärare i aktiv tjänst under läsåret 2011/2012. Urvalet bestod av 6000 personer och det var totalt 3 034 personer som besvarade frågeblanketten, vilket var 51 procent av urvalet. Resultatet i form av datafil, tabeller och diagram levererades vecka 44 enligt överenskommelse. Undersökningsledare på SCB var Sinisa Sauli. Fredrik Carlsson var metodstatistiker. UR:s kontaktperson gentemot SCB var AnnSofi Persson-Stenborg. Populationen, d.v.s. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av individer. För att kunna dra ett urval från populationen skapades en urvalsram som avgränsade, identifierade och möjliggjorde koppling till objekten i populationen. Urvalsramen i undersökningen skapades med hjälp av data från Registret över pedagogisk personal (Lärarregistret) på SCB och omfattade lärare med minst 40% tjänstgöringsomfattning. Lärare i modersmål/hemspråk, svenska som andra språk, idrott, musik och slöjd uteslöts ur urvalsramen. En åldersbegränsning gjordes så att personer födda efter 1947 ingick. Lärarregistret avser läsåret 2011/2012. Antalet personer i urvalsramen var 67 477. Urvalsramen stratifierades på:. kön och ålder (grundskola årskurs 0-6). kön, ålder och huvudman (grundskola 7-9 samt gymnasieskolan). kön, ålder och region (vuxenutbildning) Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval innebär att alla objekt inom ett stratum har samma sannolikhet att komma med i urvalet. Urvalsstorleken bestämdes i samråd mellan SCB och UR. UR utformade frågorna i frågeblanketten i samarbete med SCB. Förutom de variabler som samlades in via frågeblanketten hämtades följande variabler från Registret över totalbefolkning (RTB): Kön, ålder och svensk/utländsk bakgrund. Frågeblanketterna skickades ut med brev till lärare. Först skickades ett informationsbrev ut, där personen ombads att besvara frågorna på internet. I informationsbrevet bifogades inloggningsuppgifterna och hänvisning till hemsida (www.insamling.scb.se). Det första utskicket genomfördes den 28 augusti 2012. Sedan skickades två påminnelser innehållande pappersenkät till dem som inte besvarat frågeblanketten. En första 22
påminnelse skickades den 13 september och en andra påminnelse den 28 september. Alla utskick gjordes med B-post. Insamlingen avslutades den 18 oktober 2012. I informationsbrevet kunde uppgiftslämnarna läsa om undersökningens bakgrund, syfte och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan UR och SCB. Informationsbrevet informerade också om att uppgifter hämtades från Registret över pedagogisk personal och Registret över totalbefolkning samt att en avidentifierad datafil levererades till UR. Brevet informerade även om personuppgiftslagen samt offentlighets- och sekretesslagen och att det var frivilligt att medverka i undersökningen. Datainsamlingen genomfördes av enkätenheten vid SCB. Datainsamlingen genomfördes via webben samt skanning av de frågeblanketter som kommit in via post. Svarsdatafilen kompletterades med vikter för uppräkning till populationsnivå. Bortfallet består dels av objektsbortfall, som innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls, och dels av partiellt bortfall, som innebär att vissa frågor i blanketten inte är besvarade. Om bortfallet skiljer sig från de svarande, med avseende på undersökningsvariablerna, kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva. För att reducera bortfallsskevheten har vikter beräknats med hjälp av kalibrering. Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medverka. Objektsbortfallet i denna undersökning redovisas i tabell 1 nedan. Antal Ej avhörda 2 860 Avböjd medverkan 17 Ej anträffad 7 Totalt 2 884 Med Ej avhörda menas att ingen uppgift om varför frågeblanketten inte är besvarad har lämnats. Med Avböjd medverkan menas att personen på något sätt informerat att han/hon inte vill svara på frågeblanketten. Ej anträffad innehåller hemlig eller saknad adress i Registret över totalbefolkningen (RTB). Partiellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att förstå, är känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas. Det partiella bortfallet varierar mellan 1 och 2 procent för de flesta av frågorna. För varje svarande person (kallas objekt i fortsättningen) har en vikt beräknats. Syftet med detta är att kunna redovisa resultat för hela populationen och inte bara för de svarande. Vikten kallas därför även för uppräkningstal. Materialet lämpar sig bäst att redovisas som totaler eller procentuella andelar för hela målpopulationen eller fördelat på olika redovisningsgrupper. 23
Ofta redovisas statistik inte bara för hela populationen utan också för delgrupper (redovisningsgrupper). Redovisningsgrupper i den här undersökningen kan avgränsas med hjälp av bakgrundsfrågor i enkäten (fråga 2, 4 och 5) eller med register variabler: - Kön (kvinna/man) - Ålder (35 år eller yngre/36-45 år/46-55 år/56 år eller äldre), avser år 2011 - Bakgrund (svensk/utländsk) - Region (storstäder och förortskommuner/större och medelstora städer/övriga) - Utbildning (med pedagogisk utbildning/utan pedagogisk utbildning). 24