Sångpostillan - Påskdagen Bidrag från Bengt Pleijel 2008-02-13 Senast uppdaterad 2016-03-20 Pà skdagen Kristus à r uppstã ndenja, han à r sannerligen uppstã nden! Matteusserien GT: Jesaja 25:6-9 Epistel: 1 Kor 15:53-57 Evangelium: Matteus 28: 1-20 Psaltarpsalm: 118:15-24 Dagens bã n: Evige Gud, som fã rde ditt folk ur slaveriet i Egypten och befallde det att à rligen fira pã sk, fã r oss ut ur vã r bundenhet och ge oss del av vã rt pã skalamm Jesus Kristus, som denna dag har segrat à ver dã den och nu med dig och den helige Ande lever och verkar, frã n evighet till evighet. Amen. Pà sk â hebr. Pesach = gã fã rbi â judarnas hã gtid som firas till minne av uttã get ur Egypten och de kristnas hã gtid firas till minne av Kristi uppstã ndelse, dã vi fã rs ut ur vã r bundenhet. I Pà sknatten tã nds pã skljuset med Kristusmonogram som symbol fã r Kristi uppstã ndelse. Det brinner dã refter i koret fram till Kristi Himmelsfà rdsdag och flyttas sedan till dopfunten. Pà sken firas fã rsta sã ndagen efter fã rsta fullmã nen efter vã rdagjã mningen (21 mars). Jesus, jag dig à lskar â psalmen 359 fã ddes 1977 i Prà stgã rden pã à h stiftsgã rd. Inger Jonsson och Bengt Pleijel sk den. Den skall hjã lpa oss att sjunga in Pà skens budskap. Dagens predikotext: Matteus 28:1-20 Efter sabbaten, i gryningen den fã rsta veckodagen, kom Maria frã n Magdala och den andra Maria fã r att se pã graven. Dà blev det ett kraftigt jordskalv, ty Herrens à ngel steg ner frã n himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig pã den. Hans utseende var som blixten och hans klã der vita som snã. Vakterna skakade av skrã ck fã r honom och blev liggande som dã da. Men à ngeln sade till kvinnorna: â Var inte rã dda. Jag vet att ni sã ker efter Jesus, som blev korsfã st. Han à r inte hã r, han har uppstã tt, sã som han sade. Kom och se var han lã g. Skynda er sedan till hans lã rjungar och sã g till dem: â Han har uppstã tt frã n de dã da, och nu gã r han fã re er till Galileen. Dà r skall ni fã honom.â Nu har jag sagt er detta.â De lã mnade genast graven, och fyllda av bã van och glã dje sprang de fã r att be det fã r hans lã rjungar. Dà kom Jesus emot dem och hã lsade dem, och de gick fram, grep om hans fã tter och hyllade honom. Men Jesus sade till dem: â Var inte rã dda. Gà och sã g à t mina brã der att bege sig till Galileen. Dà r skall de fã se mig.â Medan de var pã vã g, kom nã gra ur vaktstyrkan in till staden och berã ttade fã r à versteprã sterna om allt som hade hã nt. Dessa à verlade med de à ldste, och sedan gav de soldaterna en stor summa pengar och sade till dem: â Sà g att hans lã rjungar kom under natten och rã vade bort honom medan ni sov. Om stã thã llaren fã r hã ra detta, skall vi tala med honom sã att ni inte behã ver oroa er.â Soldaterna tog pengarna och gjorde som de hade blivit tillsagda. Sà vann detta rykte spridning bland judarna à nda till denna dag. De elva lã rjungarna begav sig till Galileen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gã. Nà r de fick se honom dã r fã ll de ner och hyllade honom, men nã gra tvivlade. Dà gick Jesus fram till dem och talade till dem: â à t mig har getts all makt i himlen och pã jorden.
Gà dã rfã r ut och gã r alla folk till lã rjungar: dã p dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lã r dem att hã lla alla de bud jag har gett er. Och jag à r med er alla dagar till tidens slut.â Vi lã ser psalm 359, vers 1 Jesus, jag dig à lskar, du som à lskar mig. Du pã korset lider, jag tillbeder dig. Pà skdagen bã rjar inte med pã skjubel. Det bã rjar med mariornas nerlevelse av Jesu frã nvaro. Mariorna gick till graven i gryningen. De gick dit fã r att se pã graven. Jesus à r borta, Jesus à r dã d. Allt som à r ljust och vackert och fi à r borta. Finns det mer nã gon mening i detta livet? De gick fã r att se pã graven. Det à r ju sã vi gã r ocksã. Vi ser pã graven, pã det onda, pã nederlagen. Varje gã ng vi fã r Rapport om det som à r Aktuellt slã r det emot oss budskap frã n graven. Det à r terror och tortyr, bomber och granater, falskhet och lã gner. Vi tar in det. Vi kan undra vad som hã nder med oss nã r vi dag efter dag fylls av allt detta onda. Vi behã ver en motvikt. â Là t icke mã rkret fã tala till min sjã lâ. Idag fã r vi se dopet som en motvikt. Ty det hã nder nã got med vã ra à gon, nã r vi i tro tar emot vã rt dop, sã ger Jesus ti riksdagsmannen Nikodemos, Vi fã r nya à gon. Vi bã rjar se Guds rike. (Joh 3:3) Genom sin Ande ger Gud vã rt inre à ga ljus sã att vi ser Guds vã ldiga styrkas kraft. Se att samma kraft som verkade i Jesus vi uppstã ndelsen verkar i oss. Ett inre skã dande. (Ef 1:18-19) Kvinnorna gick fã r att se pã graven. Deras à gon var fyllda av tã rar. Nà got hã nde som gjorde att deras à gon blev fyllda av glã dje. Efter denna pã skdag sa de till varandra: Gud vare tack som ger oss segern genom vã r Herre Jesus Kristus. (1 Kor 15:57) Seger bestã r av tvã ord. Se och ger. Seger à r att se vad Gud ger. I stã llet fã r att se pã graven, ser de vad Gud ger genom Jesus. Kontakten med honom hjã lpte dem att se att han tar hand om allt det mã rka och det onda, det djã vulska. Genom korset kommer kã rleken och meningen tillbaka. Jesus à r med oss i vã rt mã rker. Korset à r det stora beviset pã att vi à r à lskade. Dopet kallar oss att leva i ett kã rleksfã rhã llande. Jesus jag dig à lskar du som à lskar mig. Vi sjunger psalm 359 vers 1. Vi lã ser psalm 359 vers 2 Jesus, du har uppstã tt, nu à r graven tom. Jag stã r dã r fã rundrad, o mysterium. Ni som var med i natt kommer ihã g vad som hã nde. Vilken dramatik! Dà r var jordskalv och rullande stenar och blixtar och ljussken och à nglar som sã g ut som prã ster â de hade ju vita klã der. (à nglar ser ofta ut som prã ster men prã ster inte alltid ut som à nglar). Inte att undra pã att poliserna skakade av skrã ck och fã ll till marken. Dessa poliser som slagit de dã dsdã mda till marken och slagit dem och hã nat dem och tittat pã hur de vred sig i smã rtor och sedan suttit dã r och spelat tã rning om Jesu klã der vid korset, vilken chock de fick denna pã sknatt! De skakade av skrã ck och blev liggande som dã da. Stackars dom! Man hoppas att de efter denna chockupplevelse fick komma till nã gon stiftsgã rd fã r att tas om hand av en krisgrupp och kanske fã vara med pã nã gra â hela hela mã nniskan-dagarâ. Infà r alla texter ska vi frã ga oss: Finns vi med hã r? à r det vi som sitter stã ddiga och stora och fã r andra mã nniskor att kã nna sig misslyckade. Ibland frestas vi att gã omkring som ett monument à ver oss sjã lva. Det à r inte sã dumt nã r monumentet kraschar och skakar sã nder. I de egyptiska pyramiderna hittade man tretusenã riga sã deskorn. Nà r pyramiden ramlade ihop tog man ut dessa sã deskorn och plockade ner dem i marken. Dà bã rjade det vã xa, det fanns liv i dem. I dopet la Gud ned sina dopfrã n i oss, Det var Livets sã deskorn. Dessa dopfrã n var programmerade med hela det kristna livet â frukt, gã vor, kraft, liv. Men à r efter à r gick utan att nã got hã nde. Man tã nkte inte pã sitt dop. Man fã
inte vad som hã nt med en. Man levde fã r sig sjã lv. Sà plã tsligt kom en krasch, allting ramlade, skakade sã nder. Kraschstunder kan va stora stunder i vã ra liv. Dà kan Gud plã tsligt gã ra nã got. Det liv Gud gett oss i vã rt dop, fã r sol och vã rme och regn och vatten och himmelsk kã rlek och det bã rja vã xa. Vi upptã cker ett nytt liv. Ett helt nytt liv! Vi fã r leva detta nya Jesus-liv som vi fick i dopet. Tacka Gud fã r dina krascher. Vi gã r frã n krasch till krasch sã trã da vi fram infã r Gud pã Sion. (Jfr Psalt 84:8, 1917) Dà kan Jesu uppstã ndelseliv drabba mig. Jag à r dã pt fã r att leva Jesu liv. Jag stã r dã r fã rundrad, o mysterium. Vi sjunger psalm 359 vers 2. Vi lã ser psalm 359 vers 3. Du har gã tt till Fadern stã r infã r hans tron ser ditt folk i kã rlek, beder fã r dem nu. Jesus ser frã n sin himmelska tron hur vi har det. Och han sã nder budbã rare i vita klã der till oss. Det à r viktigt att lyssna till dem. Till de fã rskrã mda kvinnorna sã ger à ngeln: Var inte rã dda. Detta ord à r alltid det fã rsta à nglar fã r sã ga, nã mã ter mã nniskor. De har tydligen lã rt sig att sã ga det i den himmelska à nglaskolan. à verallt dã r det talas om Guds nã rvaro faller mã nniskor ned i bã van. Var inte rã dda! Kvinnorna fã r hã ra ett budskap av à ngeln. Jag vet att ni sã ker Jesus, som blev korsfã st. Han à r inte hã r, han har uppstã tt, sã som han sade. Kom och se var han lã g. Den Jesus vi tror pã à r den korsfã ste Jesus, han som bã r sã rmã rkena i sin kropp, det à r han som har uppstã tt och lever. Kvinnorna och vi fã r gã in i graven fã r att undersã ka den. Stenen hade rullats bort, inte dã rfã r att Jesus skulle kunna komma ut, utan dã rfã r att vi ska kunna gã in och undersã ka fakta. Kom och se, sã ger à ngeln. Kanske vi ocksã hã r kan se ett budskap om dopet. I dopet fã renas vi med Jesus i hans dã d, vi begravs med honom, i dopet uppstã r vi med Jesus. Fà r att vi skall leva detta nya liv. (Rom 6:3-4) Att leva i sitt dop à r att dagligen gã till korset och graven med synder och allt elã nde och dagligen uppstã fã r att leva detta nya liv. Ibland ser Jesus hur du sitter dã r instã ngd i din dã trã kighets gravrum. Du fryser, det à r kallt och rã tt, och du tycker att livet à r hopplã st. Men Jesus ser frã n sin himmelska tron hur du har det, han ber fã r dig just nu. Och à r du riktigt stilla kan du hã ra hur han kallar dig att komma ut ur klippvã ggens gã msle. Han sã ger till dig som han sã ger till bruden i Hà ga Visan. Stà upp min à lskade, min skã na, och kom hitut. Du min duva i bergsklyftan, klippvã ggens gã msle, lã t mig se ditt ansikte, lã t mig hã ra din rã st, ty din rã st à r sã ljuv, och ditt ansikte à r sã vackert. (Hà ga visan 2:13-14. 1917) Mà rker du hur han vill upprã tta kã rleksfã rhã llandet med dig. Du à r dã pt fã r att leva à lskad. Du har fã tt himmelska kontakter. Jesus stã r infã r hans tron ser ditt folk i kã rlek, beder fã r dem nu. Là t oss sjunga om det i psalm 359 vers 3. Vi lã ser psalm 359 vers 4. Jesus, du à r med oss, genom liv och dã d, nu mitt hjã rta brinner av din kã rleksglã d. Det som à vertygar Jesu nã rmaste à r inte den tomma graven och inte att à nglar kommer med mã rkliga pã stã enden. De fã rsta kristna gick inte pã vad som helst. De var inte lika godtrogna som vi, som tror nã stan vad som helst som sã gs i TV och tidningar. De fã rsta kristna letar efter bevis.
Det som gã r dem bergfast à vertygade à r att Jesus sjã lv visade sig fã r dem. Dà kom Jesus emot dem. Jesus kommer emot dem och hã lsar dem. I den gamla à versã ttningen sã ger Jesus: Hell eder. Enligt levande bibeln sã ger han: God morgon! Dà kom Jesus emot dem. Jesus kommer emot dem. Han bryter igenom deras sjã lvupptagenhet. Fà rstã r ni att det hã r à r nedskrivet fã r vã r skull? Dà vi lyder kommer vi loss frã n vã r instã ngdhet i oss sjã lva, frã n vã r bundenhet och vi stiger frã n klarhet till klarhet. De gick fram till Jesus. De tar trons steg mot Jesus. Fà r oss kan det betyda: Gà fram till din bibel, à ppna den, lyssna in hans ord till dig. Det kan ocksã betyda: Ta trons steg fram till ett nattvardsbord. Dà r mã ter du den Uppstà ndne. Hà r hans kã rleksord till dig: Fà r dig! Fà r dig! Kvinnorna grep om hans fã tter och hyllade honom. Jesus à r fullt verklig. Nà gon man kan ta pã. Inte en fantasi, inte en vã lnad, inte ett spã ke. Jesus à r fullt verklig. Och de tillber honom dã r. Det hade de inte gjort fã rut. De fã rstã r att Jesus nu à r nã got mer: Guds Son i kraft. (Rom 1:4) Tillbedjan à r den outsã gliga lyckan att fã vara infã r honom. De fylls av kã rlek. De fylls av bã van och glã dje. Ja, det à r nã got alldeles oerhã rt det som sker. Nu mitt hjã rta brinner. Kvinnorna fã r inte stanna kvar i njutandet av Mà starens nã rhet. De fã r ett uppdrag. De skall vittna fã r lã rjungarna om att Jesus har uppstã tt och lever. Dessa lã rjungar som svikit honom, dessa fega, skrã pliga lã rjungar kallar Jesus fã r brã der. De fã r vara Jesus brã der och Guds barn. Han stã mmer mã te med dem i Galilà en. Inte heller vi fã r stanna i gudsnjutning. Men vi fã r lã ra oss gudsfruktan. Vilka à r vã ra mã tesplatser dã r vi trã ffar Jesus Và rt Galilà en - de ljuvliga stunderna med Jesus à r bibeln, dã r vi andas in hans friska liv i hans ord som à r ande och liv. Hans ord sã tter hjã rtat i brand. Brann inte vã ra hjã rtan nã r han talade till oss pã vã gen och utlade skrifterna fã r oss (Lukas 24:32) Và ra mã tesplatser à r att fã gã in i hans nã rvaro i nattvarden Det à r ju dã r vi idag mã ter den korsfã ste och uppstã och tar emot hans friska liv. Din dã d fã rkunnar vi, Herre, din uppstã ndelse bekã nner vi till dess du kommer à ter i hã rlighet. Vi à r dã pta fã r att fã leva i Jesu nã rvaro, fã erfarenheter av att Jesus à r med oss genom liv och dã d. Det à r dã rfã mitt hjã rta brinner av din kã rleksglã d. Vi sjunger psalm 359 vers 4. Vi lã ser psalm 359 vers 5. Hà j din rã st i lovsã ng, ropa ut i frã jd: Jesus à r min Herre, han gã r allting nytt. Var inte rã dda. Jesus sã ger sã till kvinnorna och till oss. Vi har sã mycket rã dslor som styr oss. Vi pã verkas av alla angrep pã den kristna tron. Vi ifrã gasã tts precis som Jesus. Vi mã ter fã rsmã dliga leenden, jasã du tror fortfarande pã det dã r. Là gnerna kommer redan pã skdagen. Nà r vaktstyrkan kom och berã ttade fã r à versteprã sterna att Jesus fã rsvunnit gav de dem en stor summa pengar fã r att sã ga att hans lã rjungar kom under natten och rã vade bort honom medan vi sov. Judas hade de kã pt billigt, 30 silverpenningar. Nu fick de punga ut med mer. Fà rmodligen var vaktstyrkan pã 12 man. De fick betalt fã r att sprida ut en lã gn. Infà r detta kan man frã ga: Om de sov kunde de ju inte veta att det var lã rjungarna som stal bort honom. Hur kunde de sova nã r en stor sten rullades bort, det mã ste blivit en del ljudligt ljud. Matteus berã ttar att de skakade av skrã ck och blev liggande som dã da. Hur vã gade de berã tta om att de sov? Fà r en romersk
soldat var det fã renat med dã dsstraff att somna pã sin post. Om Jesu anhã ngare hade stulit bort honom hur kunde dessa anhã ngare dã se sã trosvissa ut nã r de talade om Jesu uppstã ndelse? Hur kunde de gã i dã den fã r en lã gn? Urkristendomens motstã ndare gjorde aldrig nã got fã rsã k att fã rneka att graven var tom. De fã rsã kte bara fã rklara bort det. Den naturligaste fã rklaringen till att graven var tom à r att Jesus verkligen uppstod kroppsligen. Nà r lã gnerna kommer frã n maktmedia fã r vi bã rja sjunga lovsã ngen till Jesus. Det à r Jesus som har makten. Hà j din rã st i lovsã ng, ropa ut i frã jd: Jesus à r min Herre, han gã r allting nytt. Vi sjunger psalm 359 vers 5. Vi lã ser psalm 359 vers 6. Pris ske dig, o Fader, pris ske dig, Guds Son. Pris ske dig, du Ande i all evighet. Pà skdagen handlar mycket om att leva i sitt dop. Matteustexten slutar med att Jesus och lã rjungarna trã ffas pã ett berg i Galileen. Matteus berã ttar: Nà r lã rjungarna fick se Jesus fã ll de ner och hyllade honom men nã gra tvivlade. Matteus som skrivit ned detta mã ste ha varit mycket trygg i sin tro. Han vã gade berã tta om tvivlarna. Och den helige Ande som inspirerat honom att skriva ned detta, viskade nog till honom: â Là t det stã kvar. Tvivlarna à r vã lkomna. De lã ter sig inte à vertygas om de stã ts bort, bara om de dras in i gemenskapenâ. Jesus ger nu Missionsbefallningen: Gà ut och gã r alla folk till lã rjungarâ Dopet kallar oss att vara lã rjungar och hjã lpa andra att bli lã rjungar. Uppdraget à r inte att gã ra folk till lutheraner eller à hianer eller schartuaner eller pingstianer. De fã rsta kristna kallade sig inte sã ofta kristna, de kallade sig Và gens folk eller just lã rjungar. Man à r inte fã rdig, det finns mer att lã ra, mer att fã, mer att upptã cka, mer att ge. Umgà nget med vã rt dops Gud, Fadern, Sonen och den helige Ande à r rikt, ja himmelrikt. Jag vet! Vi sjunger psalm 359 vers 6. Ordbrukarens pã skã vningar Bà r med dig dessa ord och uttryck: Kristus à r uppstã ja, han à r sannerligen uppstã nden! Gud vare tack som ger oss segern genom vã r Herre Jesus Kristus. 1 Kor 15:57 Brann inte vã ra hjã rtan nã r han talade till oss pã vã gen och utlade skrifterna fã r oss. (Lukas 24:32) Vill du med Guds hjã lp fã rbli i denna tro och visa den i kã rlek till Gud och dina medmã nniskor?jaaa! Ur bibelskolans skattkammarelã s Nyfikenhetsvandring 31: â Pà tredje dagenâ.