RTS KONJUNKTURBAROMETER 2009
2009ÅRSKONJUNKTURBAROMETER KonjunkturbarometernpresenterasårligenavRese ochturistnäringenisverige(rts),isamarbete medregionalaturistorganisationer.barometernbaseraspåenkvantitativenkätundersökninghos landetsrese ochturistföretagare.undersökningensyftartillattföljaochstimulerautvecklingenav näringensföretagareviakonjunkturbarometern.barometerngerensituationsanalysavolika förhållanden,irelationtilltidochsamhälleligaförändringar. Måletärattundersökanulägesamtframtidabehovavkompetens,nätverk,samverkan,utveckling ochstöd.detövergripandemåletmedkonjunkturbarometernärattbidratillattskapagodaoch självförsörjandeföretagruntomisverige. Undersökningenutförspånationellnivå,mensegmenterasäventillregionalarapporter.Resultaten syftardärmedtillattanvändassomunderlagochverktygförenökadförståelseavturistföretagarnas behovirespektiveregion,samtförhurrespektiveregionkanbiståmedinsatserochstödföratt framgångsriktutvecklaföretagandet. Omenkäten Ikonjunkturbarometernför2009ingick1701verksamheter,varav907responderade,vilketinnebär enpositivsvarsfrekvensom54procent.målgruppenärföreträdareförsvenskarese och turistföretag.företagenrepresenterarfleraverksamhetsområdeninomnäringen,såsomhotelloch restaurang,transport,kultur,researrangör,aktivitetsföretagsamtnöjes ochtemaföretag. Åretsundersökningutfördesisamarbetemed18regionalaturistorganisationersomdistribuerade enkätentilldetlokalanätverketavrese ochturistföretagare.förattpraktisktkunnasegmentera resultatenförregionaladelrapporter,deladessverigesläninisexregioner.indelningenanvänds redaniandranäringsprojekt,varförbefintliguppdelningnyttjadesförrtskonjunkturbarometer. Avsiktenärattvidareutvecklaochförfinaindelningenisamarbetemedregionalaföreträdareinför Konjunkturbarometern2010. Kortsammanfattningavundersökningen Undersökningenvisarattav910verksamheterser65procentpositivtpådenekonomiska utvecklingeninäringen.över50procentplanerarförnyinvesteringar.resultatetpåvisaratt företagarnaanserattlönsamhetochtillväxtärdeviktigastefrågornairese ochturistnäringeni dagsläget. Över80procentberäknarattökaantaletanställdaellerattantaletanställdakvarstår.Överhälften avföretageninomrese ochturistnäringenärsmåföretag(1 4anställda)ochfördelningenmellan manligaochkvinnligaföretagsledareärjämnavseendeföretagmedlågomsättning.bildenärdock mertraditionellmedmanligdominansistörrebolag. Undersökningenframvisarävenettstortbehovavkompetensutvecklinggällandeaffärskunskaper. Marknadsföring,försäljningochaffärsutveckling/strategierärområdendärefterfråganärstor. 1
KommentarertillKonjunkturbarometern2009 Åretskonjunkturbarometerframvisarmångapositivasignaleromtillväxtochutvecklingirese och turistnäringen,trotsrådandekonjunktur.näringenmognar,mendemindreaktörernabehöver professionaliserasochutvecklasitaktmedattefterfråganökar,bådefråndeninhemskaoch utländskamarknaden.denlågakronkursensamtlågkonjunkturenbidrarförnärvarandetillatt Sverigeblirettalltattraktivareturistland.Näringentrotsarkonjunkturenochdensvenska turistnäringenväxer,någotsomävenskaparsysselsättningochregionalutvecklingom turistföretagarnastillväxtstimuleras.förhoppningenärattrtskonjunkturbarometerskavaraett värdefulltverktygförutvecklingavsmåtillmedelstoraturistföretagruntomisverige. 2
RESULTAT RTS Konjunkturbarometer Enkätundersökningen presenteras i form av diagram och förklarande text. Enkätundersökningen är indelad i sju delar för att göra det lättare att tillgängliggöra informationen som enkätundersökningen visar. I samtliga av de sju delarna redovisas resultatet av undersökningen i form av diagram och förklarande text. Det man kan utläsa i svarsrapporten är att det är 1683 individer som har öppnat enkäten och utav dem har 907 stycken slutfört enkäten. Svarsrapportens diagram visar att denna undersökning har en svarsfrekvens på 54 % och ett bortfall på 46 %. Påbörjade: 1683 Avslutade: 907 Ej Avslutade: 776 Figur 1. Svarsrapport. 3
Enkätundersökningen 1. Turistföretagarnas verksamhet I de fyra följande diagrammen klargör enkätundersökningen hur turistföretagarnas verksamhet ser ut. Var turistföretagen som deltagit i denna undersökning är lokaliserad och hur deras verksamhet ser ut i form av sektor, verksamhetsområde och säsong. Dessa diagram kommer inte att förklaras i stor utsträckning då de är närmast självförklarande och fungerar som en överblick. 1.1 Arbetar du i offentlig eller privat verksamhet? Offentlig (Stat/kommun) 92 10,0% Privat (Annan verksamhet) 827 89,9% Inkomna svar: 909 Ej svarat: 786 Bortfall: 46,4% Figur 2. Antalet turistföretagare som jobbar i offentlig eller privat verksamhet. Observera att respondenten kunde välja de båda alternativen. 4
1.2 I vilken av följande regioner är du verksam? Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland 145 15,4% Jämtland, Uppsala, Gävleborg, Dalarna 240 25,6% Värmland, Örebro, Västmanland 143 15,2% Stockholm, Södermanland, Östergötland, Gotland 182 19,4% Skåne, Blekinge, Kronoberg, Kalmar 190 20,2% Jönköping, Halland, Västergötland 37 3,94% Inkomna svar: 909 Ej svarat: 786 Bortfall: 46,4% Figur 3. Antalet respondenter verksamma i olika regioner. Observera att respondenterna kan vara verksamma i mer än en region. 5
1.3 Vilken är din huvudsakliga verksamhet? Hotell/Restaurang 334 31,9% Persontransport 33 3,15% Resebyrå, researrangör 26 2,48% Aktivitetsföretag, Sport, Rekreation 213 20,3% Nöjes-/temapark 24 2,29% Kultur 151 14,4% Övrigt 264 25,2% Inkomna svar: 909 Ej svarat: 786 Bortfall: 46,4% Figur 4. Respondenternas huvudsakliga verksamhetsområde. Observera att respondenten kunde välja flera alternativ. Det man kan utläsa av figur 4 är att det finns en stor variation av branscher som företagarna tillhör. De finns ingen bransch som dominerar i denna undersökning men Hotell/Restaurang, Aktivitetsföretag/Sport/Rekreation och Övrigt är de verksamhetsområden som flest respondenter i denna undersökning arbetar inom. Det är 25 % som valt att klassificera sig som övrigt då de inte tycker att något av de andra alternativen passar in på deras verksamhet. 6
1.4 Vilken är din verksamhets huvudsakliga säsong? Vinter 90 9,50% Sommar 401 42,3% Året runt 452 47,7% Vet ej 4 0,42% Inkomna svar: 906 Ej svarat: 789 Bortfall: 46,6% Figur 5. Verksamheternas huvudsakliga säsong. Det man kan utläsa från figur 5 är att endast ca 10 % av företagen arbetar idag huvudsakligen inom vinterturismen och fyra gånger så många fokuserar på sommaren. Detta visar att hälften av de svarande företagen är säsongsberoende. 7
2. Turistföretagarnas verksamhetsstorlek 2.1 Storlek på verksamhet? 1-4 585 64,1% 5-20 208 22,8% 21-49 62 6,79% 50 och mer 57 6,25% Inkomna svar: 909 Ej svarat: 786 Bortfall: 46,4% Figur 6. Antalet anställda hos företaget. Företagen i undersökningen domineras av små företag då över hälften har 1-4 anställda. 1/5 del sysselsätter 5-20 personer och som figur 6 visar är det endast 6,8 % som sysselsätter 21-49 personer. Enbart 6.3 % har mer än 50 anställda. Det denna figur visar är att större delen av rese- och turistnäringens företag i Sverige är små företag, det vill säga så kallade enmans- och småföretagare. 8
2.2 Hur mycket omsätter din verksamhet per år? 0-500 000 279 30,4% 500 000-1 000 000 115 12,5% 1 000 000-5 000 000 253 27,6% 5 000 000-10 000 000 89 9,72% 10 000 000-25 000 000 82 8,96% 25 000 000-50 000 000 46 5,02% 50 000 000 SEK eller mer 51 5,57% Inkomna svar: 909 Ej svarat: 786 Bortfall: 46,4% I figur 7 kan man utläsa hur mycket företagarnas verksamhet omsätter per år. Figur 7 illustrerar att 30.4 % av respondenterna omsätter per år mellan 0-500 000 och att 27.6 % omsätter mellan 1 000 000 5 000 000 kr/år. Det som är intressant att belysa är att det är färre respondenter som omsätter mellan 500 000 1 milj. kr/år än 1 000 000 5 000 000 kr/år, bara 12.5 %. Detta tyder på att turistföretagen kan indelas i två grupper; en som tycks domineras av livsstilsföretag och hobbyföretag där ekonomisk tillväxt kanske inte är lika centralt och en grupp där företagsekonomiska överväganden uppenbarligen spelar en viktig roll. Självklart är det också möjligt att företag i den förstnämnda gruppen är i en utvecklingsfas och så småningom kan nå den andra gruppen. 9
3. Könsfördelning bland turistföretagen 3.1 Har din verksamhet en manlig eller kvinnlig företagsledare? Manlig företagsledare 545 55,9% Kvinnlig företagsledare 429 44,0% Inkomna svar: 909 Ej svarat: 786 Bortfall: 46,4% Figur 8. Har turismverksamheterna främst manliga eller kvinnliga företagsledare. 10
3.2 Hur ser fördelningen ut mellan manliga och kvinnliga företagsledare utifrån en omsättning mellan 0-500 000 kr/år Manlig företagsledare 204 48,4% Kvinnlig företagsledare 217 51,5% Inkomna svar: 392 Ej svarat: 1318 Bortfall: 77,1% Figur 9. Detta diagram har filtrerats utifrån omsättningen 0-500 000 kr/år och visar fördelningen av manliga och kvinnliga företagsledare. 11
3.3 Hur ser fördelningen ut mellan manliga och kvinnliga företagsledare utifrån en omsättning på 1 000 000-5 000 000 kr/år? Manlig företagsledare 148 53,2% Kvinnlig företagsledare 130 46,7% Inkomna svar: 253 Ej svarat: 1457 Bortfall: 85,3% Figur 10. Diagrammet filtrerad utifrån en omsättning på 1 000 000 5 000 000 kr/år och visar fördelningen av manliga och kvinnliga företagsledare. 12
3.4 Hur ser fördelningen ut mellan manliga och kvinnliga företagsledare utifrån en omsättning på mer än 50 000 000 kr/år Manlig företagsledare 46 90,1% Kvinnlig företagsledare 5 9,80% Inkomna svar: 51 Ej svarat: 1657 Bortfall: 97,02% Figur 11. Diagrammet filtrerad utifrån en omsättning/ år på 50 000 000 eller mer. Visar fördelningen av manliga och kvinnliga företagsledare Det man kan utläsa av figurer 8, 9, 10 och 11 är att fördelningen manliga och kvinnliga företagsledare är väldigt jämn men företag med en lägre omsättning har större andelar kvinnliga företagsledare. Dock ändras denna bild drastiskt när man ser på företag med en omsättning på minst 50 000 000 kr/år, där har 9 av10 företag en manlig företagsledare. Dock är det viktigt att poängtera att det är färre respondenter som har svarat att de har en omsättning på 50 000 000 kr/år. 13
4. Framtidsutsikter för turistföretagarna 4.1 Vilken fråga anser du är den viktigaste för rese- och turistnäringen just nu? Tillväxt 303 26,4% Lönsamhet 346 30,1% Miljö- och klimatfrågor 98 8,55% Konjunkturen 143 12,4% Valutaförändringar 51 4,45% Infrastrukturen 146 12,7% Annat 59 5,14% Inkomna svar: 909 Ej svarat: 786 Bortfall: 46,4% Figur 12. Viktigast för rese- och turistnäringen just nu. Observera att respondenterna kan välja flera alternativ. Resultatet från enkätundersökningen påvisar att företagarna anser att lönsamhet och tillväxt är de viktigaste frågorna i rese- och turistnäringen i dagsläget (figur 12). Miljö- och klimatfrågor samt valutaförändringar anses inte lika viktigt då en knapp tiondel av respondenterna som valde miljö- och klimatfrågor och 4.45 % som ansåg att valutaförändringar är viktigast för näringen i dag. 14
4.2 Hur ser du på förutsättningarna för ekonomisk utveckling i rese- och turistnäringen som helhet de kommande 12 månaderna? Optimistisk 591 64,9% Pessimistisk 73 8,02% Varken eller 206 22,6% Vet ej 40 4,39% Inkomna svar: 906 Ej svarat: 789 Bortfall: 46,6% Figur 13. Visar hur företagarna ser på förutsättningen för den ekonomiska utvecklingen i rese- och turistnäringen de kommande 12 månaderna 15
4.3 Hur har det rådande konjunkturläget hittills påverkat försäljningsintäkterna i din verksamhet? Mycket positivt 38 4,16% Ganska positivt 129 14,1% Ingen påverkan alls 416 45,6% Ganska negativt 197 21,6% Mycket negativt 39 4,27% Vet ej 93 10,1% Inkomna svar: 905 Ej svarat: 790 Bortfall: 46,7% Figur 14. Hur den rådande konjunkturen hittills påverkat försäljningsintäkterna i verksamheterna. Figur 14 visar att näringens aktörer ser positivt på rese- och turistnäringens utveckling under de kommande månaderna, vilket är intressant och positivt för näringen då Sverige och resten av världen befinner sig i en djup lågkonjunktur. 45 % av turistföretagarna har heller inte märkt någon påverkan i försäljningsintäkterna på grund av den rådande konjunkturen. Ca 1/5 del har dock sett en ganska negativ påverkan av försäljningsintäkterna medan 14 % hade märkt att den rådande konjunkturen har medför ganska positiva försäljningsintäkter. 16
4.4 Planerar du investeringar för ditt företag under de närmaste 12 månaderna? Ja 444 49,2% Nej 340 37,6% Vet ej 118 13,0% Inkomna svar: 901 Ej svarat: 794 Bortfall: 46,9% Figur 15. Investeringsplaner hos företagen under de närmsta 12 månaderna. 17
4.5 Planerar ert företag att öka eller minska antalet heltidsanställda under de närmaste 12 månaderna? Ökning 121 13,3% Minskning 89 9,81% Oförändrat 649 71,5% Vet ej 48 5,29% Inkomna svar: 904 Ej svarat: 791 Bortfall: 46,7% Figur 16. Planer att öka eller minska antalet heltidsanställda under de närmaste 12 månaderna. De närmaste 12 månaderna har ca hälften av turistföretagare som medverkade i enkätundersökningen planer på att investera och det var endast 2/5 delar som inte planerade några investeringar under samma tidsperiod. 118 av respondenterna var dock osäkra och vet inte om de ska investera (figur 15). Figur 16 visar att turistföretagare i Sverige inte drabbas lika hårt av rådande konjunktur då majoriteten av respondenterna inte har några planer på att minska antalet heltidsanställda utan planerar för en oförändrad personalstyrka. Det som kan anses som positivt är att 13 %, 121 respondenter som planerar att öka sin personalstyrka. Endast 1/10 turistföretagare planerar en minskning. Genom en filtrering av denna undersökning där utgångspunkten är respondenternas verksamhetsområde kan man konstatera att det inte är någon markant skillnad mellan de olika branscherna och hur de planerar sin personalstyrka eller investeringsplaner under de närmaste 12 månaderna. På grund av dessa icke avsevärda skillnader visas inga diagram på detta. 18
5. Samverkan 5.1 Hur viktigt är det för utvecklingen i din verksamhet att samverka med andra företag? Mycket 665 72,6% Lite 222 24,2% Inte alls 28 3,06% Inkomna svar: 909 Ej svarat: 786 Bortfall: 46,4% Figur 17. Hur viktigt är det för utvecklingen att samverka med andra företag 19
5.2 Hur viktigt är det för din verksamhetsutveckling att samverka med offentliga aktörer? Mycket 517 56,6% Lite 336 36,8% Inte alls 59 6,46% Inkomna svar: 909 Ej svarat: 786 Bortfall: 46,4% Figur 18. Hur viktigt är det för verksamhetens utveckling att samverka med offentliga aktörer? 2/3 delar av alla tillfrågade turistföretagare bedömer att det är mycket viktigt att samverka med andra företag. Av de 907 respondenter som medverkade i enkätundersökningen är det endast 28 företagare som anser att det inte alls är viktigt att samverka med andra företag (figur 17). Även när svaren filtrerades på regional nivå så väl som mellan branscher så upptäcktes inga större skillnader. I de sex regionerna är samverkan mellan företag mycket viktigt då procentenheterna ligger mellan 60-80 %. Alla branscher var överens om att det är mycket viktigt att samverka med andra företag. Majoriteten av alla turistföretagare anser också att det är viktigt att samverka med offentliga aktörer. Om man viktar de två frågorna om samverkan mellan företag och företag och det offentliga, så visar undersökningen tydligt att samverkan mellan företag är viktigast för deras utveckling. Av figur 18 kan man också utläsa att 59 respondenter inte anser att det är viktigt att samverka med offentliga aktörer. Det som är intressant när man filtrerar denna fråga utifrån turistföretagarnas bransch är att verksamhetsområden som hotell och restaurang, persontransport och aktivitetsföretag, sport och rekreation anser att samverkan med offentliga aktörer inte är lika viktigt, i dessa branscher är det bara ca varannan företagare som anser att det är mycket viktigt. Branscher som resebyråer/researrangörer, nöjes- och temaparker samt kultur anser i större grad att det är mycket viktigt att samverka, här var ca 67-69 % överens. Dock är det viktigt att poängtera att vissa branscher var mer representerade än andra. Nedan följer två diagram som visar skillnaden mellan två av branscherna. Anledningen till varför dessa två branscher visas upp är för att dokumentera skillnaderna mellan olika branscher. Man kan tycka att aktivitetsföretag, sport och rekreation är överrepresenterade med 213 respondenter då nöjes- och temaparker bara representeras av 24 respondenter. Men det är dock viktigt att framhäva att de svenska nöjes- och temaparkerna i Sverige inte är många till antal vilket gör att detta antal är representativt för den branschen. 20
5.3 Hur viktigt är det för din verksamhetsutveckling att samverka med offentliga aktörer? Mycket 108 50,4% Lite 91 42,5% Inte alls 15 7,00% Inkomna svar: 213 Ej svarat: 1497 Bortfall: 87,6% Figur 19. Åsikterna från aktivitetsföretag, sport och rekreation angående hur viktigt det är för deras verksamhetsutveckling att samverka med offentliga aktörer. 21
5.4 Hur viktigt är det för din verksamhetsutveckling att samverka med offentliga aktörer? Mycket 17 70,8% Lite 6 25% Inte alls 1 4,16% Inkomna svar: 24 Ej svarat: 1686 Bortfall: 98,6% Figur 20. Åsikterna från nöjes- och temaparker angående hur viktigt det är för deras verksamhetsutveckling att samverka med offentliga aktörer 22
5.5 Inom vilka områden saknar du affärsnätverk för samverkan? Marknadsföring 400 29,6% Företagsutveckling 242 17,9% Kompetensförsörjning 208 15,3% Produktutveckling 253 18,7% Inget, behövs ej 204 15,0% Inkomna svar: 909 Ej svarat: 786 Bortfall: 46,4% Figur 21. Inom vilka områden saknas affärsnätverk för samverkan Det man kan utläsa av figur 21 är att marknadsföring är ett område där 400 respondenter uppgav att de saknar affärsnätverk för samverkan, vilket betyder nästan 30 %. De andra svarsalternativen ligger alla mellan 15-18 %, vilket gör att inget annat område sticker ut. 204 respondenter anser dock att de inte saknar affärsnätverk för samverkan eller är inte i behov av något. Av de respondenter som valde svarsalternativet annat verkar uppfattningen vara att de är delaktiga i affärsnätverk och saknar inte nätverk i något specifikt område. En respondent ansåg att det fanns tillgång till samverkansmöjligheter inom de flesta affärsområden men att begränsningen låg i att avsätta den tid som behövs när man är ett litet företag. Förutom dem som var nöjda med sina nätverk fanns dock önskan om nätverk gällande finansiering, investering och infrastruktur. Enligt en respondent fungerar kommunikationen dåligt i regionen och det finns ett behov av samordning mellan regionen, länstrafiken och flyget, så att gästen på smidigaste sätt kan ta sig till och från aktivitetsorten. Det fanns även en önskan om mer generella samarbeten mellan entreprenör i en region. Om man granskar denna fråga utifrån en regionfördelning kan man utläsa att alla regioner anser att marknadsföring är det område där de saknade affärsnätverk, där ligger procentandelen på mellan 25-30 % i de olika regionerna. Vid granskning branscher emellan hittades heller inga större olikheter. Alla är i störst behov av samverkan när det gäller marknadsföring. 23
6. Stöd för utveckling 6.1 Vet du var du får stöd gällande företagsutveckling? Ja 483 52,8% Nej 431 47,1% Inkomna svar: 909 Ej svarat: 786 Bortfall: 46,4% Figur 22. Vet företagarna var de får stöd gällande företagsutveckling? 24
6.2 Vet du var du får stöd gällande offentliga finansieringsstöd och bidrag? Ja 426 46,6% Nej 488 53,3% Inkomna svar: 909 Ej svarat: 786 Bortfall: 46,4% Figur 23. Vet företagarna var de får stöd gällande offentliga finansieringsstöd och bidrag? Källa: Apsis verktygets bearbetning av enkätundersökningens data. 25
6.3 Vet företagarna var de får stöd gällande privatfinansiering (lån, riskkapital)? Ja 549 60,2% Nej 362 39,7% Inkomna svar: 908 Ej svarat: 787 Bortfall: 46,5% Figur 24. Vet företagarna var de får stöd gällande privat finansiering (lån, riskkapital)? De tre figurerna ovan (figur 22, 23, 24) förklarar huruvida turistföretagarna vet var de kan få stöd för sin verksamhetsutveckling. Den första figuren visar att ungefär varannan företagare vet var de ska vända sig för att få hjälp gällande företagsutveckling. När man filtrerar denna fråga utifrån regionfördelningen kan man inte se några större skillnader. Här ligger procentandelarna mellan 40-56 % för dem som vet var de ska vända sig. Den region där lägst antal personer vet var de ska vända sig är i region Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar där procentandelen ligger på 40 %. 26
6.4 Vet du var du får stöd gällande offentliga finansieringsstöd och bidrag? Figur 25. Visar fördelningen i region Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar vet var de ska vända sig gällande offentligt finansieringsstöd och bidrag. Källa: Apsis verktygets bearbetning av data utifrån de 907 avslutade enkätundersökningar. Det man kan utläsa av diagram 23 är att det är ungefär hälften som anser att de vet var de ska vända sig om de behöver stöd gällande offentligt finansiering. När man filtrerar denna fråga utifrån regionfördelningen kan man se större skillnader. Man kan till exempel utläsa att 69.6 % turistföretagare i region Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar inte vet var de ska vända sig för stöd i denna fråga (se figur 25). Samma gäller för region Jönköping, Halland och Västergötland där 67.5 % inte vet var de ska vända sig för stöd. Region Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland är den enda av regionerna där hälften av alla turistföretagare vet var de ska vända sig (54.4 %). 27
6.5 Vet du var du får stöd gällande offentliga finansieringsstöd och bidrag? Figur 26. Visar om Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland vet var de ska vända sig gällande offentligt finansieringsstöd och bidrag. Källa: Apsis verktygets bearbetning av data utifrån de 907 avslutade enkätundersökningar. När det gäller privat finansiering är det lite mer än hälften av alla respondenter i enkätundersökningen som vet var de ska vända sig. Om man även i denna fråga ser utifrån regionerna kan man utläsa att procentandelarna inte skiljer sig åt utan ligger kring 50 %. På grund av detta visas inga diagram på dessa siffror. 28
7. Hinder och avsaknad 7.1 Vilken typ av affärsnätverk saknas främst i er verksamhet? Marknadsföring/Försäljning 321 22,6% Ekonomi 153 10,8% Juridik 282 19,9% Affärsutveckling/Strategier 333 23,5% HR/Personal 117 8,26% Verksamhetsspecifik kunskap 138 9,75% Inkomna svar: 908 Ej svarat: 787 Bortfall: 46,5% Figur 27. Vilken typ av affärskunskap saknas främst i företagens verksamhet? Observera att respondenterna kunde välja flera svarsalternativ. Figur 27 visar att det saknas affärskunskaper i rese- och turismnäringens verksamheter. Det man kan utläsa är att marknadsföring/försäljning och affärsutveckling/ strategier är två områden som många känner att de saknar kunskaper om, i sin verksamhet. Även juridik är det många som saknar kunskaper i. Respondenterna har i denna fråga även en möjlighet att själv skriva vad de tycker saknas i företagets verksamhet. Det är bland annat ett 20 tal respondenter som skriver att de inte saknar någon typ av affärskunskap, men en av dem menar att de istället saknar samverkan och det finns även två som påpekar att de inte saknar affärsnätverk i något speciellt område utan vill utveckla alla områden ytterligare. Det finns även ett antal respondenter som känner att de inte har tillräckligt med kunskap kring data, internet och hemsidor. En respondent skriver att det saknas ledarskapskompetens, då det är viktigt att se sin personal som resurser. 29
7.2 Vad upplever du är det största hindret för tillväxt i din verksamhet Hård konkurrens 130 7,66% Bristande efterfråga 148 8,72% Dålig lönsamhet 203 11,9% Begränsad tillgång till kapital 289 17,0% Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft 117 6,89% Kompetensbrist inom egna företaget 58 3,41% Myndighetsregler 246 14,5% Dålig infrastruktur 159 9,37% Brist på egen tid 268 15,8% Inkomna svar: 908 Ej svarat: 787 Bortfall: 46,5% Figur 28. Vad upplever företagarna som det största hindret för tillväxt i sin verksamhet. Observera att respondenterna kunde välja flera av svarsalternativen. Respondenterna är i denna fråga inte eniga om det största hindret för tillväxt i verksamheten. De största hindren anses dock vara dålig lönsamhet, begränsad tillgång till kapital, myndighetsregler och brist på egen tid. Även i denna fråga har företagarna möjlighet att själva komma med orsaker som hindrar tillväxt i deras företag. Bland de svar som gavs är olika politiska beslut de hinder som togs upp mest. Det handlade bland annat om momssatser, stränga regler för småföretagare, höga kostnader för att anställa personal, förbud som hindrar verksamhetsutvecklingen och att företagarna måste söka tillstånd på flera olika ställen fast det är kommunerna som har kontroll över tillstånden. Ett annat hinder som flera tar upp är att det inte finns några samhällsinvesteringar som alla aktörer kan dra nytta av, så som enhetliga vägskyltar eller investeringar i den turistiska infrastrukturen. Det finns även ett flertal respondenter som känner att det är svårt att nå ut till kunden och saknar därför olika former av samverkan. 30