Maureen Sundin, Patent- och registreringsverket, bolagsavdelningen (PRV Bolag)

Relevanta dokument


Sprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s


Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Det språksosiologiska klimatet för svensk språkvård i Finland. Christer Laurén. Forfatter: Kilde:


Sprog i Norden. Titel: Informationsteknik och skrivande. Forfatter: Pirjo Hiidenmaa. Kilde: Sprog i Norden, 1999, s URL:




Sprog i Norden. Behovet av en ny nordisk språkkonvention. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s




LexicoNordica. Peter Jagers [Matematikens ord]





Inhemskt och främmande. Inlägg till Jón Hilmar Jónssons föredrag Tendenser og tradisjoner i islandsk orddannelse

Klart språk i Norden. Vad gör språknämnderna och vad kan de bidra med? Birgitta Lindgren, Svenska språknämnden


Kommentar till Sven-Göran Malmgrens recension En ny svensk konstruktionsordbok i LexicoNordica 11

Sprog i Norden. Titel: Om film- och nyhetsöversättning och skillnarderna mellan dem. Riina Heikkilä. Forfatter: Kilde:

Carl-Erik Lundbladh: Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Stockholm: Norstedts 1992.

Klart språk i Norden. Aino Piehl och Eivor Sommardahl. Kilde: Klart språk i Norden, 2003, s. 6-10




Klart språk i Norden. Socialförmåner med klarspråk. Mia Helle, planerare, Folkpensionsanstalten, Finland. Kilde: Klart språk i Norden, 2005, s.

Sprog i Norden. Titel: Det nordiska språksamarbetet Kilde: Sprog i Norden, 2009, s

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI



LexicoNordica. Gunnar Bergh Kejsare, huliganer och pappenheimare. En utflykt bland ord och uttryck bildade på personnamn. Stockholm: Carlsson.



Sprog i Norden. Titel: Finska, svenska, samiska och andra språk i det tvåspråkiga Finland. Pirkko Nuolijärvi. Forfatter: Kilde:


Sprog i Norden. Språkpolitik genom lagstiftning exemplet Finland. Kilde: Sprog i Norden, 2006, s



LexicoNordica. Lars Törnqvist [En modern bildordbok] Norstedts bildordbok: Svenska, engelska, tyska, franska. Stockholm: Norstedts Förlag AB, 1997.

Sprog i Norden. Språkdeklarationens mål och Importordsprojektets resultat. Kilde: Sprog i Norden, 2009, s

Sprog i Norden. Titel: Informationsåtkomst på flera språk. Forfatter: Jussi Karlgren. Kilde: Sprog i Norden, 1999, s URL:


NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI


NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Mot bättre service utveckling av Folkpensionsanstaltens e-tjänster

Klart språk i Norden. Texten - organisationen - kulturen. Britt-Louise Gunnarsson. Kilde: Klart språk i Norden, 2003, s

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Litet grand, jodå, nej! Om uppföljningen av Deklaration om nordisk språkpolitik

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI


Sprog i Norden. Språksamarbete i Norden Titel: Birgitta Lindgren. Forfatter: Sprog i Norden, 2000, s Kilde:



Klart språk i Norden. Klarspråkskristallen en presentation. Nathalie Parès, departementssekreterare, Klarspråksgruppen, Regeringskansliet

Det skandinaviska argumentets roll i språknämndernas rådgivning.


LexicoNordica. Annika Karlholm [Kortare presentation av Ordbok över Finlands svenska folkmål. Band 4]

Sprog i Norden. Färre förskolor för teckenspråkiga barn. Titel: Forfatter: Tommy Lyxell. Kilde: Sprog i Norden, 2012, s [i hæftet: s.


LexicoNordica. Sven-Göran Malmgren [Basala fackord] TNC 104. Solna: Terminologicentrum TNC sidor. Pris: 477 SEK.

Klart språk i Norden. Hur når vi målet Klara EU-texter? Barbro Ehrenberg-Sundin. Kilde: Klart språk i Norden, 2003, s

Sprog i Norden. Titel: Finska språkets ställning i Sverige. Forfatter: Paula Ehrnebo. Kilde: Sprog i Norden, 1997, s URL:

Genomtänkta strategier och medveten retorik viktiga redskap i klarspråksarbetet.




Ophavsmanden til teksten skal krediteres, og kilden skal angives, jf. ovenstående bibliografiske oplysninger.



Sprog i Norden. Titel: Litteraturen vore inte så skön utan förlagens redaktörer. Forfatter: Thomas von Vegesack. Kilde: Sprog i Norden, 1996, s.

Sprog i Norden. Titel: Säg e-post, inte eller mejl! Om Svenska datatermgruppens arbete. Ola Karlsson. Forfatter: Kilde:

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Finska språkbyråns kundenkät om telefonrådgivningen 2009

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI


Finnarna i det nordiska samarbetet Språkliga synpunkter.

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI


Sprog i Norden. Hur skall det bli ordning på det nordiska språksamarbet? Kilde: Sprog i Norden, 2015, s


Vägledningen 24-timmarswebben effektivare och bättre service på webbplatser

Sprog i Norden. Replik til Tore Kristiansen: Åbne og skjulte holdninger hvad kan sprogpolitikken påvirke? Kilde: Sprog i Norden, 2009, s.

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI



NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Sprog i Norden. Arbetet för parallelspråkigheten i den finskspråkiga gemenskapen. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI


Sprog i Norden. Titel: Dialekt och skola. En orientering om förhållanden i Sverige. Sven O. Hultgren. Forfatter: Kilde: Sprog i Norden, 1984, s.

Sprog i Norden. Hur väl förstår vi varandra i Norden i dag? Katarina Lundin Åkesson. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s

Sprog i Norden. Titel: Språksamarbete i Norden Forfatter: Birgitta Lindgren. Kilde: Sprog i Norden, 1999, s URL:


Transkript:

Klart språk i Norden Titel: Forfatter: Ett språkvårdsprojekt vid PRV Bolag Maureen Sundin, Patent- och registreringsverket, bolagsavdelningen (PRV Bolag) Kilde: Klart språk i Norden, 1999, s. 42-46 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/ksn/issue/archive Netværket for sprognævnene i Norden Betingelser for brug af denne artikel Denne artikel er omfattet af ophavsretsloven, og der må citeres fra den. Følgende betingelser skal dog være opfyldt: Citatet skal være i overensstemmelse med god skik Der må kun citeres i det omfang, som betinges af formålet Ophavsmanden til teksten skal krediteres, og kilden skal angives, jf. ovenstående bibliografiske oplysninger. Søgbarhed Artiklerne i denne udgivelse er skannet og OCR-behandlet. OCR står for optical character recognition og kan ved tegngenkendelse konvertere et billede til tekst. Dermed kan man søge i teksten. Imidlertid kan der opstå fejl i tegngenkendelsen, og når man søger på fx navne, skal man være forberedt på at søgningen ikke er 100 % pålidelig.

Patent- och registreringsverket, Bolagsavdelningen, fick 1998 Lilla klarspråkskristallen (se Forord) "for engagemang och uthållighet i klarspråksarbetet. " Ett språkvårdsprojekt vid PRV Bolag Maureen Sundin, Patent- och registreringsverket, bolagsavdelningen (PRV Bolag) Det borjade så har Under flera år har man inom PRV Bolag arbetat for att forbattra mojlighetema for allmanheten att komma fram på telefonerna. Nar man analyserade situationen kom man bland annat fram till att många samtal ringdes av personer som hade fått ett meddelande som var svårt att forstå och ville ha en forklaring av innehå11et. I borjan av 1996 bildades darfor Fore lliggandegruppen med uppdrag från ledningen att se over vissa fasta texter. PRV Bolag skickar ut ett meddelande (tidigare kallat "forelaggande") nar en ansokan om registrering inte ar komplett. Meddelandet uppmanar kunden att vidta någon åtgard inom en viss tid. I datasystemet finns ett stort antal texter som skrivs ut automatiskt nar handlaggaren vaijer en kod (i form av siffra eller bokstavskombination). Målet for Fore lliggandegruppen var att skriva om dessa "kodtexter" så att kundema lattare skulle forstå - "VarfOr har jag fått detta meddelande? Vad skajag gora?" Fortsattningen foljde Det som borjade som ett tidsbegransat projekt visade sig vara bara borjan på ett engagemang i språkvårdsarbete hos PRV Bolag. Redan under arbetet med att skriva om kodtextema blev det klart att det fanns mycket mer att gora. Kodtextema utgor bara en del av. all skriftlig information som skickas ut varje dag. Mycket kan uppnås genom att skriva om fasta texter och mallar, men i langden måste man påverka och utbilda aila inom myndigheten att skriva lattbegripliga meddelanden. Detta ar ett arbete som aldrig kan betraktas som avslutat. Man kan saga att resultatet av ett enskilt projekt som borjade 1996 ar just att PRV Bolag:s språkvårdsarbete fortsatter och idag 1998 har blivit en naturlig del av verksamheten. 42 NordisktkJarspråksseminarium

Ett språkvårdsprojekt vid PRV Bolag Kronologisk beskrivning av PRV Bolag:s språkvårdsprojekt 1996 Internt: ForeUiggandegruppen bildas, med uppdrag att se over kodtextema som ingår i PRV Bolag:s foreliigganden. Gruppen inser att de behover experthjiilp och anlitar Åsa Wedin som språkvårdskonsult. Åsa Wedin genomfor en forsta språkvårdsutbildning. Gruppen ser att inte bara kodtextema utan också annan fast text och layouten i meddelanden forsvårar for kunden att få den nodviindiga informationen. Mycket av innehållet ar styrt av datasystemet. Gruppen tar diirfor kontakt med ADB-enheten, som klargor hur mycket som kan iindras nu och vad som måste viinta tills senare, på grund av pågående foriindringar i IT -miljon. En referensgrupp bildas av personer som dagligen arbetar med kodtextema. Åsa Wedin håller en språkvårdskurs for dessa personer, som sedan får i uppdrag att skriva om textema. Enhetschefema deltar i ett språkvårdsseminarium. Språkvårdskurser håils for enhetssekreterare och enhetsjurister. De iindrade kodtextema skrivs in i datasystemet och några justeringar gors i layouten. En grupp borjar planera innehållet i en bok med skrivråd. Gruppen består av en jurist och några handliiggare från olika enheter. Språkkonsulten Åsa Wedin bidrar med hjiilp att siitta ihop stommen, medan PRV Bolag:s folk står for exempel tagna från den egna produktionen. Externt: Projektledaren Mona Kramer beskriver PRV Bolag:s språkvårdsarbete i en artikel i Klarspråksbulletinen. Mona Kramer och Carina Tufvesson från den ursprungliga foreliiggandegruppen deltar i ett språkvårdsseminarium i Rosenbad och beriittar om PRV Bolag:s arbete. Nordiskt klarspråksseminarium 43

Maureen Sundin 1997 Internt: Varje enhetschef utser en språkvårdsansvarig for sin enhet. De kallas "språkror". Ett infonnationsblad om projektet hittihs distribueras tih alia hos PRV Bolag. Åsa Wedin genomfor språkvårdsutbildningar for nya grupper - en-rådgivningsgrupp inom kundserviceenheten, en grupp jurister och språkrors gruppen. Skrivrådsboken Skriv enklare trycks och varje anstiilld hos PRV Bolag får ett eget exemplar. A vdelningschefen har skrivit ett forord dar han rekommenderar boken och språkvårdsarbetet. Språkrorens forsta uppgift blir att presentera boken for aha på ett enhetsmote och att uppmana sina arbetskamrater att tiinka på Uisaren nar de skriver. En språkvårdssida tas in i PRV Bolag:s interna tidning Triiffpunkt Bolag. Sidan ska återkomma en gång i månaden och ska innehålla infonnation, tips och garna något humoristiskt inslag om språkbruk. Språkroren traffas en gång i månaden. Strukturen for deras arbete ar något oklart men alia tycker att den regelbundna kontakten ar vardefuli. Det ar viktigt att oka medvetenheten hos arbetskamratema, så att de vander sig tih sitt språkror med frågor och ideer. Infor ett kommande byte av PRV Bolag:s datasystem lamnar språkroren en kravspecifikation tih ADB-enheten for att forbattra layouten och den fasta texten i meddelanden som går ut via datasystemet. Några språkror går igenom terminologi-katalogen som omfattar aha ord och uttryck i våra registreringsbilder, också med tanke på det nya datasystemet. En juristspråkgrupp bildas for att skriva forslag tiil nya mailar for beslut och andra juridiska texter. Till en tipsrunda anordnad av Friskvårdsgruppen inom PRV Bolag anvands frågor baserade på boken Skriv enklare. Verksamhetsplan skrivs for språkvårdsarbete under 1998. 44 Nordiskt klarspråksseminarium

Ett språkvårdsprojekt vid PRV Bolag Språkroren deltar i en uppfoljningsutbildning under Åsa Wedins ledning. Externt: Klarspråksgruppen, CSN och PRV Bolag arrangerar en regional språkvårdsdag i Sundsvall. Senare under året tas de forsta kontakterna till ett natverk inom Vastemorrlands lan for samarbete i språkvårdsfrågor. 1998 Internt: Verksamhetsplanen for 1998 framhåller vikten av att alia inom PRV Bolag nås av ideerna som ar grunden for språkvårdsarbetet. For att åstadkomma en vidare spridning planeras: en serie foredrag som ar tankta att ge en "ahaupplevelse" fler utbildningar som ska ge en fordjupning i kunskaperna. Nar fler och fler inom PRV Bolag får på sig ett par "språkvårdsglasogon" skapas det forutsattningar for att skriva fler bra texter. Språkrorens arbete kommer också att underlattas av att fler personer forstår deras budskap. Språkroren fortsatter att triiffas regelbundet, både for inbordes stod och for praktiskt arbete. For att hålla sig a jour med aktualiteter får språkroren var sin prenumeration på tidskriften "Språkvård". Språkvårdssidan i Triiffpunkt Bolag fortsatter och kan senare också ingå i det intranat som ar under uppbyggnad. Externt: Tillsammans med CSN, SPY, polismyndigheten och Ians styrelsen, fortsatter PRV Bolag undersoka i vilken utstrackning myndigheterna i Vasternorrlands lan kan samarbeta i språkvårdsfrågor. Ett informationsbrev till andra myndigheter inom lanet kommer att skickas ut innan sommaren. Sammanfattningsvis kan man saga att foljande punkter utmarker PRV Bolag:s språkvårdsprojekt: Projektet fick ett seriost avstamp nar en extern språkvårdsexpert anlitades. Nordiskt klarspråksseminarium 45

Maureen Sundin Man beaktade interna forutslittningar, till exempel datatekniska IOsningar. Man har upprlittat val fungerande spridningskanaler. AlIa nivåer på myndigheten lir engagerade, från avdelningschefen och neråt. Som resultat kan man betrakta det faktum att språkvården, med egen verksamhetsplan och budget, har blivit en naturlig del i PRV Bolag:s verksamhet. 46 Nordiskt klarspråksseminarium