Nämnd, förvaltning Datum Socialförvaltningen 2015-01-01 Handlingsplan för tillämpning vid avgiftshantering 2015
Socialförvaltningen 2015-01-01 2 (13) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. HANDLÄGGNINGSRUTINER FÖR AVGIFTSBESLUT... 3 1.1 INHÄMTANDE AV UPPGIFTER... 3 1.2 BERÄKNING AV HEMTJÄNSTAVGIFT... 3 1.3 ÖVERKLAGANDE... 4 1.4 OMPRÖVNING - AVGIFTSÄNDRING... 5 1.4.1 Krav på återbetalning vid för låg avgift... 5 2. FÖRBEHÅLLSBELOPP... 5 2.1 MINIMIBELOPP... 5 2.1.1 Höjning (individuellt tillägg) av minimibeloppet... 6 2.1.2 Sänkning (individuellt avdrag) av minimibeloppet... 8 2.2 BOSTADSKOSTNADEN... 8 2.2.1 Vad ingår i bostadskostnaden?... 8 2.2.2 Beräkning av driftkostnad och uppvärmning... 9 2.2.3 Kommunal avgift för fastighet... 9 3. BERÄKNING AV AVGIFTSUNDERLAG... 9 3.1 INKOMST AV TJÄNST OCH NÄRINGSVERKSAMHET... 10 3.2 INKOMST AV KAPITAL... 10 3.3 ÖVRIG NETTOINKOMST... 10 3.4 BARN... 11 5. AVGIFT FÖR BOENDE UTANFÖR HYRESLAGENS RAM... 11 6. TAXOR SOM INTE INGÅR I MAXTAXAN... 11 6.1 SERVICETAXA... 11 6.2 KOSTPRISER... 11 6.3 UTFÄRDANDE AV BOSTADSANPASSNINGSINTYG... 11 7. PARBO... 11 8. FAKTURERING... 12 BILAGA 1: ÖVERKLAGANDE ENLIGT FÖRVALTNINGSLAGEN... 13
Socialförvaltningen 2015-01-01 3 (13) 1. Handläggningsrutiner för avgiftsbeslut 1.1 Inhämtande av uppgifter Det är Socialförvaltningens ansvar att utreda om den enskilde har behov av ett högre förbehållsbelopp. Alla säkra uppgifter som förvaltningen har om t.ex. vilka som har matabonnemang och vilka som bor på särskilt boende eller har god man ska användas vid avgiftsberäkningen. Det åligger personen att vara behjälplig och själv upplysa om merkostnader som berättigar till höjning av förbehållsbeloppet. Den enskilde ska då lämna styrkta uppgifter för en sådan prövning. De med matdistribution och mat vid korttidsboende och som därmed inte har samma månadskostnad varje månad är skyldiga att själva informera om eventuell merkostnad för kost. Om personen av någon anledning inte lämnar uppgifter får tillgängliga uppgifter från t.ex. försäkringskassan användas. Om det inte heller där finns några uppgifter tas full avgift ut i avvaktan på att uppgifter lämnas. Sedan uppgifter inkommit och beslut om avgift fattats justeras den tidigare preliminärt beräknade avgiften retroaktivt. Den enskilde är också alltid skyldig att själv informera om ändrade förhållanden som sker under året och som kan påverka beräkningen av avgiften. Den enskilde och dess anhöriga ska därför informeras om avgiftssystemets konstruktion. De måste kunna bedöma vilka uppgifter som ska lämnas. 1.2 Beräkning av hemtjänstavgift Först tas avgiftsutrymmet fram. Avgiftsutrymmet är skillnaden mellan personens avgiftsunderlag (nettoinkomster) och dennes förbehållsbelopp. Förbehållsbeloppet består av minimibeloppet och boendekostnaden. Minimibeloppen varierar beroende på ålder och familjesammansättning. Sedan konstateras om det finns behov av individuella tillägg eller om minimibeloppet ska sänkas. Till minimibeloppet läggs sedan boendekostnaden se sid 3. Den som har hemtjänst betalar avgift utifrån sitt avgiftsutrymme efter insats upp till maxtaxan (1 780 kr i månaden) Utgångspunkten är att man alltid betalar för de insatser som man fått utförda. (Det vill säga att först räknas summan av de beviljade insatserna ihop, därefter drar man bort summan för den/de insatser som av någon anledning inte blivit utförda.) Till exempel: personen har städning varannan vecka och inköp varje vecka, det ger en avgift på 1000 kronor. Personen har varit bortrest en vecka och ska därför inte betala för ett inköp (1000-100 kronor=900 kronor i avgift). Personens avgiftsutrymme är 902 kronor, avgiften som debiteras blir då 900 kronor. Avgift tas inte ut när personal planerar hur insatserna ska utformas, detta oavsett om den enskilde deltar i planeringen eller inte. Avgift tas inte ut vid besök för justering av hjälpmedel. Avgift tas inte ut vid lasarettvistelse
Socialförvaltningen 2015-01-01 4 (13) Avgift tas inte ut när hälso- och sjukvårdspersonal gör tillsynsbesök på eget initiativ. Detta gäller t.ex. kontakten med patienter som saknar insikt i de allvarliga negativa konsekvenser som utebliven hälso- och sjukvård skulle medföra. Dygnsavgift för korttidsboende motsvarar 1/30 av maxtaxan. För år 2015 innebär det en dygnsavgift på 59,34 kronor. Den som har trygghetslarm betalar en månadsavgift på 200 kronor. motsvarande den av Socialnämndens beslutade högsta avgift för en hemtjänstimma (200 kr). När den enskilde redan är beviljad hemtjänst ingår avgift för trygghetslarm i avgiften för hemtjänsten. Avgiften reduceras aldrig på grund av frånvaro. Om flera personer i samma hushåll har trygghetslarm betalar de 150 kronor per person. Avlösarservice är avgiftsfritt upp till 16 timmar per månad. Övrig tid betalas timpris för hemtjänst. De som har kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser betalar en avgift på 150 kronor per besök. Vid flera besök under samma dygn tas avgift ut för ett besök. Tillsammans med avgift för hemtjänst får avgiften till den enskilde aldrig bli högre än den enskildes avgiftsutrymme eller den lagstadgade maxavgiften per månad. Det betyder att om den enskilde redan betalar 100 % av sitt avgiftsutrymme för hemtjänst tas ingen ytterligare avgift ut för hälso- och sjukvårdsbesök. Skulle däremot den enskilde betala mindre än sitt avgiftsutrymme för hemtjänst plussas avgiften för hälso- och sjukvården på till dess att den sammanlagda avgiften når upp till avgiftsutrymmet eller till den lagstadgade maxavgiften. Hälso- och sjukvårdsavgiften kan dock aldrig bli högre än 600 kronor per månad. 1.3 Överklagande Den enskilde kan överklaga sitt avgiftsbeslut via förvaltningsbesvär(sol kap.16 3). Det som kan överklagas är de beräkningar som gjorts avseende avgiftsunderlaget samt förbehållsbeloppet. Med överklaga menas att man har rätt att få sitt beslut omprövat av högre instans(här Förvaltningsrätten). Rätten att överklaga har bara den som beslutet angår om beslutet går honom eller henne emot. Överklagandet ska lämnas in till Socialförvaltningen inom tre veckor efter det att den enskilde fick ta del av beslutet. Om överklagandet lämnas in för sent avvisas det av förvaltningen. Överklagandet ska ske skriftligt. Den klagande ska ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt beslutet ska ändras. Skrivelser om överklagande eller omprövning ska alltid registreras! När ett överklagande kommer in till förvaltningen undersöks först om skrivelsen kommit in i rätt tid. Ett överklagande anses som inkommet i rätt tid om det kommit in till förvaltningen eller till Förvaltningsrätten inom tre veckor från det att den enskilde tog del av beslutet. Om det inte kommit in i rätt tid tas ett avvisningsbeslut som skickas till den klagande. Avvisningsbeslutet får
Socialförvaltningen 2015-01-01 5 (13) överklagas i samma ordning som huvudbeslutet, dvs det ska först skickas till Socialförvaltningen. Har överklagandet kommit in i rätt tid kan beslutet antingen ersättas med ett nytt (omprövning) eller skickas överklagandet inom en vecka till Förvaltningsrätten tillsammans med andra handlingar i ärendet och förvaltningens yttrande. I förvaltningens yttrande lyfter man fram argumenten bakom beslutet och möter klagandens framlagda argument och nya omständigheter. En vanlig anledning till att ompröva beslutet istället för att skicka vidare det till Förvaltningsrätten är att det efter att beslutet fattats kommit fram omständigheter som förvaltningen inte kände till. De nya omständigheterna kanske gör att det tidigare beslutet blir felaktigt. Om beslutet då ändras så som klaganden kräver i överklagandet säger man att överklagandet upphör (förfaller). Man behöver då inte skicka överklagandet vidare till Förvaltningsrätten utan man skickar bara det nya beslutet till klaganden. Det ska anges i det nya beslutet att överklagandet har förfallit. Om beslutet ändras på något annat sätt än precis som klaganden begär ska det nya beslutet skickas till Förvaltningsrätten istället för det tidigare överklagade beslutet. 1.4 Omprövning - avgiftsändring När uppgifter om ändrade förhållanden lämnas in ska uppgifterna granskas. Uppgifterna ska vara styrkta med kvitton eller liknande. Förvaltningen ska hjälpa den enskilde att ta fram uppgifter. Om de nya uppgifterna visar att ett tidigare beslut är felaktigt ska ett nytt avgiftsbeslut fattas. Omprövning av beslut ska göras om inkomsterna i väsentlig grad ändras i förhållande till tidigare redovisad inkomst. I övrigt sker en omprövning av avgifterna en gång per år. Skrivelser om överklagande eller omprövning ska alltid registreras! En ändring av avgiften ska vanligtvis gälla från och med månaden efter den månad då anledningen till ändringen uppkommit. Men om ändringen avser hela månaden ska dock ändring av avgiften göras samma månad som den uppkom. 1.4.1 Krav på återbetalning vid för låg avgift Kommunen ska kräva återbetalning när den enskilde lämnat felaktiga uppgifter och detta lett till en för låg avgift. 2. Förbehållsbelopp Med förbehållsbelopp avses det belopp som den enskilde har rätt att behålla av sina egna medel innan avgift får tas ut för hemtjänst, kommunal hälso- och sjukvård samt omsorg i särskilt boende respektive bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen. Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp och den faktiska bostadskostnaden. 2.1 Minimibelopp Minimibeloppet är uppgifter hämtade från Socialstyrelsen och avser hushållskostnader för ensamboende och sammanboende personer. Minimibeloppet varierar beroende på ålder och familjesammansättning. Om makar lever i skilda hushåll, t.ex. när den ena maken har flyttat till särskilt boende, ska de betraktas som ensamstående när det gäller förbehållsbeloppet.
Socialförvaltningen 2015-01-01 6 (13) Familjesammansättning Minimibelopp per månad i 2015 års priser Ensamstående över 65 år 5 023 kronor Makar och sambos över 65 4 244 kronor per person år Ensamstående 19-64 år 5 525 kronor Makar och sambos 19-64 år 4 670 kr per person Barn under 18 år 3003 kronor 2.1.1 Höjning (individuellt tillägg) av minimibeloppet Den enskildes faktiska kostnader kan av olika skäl vara så höga att beloppet inte räcker till för att täcka kostnaderna. Personen har då en merkostnad och därför ska man under vissa omständigheter fastställa minimibeloppet till en högre nivå (individuellt tillägg). För att minimibeloppet ska höjas (individuellt tillägg) måste följande förutsättningar vara uppfyllda: 1. Den enskilde har särskilda behov som denne inte bör avstå från och som ger en merkostnad utanför minimibeloppet. 2. Merkostnaden får inte vara oskäligt hög. 3. Merkostnaden ska uppgå till (minst 200 kronor) per månad. 4. Behovet av ytterligare medel ska vara av varaktig karaktär, d.v.s. en kostnad som är regelbundet återkommande under i vart fall större delen av ett år. Däremot behöver den inte återkomma årsvis. Här följer några exempel på merkostnader som kan leda till höjt minimibelopp (individuellt tillägg): fördyrad kost, t.ex. på grund av att maten erhålls via matabonnemang i ordinärt eller särskilt boende eller i dagverksamhet fördyrad kost på grund av andra anledningar (t.ex. allergier)och därmed har högre kostnad för sin matkonsumtion fördyrade tandvårdskostnader. OBS Tandvårdsstödet för äldre. fördyrade resekostnader för färdtjänst
Socialförvaltningen 2015-01-01 7 (13) personens familje- och arbetssituation, t.ex. underhållskostnad för minderåriga barn, arbetsresor samt andra kostnader som behövs för en familjs underhåll. Kostnader för hemmavarande barn kan i vissa fall medföra höjning av förbehållsbeloppet. Som vägledning för att avgöra hur mycket förbehållsbeloppet ska höjas kan Konsumentverkets beräkningar av levnadskostnader för barn, med avdrag för barnbidrag användas. Avgift för plats i förskola och fritidshem kan ses som en särskild kostnad för barn. Yngre personer med funktionsnedsättning har i vissa fall särskilda kostnader för bosättning och familjebildning. Enligt propositionen 2000/01:149 (s. 41) bör levnadskostnader för yngre personer med funktionsnedsättning, efter en individuell prövning, beräknas till en nivå som överstiger minimibeloppet upp till max 10 procent. För år 2015 innebär det en uppräkning av minimibeloppet med 502 kr per månad. kostnader för god man. För god man höjs minimibeloppet under förutsättning att kostnaden redovisas. avbetalning av skulder som den enskilde inte bör avstå från att betala Sammanfattningsvis, är det inte meningen att tillfälliga merkostnader eller regelbundet återkommande kostnader av mindre storlek ska berättiga den enskilde till ett högre minimibelopp. Sådana kostnader avses den enskilde finansiera inom ramen för minimibeloppet. Dessutom måste merkostnaden eller aktiviteten vara så viktig för den enskilde att den enskilde inte bör avstå från den. För posterna öppen hälso- och sjukvård och läkemedel bör inga merkostnader uppstå eftersom högkostnadsskyddet går in. Kostnader för mat Den vanligaste höjningen av minimibeloppet gäller matkostnaden. Om den enskilde äter mat ute på restaurang ska priset på lunch genom kommunens särskilda boenden användas som faktisk kostnad. Nedan framgår hur mycket den enskildes minimibelopp ska höjas vid matdistribution och restaurangbesök. Matdistribution Restaurang Växelvård Middag/lunch 65 kronor 75 kronor 90 kronor (hela dagens måltider) Höjning per dag 38,35 kronor/dag 42,75 kronor/dag 29,76 kronor/dag Vid matabonnemang ska automatiskt göras ett individuellt tillägg på 893 kronor per månad. De med matdistribution och mat vid korttidsboende som därmed inte har samma månadskostnad varje månad är skyldiga att själva informera om eventuell merkostnad för kost. Vid växelvård höjs förbehållsbeloppet på grund av fördyrad matkostnader med 29,76 kronor per dag. Av olika anledningar kan hemtjänsttagaren ha fördyrad kost. Här kan inte schablonbelopp användas utan sådana individuella tillägg måste prövas individuellt.
Socialförvaltningen 2015-01-01 8 (13) 2.1.2 Sänkning (individuellt avdrag) av minimibeloppet Minimibeloppet ska sänkas (individuellt avdrag) om den enskilde inte har en kostnad som minimibeloppet ska täcka därför att denna kostnad antingen: ingår i avgiften eller hyran för bostad i särskilt boende, 1 posten i minimibeloppet tillhandahålls kostnadsfritt 2 Då minimibeloppet ska sänkas, sänks den med det i minimibeloppet fastställda beloppet. Individuella avdrag för brukare i särskilda boenden (per månad): Hushållsel TV Summa 281 kronor 173 kronor 428 kronor 2.2 Bostadskostnaden Den enskilde ska ha rätt att förbehålla sig medel för sin faktiska bostadskostnad. Om brukaren delar bostad med en annan vuxen person som har egen inkomst (se 3.1) ska brukaren få tillgodoräkna sig högst halva bostadskostnaden. Den enskilde bör även fortsättningsvis, upp till en period på fyra månader efter flyttning till särskilt boende, äga rätt att förbehålla sig medel för bostadskostnaden för den tidigare bostaden. Detta under förutsättning att vederbörande har kvar bostaden, betalar för den samt den inte används av någon annan. 3 2.2.1 Vad ingår i bostadskostnaden? Vid boende i hyresrätt eller boende utanför hyreslagens ram beräknas bostadskostnaden till den hyra eller avgift den enskilde betalar. När det gäller kallhyra ska även bostadsuppvärmning räknas in enligt punkt 2.2.2. Vid boende i egen bostadsfastighet eller bostadsrättslägenhet ses följande som bostadskostnad: räntekostnader för bostadslån som inte är avdragsgilla driftskostnader uppvärmning (se nedan), kommunal avgift för fastighet tomträttsavgäld avgift för bostadsrätt Om den enskilde får bostadsbidrag, bostadstillägg eller särskilt bostadstillägg ska detta räknas in i avgiftsunderlaget och inte beaktas vid fastställande av bostadskostnaden. 1 2 3 T.ex. Hushållsel se 2.1.2 T.ex. Tv-licens vid särskilt boende Se även reglerna för jämkning av hyreskostnad vid särskilt boende (punkten 5)
Socialförvaltningen 2015-01-01 9 (13) 2.2.2 Beräkning av driftkostnad och uppvärmning För att beräkna bostadsuppvärmningskostnaden och driftskostnaden gäller nedan angivna schablonbelopp. Bostadsuppvärmning Kostnader för en bostads uppvärmning beräknas schablonvis för år på följande sätt: 176 kronor per kvadratmeter bostadsyta (inte källare etc.) när schablonen ska täcka uppvärmning av bostad och uppvärmning av vatten 55 kronor per kvadratmeter bostadsyta när schablonen ska täcka uppvärmning av bostad men inte uppvärmning av vatten. 55 kronor per kvadratmeter bostadsyta när schablonen ska täcka uppvärmning av vatten men inte uppvärmning av bostad. Kostnader för en bostads hushållsel som ingår i den avtalade hyran respektive fastställda årsavgift beräknas schablonsvis till 6,59 kronor per kvadratmeter bostadsyta och månad, dock högst till 791 kronor i månaden. Kostnader för en bostads vattenförbrukning som inte ingår i den avtalade hyran respektive fastställda årsavgiften beräknas schablonsvis till 47 kronor per kvadratmeter bostadsyta och år. Driftskostnader Driftkostnader förutom uppvärmningskostnader såsom kostnader för vatten och avlopp, sophämtning, underhåll och försäkringar, beräknas schablonvis till 208 kronor per kvadratmeter bostadsyta (inte källare etc.) och år. 2.2.3 Kommunal avgift för fastighet Den kommunala avgiften för fastighet beräknas som 0,75 % av taxeringsvärdet, dock högst 6 000 kronor. 3. Beräkning av avgiftsunderlag Avgiften oavsett boendeform utgår från brukarens samtliga nettoinkomster. Med nettoinkomst avses den nettoinkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp. Det rör sig om aktuella förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagen. Dessutom ska bostadsbidrag och bostadstillägg anses som nettoinkomst. Förmögenhet får inte påverka avgiftsunderlagets storlek. I fråga om makar och registrerade partners ska nettoinkomsten beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda nettoinkomster. Detta även om bara den ena får hjälp. Motsvarande gäller inte sambors nettoinkomster, då det inte finns någon underhållsskyldighet mellan dem. Nedan följer en mycket förenklad sammanställning av vad som anses som intäkt respektive avdrag enligt inkomstskattesystemet.
Socialförvaltningen 2015-01-01 10 (13) 3.1 Inkomst av tjänst och näringsverksamhet För inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet ska man uppskatta nettoinkomsten för de närmaste 12 månaderna (uppskattat överskott efter avdrag för preliminär skatt). Intäkter Folkpension: ålderspension, förtidspension, efterlevnadspension, pensionstillskott. Delpension Allmän tilläggspension (ATP) Tjänstepension från f.d. arbetsgivare och även pension till anställds efterlevande Sjukersättning Pensionsförsäkringar t.ex. SPV, KPA, SPP, utlandspensioner och övriga pensioner, livräntor och handikappsersättning. Lön, arvode, skattepliktiga förmåner som betalas ut för tjänsten, skattepliktiga ersättningar vid sjukdom (t.ex. sjukpenning, föräldrapenning, vårdbidrag) Avdrag Kostnader för inkomsternas förvärvande såsom: resor mellan bostad och arbetsplats, ökade levnadskostnader i tjänsten. 3.2 Inkomst av kapital För inkomstslaget kapital beräknas den faktiska nettoinkomsten den 31 december året innan. Intäkter Ränta på bankmedel, obligationer och andra fodringar Utbetalning på aktier och andelar Ersättning vid uthyrning av privatbostad Kapitalvinst vid försäljning av fastighet, bostadsrätt, aktier, andelar, fodringar, optioner och terminer och annan lös egendom. 3.3 Övrig nettoinkomst Som nettoinkomst räknas även: Studiemedel i form av studiebidrag, Skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000 kronor per månad, och Ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat före år 1991. Bostadstillägg till pensionärer (BTP) enligt 20 BTPL och bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag (BOB) Det är viktigt att den enskilde söker BTP eller BOB.
Socialförvaltningen 2015-01-01 11 (13) 3.4 Barn Vårdnadshavares inkomst räknas när insatserna avser barn upp till 19 år. Även för barn mellan 18-21 år som går gymnasieutbildning och bor hemma räknas föräldrars inkomst. 5. Avgift för boende utanför hyreslagens ram För bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen ska avgiften fastställas till en tolftedel av 50 % gånger prisbasbeloppet, 1 854 kronor per månad i 2015 års priser. När det finns hyreskontrakt med den boende gäller hyreslagen och då förhandlas hyran. Innan avgiften för boende i särskilt boende utanför hyreslagens ram får tas ut ska den enskilde garanteras sitt förbehållsbelopp. Avgiften ska däremot inte ingå som boendekostnad i förbehållsbeloppet. 6. Taxor som inte ingår i maxtaxan 6.1 Servicetaxa Taxan är på 130 kronor (enhetstaxa) och täcker kostnader för hyra av linne, disponering av städutrustning, förbrukning av pappersvaror (toalett och hushållspapper), förbrukning av kemisktekniska artiklar samt glödlampor och lysrör till fasta armaturer. Denna kommunala service erbjuds dem som bor i kommunens särskilda boenden. 6.2 Kostpriser Matabonnemangstaxan är på 2 700 kronor per månad eller 70 kronor per dag. Vid frånvaro reduceras taxan med 90 kronor för varje dag i månaden från och med första dagen. De dagar man äter lunch utgår inget avdrag. Vid inskrivning på lasarett reduceras avgiften från och med inskrivningsdagen till och med utskrivningsdagen. Genom matdistribution erbjuds lunch för 65 kronor per dag. 6.3 Utfärdande av bostadsanpassningsintyg För utfärdande av bostadsintyg tas det ut en avgift på 500 kronor. 7. Parbo Enligt en bestämmelse från 1 juni 2006 i socialtjänstförordningen (2001:937 2 kap.2 ) har makar, sambor eller registrerade partners som beviljats särskilt boende rätt att beredas plats i samma särskilda boenden om de begär det Bestämmelsen gäller inte i de fall då endast den ena parten har behov av särskilt boende. I dessa fall får dock den maken som inte själv har behov av särskilt boende, flytta med och bo i samma lägenhet utan särskilt biståndsbeslut. Tvätt utförs av individen själv i avdelningens tvättstuga.
Socialförvaltningen 2015-01-01 12 (13) Städning ingår så länge man bor ihop med någon som har behovet. Mat matlagning i lägenheterna är endast möjlig i mycket begränsad omfattning. Matabonnemang är därför en förutsättning för att lösa matsituationen. Avgift för detta tas ut enligt gällande taxa. Personen kan vara parbo växelvis. Mat betalas då enligt gällande taxa. Serviceavgift betalas enligt gällande taxa. Serviceavgiften inkluderar kostnaden för att personen har tillgång till lakan, handdukar, toalettpapper, tvättmedel och rengöringsmedel. 8. Fakturering Fakturering sker varje månad. Avgiften betalas innevarande månad. Avgiftsregleringar sker i efterhand. Avgiften för hälso- och sjukvårdsbesök debiteras en gång per månad i efterskott.
Socialförvaltningen 2015-01-01 13 (13) Bilaga 1: Överklagande enligt Förvaltningslagen Klagande Avgiftshandläggare Omprövar 27 Bestrider 25 Inom 1 vecka skicka: överklagandet, alla handlingar som rör ärendet, eget yttrandet Avvisar 24 Överklagan har inte kommit in inom 3 veckor Använd mall! Avgiftshandläggare ändrar beslutet som klagande begär. 28 Avgiftshandläggare ändrar beslutet på annat sätt 28 Besked lämnas till klagande Besked lämnas till klagande Förvaltningsrätten Prövar överklagandet