AKTIV UREMIVÅRD I SVERIGE 1991 1997 srau98 MED APPENDIX SRAU 99 SVENSKT REGISTER FÖR AKTIV UREMIVÅRD
Förord Det är med stor tillfredsställelse som styrelsen för Svenskt Register för Aktiv Uremivård (SRAU) kan konstatera att en ny sammanställning av landets dialys- och transplantationsaktivitet ser dagens ljus. Ovärderligt stöd från kontaktmännen vid landets samtliga dialys- och transplantationscentra har varit en förutsättning för arbetet med årets publikation. En kvalitetskontroll av rapporteringskvaliteten till SRAU har genomförts med resursinsatser vid sidan av registrets årliga budget. Genom samkörning mellan SRAU:s register och Socialstyrelsens patientregister har patienter identifierats med någon form av njursjukdom som skulle kunna leda till död i uremi men som inte fanns med i SRAU:s register. Under en registrerad treårsperiod i totalt fem landsting framkom en genomsnittlig underrapportering på 7,2 individer/miljon invånare och år. Dessa hade erhållit dialysbehandling på kronisk uremibasis men hade inte anmälts till SRAU. Siffran är låg men varierar från 0 till 14 per miljon invånare och år i de olika landstingen. Styrelsen hoppas att undersökningen skall fungera som en väckarklocka för att man skall se över de lokala rapporteringsrutinerna. Kvaliteten och säkerheten i registerberäkningar för landet är helt beroende av noggrannheten i rapporteringen till SRAU. Samarbetet med Scandiatransplant har fördjupats och jämförande data till gagn för uremivården kommer att kunna redovisas under 1999.
Tack Till sin hjälp i det dagliga arbetet har generalsekreteraren haft sekreterare Susanne Gabara och vid den statistiska bearbetningen stöd av fil. dr. Anders Odén. Styrelsen vill till dessa och till kontaktmännen framföra sitt TACK för utomordentligt gott arbete. Liksom under tidigare år är förutsättningen för registrets funktion det centrala ekonomiska stödet från Landstingsförbundet Socialstyrelsen vilket SRAU:s styrelse på detta sätt kvitterar med årets publikation. Jarl Ahlmén Ordförande Björn Wikström Svensk Njurmedicinsk Förening Nils H Persson Svensk Transplantationsförening Staffan Schön Generalsekreterare
Inledning Svenskt Register för Aktiv Uremivård utkommer i år med den 5:e publikationen sedan registrets start 1991. Årets publikation innehåller demografiska data och statistiska överlevnadsberäkningar. För första gången innehåller också publikationen en prognosbedömning till år 2010. Registret har i syfte att skapa en databas med en så god kvalité som möjligt accepterat en kontinuerlig retroaktiv uppdatering av data. Detta medför att tidigare publicerade sifferuppgifter korrigerats kontinuerligt och presenteras i denna publikation i uppdaterat skick. Omfattningen utav de korrektioner som behövt göras utav föregående års publicerade data ter sig successivt ha minskat. Totalantalet i aktiv uremivård 96 12 31 i 1997 års publikation har endast korrigerats med 0,16%. Talen avseende nyupptagna patienter uppdateras däremot i något större utsträckning och antalet nyupptagna under exempelvis 1995 har sedan 1996 års publikation korrigerats med 3,8%. En god kontinuerlig rapportering kännetecknar de 62 enheter som rapporterar till registret. Två nya enheter har tillkommit under 1997. Samtidigt har flera andra enheter ur rapporteringssynvinkel slagits samman medförande en stor variationsbredd vad gäller storlek på de olika enheterna i landet. SRAU har medverkat vid den av Svensk Njurmedicinsk Förening organiserade dialyskvalitetsundersökningen 1996 och genomför under 1998 en livskvalitetsundersökning med samtliga patienter i aktiv uremivård såsom målgrupp. Resultat från dessa undersökningar publiceras separat. 1
Prevalens Antalet patienter i aktiv uremivård har ökat varje år under 90-talet inom samtliga behandlingsformer. Den procentuella ökningen har dock avtagit. 97 12 31 hade Sverige 5 690 patienter i aktiv uremivård, detta är en ökning sedan föregående årsskifte med 3,8%. Prevalenstalet för hela landet var 643 per miljon invånare. Regionsvis varierade prevalenssiffrorna mellan 594 och 697 per miljon invånare. Den tidigare noterade kontinuerliga minskningen av andelen transplanterade patienter har avstannat, de njurtransplanterade utgjorde vid senaste årsskiftet knappt 55% av totalantalet patienter i aktiv uremivård. 27% av dialyspatienterna hade peritonealdialysbehandling. Medelåldern i hela uremipopulationen har ökat varje år och var vid senaste årsskiftet 55,3 år. Kronisk glomerulonefrit var vanligaste uremiorsakande sjukdom bland samtliga i aktiv uremivård. Incidens De årliga incidenstalen för nystartade patienter i aktiv uremivård i Sverige har från 1991 till 1997 varierat mellan 100 och 119 per miljon invånare och år med ett årligt medelvärde av 112. 1997 var incidenstalet för hela landet 118 per miljon invånare. Regionsvis varierade incidenstalen mellan 95 och 141 per miljon invånare, länsvis varierade incidenstalen under året mellan 78 och 207 per miljon invånare. Totalantalet patienter som startade aktiv uremivård under 1997 var 1 047 vilket är det största antalet hittills under 90-talet. Genomsnittligt har 982 patienter påbörjat aktiv uremivård årligen. Den tidigare noterade kontinuerliga ökningen i medelålder vid behandlingsstart ter sig ha avstannat, under 1997 noteras för första gången en lägre medelålder vid behandlingsstart jämfört med föregående år. 54% av de nyupptagna var äldre än 65 år. Andelen kvinnor var 37%. Vanligaste uremiorsakande sjukdom vid behandlingsstart var diabetes mellitus. 2
Njurtransplantationer Antalet transplantationer ökade något ytterligare under 1997. Sammanlagt 336 njurtransplantationer genomfördes, av dessa var 123 med levande givare vilket är det största antalet transplantationer med levande donator under ett år i vårt land. Antalet njurtransplantat som upphört att fungera har under 90-talet varierat mellan 94 och 131 per år med ett medelvärde av 114. Majoriteten av dessa patienter har övergått till hemodialysbehandling. Dessutom har i genomsnitt 79 patienter årligen avlidit med fungerande graft. Mortalitet Den totala årliga mortaliteten har varierat mellan 12,6 och 15,0%. För dialyspatienter respektive njurtransplanterade patienter har mortalitetssiffrorna varierat mellan 26 och 30% respektive 2,6 och 3,5% årligen. SRAU:s sätt att beräkna mortaliteten har diskuterats. Metoden bygger på det sannolika antagandet att både nyupptag av patienter och mortalitet i ett stort material som SRAU:s är jämt fördelade över året och metoden innebär en god approximering av antalet avlidna per personår. Kardiovaskulära dödsorsaker dominerar både bland dialyspatienter och njurtransplanterade. Ett observandum är att ett stort antal avlidna har icke fastställd dödsorsak. Ansträngningarna att till registret få in uppgift om säkerställd dödsorsak skall intensifieras. 3
Prognos SRAU presenterar i år för första gången en prognosbedömning till år 2010. Prognosen bygger på grundläggande demografiska data vars huvudbeståndsdelar är åldersjusterad incidens och mortalitet. Hänsyn är också tagen till det antal patienter som går ur den aktiva uremivården i Sverige av annat skäl, antingen vid återkomst av egen njurfunktion eller vid utflyttning till annat land. Den förväntade årliga incidensen är beräknad på underlag av de senaste årens köns- och åldersfördelade incidens vilken haft en mycket måttlig variationsbredd under 90-talet vad gäller patienter yngre än 65 år vid start. För patienter äldre än 65 år vid start har incidenstalen ökat sedan 90-talets början, här har medelvärden för män och kvinnor från de senaste tre åren använts. Dessa incidenstal är sedan applicerade på den förväntade åldersstrukturen hos befolkningen under åren fram till 2010 enligt Statistiska Centralbyråns prognos från föregående år. Mortaliteten är beroende av uremipopulationens totala morbiditet, kvalitén i uremibehandlingen, antalet transplantationer och transplantatförluster samt ålderssammansättningen i uremipopulationen som helhet. Av dessa är morbiditet och vårdkvalitet svåra att väga in i prognosen. Frekvenserna av transplantationer och transplantatförluster har varit väsentligen stabila genom åren. Ålderssammansättningen har däremot förändrats kontinuerligt med en ständigt stigande medelålder. Här ser man dock en avflackande tendens. Mortalitetssiffrorna skulle ha kunnat förväntas öka de senaste åren mot bakgrund av den förändrade åldersstrukturen, en svag sådan tendens har varit skönjbar. Prognosen är gjord med en förväntad årlig mortalitet för hela uremipopulationen vid respektive års början på 15% vilket kan vara en underskattning. Antalet patienter som registreras men som sedan, tillfälligt eller permanent, går ur den aktiva uremivården har ökat något de senaste åren. I prognosen beräknas 20 av de nyupptagna patienterna årligen tillhöra denna kategori. Prognosen visar en avflackande tillväxtkurva men ingen platå vilket betingas av ett ökande antal äldre än 65 år i Sverige efter år 2005. 4
fig 1 Antal patienter i aktiv uremivård 1991 1997. 6000 5000 4000 3000 2000 HD PD TRPL 1000 0 901231 911231 921231 931231 941231 951231 961231 971231 1117 1252 1395 1586 1652 1766 1829 1887 HD 323 404 476 558 589 638 681 703 PD 2200 2400 2523 2661 2764 2849 2970 3100 TRPL 3640 4056 4394 4805 5005 5253 5480 5690 Totalt 5
fig 2 Antal patienter i aktiv uremivård 971231. Fördelade på kön och ålder. 800 809 700 705 661 600 500 400 333 504 459 405 424 439 300 200 182 253 Kvinnor Män 244 100 0 103 28 40 64 10 27 <15 15 24 25 34 35 44 45 54 55 64 65 74 75 84 85 6
fig 3 Antal patienter i aktiv uremivård 971231. Fördelade på behandlingsform och ålder. 800 859 700 615 642 600 500 400 334 300 280 200 130 138 323 129 145 537 481 386 162 130 100 0 3 3 62 26 11 65 36 84 HD PD TRPL <15 15 24 25 34 35 44 45 54 55 64 65 74 75 84 85 7 72 34 3 0
fig 4 Medelålder vid årsskiftena 901231 971231. Fördelad på kön. 56 55 54 53 52,02 52 51,97 52,80 52,69 53,58 53,42 54,23 54,09 54,46 54,24 55,05 54,32 55,31 54,75 55,58 Män 54,92 Kvinnor 51 0 901231 911231 921231 931231 941231 951231 961231 971231 8
fig 5 Medelålder vid årsskiftena 901231 971231. Fördelad på behandlingsform. 65 63,04 63,35 63,88 63,67 64,05 HD 60 60,31 61,51 62,68 59,35 PD 55 57,12 57,25 57,69 57,50 57,69 57,59 57,79 Samtliga 52,73 53,51 54,17 54,37 54,77 55,09 55,33 50 52,00 TRPL 47,04 47,40 47,89 48,32 48,51 48,85 49,02 48,20 45 40 901231 911231 921231 931231 941231 951231 961231 971231 9
fig 6 Prevalens per miljon invånare vid årsskiftena 901231 971231. Regionsvis. 700 650 600 550 Södra Västra Sydöstra Stockholm Uppsala Örebro Norra 500 450 400 901231 911231 921231 931231 941231 951231 961231 971231 399 451 492 538 559 595 622 651 Södra 430 472 502 532 553 576 593 626 Västra 460 504 543 594 609 652 700 697 Sydöstra 413 464 511 547 559 572 593 594 Stockholm 428 464 494 541 573 601 629 671 Uppsala Örebro 426 477 512 575 570 595 610 640 Norra 10
fig 7 Uremiorsakande sjukdom. Samtliga patienter i aktiv uremivård 971231, i procent. n=5690 Glomerulonefrit Pyelonefrit Cystnjuresjukdom Nefroskleros Diabetes mellitus Uremi UNS Övriga Okänd 30,0 10,3 12,4 8,8 18,0 5,7 14,7 0,1 11
Tabell 1 Antal patienter i aktiv uremivård 971231 (länsvis och reg.vis) Siffrorna inom parentes anger antal per miljon inv. HD PD TRPL Totalt Blekinge län 47 (310) 4 (26) 56 (369) 107 (705) Dalarnas län 56 (196) 21 (74) 93 (326) 170 (596) Gotlands län 16 (277) 7 (121) 15 (260) 38 (658) Gävleborgs län 64 (225) 26 (91) 104 (365) 194 (682) Hallands län 39 (144) 24 (88) 79 (291) 142 (523) Jämtlands län 23 (173) 15 (113) 54 (406) 92 (691) Jönköpings län 69 (210) 24 (73) 105 (320) 198 (604) Kalmar län 48 (200) 40 (167) 110 (458) 198 (824) Kronobergs län 30 (168) 13 (73) 60 (335) 103 (575) Norrbottens län 30 (114) 11 (42) 88 (335) 129 (492) Skåne län 297 (266) 66 (59) 391 (350) 754 (675) Stockholms län 374 (212) 109 (62) 560 (318) 1043 (592) Södermanlands län 46 (179) 27 (105) 71 (276) 144 (561) Uppsala län 64 (220) 17 (59) 93 (320) 174 (599) Värmlands län 64 (228) 37 (132) 103 (368) 204 (728) Västerbottens län 41 (158) 22 (85) 104 (401) 167 (644) Västernorrlands län 58 (228) 22 (86) 114 (448) 194 (763) Västmanlands län 79 (306) 20 (77) 126 (487) 225 (870) Västra Götalands län 284 (191) 136 (92) 520 (350) 940 (633) Örebro län 54 (196) 24 (87) 107 (389) 185 (672) Östergötlands län 104 (251) 38 (92) 147 (355) 289 (697) Södra 389 (249) 93 (59) 537 (343) 1019 (651) Västra 308 (188) 150 (91) 569 (347) 1027 (626) Sydöstra 221 (225) 102 (104) 362 (368) 685 (697) Stockholm 390 (214) 116 (64) 575 (316) 1081 (594) Uppsala-Örebro 427 (221) 172 (89) 697 (361) 1296 (671) Norra 152 (167) 70 (77) 360 (396) 582 (640) Sverige 1887 (213) 703 (79) 3100 (350) 5690 (643) 12
fig 8 Nyupptagna patienter årligen 1991 1997. Fördelade på första behandlingsform. 1200 1000 800 600 400 200 HD PD 0 TRPL 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 613 606 725 651 685 713 732 HD 234 209 264 261 296 289 279 PD 68 53 49 40 35 39 36 TRPL 915 868 1038 952 1016 1041 1047 Totalt 13
fig 9 Incidens. Nyupptagna patienter årligen 1991 1997. Åldersgrupperade. Per miljon inv. i åldersgrupperna A N TA L P E R M IL J I N V 400 350 300 250 200 150 100 50 0 71 270 61 282 69 356 63 320 65 353 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 107 100 119 109 115 118 118 Antal per milj. inv. i hela befolkningen. 915 868 1038 952 1016 1041 1047 Totalantal 503 436 492 457 472 480 480 < 65 412 432 546 495 544 561 567 65 66 363 66 367 <65 65 14
fig 10 Nyupptagna patienter 1991 1997. Fördelade på uremiorsakande sjukdom, i procent. 25 22 20 16 15 22 18 17 15 23 24 20 20 18 18 15 16 23 23 19 18 17 18 17 21 18 11 10 10 10 7 9 7 5 8 6 9 7 6 7 9 7 10 8 6 1 1 1 1 1 1 0 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Glomerulonefrit Cystnjuresjukdom Diabetes mellitus Övriga Pyelonefrit Nefroskleros Uremi UNS Okänd 15
fig 11 Medelålder vid behandlingsstart 1991 1997. Fördelad på kön. 63 62,52 62,60 62,55 62 61 60 59,21 60,81 60,00 61,42 60,90 61,79 61,64 60,65 62,40 Män 61,86 Kvinnor 59 59,08 58 57 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 16
Tabell 2 Antal nyupptagna patienter 1997 (länsvis och reg.vis) Siffrorna inom parentes anger antal per miljon inv. Blekinge län 16 (105) Dalarnas län 45 (156) Gotlands län 6 (104) Gävleborgs län 43 (150) Hallands län 28 (104) Jämtlands län 21 (156) Jönköpings län 31 (94) Kalmar län 29 (120) Kronobergs län 14 (78) Norrbottens län 25 (95) Skåne län 146 (131) Stockholms län 166 (95) Södermanlands län 34 (132) Uppsala län 35 (121) Värmlands län 42 (149) Västerbottens län 30 (115) Västernorrlands län 53 (207) Västmanlands län 30 (115) Västra Götalands län 175 (118) Örebro län 24 (87) Östergötlands län 54 (130) Södra 193 (123) Västra 186 (114) Sydöstra 114 (116) Stockholm 172 (95) Uppsala-Örebro 253 (130) Norra 129 (141) Sverige 1047 (118) 17
fig 12 Avlidna 1997. Fördelade på dödsorsaker i procent och behandlingsformer. Dialyspatienter, n=718. Transplanterade, n=93 Kardiella Vaskulära Infektioner Leversjukdomar Uremi Suicid Maligniteter Övriga Ej fastställd 0 1 0 1 3 4 5 6 9 12 12 11 10 10 14 22 18 Dialys TRPL 40 40
fig 13 Avlidna 1991 1997. Fördelade på dödsorsaker i procent och behandlingsformer. Dialyspatienter, n=4204. Transplanterade, n=552. Kardiella Vaskulära Infektioner Leversjukdomar Uremi Suicid Maligniteter Övriga Ej fastställd 0,4 1,3 2,9 0,1 0,9 5,1 6,7 6,9 10,8 10,4 8,0 12,7 9,8 12,9 13,8 15,0 19 Dialys TRPL 38,8 43,4
fig 14 Antal förlorade transplantat årligen 1991 1997 samt efterföljande behandlingsform. HD PD TRPL Egen funktion Ingen registrerad Totalt 140 131 124 122 120 114 104 100 94 85 86 84 110 60 80 68 75 68 70 40 29 34 29 29 33 35 20 16 8 7 9 2 0 1 2 0 0 2 7 1 1 9 1 0 1 1 1 0 1 4 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 20
fig 15 Antal transplanterade årligen 1991 1997. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 354 347 332 336 317 301 276 278 246 241 229 202 205 213 123 78 88 101 91 96 76 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 CD LD Totalt 21
fig 16 Antal nyupptagna och avlidna årligen 1991 1997. 1200 Nyupptagna 1000 800 600 915 519 868 534 1038 609 952 737 1016 1041 1047 752 794 811 Avlidna 400 200 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 22
fig 17 Antal patienter i aktiv uremivård 1991 2010. 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 901231 911231 921231 931231 941231 951231 961231 971231 981231 991231 20001231 20011231 20021231 20031231 20041231 20051231 20061231 20071231 20081231 20091231 20101231 3640 4056 4394 4805 5005 5253 5480 5690 5854 6106 6322 6396 6478 6557 6637 6721 6807 6895 6984 7073 7163 Uremipopulationen Prognos 23
Statistisk bearbetning 1991 1997 Överlevnadsberäkningarna är gjorda av statistiker Anders Odén, fil. dr. I likhet med 1996 års publikation har patienter vars uremibehandling startat före 1991 också fått ingå. De bidrar inte med observationstid eller sluthändelser före 1991 (trunkering till vänster). Vid graftöverlevnad räknas inte död som sluthändelse (failure), men censurering till höger sker då. Vid beräkningarna beaktas datum för olika händelser och antalet dagar som patienten följs beräknas. För olika intervall efter behandlingsstart respektive transplantation beräknas antalet sluthändelser, död eller graftförlust, och den sammanlagda observationstiden utgör skattning av riskfunktionen som det naturliga talet e upphöjt till minus integralen av riskfunktionen. 24
FIG 18 Patientöverlevnad hela materialet med 95% konfidensintervall. 25
FIG 19 Patientöverlevnad hela materialet åldersfördelad. 26
FIG 20 Patientöverlevnad transplanterade. 27
FIG 21 Patientöverlevnad transplanterade. 28
FIG 22 Graftöverlevnad första och andra graft. 29
FIG 23 Graftöverlevnad första graft. 30
FIG 24 Patientöverlevnad hemodialys och peritonealdialys med 95% konfidensintervall. 31
FIG 25 Patientöverlevnad hemodialys och peritonealdialys, åldersfördelad. 32
FIG 26 Patientöverlevnad hela materialet räknat med start tre månader efter behandlingsstart. 95% konfidensintervall. 33
FIG 27 Patientöverlevnad 65 år och äldre jämfört med förväntad överlevnad i åldersgruppen. 34
FIG 28 Patientöverlevnad yngre än 65 år jämfört med förväntad överlevnad i åldersgruppen. 35
FIG 29 Patientöverlevnad hela materialet. 36
Appendix srau 1999
Sedan den första publikationen utkom från Svenskt Register för Aktiv Uremivård 1994 har målsättningen varit att vartannat år publicera data som detaljerat och med överlevnadsstatistik beskriver den aktiva uremivården i Sverige. Vartannat år dessemellan har en enklare publikation givits ut innehållande demografiska data. Denna rutin följes även i år, 1999 års publikation innehåller således aktuella data från 1998 utan prognosbedömning eller överlevnadsanalyser. Intentionen från föregående år att ge ut SRAU -98 i pocketversion fullföljes medan årets publikation medföljer såsom appendix. Fortsatt tillväxt av antalet patienter i aktiv uremivård har noterats under 1998, tillväxten sedan föregående årsskifte var 4%. En notabel förändring är att antalet patienter i peritonealdialys inte ökat under året, en liten minskning noteras. Medelåldern bland patienterna inom samtliga behandlingsformer har fortsatt att stiga under året. Antalet nyupptagna patienter i aktiv uremivård var för 4:e året i rad drygt 1 000. Incidenstalet för Stockholms län är lågt och kan sannolikt komma att uppjusteras. Andelen äldre än 65 år vid behandlingsstart var den största någonsin samtidigt som en tendens till minskad incidens är skönjbar bland dem yngre än 65 år. Detta har medfört att medelåldern vid behandlingsstart höjts återigen, mest tydligt bland kvinnor där medelåldern närmat sig männens. ii
Olika diagnosers fördelning bland dem som är i aktiv uremibehandling ändrar sig i ringa grad år från år. Andelen med glomerulonefrit ter sig minska i takt med att de som tas upp i behandling i allt mindre utsträckning har glomerulonefrit som uremiorsakande sjukdom. Bland dem som startade behandling under 1998 var diabetes mellitus återigen vanligaste orsak till vårdkrävande uremi. Den totala mortaliteten under föregående år var knappt 14%. För transplanterade var siffran 3% medan dialyspatienternas mortalitet var 27%. 356 njurtransplantationer utfördes under 1998, av dessa var 120 med levande givare. iii
Tabell 1 Antal patienter i aktiv uremivård 981231, (länsvis och reg.vis) Siffrorna inom parentes anger antal per miljon inv. HD PD TRPL Totalt Blekinge län 49 (324) 3 (20) 60 (396) 112 (740) Dalarnas län 51 (180) 22 (78) 102 (361) 175 (619) Gotlands län 14 (243) 8 (139) 19 (330) 41 (711) Gävleborgs län 75 (266) 26 (92) 112 (397) 213 (755) Hallands län 35 (128) 27 (99) 83 (305) 145 (532) Jämtlands län 17 (129) 11 (83) 54 (410) 82 (622) Jönköpings län 76 (232) 30 (91) 113 (344) 219 (668) Kalmar län 55 (231) 38 (160) 116 (487) 209 (878) Kronobergs län 40 (225) 12 (67) 60 (337) 112 (629) Norrbottens län 43 (165) 11 (42) 85 (326) 139 (534) Skåne län 310 (277) 67 (60) 406 (362) 783 (699) Stockholms län 363 (204) 93 (52) 572 (321) 1028 (576) Södermanlands län 59 (230) 20 (78) 73 (285) 152 (593) Uppsala län 65 (223) 17 (58) 91 (312) 173 (594) Värmlands län 78 (280) 33 (119) 103 (370) 214 (769) Västerbottens län 43 (167) 25 (97) 114 (442) 182 (706) Västernorrlands län 70 (278) 26 (103) 121 (480) 217 (862) Västmanlands län 82 (318) 23 (89) 136 (528) 241 (935) Västra Götalands län 312 (210) 117 (79) 536 (360) 965 (649) Örebro län 63 (229) 37 (135) 111 (404) 211 (768) Östergötlands län 109 (264) 40 (97) 157 (381) 306 (742) Södra 411 (262) 93 (59) 557 (355) 1061 (677) Västra 335 (204) 133 (81) 588 (358) 1056 (643) Sydöstra 240 (245) 108 (110) 386 (394) 734 (750) Stockholm 377 (205) 101 (55) 591 (321) 1069 (581) Uppsala-Örebro 473 (246) 178 (93) 728 (379) 1379 (717) Norra 173 (192) 73 (81) 374 (415) 620 (687) Sverige 2009 (227) 686 (77) 3224 (364) 5919 (668) iv
Tabell 2 Medelålder 981231. Fördelad på kön resp behandlingsform. Män 55,99 Kvinnor 55,50 HD 64,58 PD 60,63 TRPL 49,31 Samtliga 55,80 v
Tabell 3 Antal nyupptagna patienter 1998. Fördelade på första behandlingsform (länsvis och regionsvis). HD PD TRPL Totalt Per milj inv Blekinge län 13 3 16 105 Dalarnas län 25 9 2 36 126 Gotlands län 5 2 7 121 Gävleborgs län 37 11 3 51 179 Hallands län 19 13 32 118 Jämtlands län 7 4 11 83 Jönköpings län 25 14 39 119 Kalmar län 25 12 1 38 158 Kronobergs län 20 2 22 123 Norrbottens län 25 6 1 32 122 Skåne län 103 35 5 143 128 Stockholms län 89 36 9 134 76 Södermanlands län 21 6 1 28 109 Uppsala län 19 9 1 29 100 Värmlands län 30 7 37 132 Västerbottens län 19 12 1 32 123 Västernorrlands län 35 12 2 49 193 Västmanlands län 30 11 41 159 Västra Götalands län 110 53 8 171 115 Örebro län 22 15 37 134 Östergötlands län 46 24 70 169 Södra 145 46 5 196 125 Västra 120 60 8 188 115 Sydöstra 96 50 1 147 150 Stockholm 94 38 9 141 77 Uppsala-Örebro 184 68 7 259 134 Norra 86 34 4 124 136 Sverige 725 296 34 1055 119 vi
Tabell 4 Medel- och medianålder vid behandlingsstart 1998. Fördelad på kön. Medelålder Medianålder <65, antal 65-, antal Män 63,47 66 290 392 Kvinnor 63,24 66 167 206 Samtliga 63,39 66 457 598 vii
Fig 1 Uremiorsakande sjukdom. Samtliga patienter i aktiv uremivård 981231, i procent. n=5919. Glomerulonefrit Pyelonefrit Cystnjuresjukdom Nefroskleros Diabetes mellitus Uremi UNS Övriga Okänd 29,4 10,0 12,5 9,1 18,0 5,1 15,6 0,3 viii
Fig 2 Nyupptagna patienter 1998. Fördelade på uremiorsakande sjukdom, i procent. n=1055 Glomerulonefrit Pyelonefrit Cystnjuresjukdom Nefroskleros Diabetes mellitus Uremi UNS Övriga Okänd 15,0 5,0 7,0 18,0 23,0 8,0 21,0 2,0 ix
Tabell 5 Antal avlidna 1998. Fördelade på behandlingsformer. HD 554 PD 149 TRPL 97 Totalt 800 Fig 3 Antal transplanterade 1998. 400 356 350 300 250 236 200 150 120 100 50 0 CD LD Totalt x
srau Staffan Schön Njurmedicinska Kliniken, KSS S-541 85 Skövde