Priser och konsumtion Prices and consumption



Relevanta dokument
Priser och konsumtion Prices and consumption

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling

Priser och konsumtion Prices and consumption

Priser och konsumtion Prices and consumption

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

Priser och konsumtion

Pressmeddelande från SCB kl 10:00 Nr 2003:014

Priser och konsumtion Prices and consumption

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

Priser och konsumtion

Konsumtion av livsmedel

Priser och konsumtion

Kommunalskatter och prisindex

Producentpriserna för industrin sjönk med 2,7 procent från januari året innan

Producentpriserna för industrin sjönk med 1,8 procent från februari året innan

Priser och konsumtion Prices and consumption

Korrigering Tabell 4 (HIKP) och indextalet för december 2012 har korrigerats. Inflationstakt 0,0 procent

17 Konsumtion av livsmedel 223

Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen

1 Tema: Livsmedelskonsumtion

Slakten av svin minskade under januari december 2006

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Nationalräkenskaper National accounts

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

17 Konsumtion av livsmedel 233

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juni 2001

Inflationstakten 0,7 procent. Indextal samt förändringstal för juli 2012 Index numbers and changes in percent for July 2012.

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juli 2000

17 Konsumtion av livsmedel 229

17 Konsumtion av livsmedel 231

17 Konsumtion av livsmedel 233

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100

Avgränsning av livsmedelssektorn

Inflationstakten 0,0 procent. Indextal samt förändringstal för mars 2013 Index numbers and changes in percent for March 2013.

Inflationstakten 0,7 procent. Indextal samt förändringstal för augusti 2012 Index numbers and changes in percent for August 2012.

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. December 2001

Konsumentprisindex. December Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. jul-07. aug-07. sep-07

Inflationstakten ökar ytterligare. Indextal samt förändringstal för december 2007 Index numbers and changes in percent for December 2007.

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days

Konsumentprisindex. Januari 2018 KPI 2018: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

INLEDNING TILL. Detaljpriser och indexberäkningar åren / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik).

Konsumentprisindex. December 2017 KPI 2017: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Näringsverksamhet Business activities

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex september 2018

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Konsumentprisindex. December Jonas Karlsson, statistiker Tel KPI 2012:

Prisutveckling på energi samt leverantörsbyten, första kvartalet 2015

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

Konsumentprisindex. April Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. jan-07. dec-06. nov-06

Konsumentprisindex december 2018

Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. jun.14. aug.14. jul.14

Konsumentprisindex. Februari Jonas Karlsson, statistiker Tel KPI 2011: Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. December Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. jul.05. jun.05. aug.05

Konsumentprisindex. Oktober 2017 KPI 2017: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Juli Jonas Karlsson, statistiker Tel KPI 2018: Ålands officiella statistik -

Inflationstakten 0,1 procent. Indextal samt förändringstal för december 2013 Index numbers and changes in percent for December 2013

Konsumentprisindex. April 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Oktober Jonas Karlsson, statistiker Tel KPI 2010: Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. September Jonas Karlsson, statistiker Tel KPI 2012: Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. April 2018 KPI 2018: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

DATAINSAMLING Företags-, miljö- och teknologimaterial STATISTIKCENTRALEN Tfn

Konsumentprisindex oktober 2018

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se

9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU

Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. sep.13. aug.13. jul.13

Priser och konsumtion Prices and consumption

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

Konsumentprisindex. Juli 2017 KPI 2017: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex juni 2019

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Oktober Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. maj.05. jun.05. apr.05

Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper 2013 HA0103

Inflationstakten -0,6 procent. Indextal samt förändringstal för mars 2014 Index numbers and changes in percent for March 2014

Inflationstakten 0,0 procent. Indextal samt förändringstal för juli 2014 Index numbers and changes in percent for July 2014

Konsumentprisindex. Januari 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. November 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari Jonas Karlsson, Statistiker Tel KPI 2008: Ålands officiella statistik -

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Lägre inflationstakt. Indextal samt förändringstal för juni 2010 Index numbers and changes in percent for June Indextal

Inflationstakten -0,1 procent. Indextal samt förändringstal för oktober 2014 Index numbers and changes in percent for October 2014

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Konsumentprisindex juli 2019

Konsumentprisindex. Juni 2017 KPI 2017: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Mars 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Konsumentprisindex januari 2019

Prisindex, priser, produktion och utrikeshandel inom livsmedelsområdet

Konsumentprisindex. September Jonas Karlsson, Statistiker Tel KPI 2009: Ålands officiella statistik -

Mäklarstatistik - t.o.m. oktober

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Konsumentprisindex. Januari Jonas Karlsson, statistiker Tel KPI 2011: Ålands officiella statistik -

Forskning och utveckling inom företagssektorn Research and Experimental development in the Business enterprise sector 2013

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. jan.14. dec.13. feb.14

Sverige. Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige.

Transkript:

Priser och konsumtion Prices and consumption Foto: Jan-Aage Haaland

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013 14 Priser och konsumtion Prices and consumption 14.1 Priser och konsumtion... 287 Prices and consumption 14.2 Fastighetspriser... 289 Real estate prices 14.3 Konsumtionen av livsmedel... 290 Consumption of food 14.4 Levnadskostnadsindex (juli 1914=100)... 292 Cost-of-living index 14.5 Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas utveckling... 292 The value of the Swedish krona as reflected in the development of consumer prices 14.6 Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent (Inflationstakten)... 293 Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) 14.7 Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980=100), fastställda tal och beräknade årsmedeltal... 294 Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated annual averages 14.8 Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex... 295 Consumer price index, by COICOP and net price index 14.9 Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring... 296 Basic amount according to the National Insurance Act 14.10 Producentprisindex (2005=100)... 297 Producer price index 14.11 Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100)... 298 Service producer price index (2005=100) 14.12 Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt (1968=100)... 298 Construction price index for residential buildings including VAT 14.13 Fastighetsprisindex för småhus (1990=100 för länsindex, 1981=100 för övriga regioner)... 299 Real estate price index for one- and twodwelling buildings (1990=100 for county indexes, 1981=100 for other regions) 14.14 Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag... 300 Food composition and nutritional value per person and day 14.15 Konsumtion av livsmedel m.m.... 300 Food consumption 14.16 Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita... 302 Food consumption per capita 286 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 14.1 Priser och konsumtion Prices and consumption Boendekostnaderna blev i genomsnitt 7,2 procent högre under 2011. Priserna inom restaurang och logi steg med 3,0 procent medan priserna för transport ökade med 1,8 procent. Men alla priser har inte ökat priserna inom rekreation och kultur sjönk i genomsnitt med 1,3 procent. Priser och konsumtion Konsumentprisindex (KPI) används på flera viktiga sätt i dagens samhälle. KPI-siffrorna har en central roll som allmän information i samhällsdebatten och i resonemang om löner och liknande. Pensioner och andra sociala förmåner är ofta kopplade till KPI så att de automatiskt justeras i takt med prisutvecklingen. Sådan indexreglering är också vanlig i många avtal. Riksbanken och ekonomiska bedömare behöver siffrorna för att kunna bedöma det aktuella läget i samhällsekonomin. KPI är färskvara och visar månad för månad hur prisläget utvecklas. Utvecklingen mäts genom att undersöka vad olika varor kostar i olika affärer. Alla slags konsumentvaror och konsumenttjänster ska omfattas från kläder, frisör- och biobesök till bostad och bil. Den här KPI-korgens sammansättning svarar mot de svenska hushållens konsumtionsmönster. Den innehåller alltså olika slags varor och tjänster i de proportioner som hushållen konsumerar dem. Under året följer man hela tiden samma korg, med samma varor och tjänster. På så sätt blir resultaten jämförbara mellan månaderna. Förändringarna i KPI beror i princip bara på ändrade priser. Inför varje nytt år uppdaterar man KPI-korgens sammansättning. Det gör man för att fånga det aktuella konsumtionsmönstret. Den officiella serien med KPI-tal utgår från år 1980; detta års prisläge svarar mot ett KPI-tal lika med 100. För maj 2012 var KPI-talet uppe i 315,23, vilket innebär att en korg med konsumentprodukter som 1980 kostade 100 kr nu för tiden kostar 315,23 kr (maj 2012). Indextalet följer alltså prisläget på konsumentprodukter. KPI-korgen och prisutvecklingen under 2011 Statistiska centralbyrån 287

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013 Konsumentpriserna +2,3 % under 2011 Totalt ökade konsumentprisindex med 2,3 procent. Priserna steg inom många områden och förändringarna påverkar KPI olika mycket. Nedan redovisar vi de genomsnittliga prisförändringarna som har skett under 2011 för olika varor och tjänster. Livsmedel och alkoholfria drycker Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg med 0,6 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,1 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt höjda priser på mjölk, ost och ägg (2,3 procent) samt kaffe, te och kakao (15,4 procent). Alkoholhaltiga drycker och tobak Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak steg med i genomsnitt 0,9 procent under 2011, vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på konsumentpriserna. Boende Boendekostnaderna ökade med 7,2 procent. Det bidrog till att öka den totala konsumentprisuppgången med 1,9 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt ökade bränslepriser (2,5 procent), ökade räntekostnader (43,9 procent) samt höjda hyror inom gruppen hyresoch bostadsrättslägenheter (2,4 procent). Kläder och skor Priserna på kläder minskade med 0,2 procent och priserna på skor ökade med 0,3 procent under 2011. Den samlade effekten blev att genomsnittspriserna för kläder och skor minskade med 0,1 procent. Inventarier och hushållsvaror Priserna på inventarier och hushållsvaror ökade med i genomsnitt 0,1 procent, vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på konsumentpriserna totalt sett. Hälso- och sjukvård Priserna på hälso- och sjukvård ökade med 1,2 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,1 procentenhet. Transport Priserna inom transport steg 1,8 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna totalt med 0,2 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt höjda priser på drivmedel (5,1 procent). Post och telekommunikationer Priserna för post och telekommunikationer sjönk med 0,5 procent, vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på konsumentpriserna. Till nedgången bidrog i huvudsak sänkta priser på teletjänster och utrustning med 0,5 procent. Rekreation och kultur Prissänkningar inom området rekreation och kultur motverkade den totala uppgången med 0,2 procentenheter. Priserna inom området sjönk med 1,3 procent. Till nedgången bidrog framför allt sänkta priser på audiovisuell och fotografisk utrustning (-15,0 procent). Prisnedgången dämpades av prishöjningar på övriga fritidsvaror (1,5 procent), tidningar, böcker och skrivmaterial (2,7 procent) samt rekreationstjänster och kulturella tjänster (3,3 procent). Utbildning Priserna på utbildning ökade med 2,2 procent, vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på konsumentpriserna totalt sett. Restaurang och logi Priserna inom huvudgruppen restaurang och logi steg med 3,0 procent, vilket bidrog med 0,1 procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. Priserna ökade för såväl restauranger (3,2 procent) som för logi (1,5 procent). Diverse varor och tjänster Priserna på diverse varor och tjänster steg med 0,7 procent, vilket påverkade konsumentpriserna uppåt med 0,1 procentenhet. Till uppgången bidrog bland annat ökade priser på övriga personliga tillhörigheter (3,3 procent). Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101). 288 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 Priser och konsumtion 14.2 Fastighetspriser Real estate prices Att köpa eget hus är ofta den största investering vi gör under vår livstid. Huspriserna och dess utveckling berör alltså en väldigt stor del av befolkningen i Sverige. Genomsnittspriset för en småhusfastighet år 2011 var drygt 2 miljoner kronor. Ungefär 55 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år bor i småhus (friliggande villor, radeller kedjehus). För husköpet krävs det plånböcker av varierande storlek beroende på var i landet vi vill bosätta oss. Köpeskilling för småhus: medelvärde per kommun för permanentboende (ej tomträtt) 2011 Dyrast i storstadsregionerna Högst huspriser får vi, inte oväntat, betala i landets storstadsregioner. I Stockholms län hittar vi landets dyraste kommun, Lidingö, där medelpriset för ett småhus år 2011 var drygt 7 miljoner kronor. Av de tio kommuner med högst medelpriser ligger nio av dem i Stor-Stockholm. Efter Lidingö kommer Solna, Danderyd, Sundbyberg, Nacka, Vaxholm, Täby, Stockholm, och Sollentuna. Den dyraste kommunen utanför Stockholmsregionen är Vellinge i Skåne, där husen år 2011 kostade drygt 3,9 miljoner i genomsnitt. Även de skånska kommunerna Malmö, Lomma och Lund hade snittpriser på över 3 miljoner. I Göteborgsregionen är det i huvudkommunen Göteborg som husen är som dyrast med ett medelpris på drygt 3,7 miljoner. Andra dyra kommuner i Göteborgstrakten är Öckerö, Partille och Mölndal med priser över 3 miljoner. Lägst priser i norra Sverige De kommuner där det är billigast att köpa hus är nästan uteslutande glesbygdskommuner i norra Sveriges inland. Åsele i Västerbottens län var den kommun i landet som hade det lägsta genomsnittspriset år 2011, nämligen 262 000 kronor. I kommunerna Överkalix, Ragunda, Ånge, Norsjö, Sorsele och Bjurholm fick man ett småhus för mindre än 350 000 kronor i genomsnitt. Skillnad mellan de dyraste och billigaste Husen i de 10 dyraste kommunerna hade en genomsnittliga bostadsyta på 129 kvadratmeter med en biyta på 36 kvadratmeter. I de 10 kommuner med de lägsta priserna var bostadsytan 114 kvadratmeter med en biyta på 54 kvadratmeter. Antalet köp i de dyrare kommunerna var mer än 7 gånger fler än i de billigare. Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). Källa: SCB Fastighetspriser och lagfarter (www.scb.se/bo0501). Statistiska centralbyrån 289

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013 14.3 Konsumtionen av livsmedel Consumption of food Vi äter allt mer bröd och konditorivaror. Under åren 1980 2010 ökade konsumtionen med 56 procent, från 50 till 78 kg per person och år. Om vi tittar närmare på bröd- och spannmålsprodukterna kan vi notera att befolkningen nu äter betydligt mer mjukt matbröd och konditorivaror än tidigare. Däremot äter vi ungefär lika mycket kaffebröd som år 1980, men mindre knäckebröd. Vi konsumerar också betydligt mindre mjöl. Konsumtion av mjölk 1960 2010 Konsumtion av några bröd- och spannmålsprodukter, kg per person och år 1980 2010 Förändring procent Mjöl 16,3 9,7-40 Knäckebröd 6,1 3,3-46 Kaffebröd 9,2 8,3-10 Mjukt matbröd 30,6 55,0 80 Konditorivaror 2,7 11,5 326 Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 76 procent från 28 kg per person och år till 48 kg. Av dessa äter vi 12 kg nötkött (inkl. kalv), 16 kg griskött samt 17 kg kött från fjäderfä. Konsumtionen av fårkött ökar men är fortfarande mycket blygsam drygt ett kilo per person och år. Konsumtion av färskt och fryst kött samt charkuterivaror, kg per person och år 1980 2010 Förändring procent Nöt 6,1 12,3 102 Gris 12,5 16,0 28 Fjäderfä 4,3 16,7 288 Får 0,6 1,1 83 Charkuterivaror etc. 25,3 23,4-8 Under perioden har även ostkonsumtionen ökat från 14 till 19 kg. Det kan jämföras med konsumtionen av smör och margarin som nästintill har halverats. Från att år 1980 ha varit 21 kg är den nere i 12 kg per person år 2010. Färska frukter och bär ökade med 15 procent, från 54 till 62 kg per person och år. Vi äter också allt mer rotfrukter. Konsumtionen ökade från 6 till 9 kg, vilket är en ökning med 51 procent, under perioden 1980 2010. Även konsumtionen av färska köksväxter ökade kraftigt under perioden ifråga då den fördubblades från 22 till 44 kg. Däremot äter vi mindre färskpotatis än tidigare. Konsumtionen har minskat från 65 till 43 kg per person. Konsumtion av rotfrukter, potatis, köksväxter samt frukt och bär 1960 2010 Mjölkkonsumtionen minskade med 31 procent under åren 1980 2010, från 183 till 126 liter per person och år. Konsumtionen av grädde ökade däremot i motsvarande grad, med 43 procent, till 11 liter per person 2010. 290 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 Konsumtion av godis och glass samt såser 1960 2010 Konsumtion av starköl, vin och läskedrycker 1960 2010 Priser och konsumtion Direktkonsumtionen av socker har minskat kontinuerligt sedan 1960. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker ökat kraftigt. Fler kalorier än vad vi behöver Den totala energitillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker), ökade under perioden 1980 2010 från 12 000 till 13 300 kj per person och dag, eller från 2 878 till 3 179 kalorier. En vuxen kvinna behöver cirka 2 000 kalorier om dagen, en vuxen man cirka 2 400 kalorier. Fler kalorier kan leda till övervikt såvida de inte förbränns. Man kan dra vissa slutsatser inom detta område efter att ha läst kapitlet Hälso- och sjukvård, tabellen Överviktiga samt därav feta bland män och kvinnor i olika åldrar. Av energitillförseln 2010 kom 29 procent från bröd- och spannmålsprodukter, 22 procent från mejeriprodukter och ägg samt 13 procent från kött och köttvaror. Källa: Jordbruksverket Statistikrapport 2012:01, Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll (www.jordbruksverket.se). Foto: Jan-Aage Haaland Statistiska centralbyrån 291

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013 14.4 Levnadskostnadsindex (juli 1914=100) Cost-of-living index Källa: SCB Konsumentprisindex 1830 2011 (www.scb.se/pr0101). 14.5 Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas utveckling The value of the Swedish krona as reflected in the development of consumer prices Läs så här: 1 krona 2011 motsvarar 0,02 kronor i 1900 års penningvärde. 1 krona 1970 motsvarar 0,43 kronor i 1950 års penningvärde. 1 krona 1900 motsvarar 52,91 kronor i 2011 års penningvärde. År Index 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2011 1900 86 1,00 0,91 0,32 0,53 0,45 0,33 0,21 0,14 0,06 0,03 0,02 0,02 1910 94 1,09 1,00 0,35 0,58 0,49 0,36 0,23 0,16 0,06 0,03 0,02 0,02 1920 271 3,15 2,88 1,00 1,67 1,40 1,04 0,67 0,45 0,19 0,09 0,07 0,06 1930 162 1,88 1,72 0,60 1,00 0,84 0,62 0,40 0,27 0,11 0,05 0,04 0,04 1940 193 2,24 2,05 0,71 1,19 1,00 0,74 0,47 0,32 0,13 0,06 0,05 0,04 1950 260 3,02 2,77 0,96 1,60 1,35 1,00 0,64 0,43 0,18 0,09 0,07 0,06 1960 407 4,73 4,33 1,50 2,51 2,11 1,57 1,00 0,67 0,28 0,13 0,11 0,09 1970 605 7,03 6,44 2,23 3,73 3,13 2,33 1,49 1,00 0,41 0,20 0,16 0,13 1980 1 461 16,99 15,54 5,39 9,02 7,57 5,62 3,59 2,41 1,00 0,48 0,38 0,32 1990 3 036 35,30 32,30 11,20 18,74 15,73 11,68 7,46 5,02 2,08 1,00 0,80 0,67 2000 3 809 44,29 40,52 14,06 23,51 19,74 14,65 9,36 6,30 2,61 1,25 1,00 0,84 2011 4 550 52,91 48,40 16,79 28,09 23,58 17,50 11,18 7,52 3,11 1,50 1,19 1,00 Källa: SCB Konsumentprisindex 1830 2011 (www.scb.se/pr0101). 292 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 14.6 Priser och konsumtion Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent (Inflationstakten) Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2012 1,9 1,9 1,5 1,3 1,0 1,0 0,7 0,7 0,4 0,4 2011 2,5 2,5 2,9 3,3 3,3 3,1 3,3 3,4 3,2 2,9 2,8 2,3 2010 0,3 0,9 0,8 0,7 1,2 0,9 1,1 0,9 1,4 1,5 1,8 2,3 2009 1,3 0,9 0,2-0,1-0,7-1,0-1,2-1,2-1,9-1,8-1,0 0,6 2008 3,2 3,1 3,4 3,3 3,9 4,2 4,1 4,3 4,4 4,0 2,5 0,9 2007 1,9 2,0 1,9 1,9 1,7 1,9 1,9 1,8 2,2 2,7 3,3 3,5 2006 0,6 0,6 1,1 1,5 1,6 1,5 1,7 1,6 1,5 1,3 1,7 1,6 2005 0,0 0,7 0,1 0,3 0,1 0,6 0,3 0,6 0,6 0,5 0,8 0,9 2004 0,7-0,4-0,2 0,2 0,6 0,4 0,6 0,5 0,5 0,8 0,4 0,3 2003 2,7 3,3 3,0 2,2 1,8 1,6 1,7 1,6 1,5 1,3 1,3 1,3 2002 2,7 2,6 2,7 2,3 1,8 1,8 2,0 1,8 1,7 2,3 2,0 2,1 2001 1,5 1,4 1,7 2,6 2,8 2,7 2,7 2,9 3,0 2,5 2,5 2,7 2000 0,4 0,9 1,0 0,7 1,0 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,3 1,0 1999-0,2-0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 0,7 1,0 0,9 0,9 1,3 1998 0,7 0,6 0,3 0,1 0,3 0,0-0,1-0,6-1,2-1,0-1,1-1,2 1997-0,1-0,2-0,3-0,1 0,1 0,6 0,6 1,1 1,5 1,5 1,5 1,6 1996 1,6 1,3 1,4 1,0 0,8 0,5 0,4 0,1 0,0-0,2-0,4-0,2 1995 2,5 2,6 2,6 2,9 2,8 2,6 2,5 2,3 2,1 2,2 2,2 2,1 1994 1,6 1,7 1,6 1,6 2,1 2,4 2,6 2,6 2,6 2,4 2,3 2,5 1993 4,8 5,0 5,0 5,2 4,9 4,8 4,7 4,8 4,2 4,3 4,9 4,1 1992 5,2 2,4 2,5 2,2 2,2 2,1 1,9 2,1 2,5 2,3 1,3 1,9 1991 10,4 13,1 10,5 10,7 10,1 10,1 9,1 8,2 8,1 7,8 7,9 7,9 1990 8,4 8,2 10,7 10,1 10,2 9,8 10,8 11,1 11,5 11,2 11,4 10,9 1989 6,6 6,4 6,4 6,4 6,5 6,6 6,1 6,3 6,4 6,5 6,5 6,6 1988 4,7 5,2 5,4 6,1 6,4 6,9 6,1 5,8 5,6 5,9 5,8 6,0 1987 3,1 3,4 3,8 3,4 3,5 3,3 4,3 5,0 5,0 5,1 5,4 5,1 1986 6,2 5,3 4,3 4,6 3,4 3,7 4,0 3,9 4,4 4,1 3,5 3,3 1985 7,3 8,7 8,0 7,7 8,2 8,1 7,7 6,9 6,7 6,8 6,9 5,6 1984 8,3 7,8 9,0 8,8 8,9 8,1 7,5 7,7 7,7 7,3 7,3 8,2 1983 9,7 8,2 8,3 8,4 8,7 8,9 9,0 9,3 9,5 8,8 8,6 9,2 1982 9,5 9,0 8,6 8,7 8,5 8,5 8,3 7,7 7,5 8,3 8,8 9,6 1981 12,5 12,9 13,0 12,9 13,2 13,3 13,4 13,6 11,3 10,4 10,2 9,1 1980 12,7 13,5 13,5 13,6 13,3 13,1 13,2 12,3 15,0 15,5 14,6 14,1 Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101). Statistiska centralbyrån 293

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013 14.7 Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980=100), fastställda tal och beräknade årsmedeltal Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated annual averages År Year Jan. Feb. Mars March April Maj May Juni June Juli July Aug. Sept. Okt. Oct. Nov. Dec. Årsmedeltal 1 Annual average 1990 199,0 199,9 205,4 205,2 206,4 206,2 208,2 209,6 212,0 213,4 214,1 213,9 207,8 1991 218,9 225,0 225,8 227,1 227,3 227,0 227,1 226,7 229,2 230,1 231,1 230,8 227,2 1992 230,2 230,3 231,3 231,9 232,0 231,5 231,2 231,3 234,6 235,1 234,0 234,9 232,4 1993 241,0 241,6 242,7 243,7 243,1 242,3 241,9 242,3 244,5 245,2 245,3 244,3 243,2 1994 245,1 245,9 246,8 247,8 248,3 248,4 248,4 248,5 250,7 251,0 250,8 250,4 248,5 1995 251,3 252,3 253,3 255,0 255,3 255,1 254,8 254,5 256,2 256,9 256,8 256,0 254,8 1996 255,6 255,8 257,0 257,6 257,3 256,3 255,7 254,5 256,0 255,9 255,3 254,9 256,0 1997 254,6 254,2 255,2 257,0 257,0 257,4 257,3 257,4 259,8 259,6 259,2 259,1 257,3 1998 256,9 256,6 257,0 257,7 258,1 257,6 257,0 255,7 256,8 257,3 256,7 256,2 257,0 1999 256,2 256,3 257,3 257,9 258,3 258,7 257,6 257,6 259,4 259,7 259,0 259,6 258,1 2000 257,5 258,7 259,9 260,0 261,3 261,2 260,0 260,2 262,0 262,6 262,7 262,5 260,7 2001 261,7 262,6 264,6 266,9 268,7 268,3 266,9 267,6 269,9 269,1 269,2 269,5 267,1 2002 268,8 269,4 271,8 272,9 273,6 273,2 272,3 272,4 274,5 275,4 274,7 275,1 272,8 2003 276,0 278,4 279,8 278,8 278,5 277,7 276,8 276,7 278,7 278,9 278,3 278,6 278,1 2004 278,0 277,3 279,4 279,4 280,1 278,9 278,5 278,2 280,2 281,0 279,4 279,4 279,2 2005 277,9 279,2 279,8 280,2 280,3 280,4 279,4 279,9 281,9 282,4 281,7 281,8 280,4 2006 279,59 280,90 282,89 284,32 284,76 284,68 284,19 284,38 286,04 286,07 286,43 286,43 284,22 2007 285,01 286,45 288,33 289,79 289,48 289,95 289,49 289,41 292,30 293,85 295,75 296,32 290,51 2008 294,09 295,28 298,08 299,67 300,99 302,45 302,11 301,98 305,08 305,56 303,06 298,99 300,61 2009 297,88 297,95 298,80 299,26 299,45 300,17 298,80 299,42 300,35 301,11 301,03 301,69 299,66 2010 299,79 301,59 302,32 302,36 302,92 302,97 302,04 302,06 304,60 305,57 306,58 308,73 303,46 2011 306,15 308,02 310,11 311,44 312,02 311,28 311,13 311,23 313,41 313,42 314,16 314,78 311,43 2012 311,85 313,92 314,80 315,49 315,23 314,45 313,23 313,55 314,81 314,59 1) Årsmedeltalen kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell 14.8, se not 1 för tabell 14.8. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie P 14 ( 1999), PR 14 (2000 ), Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 294 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 14.8 Varugrupp Commodity group Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex Consumer price index, by COICOP and net price index Vägningstal, 2011 Weights Indextal (1980=100) Index numbers Årsmedeltal 1 Annual averages Priser och konsumtion 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Konsumentprisindex 2 Consumer price index 1 Livsmedel och alkoholfria drycker Food and non-alcoholic beverages 139,0 238,1 239,91 244,77 261,69 269,26 273,16 276,65 2 Alkoholhaltiga drycker och tobak Alcoholic beverages, tobacco 40,0 351,6 356,43 382,63 412,23 423,82 428,34 432,68 3 Kläder och skor Clothing and footwear 55,0 159,6 164,67 168,65 166,89 169,38 174,16 176,87 4 Boende Housing, water, electricity and fuels 264,0 327,3 338,76 352,35 376,44 356,24 355,70 386,70 5 Inventarier och hushållsvaror Furnishings and household goods 58,0 226,0 220,26 221,29 221,92 225,77 224,31 222,63 6 Hälso- och sjukvård Health 36,0 748,8 752,27 772,65 763,09 769,39 793,91 807,39 7 Transport 128,0 362,2 368,00 372,09 386,51 388,98 404,86 417,43 8 Post- och telekommunikation Communication 36,0 201,3 188,12 181,93 173,47 168,02 165,02 161,75 9 Rekreation och kultur Recreation and culture 124,0 191,1 188,54 187,76 182,28 183,21 181,97 179,74 10 Utbildning 3 Education 4,0.............. 11 Restauranger och logi Restaurants and hotels 58,0 397,5 407,18 420,16 442,83 456,27 470,56 483,64 12 Diverse varor och tjänster Miscellaneous goods and services 58,0 305,0 317,41 327,12 332,91 340,59 349,46 353,02 Totalt Total 1 000,0 280,4 284,22 290,51 300,50 299,01 302,47 311,43 Nettoprisindex Net price index 4 238,3 240,90 247,36 254,02 252,06 256,58 261,71 1) Årsmedeltalen för konsumentprisindex totalt kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell 14.7. Årsmedeltalen i tab.14.8 påverkas av revideringar i undergrupper, årsmedeltalen i tab.14.7 beräknas på de fastställda månadstalen som ej ändras efter publicering. 2) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. Indextal enligt den nya indelningen finns tillbaka t.o.m. 1980 i Sveriges statistiska databaser (SSD). The product classification was changed at the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. 3) Priser för huvudgruppen "10 Utbildning" har ej samlats in från 1980 och kan därför ej redovisas med 1980=100, huvudgruppen ingår dock i totalindex. 4) Vägningstal för nettoprisindex (2011: 763,32) = vägningstalet för konsumentprisindex exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. Statistiska centralbyrån 295

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013 Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring 14.9 Basic amount according to the National Insurance Act År Year Månad Month Prisbasbelopp, kr 1 Basic amount År Månad Prisbasbelopp, kr 1 År Månad Prisbasbelopp, kr 1 1970 Mars juli 6 300 1978 Jan. 11 800 1993 Jan. dec. 34 400 Aug. dec. 6 400 Febr. mars 12 200 1994 Jan. dec. 35 200 1971 Jan. 6 400 April dec. 12 600 1995 Jan. dec. 35 700 Febr. 6 700 1979 Jan. maj 13 100 1996 Jan. dec. 36 200 Mars nov. 6 900 Juni sept. 13 500 1997 Jan. dec. 36 300 Dec. 7 100 Okt. dec. 13 900 1998 Jan. dec. 36 400 1972 Jan. juni 7 100 1980 Jan. 13 900 1999 Jan. dec. 36 400 Juli dec. 7 300 Febr. 14 400 2000 Jan. dec. 36 600 1973 Jan. 7 300 Mars juni 14 900 2001 Jan. dec. 36 900 Febr. juli 7 600 Juli okt. 15 400 2002 Jan. dec. 37 900 Aug. dec. 7 900 Nov. dec. 16 100 2003 Jan. dec. 38 600 1974 Jan. mars 8 100 1981 2 Jan. febr. 16 100 2004 Jan. dec. 39 300 April nov. 8 500 Mars maj 16 700 2005 Jan. dec. 39 400 Dec. 9 000 Juni dec. 17 300 2006 Jan. dec. 39 700 1975 Jan. juni 9 000 1982 3 Jan. dec. 17 800 2007 Jan. dec. 40 300 Juli sept. 9 400 1983 4 Jan. dec. 19 400 2008 Jan. dec. 41 000 Okt. dec. 9 700 1984 2 Jan. dec. 20 300 2009 Jan. dec. 42 800 1976 Jan. febr. 9 700 1985 Jan. dec. 21 800 2010 Jan. dec. 42 400 Mars juni 10 000 1986 Jan. dec. 23 300 2011 Jan. dec. 42 800 Juli nov. 10 400 1987 5 Jan. dec. 24 100 2012 Jan. dec. 44 000 Dec. 10 700 1988 2 Jan. dec. 25 800 2013 Jan. dec. 44 500 1977 Jan. mars 10 700 1989 2 Jan. dec. 27 900 April juni 11 100 1990 Jan. dec. 29 700 Juli aug. 11 500 1991 2 Jan. dec. 32 200 Sept. dec. 11 800 1992 Jan. dec. 33 700 1) T.o.m. 1998: Basbelopp. 2) Ändring i reglerna för beräkningen av basbeloppet. 3) Fr.o.m. 1982 gäller basbeloppet för helt år. 4) Ett tilläggsbelopp på 300 kr tillkommer i vissa fall 1983. 5) Ett tilläggsbelopp på 400 kr tillkommer i vissa fall för tiden juli december 1987. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 296 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 14.10 Producentprisindex (2005=100) Producer price index Priser och konsumtion Produktgrupper enligt SPIN 2007 Products according to CPA 2008 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 juli A Produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske Products from agriculture, hunting, forestry and fishing 109,1 127,4 140,6 129,5 140,3 156,0 152,0 B E Totalindex Total 105,1 109,0 113,7 115,0 116,2 116,7 115,4 B Produkter från utvinning av mineral Products from mining and quarrying 123,7 122,1 152,7 153,6 158,5.... C Tillverkade varor Manufactured products 103,9 108,2 111,4 112,9 113,3 114,8 115,4 10 Livsmedel Food 101,2 105,1 115,7 115,5 115,1 121,6 125,0 11 Drycker Beverages 100,2 100,4 106,3 111,7 105,9 102,0 104,2 13 Textilvaror Textile products 100,5 99,0 100,1 105,7 104,5 105,3 106,6 16 Trä och varor av trä och kork (utom möbler); varor av halm, rotting o.d. Wood and products of wood (excl furniture), cork, straw and plaiting materials 106,5 122,6 114,5 114,9 124,2 121,9 120,3 17 Papper och pappersvaror Pulp, paper, and paper products 103,1 107,9 110,6 112,1 113,3 115,4 111,8 19 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter Refined petroleum products and coke 112,6 115,5 136,1 109,2 122,5 148,0 158,6 20 Kemikalier och kemiska produkter Chemicals and chemical products 104,7 108,8 118,5 123,5 122,6 127,0 129,7 22 Gummi- och plastvaror Rubber and plastic products 103,4 107,0 110,0 114,9 115,3 118,6 120,1 23 Andra icke-metalliska mineraliska produkter Non-metallic mineral products 102,6 106,0 108,7 112,5 113,0 115,1 117,5 24 Metaller Basic metals 118,0 138,1 139,1 127,3 138,6 144,2 137,7 25 Metallvaror, utom maskiner och apparater Fabricated metal products except machinery and equipment 103,2 107,4 112,8 117,8 116,1 118,1 120,9 26 Datorer, elektronikvaror och optik Computer, electronic and optical products 93,1 85,5 80,3 78,1 70,4 64,5 58,9 27 Elapparatur Electrical equipment 106,2 109,6 111,7 115,2 113,9 115,5 115,9 28 Övriga maskiner Other electrical machinery and apparatus 103,6 105,8 109,5 118,1 116,0 114,6 117,5 29 Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar Motor vehicles, trailers and semi-trailers 101,0 101,7 104,1 110,4 107,9 106,3 107,5 30 Andra transportmedel Other transport equipment 103,4 105,1 114,0 134,3 137,3 134,2 138,8 31 Möbler Furniture 100,9 102,9 107,1 109,8 111,2 113,4 115,3 32 Andra tillverkade varor Other manufactured goods 103,2 103,8 107,3 114,1 111,0 110,8 119,4 33 Reparation och installation av maskiner och apparater Repair and installation of machinery and equipment 103,6 108,1 110,6 115,8 119,6 122,0 124,9 D El, gas, värme och kyla Electricity, gas, steam and air conditioning 117,8 115,8 138,3 138,9 148,5 139,3 109,4 E Vattenförsörjningstjänster; avloppsrenings-, avfallshanterings- och saneringstjänster Watersupply; sewerage, waste management and remediation activities 106,5 117,1 117,4 112,3 126,2 130,3 130,4 Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie PR 10 (www.scb.se/pr0301); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. Statistiska centralbyrån 297

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013 14.11 Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100) Service producer price index (2005=100) Produktgrupper enligt SPIN 2007, basår 1 Products according to CPA 2007, base year 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Hotelltjänster Hotel services 100,0 103,6 107,1 110,5 110,8 112,3 119,0 Uthyrning av lokaler Letting of own property (2010=100).......... 100,0 102,1 Biluthyrning Car rental 100,0 102,1 106,9 97,0 103 107,9 113,6 Dataprogrammering och datakonsulttjänster m.m. Computer and related activities 100,0 98,7 100,5 103,6 102,7 101,8 102,2 Andra stödtjänster till transport Other transport services 100,0 104,0 106,7 114,3 112,5 113,6 110,5 Vägtransporter av gods Road transport of goods 100,0 102,4 103,8 112,2 112,5 113,5 117,6 Sjötransporter av gods Sea transport of goods 100,0 104,4 102,9 111,0 95,8 94,8 85,0 Juridiska tjänster Legal services 100,0 104,3 108,6 113,2 115,4 117,7 120,8 Revision och redovisning Auditing and accounting 100,0 102,2 107,3 111,9 112,5 115,8 119,6 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet Architectural and technical consultancy activities 100,0 101,1 104,6 110,2 113,1 114,2 116,5 Godshantering Cargo Handling (2006=100).. 100,0 102,8 102,7 106,8 108,2 110,8 Varulagring och magasinering Storage and warehousing (2006=100).. 100,0 102,7 105,1 109,7 112,4 113,3 Uthyrning av personal Provision of personnel activities (2006=100).. 100,0 102,6 105,5 105,4 107,5 109,0 1) 2005 om inte annat anges. 2005 if not otherwise stated. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Enheten för prisstatistik; Tjänsteprisindex, TPI, producentprisindex för tjänster (www.scb.se/pr0801). 14.12 Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt (1968=100) Construction price index for residential buildings including VAT År Year Flerbostadshus Multi-dwelling buildings Gruppbyggda småhus Collectively built one- and two-dwelling buildings Anbudspriser Tender price Pågående priser Current price Funktionsprisindex Function price Kvalitetsprisindex Quality price index Anbudspriser Pågående priser Funktionsprisindex Kvalitetsprisindex 1990 865,0 820,6 1 325,8 152,4 707,6 685,8 855,7 122,5 1991 904,3 879,7 1 386,8 152,4 737,5 741,0 907,9 124,7 1992 900,5 885,2 1 391,7 153,6 745,1 734,9 937,3 127,4 1993 882,5 896,4 1 320,8 148,7 733,5 748,6 881,0 121,7 1994 1 860,0 863,3 1 228,1 141,9 665,4 715,8 891,3 135,7 1995 1 849,7 858,0 1 214,6 142,0 645,4 670,4 853,6 134,0 1996 1 891,7 856,7 1 307,3 145,7 681,1 658,2 892,2 132,7 1997 1 994,8 935,2 1 510,0 150,8 803,0 750,7 969,6 122,3 1998 1 1 007,0 968,7 1 580,4 156,0 844,3 848,6 1 054,6 126,5 1999 1 1 114,7 1 020,2 1 896,2 169,0 899,9 871,4 1 119,6 126,0 2000 1 1 229,1 1 152,6 1 958,2 158,3 1 051,0 972,6 1 536,4 148,1 2001 1 1 340,6 1 246,1 2 406,9 178,4 1 127,2 1 104,4 1 604,6 144,2 2002 1 1 438,8 1 302,7 2 470,7 170,6 1 120,7 1 146,9 1 662,9 150,3 2003 1 1 475,6 1 358,6 2 438,3 164,2 1 144,2 1 164,1 1 688,4 149,5 2004 1 377,8 1 360,9 2 077,7 149,8 1 248,1 1 212,7 1 842,9 149,6 2005 1 474,8 1 402,7 2 302,4 155,1 1 269,6 1 271,1 1 890,9 150,9 2006 2 1 518,1 1 538,1 2 312,2 151,4 1 315,4 1 303,7 1 980,9 152,5 2007 1 717,4 1 592,2 2 789,8 161,4 1 412,6 1 402,8 2 266,1 162,5 2008 1 799,6 1 771,4 2 917,3 161,1 1 526,6 1 500,2 2 422,6 160,7 2009 1 914,5 1 817,2 2 913,0 151,2 1 556,9 1 531,3 2 263,8 147,3 2010 1 956,6 1 922,5 3 057,6 155,3 1 577,6 1 569,6 2 434,5 156,3 1) Stor osäkerhet p.g.a. få objekt. Low reliability due to few buildings. 2) Fr.o.m. 2006 är det en ny indexmodell. There is a new index model from year 2006. SCB Byggnadsprisindex, BPI (www.scb.se/pr0501). 298 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 14.13 Priser och konsumtion Fastighetsprisindex för småhus (1990=100 för länsindex, 1981=100 för övriga regioner) Real estate price index for one- and two-dwelling buildings (1990=100 for county indexes, 1981=100 for other regions) Län/Region County/Region 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Småhus för permanentboende Owner-occupied one- or two-dwelling buildings Stockholm 202 228 261 267 268 294 298 Uppsala 191 210 229 237 242 263 266 Södermanland 173 189 203 209 214 223 220 Östergötland 191 208 226 231 244 256 256 Jönköping 186 203 220 231 240 255 254 Kronoberg 189 208 228 236 246 254 253 Kalmar och Gotland 176 198 213 222 231 248 245 Blekinge 181 198 213 220 229 241 235 Skåne 227 257 284 284 290 311 308 Halland 210 231 252 261 265 285 288 Västra Götaland 187 208 228 236 240 261 265 Värmland 150 165 181 191 199 204 202 Örebro 168 185 203 215 217 225 226 Västmanland 172 189 207 212 219 227 226 Dalarna 142 160 173 179 192 205 207 Gävleborg 155 168 187 197 201 209 213 Västernorrland 133 150 161 169 176 184 182 Jämtland 140 160 174 190 192 206 215 Västerbotten 157 177 190 199 201 212 213 Norrbotten 135 145 153 157 162 175 182 Hela riket Sweden 191 212 235 242 246 264 266 Stockholms län 502 565 647 662 666 731 741 Stor-Stockholm 509 574 657 672 676 741 752 Östra Mellansverige 344 377 409 423 437 460 461 Småland med öarna 324 357 387 405 420 445 441 Sydsverige 458 517 570 572 585 625 619 Stor-Malmö 569 647 716 710 718 775 771 Västsverige 418 464 508 526 535 580 588 Stor-Göteborg 505 558 607 628 636 693 709 Norra Mellansverige 264 291 320 335 350 365 367 Mellersta Norrland 219 247 267 285 292 307 310 Övre Norrland 255 281 300 311 318 337 345 Hela riket 387 431 477 491 501 538 542 Fritidshus Holiday homes Stockholms län 591 654 760 779 800 857 884 Södra Ostkusten, Öland och Gotland 444 484 542 543 602 642 628 Västkusten 637 742 817 831 877 953 927 Sydsverige 627 717 802 818 846 887 888 Göta- och Svealands inland utom Dalarnas län 337 375 404 424 443 472 467 Norra ostkusten t.o.m. Höga kusten 404 436 457 467 501 529 525 Nedre Norrlands inland samt Dalarnas län 261 289 316 333 368 401 387 Övre Norrland 346 401 431 443 458 511 494 Hela riket 470 527 588 603 633 679 677 Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 41 (www.scb.se/bo0501); Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. Statistiska centralbyrån 299

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013 14.14 Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag Food composition and nutritional value per person and day Joule per person och dag Joules per person and day 1980 1990 2000 2005 2010* Bröd och spannmålsprodukter Cereals MJ 3,0 3,3 3,5 3,8 4,0 Kött, köttvaror Meat and meat products MJ 1,3 1,2 1,4 1,6 1,8 Fisk, kräftdjur och blötdjur 0,2 0,2 0,2 0,3 0,4 Fish crustaceans and molluscs MJ Mjölk, grädde och mjölkpulver 1,4 1,2 1,2 1,1 1,1 Milk, cream and milk-powder MJ Ost Cheese MJ 0,5 0,6 0,6 0,6 0,7 Ägg Eggs MJ 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 Matfett Edible fats MJ 1,7 1,5 1,2 1,0 1,0 Köksväxter, frukter och bär 0,9 1,1 1,0 1,1 1,1 Vegetables, fruits and berries MJ Potatis och potatisprodukter 0,6 0,6 0,6 0,6 0,8 Potatoes and potato products MJ Socker och sirap Sugar and syrup MJ 0,9 0,7 0,5 0,4 0,3 Andra livsmedel Other food products MJ 0,9 1,0 1,3 1,3 1,4 Alkoholhaltiga drycker, malt- och läskedrycker 0,6 0,7 0,8 0,8 0,9 Alcoholic beverages, beer and soft drinks MJ Samtliga varuslag Total MJ 12,3 12,3 12,5 12,9 13,7 Näringsvärde per person och dag Nutritional value per person and day 1980 1990 2000 2005 2010* Kolhydrater 1, g Carbohydrate 1, g 342 352 357 367 374 Fett, g Fat, g 126 121 120 123 130 Protein, g 87 89 97 102 112 Järn 2, mg Iron 2, mg 18,7 19,2 13,9 15,2 15,7 Kalcium, mg Calcium, mg 1 148 1 120 1 128 1 148 1 164 C-vitamin, mg Vitamin C, mg 89 94 112 124 149 A-vitamin, retinolekvivalenter, RE 3 Vitamin A, retinal equivalent, RE 3 1 600 1 670 1 892 1 907 1 613 Tiamin, mg Thiamine, mg 1,8 1,8 2,0 2,0 2,1 1) Fr.o.m. 1995 ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet. From year 1995 dietary fibres are no longer included in values for carbohydrates. 2) Fr.o.m. 1995 har järnberikningen av siktat mjöl och mjölprodukter upphört. From year 1995 the enrichment of iron in sifted flour and flour products has ceased. 3) RE = summan av färdigbildad retinol i kosten och vitamin A aktivitet från beta-karoten. RE = the sum of preformed retinal and vitamin A activity from beta-carotene. Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se); Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. 14.15 Konsumtion av livsmedel m.m. Food consumption Livsmedel Food Kvantitet, milj. kg resp. liter Quantity 2006 2007 2008 2009 2010* Bröd och spannmålsprodukter Cereals Mjöl och gryn Flour and hulled grain 146 150,3 174,9 169,3 175,1 Mjölprodukter Flour products 134,8 126,1 132,2 145,2 146,6 Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Crispbread and flatbread 1, 2 34,6 32,1 32,7 32,7 30,8 Mjukt matbröd Soft bread 473,6 460,2 510,6 498,7 515,4 Kaffebröd Coffee rolls, etc. 33,7 35,7 42,3 38,7 37,5 Konditorivaror 3 Confectionery 3 95,3 88,1 77,4 110,4 107,9 Kex, rån m.m. Biscuits, etc 46 45,7 42,1 41,4 40,4 Kött och köttvaror Meat and meat products Kött och fläsk, färskt och fryst 4 Meat, fresh and frozen 4 412,3 418,6 396,0 404,3 405,2 Fjäderfäkött, färskt och fryst Poultry meat, fresh and frozen 134,2 138,2 152,2 148,0 156,2 Charkuterivaror, oblandade Cured meats and provisions, unmixed 39,9 40,8 48,7 44,4 48,5 Charkuterivaror, blandade Cured meats and provisions, mixed 165,6 162 164,3 162,4 161,4 Köttkonserver Canned meat 7,2 4,6 2,7 2,3 3,8 Fisk, kräftdjur och blötdjur Fish, etc. Fryst filead fisk Frozen fillets 26,7 34,1 34,6 35,9 34,3 Konserver och beredd fisk Canned and prepared fish 92,2 98,5 87,3 86,9 84,0 300 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 14.15 Livsmedel Konsumtion av livsmedel m.m. (forts.) Priser och konsumtion Kvantitet, milj. kg resp. liter 2006 2007 2008 2009 2010* Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. Direktförsåld och hemmaförbrukad mjölk Milk sold outside dairies and consumed on farms 8 7,1 6,5 6,1 5,7 Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 242,7 237,2 238 240 247,3 Mjölk < 2,0 % Milk < 2,0 % 666,4 647 636 627,2 626,0 Syrade produkter < 1,0 % Fermented products < 1.0% 88 79,9 76,6 67,7 62,7 Syrade produkter 1,0 % - 2,0 % Fermented products 1.0% 2.0% 31,4 47 52,4 44,7 47,0 Syrade produkter > 2,0 % Fermented products > 2.0% 174,5 170,2 181,3 191,2 197,1 Tunn grädde, gräddfil, < 29 % Thin cream, sour cream 32,1 34 34,3 34,7 33,5 Tjock grädde, > 29 % Thick cream 48,7 50,4 54,1 62,9 66,0 Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Hårdost Hard cheese 118,4 115,2 116,3 117 129,4 Mesvaror, smältost och annan ost Other cheese 43,2 47,1 47,5 50,3 49,1 Ägg 5 Eggs 5 90,4 87,8 92,3 94 99,1 Matfett m.m. Edible fats, etc. 117,5 122,1 116,9 120,2 117,9 Smör Butter 15,1 16,6 17 20,9 21,1 Hushållsmargarin 6 Household margarine 6 102,4 105,5 99,9 99,3 96,8 Köksväxter, frukter och bär Vegetables, fruits and berries Köksväxter, färska och frysta Vegetables, fresh and frozen 553,4 540,9 546,2 557,1 556,5 Frukter och bär, färska och frysta Fruits and berries, fresh and frozen 591,4 605,2 598,2 544,2 589,4 Mandel och nötter Almonds, nuts 20,7 23,2 24,3 25,3 25,0 Soppor, även konserverade 7 Soups 7 41,5 41,8 41,2 37,5 41,6 Saft Juices 198,0 216,2 202,8 138,7 150,5 Potatis och potatisprodukter Potatoes Potatis, färsk 8 Potatoes, fresh 8 417,1 410,9 410,7 415,4 406,1 Socker och sirap Sugar and syrup Socker Sugar 59,3 58,8 58,4 61,7 61,8 Kaffe, te och kakao Coffee, tea and cocoa Kaffe, rostat Coffee, roasted 73,8 73 73,5 74,0 83,8 Te Tea 2,2 3,4 3,7 3,8 3,5 Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 137,2 142,5 145,2 140,8 140,5 Glass Ice cream 110,4 108,2 101,4 96,5 97,9 Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 1 134 1 103 1 068 1 095 1 090 Kolsyrade läskedrycker och mineralvatten Carbonated beverages and mineral waters 919,2 901,6 881,6 912,5 918,5 Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 215,2 201,3 186,5 182,6 171,0 Alkoholhaltiga drycker 9 Alcoholic beverages 9 Starköl Strong beer 275,9 288,7 294,6 305,8 305,0 Vin Wine 186 199,3 200,8 215,4 222,4 Spritdrycker Spirits 24,6 24,8 25,8 26,4 27,2 1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 2) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003. 3) Inkl. crêpes, pizza och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 4) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 5) Uppgifterna baseras på bristfälligt material och är därför osäkra. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 6) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja. Incl. low-fat margarine, Bregott and cooking oil. 7) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to dried as well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 8) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Incl. consumption of peeled potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 9) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits served in restaurants, cafés etc. Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/jo1901); Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. Statistiska centralbyrån 301

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013 14.16 Livsmedel Food Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita Food consumption per capita Kg resp. liter Quantity Livsmedel Kg resp. liter 1990 2010* 1990 2010* Bröd och spannmålsprodukter Cereals Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,0 Mjöl och gryn Flour and hulled grain 22,0 18,7 Hårdost Hard cheese 13,1 13,8 Mjölprodukter, exkl. bröd och konditorivaror Mesvaror, smältost och annan ost Flour prod other than bread and Other cheese 3,2 5,3 confectionery 9,4 15,6 Ägg 10 Egg 10 11,7 10,6 Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Hard rye-bread 1, 2 5,6 3,3 Matfett m.m. Edible fats, etc. 19,0 12,6 Mjukt matbröd 3 Soft bread 3 30,9 55,0 Smör Butter 2,2 2,2 Kaffebröd Coffee rolls, etc. 3,8 4,0 Hushållsmargarin 11 Household margarine 11 16,7 10,3 Konditorivaror 4 Confectionery 4 4,6 11,5 Köksväxter, frukter och bär Kex, rån m.m. Biscuits, etc. 6,2 4,3 Vegetables, fruits and berries Kött och köttvaror Meat and meat products Köksväxter, färska och frysta Kött och fläsk, färskt och fryst 5, 6 Vegetables, fresh and frozen 42,6 59,3 Meat, fresh and frozen 5, 6 27,3 43,3 Frukter och bär, färska och frysta Fjäderfäkött, färskt och fryst 6, 7 Fruits and berries, fresh and frozen 55,1 62,8 Poultry meat, fresh and frozen 6, 7 5,4 16,7 Soppor, även konserverade 12 Soups 12 3,4 4,4 Charkuterivaror, oblandade 6 Saft Juices 18,9 16,0 6 Cured meats and provisions, unmixed 4,6 5,2 Potatis och potatisprodukter Potatoes Charkuterivaror, blandade 6 Potatis, färsk 13 Potatoes, fresh 13 60,4 43,3 6 Cured meats and provisions, mixed 14,7 17,2 Socker och sirap Sugar and syrup Köttkonserver 6 Canned meat 6 1,8 0,4 Socker Sugar 13,9 6,6 Fisk, kräftdjur och blötdjur 8 Fish, etc. 8 Kaffe, te och kakao Fryst filead fisk Frozen fillets 2,7 3,7 Coffee, tea and cocoa Konserver och beredd fisk Kaffe, rostat Coffee, roasted 9,0 8,9 Canned and prepared fish 6,7 9,0 Te Tea 0,3 0,4 Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 11,1 15,0 Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 54,3 26,4 Glass Ice cream 13,8 10,4 Mellanmjölk, lättmjölk, minimjölk m.m.< 2,0 % Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 100,7 116,2 Medium-fat and low-fat milk < 2,0 % 70,5 66,8 Kolsyrade läskedrycker o mineralvatten Syrade produkter < 1,0 % 7,0 6,7 Carbonated beverages and mineral waters 59,5 97,9 Fermented Products < 1.0 % Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 41,3 18,2 Syrade produkter 1,0 % - 2,0 % 1,1 5,0 Alkoholhaltiga drycker 14 Syrade produkter > 2,0 % 19,2 21,0 Alcoholic beverages 14 Tunn grädde 9, gräddfil Starköl 14 Strong beer 14 19,0 32,5 Thin cream 9, culture cream 2,4 3,6 Vin 14 Wine 14 12,2 23,7 Tjock grädde 9 Thick cream 9 6,2 7,0 Spritdrycker 14 Spirits 14 4,4 2,9 1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 2) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003. 3) Fr.o.m. 1995 redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. Incl. thin flat unleavened bread from year 1995. 4) Inkl. crêpes, pizzor och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 5) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 6) Jämförelse med tidigare år bör göras med viss försiktighet p.g.a. ändring i källmaterial. Comparisons between years should be made with caution due to changes in source data. 7) Fr.om. 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year 2005. 8) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. As of 2000, fresh fish is not reported due to uncertain data. 9) Fr.o.m. år 2000 är fetthaltsgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. Detta innebär att redovisade siffror före år 2000 inte är helt jämförbara med de som redovisats senare år. From year 2000 the fat content in thick cream is at least 29 %, the limit was earlier 27 %. 10) Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 11) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja (där uppgifterna fr.o.m. år 2005 inte är helt jämförbara med tidigare år). Incl. low-fat margarine, Bregott and cooking oil. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 12) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to dried as well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 13) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 14) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits served in restaurants, cafés etc. Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/jo1901); Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. 302 Statistiska centralbyrån