RP 280/2014 rd. I denna proposition föreslås det att markanvändnings-

Relevanta dokument
RP 281/2014 rd. organ som beviljat ett nationellt produktgodkännande kan återkalla godkännandet. Lagen avses träda i kraft den 1 februari 2015.

RP 18/2007 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 63/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om EUmiljömärke

RP 249/2018 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juni 2019.

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 126/2012 rd. Det föreslås att lagen om statskontoret ändras. Propositionen hänför sig till budgetproposi-

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 6/2008 rd. 10 av arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå,

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 365/2014 rd 2016.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 41/2008 rd. som yrkeskompetensen. Lagen avses träda i kraft den 10 september 2008.

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

RP 50/ / /2016 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 72/2013 rd

RP 82/2011 rd. som trädde i kraft vid ingången av maj Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2012.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

Svensk författningssamling

RP 22/2013 rd. skatteåren

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

Svensk författningssamling

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 269/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 38/2008 rd. I denna proposition föreslås att en paragraf i alkohollagen upphävs. I paragrafen föreskrivs

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

RP 42/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i lagen om jaktvårdsavgift

RP 23/2014 rd. I denna proposition föreslås det att bilskattelagen,

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

Lag. RIKSDAGENS SVAR 15/2011 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av avfallslagen och vissa andra lagar.

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP XX/2019 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Publikation (även den finska titeln) Skydd för miljön genom strafflagstiftning (Ympäristön suojelu rikosoikeudellisin keinoin)

RP 112/1996 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 39/2011 rd. rätt att få uppgifter om en anmälan som Skatteförvaltningen

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av postlagen

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

RP 271/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 a kap. 2 i strafflagen

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 27/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 89/2014 rd. längre ska meddela uppgifter om sina anställda i myndigheternas verksamhet och en

l. N uläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 2/2010 rd. (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 163/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 253/2009 rd. I denna proposition föreslås att lagen om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald. Lagens syfte

RP 18/2015 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 150/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för nyskiften

RP 92/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 8 i lagen om Kommunernas garanticentral

RP 160/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

U 20/2012 rd. Arbetsminister Lauri Ihalainen

RP 66/2007 rd. som beror på att det i samband med riksdagen har inrättats ett forskningsinstitut för internationella

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 256/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny tidsbunden lag om användning av indexvillkor

RP 150/2014 rd. övergå till fakturering på basis av faktiska kostnader. I förslaget föreslås det dessutom att Folkpensionsanstalten

RP 125/2006 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 126/2007 rd 2008.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om ändring av lagen om hemkommun

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Transkript:

RP 280/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att markanvändnings- och bygglagen ändras. Säkerhets- och kemikalieverket är marknadstillsynsmyndighet för CE-märkta byggprodukter. I propositionen föreslås att Säkerhetsoch kemikalieverket även ska ansvara för marknadstillsynen av andra byggprodukter. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2015 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2015. 297468

2 RP 280/2014 rd INNEHÅLL PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL... 1 INNEHÅLL... 2 MOTIVERING... 3 1 Nuläge... 3 1.1 CE-märkta byggprodukter... 3 1.2 Byggprodukter som inte är CE-märkta... 3 1.3 Den internationella utvecklingen samt lagstiftningen i utlandet och i EU... 3 Lagsitftningen i utlandet... 3 Marknadskontrollförordningen... 4 2 Föreslagna ändringar... 4 3 Propositionens konsekvensser... 6 4 Beredning av propositionen... 7 5 Ikraftträdande... 7 6 Samband med andra propositioner... 7 LAGFÖRSLAG... 8 Lag...8 om ändring av markandvändnings- och bygglagen... 8 BILAGA... 10 PARALLELLTEXT... 10 Lag... 10 om ändring av markandvändnings- och bygglagen... 10

RP 280/2014 rd 3 MOTIVERING 1 Nuläge Ungefär fyra femtedelar av alla byggprodukter CE-märks i enlighet med byggproduktförordningen. Säkerhets- och kemikalieverket är marknadstillsynsmyndighet för CEmärkta byggprodukter. För byggprodukter där dugligheten för byggande visas genom typgodkännande, kontrollintyg, tillverkningskontroll, frivilliga produktcertifikat eller ömsesidigt godkännande, har det inte föreskrivits särskilt om marknadstillsynen. 1.1 CE-märkta byggprodukter Bestämmelserna om marknadstillsyn av CE-märkta byggprodukter baserar sig på artikel 56 59 i kapitel VIII i EU:s byggproduktförordning. De innehåller bland annat bestämmelser om förfarandet på nationell nivå för att hantera byggprodukter som utgör en risk, byggprodukter som uppfyller kraven men som likväl utgör en risk för hälsa och säkerhet samt om formell bristande överensstämmelse. Enligt 181 i markanvändningsoch bygglagen är Säkerhets- och kemikalieverket en sådan marknadstillsynsmyndighet som avses i byggproduktförordningen. 1.2 Byggprodukter som inte är CEmärkta Det har inte föreskrivits särskilt om marknadstillsynen av andra byggprodukter än de produkter som hör till byggproduktförordningens tillämpningsområde. Det enda omnämnande om saken i markanvändnings- och bygglagen finns i 182 i lagen, där det anges att vederbörande ministerium kan i egenskap av marknadstillsynsmyndighet genom sitt beslut ålägga den som tredskas att inom utsatt tid rätta till vad som gjorts eller försummats. I övrigt baserar sig miljöministeriet roll som marknadstillsynsmyndighet på ministeriets allmänna behörighet. Miljöministeriet har blivit kontaktat i fråga om marknadstillsynen av byggprodukter som finns på marknaden och inte är CE-märkta. Det är inte ändamålsenligt att miljöministeriet sköter marknadstillsynsmyndighetens uppgifter. I situationer där marknadstillsynen inte föreskrivits någon annan myndighet, ansvarar miljöministeriet för marknadstillsynen med stöd av den allmänna behörigheten. Miljöministeriet har inte använt sig av den i 182 i lagen avsedda möjligheten att vidta åtgärder som marknadstillsynsmyndighet. 1.3 Den internationella utvecklingen samt lagstiftningen i utlandet och i EU Lagsitftningen i utlandet I Sverige ansvarar Boverket för tillsyn av att byggprodukter som inte är CE-märkta stämmer överens med föreskrifter. En allmän bestämmelse om byggprodukter ingår i 8 kap. 19 i plan- och bygglagen (2010:900). Enligt paragrafen ska en byggprodukt vara lämplig för den avsedda användningen. Produkten är lämplig om den har sådana egenskaper att det byggnadsverk som produkten ska ingå i kan uppfylla tekniska egenskapskrav eller uppfyller de krav som finns i bemyndigandet i 16 kap. 6. En produkt som inte hör till byggproduktförordningens tillämpningsområde släpps endast ut på Sveriges marknad om den stämmer överens med 19. I Danmark sköter Energistyrelsen om marknadstillsynen både för CE-märkta byggprodukter och byggprodukter som typgodkänns på nationell nivå. Om marknadstillsyn av byggprodukter föreskrivs i 31 A 31 E i bygglagen (Byggeloven, LBK nr 1185 af 14/10/2010) och i 2 4 kap. i förordningen om marknadsföring, försäljning och marknadstillsyn (Bekendtgørelse om markedsføring, salg og markedskontrol af byggevarer, BEK nr 688 af 17/06/2013). I Norge är Direktoratet for byggkvalitet den centralmyndighet som ansvarar för marknadstillsynen av byggprodukter. En byggprodukt som inte har ett tillbörligt informationsblad eller som är farlig för hälsan,

4 RP 280/2014 rd säkerheten eller miljön, ska dras tillbaka från marknaden. I förordningen om byggande och krav på byggprodukter föreskrivs om kraven för byggprodukter (Forskrift om krav til byggverk og produkter til byggverk (TEK)). En produkt som bevisligen fyller de krav som förordningen anger får säljas och användas fritt (TEK 5 1 Produkter til byggverk). I 5 kap. 12 (TEK 5-12 Tekniske spesifikasjoner) i förordningen föreskrivs om alternativa sätt att bevisa produktens lämplighet. För produkter som inte hör till byggproduktförordningens tillämpningsområde är alternativen en nationell standard eller en annan teknisk specifikation. I Frankrike beror den myndighet som ansvarar för marknadstillsynen på om den produkt som övervakas härstammar från Europeiska unionens område eller utanför området. Avdelningen för konkurrens, konsumtion och bedrägeribekämpning, som lyder under ekonomi- och finansministeriet, ansvarar för marknadstillsynen av produkter som härstammar från EU-området (Direction Générale de la Concurrence, de la Consommation et de la Répression des Fraudes (DGCCRF)). Tull- och skatteavdelningen som lyder under samma ministerium ansvarar för marknadstillsynen av produkter som härstammar från tredje länder (Direction Générale des Douanes et Droits Indirects (DGDDI)). I fråga om specialprodukter, såsom hissar och hälsoprodukter, finns det ett separat system för marknadstillsyn. Om inga särskilda krav har fastställts för produkten, såsom till exempel den harmoniserade, obligatoriska produktstandarden, tilllämpas konsumentlagens allmänna hälsobestämmelse (code de la consommation, L.221-1), enligt vilken produkten ska vara säker och får inte orsaka fara för hälsan i sedvanliga och eventuella omständigheter. Tillverkaren eller importören kan bevisa att produkten är lämplig till exempel med hjälp av nationella standarder eller forskningsrapporter från laboratorium. Marknadskontrollförordningen Kommissionen har gett förslag till en förordning om marknadskontroll av produkter. Förslaget har tillkännagivits riksdagen genom statsrådets skrivelse U 16/2013 rd. I förordningsförslaget finns bestämmelser om marknadskontrollen av produkter i fråga om både harmoniserade produkter och icke harmoniserade konsumtionsvaror i EU. Förordningen ska inte tillämpas på marknadskontrollen inom sektorer med icke harmoniserade produkter, med undantag för produkter som är avsedda att användas av konsumenter. Förordningen tillämpas också på byggprodukter, dock inte produkter som kommer i kontakt med livsmedel. I förordningen föreskrivs om de allmänna ramarna för marknadskontrollen i unionen, bland annat om medlemsstaternas skyldighet att genomföra och organisera marknadskontroll. I förordningsförslaget utgår man från att när en produkt upptäcks medföra risk uppmuntras de ekonomiska aktörerna i huvudsak till att själva vidta korrigerande åtgärder, och myndighetsåtgärderna kommer först i andra hand. I vissa situationer skulle myndigheterna enligt förslaget kunna handla omedelbart, om situationen kräver snabba åtgärder. Enligt artikel 5 i förordningsförslaget ska medlemsstaten utnämna marknadskontrollmyndigheten och fastställa dennes uppgifter. Det ska även säkras att marknadskontrollmyndigheten har en tillräcklig behörighet och tillräckliga resurser för att sköta sina uppgifter. Den 15 april 2014 behandlades förordningsförslaget i det första samrådet vid EU:s parlament. Marknadskontrollförordningen har även behandlats samtidigt med produktsäkerhetsförordningen, som påverkar konsumentsäkerhetslagen. 2 Föreslagna ändringar Regeringens proposition föreslår att Säkerhets- och kemikalieverkets tillsynsuppgifter utvidgas så att de omfattar alla byggprodukter. Samtidigt föreslås en bestämmelse om

RP 280/2014 rd 5 att marknadstillsynsmyndighetens beslut om marknadstillsyn av byggprodukter ska iakttas trots att ändring har sökts. Dessutom föreslås det att hänvisningen i 182 i lagen till det vederbörande ministeriet stryks och ersätts med en hänvisning till Säkerhets- och kemikalieverket. Eftersom Säkerhets- och kemikalieverket har hand om 80 % av marknadstillsynen av byggprodukter, är det naturligt att samma instans sköter om marknadstillsynen av byggprodukter i sin helhet. 181. Marknadstillsyn. Genom en ändring i markanvändnings- och bygglagen (955/2012) bestämdes det att marknadstillsynen av CE-märkta byggprodukter åläggs Säkerhets- och kemikalieverket. Det föreslås att det i paragrafen föreskrivs att Säkerhets- och kemikalieverket åläggs uppgiften som marknadstillsynsmyndighet även för andra byggprodukter. På det här sättet kan Säkerhets- och kemikalieverket utöva tillsyn både över byggprodukter som godkänts med ett sådant nationellt frivilligt produktgodkännande som avses i 3 i lagen om produktgodkännanden för vissa byggprodukter (954/2012) och över byggprodukter som har produktgodkänts i ett annat land eller har ett annat frivilligt certifikat eller vars egenskaper inte uppgetts på ett certifierat sätt. Vid marknadstillsynen över byggprodukter har det i den senare situationen betydelse om det i markanvändnings- och bygglagen eller med stöd av lagen föreskrivits om väsentliga tekniska krav för byggprodukten eller byggnadsobjektet i fråga, som ska uppfyllas för att byggprodukten ska anses vara lämplig att användas vid byggande. Dessutom är produkten avsedd för att införlivas i byggnadsobjektet. Avsikten med ändringen i markanvändnings- och bygglagen är också att förbereda ikraftträdandet av EU:s marknadskontrollförordning, vilket leder till att marknadstillsynen av byggprodukter som inte är CEmärkta i vilket fall som helst ska ordnas med beaktande av konsumentsäkerheten. Det föreslås att det i paragrafen föreskrivs att marknadstillsynsmyndigheten kan bestämma att importören eller tillverkaren eller ett av denne bemyndigat ombud ska avhjälpa bristerna inom en utsatt tid om det finns grundad anledning att misstänka att byggprodukten är farlig för säkerheten, hälsan eller miljön eller inte stämmer överens med typgodkännande, kontrollintyg, tillverkningskontroll, ett annat frivilligt certifikat eller ett certifikat som grundar sig på ömsesidigt godkännande. Alla byggprodukter är inte CE-märkta eller har inte ett frivilligt nationellt produktgodkännande. Byggprodukten kan ha beviljats produktgodkännande eller ett frivilligt certifikat i ett annat land och det är också möjligt att byggproduktens egenskaper inte uppgetts på ett certifierat sätt. Även dessa produkter kan utgöra en säkerhetsrisk som marknadstillsynsmyndigheten vid behov ska kunna ingripa mot. I byggproduktförordningen avses med importör en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som släpper ut en byggprodukt från ett tredje land på unionsmarknaden. Med avvikelse från byggproduktförordningens definition avses här med importör en person som importerar byggprodukter till Finland från unionens område eller från ett land som inte hör till unionen. Om bristen inte avhjälps inom den utsatta tiden eller om bristen är allvarlig kan Säkerhets- och kemikalieverket förbjuda användningen av produkten och vid behov ålägga importören eller tillverkaren eller ett av denne bemyndigat ombud att vidta åtgärder för att dra tillbaka produkten från marknaden. Bristen anses vara allvarlig om byggprodukten inte fyller de väsentliga tekniska kraven som anges i markanvändnings- och bygglagen eller föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen. På detta sätt förhindras det att byggprodukter som inte bedömts på ett lämpligt sätt, som har bristfälliga egenskaper eller byggprodukter som är defekta och möjligtvis orsakar fara, används och rör sig på marknaden. Den tidsfrist som fastställs ska vara skälig. En skälig tidsfrist kan anses vara 2 6 månader beroende på byggprodukten. Importören eller tillverkaren av en byggprodukt eller ett av tillverkaren bemyndigat ombud ska ersätta staten för de kostnader som en utredning orsakat, om utredningen visar att byggprodukten inte är duglig att användas i byggnadsverk. Dessa kostnader kan

6 RP 280/2014 rd drivas in på så sätt som anges i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Avsikten är att tillsynsmyndigheten kan tillämpa detta moment vid indrivning av kostnader för marknadstillsyn av både CE-märkta byggprodukter och produkter som inte är CE-märkta. Byggnadstillsynsmyndigheten har till uppgift att utöva tillsyn över alla byggprodukter som används för byggande. Om missförhållanden upptäcks när åtgärder i samband med tillsynen utförs, ska byggnadstillsynsmyndigheten underrätta Säkerhets- och kemikalieverket om detta. Sådana missförhållanden kan också utgöras av missförhållanden i de anteckningar och handlingar som gäller byggprodukter. 182. Vite och hot om tvångsutförande. I paragrafens första moment stryks följande ord: "samt vederbörande ministerium i egenskap av marknadstillsynsmyndighet". Hänvisningen ersätts med en hänvisning till Säkerhets- och kemikalieverket. 190 a. Sökande av ändring i beslut av Säkerhets- och kemikalieverket. Markanvändnings- och bygglagen innehåller särskilda paragrafer om ändringssökande i olika situationer. Därför finns det skäl att till lagen foga en skild paragraf om sökande av ändring i beslut som Säkerhets- och kemikalieverket fattat. På ändringssökande tillämpas förvaltningsprocesslagen (586/1996). Det är nödvändigt att utfärda en bestämmelse om att Säkerhets- och kemikalieverket ska ha besvärsrätt i fråga om förvaltningsdomstolens beslut, om förvaltningsdomstolen har ändrat eller upphävt det beslut som Säkerhets- och kemikalieverket har fattat. Säkerhets- och kemikalieverkets beslut i ärendet ska iakttas trots att ändring har sökts. Besvärsprocessen kan ta år i anspråk och för att marknadstillsynen ska fungera är det inte möjligt att vänta på slutresultatet av besvärsprocessen. 3 Propositionens konsekvensser I och med att marknadstillsynen för byggprodukter som inte är CE-märkta överförs på Säkerhets- och kemikalieverket, förbättras hushållens ställning som användare av byggprodukter. Då Säkerhets- och kemikalieverkets verksamhet utvidgas så att det omfattar alla byggprodukter, förbättras tillsynen av de byggprodukter som finns på marknaden i sin helhet. Detta är en fördel för de tillverkare av byggprodukter som följer lagstiftningen, eftersom det är möjligt att dra tillbaka från marknaden sådana produkter som inte uppfyller väsentliga tekniska krav eller motsvarar frivilliga nationella produktgodkännanden eller andra certifikat. Utgångspunkten är att det vid byggandet används byggprodukter som uppfyller väsentliga tekniska krav. De väsentliga tekniska kraven för en byggprodukt fastställs i samband med godkännande av produkten. Byggnadstillsynsmyndighetens uppgifter underlättas om marknadstillsynen av byggprodukter har ordnats på ett tillförlitligt och fungerande sätt. Antagande av bestämmelser om att marknadstillsynen av alla byggprodukter sköts av en behörig instans bidrar till främjandet av sundheten och säkerheten av byggnadsobjekten. Resursbehovet för skötande av de tillsynsuppgifter som anges i byggproduktförordningen är 6,5 årsverke. Resursbehovet för marknadstillsynen av andra byggprodukter är ungefär en femtedel av de resurser som tillsammans behövs för all tillsyn (produkter som är CE-märkta och produkter som inte är CE-märkta). Om även byggprodukter som inte är CE-märkta börjar omfattas av Säkerhets- och kemikalieverkets tillsyn med stöd av speciallagstiftning, behövs två årsverkens tilläggsresurs. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2015 i fråga om de två årsverken för Säkerhets- och kemikalieverket och avses bli behandlad i samband med den. De ekonomiska konsekvenserna för behovet av tilläggsresurser är cirka 340 000 euro. Regeringens proposition har inte direkta konsekvenser för statsfinanserna. Marknadstillsynen av byggprodukter har inte betydande miljökonsekvenser eller konsekvenser med tanke på jämlikhet av könen.

RP 280/2014 rd 7 4 Beredning av propositionen Regeringens proposition har beretts vid miljöministeriet. Alla remissinstanser ansåg att det är bra om Säkerhets- och kemikalieverkets marknadstillsyn utvidgas så att den även omfattar byggprodukter som inte är CEmärkta. 5 Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. 6 Samband med andra propositioner Propositionen hänför sig till ändring av lagen om produktgodkännanden för vissa byggprodukter som är under beredning. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2015 och avses bli behandlad i samband med den. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:

8 RP 280/2014 rd Lagförslag Lag om ändring av markandvändnings- och bygglagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) 181 och 182 1 mom., av dem 181, sådan den lyder i lag 955/2012, samt fogas till lagen en ny 190 a som följer: 181 Marknadstillsyn Säkerhets- och kemikalieverket är marknadstillsynsmyndighet enligt byggproduktförordningen. Dessutom utövar Säkerhetsoch kemikalieverket marknadstillsyn över byggprodukter som omfattas av lagen om produktgodkännanden för vissa byggprodukter (954/2012). Säkerhets- och kemikalieverket ansvarar också för marknadstillsynen över andra byggprodukter som införlivas i byggnadsobjekt, om de kan påverka uppfyllandet av de väsentliga tekniska kraven. Om det finns grundad anledning att misstänka att en byggprodukt är farlig för säkerheten, hälsan eller miljön eller byggprodukten inte stämmer överens med ett typgodkännande, kontrollintyg, tillverkningskontroll eller något annat frivilligt certifikat eller ett certifikat som grundar sig på ömsesidigt godkännande, kan Säkerhets- och kemikalieverket ålägga importören eller tillverkaren eller ett av tillverkaren bemyndigat ombud att avhjälpa bristerna inom en skälig tid. Om bristen inte avhjälps inom den utsatta tiden eller om bristen är allvarlig, kan Säkerhetsoch kemikalieverket förbjuda användningen av produkten och vid behov ålägga importören eller tillverkaren eller ett av tillverkaren bemyndigat ombud att vidta åtgärder för att dra tillbaka produkten från marknaden. Importören eller tillverkaren av en byggprodukt eller ett av tillverkaren bemyndigat ombud ska ersätta staten för de kostnader som en utredning orsakat, om utredningen visar att byggprodukten inte är duglig att användas i byggnadsverk. Kostnadsersättningen är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av ersättning finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter. Kommunens byggnadstillsynsmyndighet ska följa användningen av byggprodukter och efter behov underrätta Säkerhets- och kemikalieverket om missförhållanden som iakttagits. 182 Vite och hot om tvångsutförande Vidtar någon åtgärder som strider mot bestämmelser som ingår i denna lag eller som utfärdats eller meddelats med stöd av den eller försummar en skyldighet som baserar sig på dem, kan kommunens byggnadstillsynsmyndighet samt Säkerhets- och kemikalieverket genom sitt beslut ålägga den som tredskas att inom utsatt tid rätta till det som gjorts eller försummats. 190 a Sökande av ändring i beslut av Säkerhetsoch kemikalieverket Ändring i ett beslut som Säkerhets- och kemikalieverket fattat med stöd av 181 i denna lag söks hos förvaltningsdomstolen genom besvär. Behörig förvaltningsdomstol bestäms enligt 12 i förvaltningsprocesslagen. En myndighet som fattat ett beslut enligt denna lag har besvärsrätt i fråga om förvalt-

RP 280/2014 rd 9 ningsdomstolens beslut, om förvaltningsdomstolen har ändrat myndighetens beslut eller upphävt det. Beslut som marknadstillsynsmyndigheten fattat med stöd av denna lag eller byggproduktförordningen ska iakttas även om ändring söks. Vid ändringssökande iakttas i övrigt förvaltningsprocesslagen. Denna lag träder i kraft den 20. Helsingfors den 27 november 2014 Statsministerns ställföreträdare, finansminister ANTTI RINNE Kultur- och bostadsminister Pia Viitanen

10 RP 280/2014 rd Bilaga Parallelltext Lag om ändring av markandvändnings- och bygglagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) 181 och 182 1 mom., av dem 181, sådan den lyder i lag 955/2012, samt fogas till lagen en ny 190 a som följer: Gällande lag Förslag 181 Marknadstillsyn Säkerhets- och kemikalieverket är marknadstillsynsmyndighet enligt byggproduktförordningen. Importören eller tillverkaren av en byggprodukt eller ett av tillverkaren bemyndigat ombud ska ersätta staten för dess kostnader för en utredning som visat sig vara motiverad. Kostnadsersättningen är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av ersättningen finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Kommunens byggnadstillsynsmyndighet ska följa användningen av byggprodukter och enligt behov underrätta marknadstillsynsmyndigheten om missförhållanden som iakttagits i samband med användningen av byggprodukter eller CE-märken. 181 Marknadstillsyn Säkerhets- och kemikalieverket är marknadstillsynsmyndighet enligt byggproduktförordningen. Dessutom utövar Säkerhetsoch kemikalieverket marknadstillsyn över byggprodukter som omfattas av lagen om produktgodkännanden för vissa byggprodukter (954/2012). Säkerhets- och kemikalieverket ansvarar också för marknadstillsynen över andra byggprodukter som införlivas i byggnadsobjekt, om de kan påverka uppfyllandet av de väsentliga tekniska kraven. Om det finns grundad anledning att misstänka att en byggprodukt är farlig för säkerheten, hälsan eller miljön eller byggprodukten inte stämmer överens med ett typgodkännande, kontrollintyg, tillverkningskontroll eller något annat frivilligt certifikat eller ett certifikat som grundar sig på ömsesidigt godkännande, kan Säkerhets- och kemikalieverket ålägga importören eller tillverkaren eller ett av tillverkaren bemyndigat ombud att avhjälpa bristerna inom en skälig tid. Om bristen inte avhjälps inom den utsatta tiden eller om bristen är allvarlig, kan Säkerhetsoch kemikalieverket förbjuda användningen av produkten och vid behov ålägga importören eller tillverkaren eller ett av tillverkaren bemyndigat ombud att vidta åtgärder för att dra tillbaka produkten från marknaden. Importören eller tillverkaren av en bygg-

RP 280/2014 rd 11 produkt eller ett av tillverkaren bemyndigat ombud ska ersätta staten för de kostnader som en utredning orsakat, om utredningen visar att byggprodukten inte är duglig att användas i byggnadsverk. Kostnadsersättningen är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av ersättning finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter. Kommunens byggnadstillsynsmyndighet ska följa användningen av byggprodukter och efter behov underrätta Säkerhets- och kemikalieverket om missförhållanden som iakttagits. 182 Vite och hot om tvångsutförande Vidtar någon åtgärder som strider mot bestämmelser som ingår i denna lag eller som utfärdats med stöd av den eller försummar en skyldighet som baserar sig på dem, kan kommunens byggnadstillsynsmyndighet samt vederbörande ministerium i egenskap av marknadstillsynsmyndighet genom sitt beslut ålägga den som tredskas att inom utsatt tid rätta till vad som gjorts eller försummats. 182 Vite och hot om tvångsutförande Vidtar någon åtgärder som strider mot bestämmelser som ingår i denna lag eller som utfärdats eller meddelats med stöd av den eller försummar en skyldighet som baserar sig på dem, kan kommunens byggnadstillsynsmyndighet samt Säkerhets- och kemikalieverket genom sitt beslut ålägga den som tredskas att inom utsatt tid rätta till det som gjorts eller försummats. 190 a Sökande av ändring i beslut av Säkerhetsoch kemikalieverket Ändring i ett beslut som Säkerhets- och kemikalieverket fattat med stöd av 181 i denna lag söks hos förvaltningsdomstolen genom besvär. Behörig förvaltningsdomstol bestäms enligt 12 i förvaltningsprocesslagen. En myndighet som fattat ett beslut enligt denna lag har besvärsrätt i fråga om förvaltningsdomstolens beslut, om förvaltningsdomstolen har ändrat myndighetens beslut eller upphävt det. Beslut som marknadstillsynsmyndigheten fattat med stöd av denna lag eller byggproduktförordningen ska iakttas även om ändring söks. Vid ändringssökande iakttas i övrigt förvaltningsprocesslagen.

12 RP 280/2014 rd Denna lag träder i kraft den 20.