Lönsamma affärer inom solel

Rapport Lönsamma affärer inom solel Länsstyrelsen Östergötland, Energikontoret Östra Götaland och Regionförbundet Östsam 2015-01-09

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Bakgrund till projektet... 5 1.1 Utvecklingen inom solel... 5 1.1.1 Solelens potential och utveckling internationellt... 5 1.1.2 Solelens utveckling i Sverige... 5 1.2 Ekonomiska faktorer kring solel... 6 1.2.1 Grundläggande ekonomiska faktorer för solelsproduktion... 6 1.2.2 Hur man jämför elpriser... 7 1.3 Regionala och nationella målsättningar... 8 1.4 Förstudiens syfte, mål, målgrupp och innehåll... 9 1.4.1 Vad ska förstudien leda till?... 9 1.4.2 Förstudiens syfte och mål... 10 1.4.3 Förstudiens delmål och innehåll... 10 1.5 Arbetsmetod... 12 1.6 Målgrupp... 12 1.7 Geografisk avgränsning... 12 1.8 Aktiviteter och tidsplan... 12 1.9 Projektorganisation... 13 2. Erfarenheter från andra projekt kring solel... 14 3. Utreda de lämpligaste geografiska områdena för produktion av solel utifrån solkarta... 17 3.1 Bakgrundsbeskrivning och metodik för genomförandet av delmålet... 17 3.2 Erfarenheter från befintliga solkartor... 17 3.2.1 Etablering... 17 3.2.2 Syfte och effekt... 18 3.2.3 Informationsgrad och användarvänlighet... 19 3.2.4 Tankar om utveckling... 20 3.2.5 Analys och diskussion... 20 4. Identifikation och utvärdering av befintliga affärsmodeller... 22 4.1 Allmänt om affärsmodeller kring solel... 23 4.2 Hyra... 23 4.3 Försäljning och/eller konsumtion i det enskilda företaget... 24 4.4 Försäljning och/eller konsumtion i samverkan... 25 4.5 Övriga motiv för investering i solel för ett företag eller flera företag i samverkan... 26 1

4.6 Vilka faktorer utgör grundläggande förutsättningar för att nå en lönsam solelsproduktion?... 28 4.6.1 Produktion kontra förbrukning... 28 4.6.2. Storlek på anläggningen... 28 4.6.3. Betydelse av affärsmodell... 29 4.6.4 Betydelse av ekonomiska styrmedel... 29 5. Motiv till att investera i solel... 31 5.1 Ekonomiska motiv till att investera i solel... 31 5.2 Andra motiv till att genomföra en investering i solel... 32 5.3 Sammanfattning av ekonomiska och andra motiv till investering i solel... 32 5.4 Lärdomar från investeringen... 32 5.5 Tänkbara slutsatser från enkäten... 34 5.6 Genomgång av kalkyler och verktyg... 34 6. Utbildningspaket för rådgivare... 36 6.1. Genomgång av rådgivningsaktörer och roller... 36 6.2. Behov av förändrad rådgivning och/eller andra insatser... 36 7. Slutsatser... 38 7.1 Metod för att sänka pay-offtiden för solelsinvesteringar... 38 7.2 Slutsatser utifrån delmålen... 38 2

Sammanfattning Denna förstudie har haft som syfte att undersöka förutsättningarna för att utarbeta en metod för att minska pay-offtiden vid solelsinvesteringar. Utifrån detta syfte har tre delmål (aktiviteter) identifieras som analyserats närmare i denna förstudie och de är: Delmål 1. Utreda de lämpligaste geografiska områdena för produktion av solel. Delmål 2. Identifikation och utvärdering av befintliga affärsmodeller Delmål 3. Utredning om utbildningspaket för rådgivare. Arbetsmetoden har bestått av informationsinsamling av befintligt material i form av projektrapporter, utredningar, hemsidetexter etc. samt primärdata i form av intervjuer, enkät och den work shop som genomfördes i anslutning till slutkonferensen i Eskilstuna 10 december. Projektet har varit representerat på Solforum i Linköping och Svenska Solelmässan i Uppsala där information samlats in och nya viktiga kontakter etablerats. Den insamlade information har sedan analyserats av projektutförarna. En viktig del i arbetet med detta projekt har varit att samverka med projektet Energieffektiva företag för att därigenom koordinera arbetet inom befintligt projekt, men även gemensamt diskutera hur man ska kunna jobba med frågor kring förnybar energi och energieffektivisering i eventuella framtida satsningar. Resultatet av projektet är att vi ser goda möjligheter fortsätta med den metodutveckling som påbörjats inom ramen för denna förstudie och att förutsättningarna är goda för att testa denna i ett fullskaligt projekt för att sedan, om den visar sig effektiv, lämna över den till befintliga strukturer i form av privata aktörer (leverantörer, installatörer etc.) och offentliga aktörer (kommunernas energirådgivare). Vad gäller resultaten av de olika delmålen så beskrivs de kortfattat i punktsatserna nedan: Delmål 1 En karta för Östergötland bör även omfatta glesbygd med tanke på att länet har en stark sektor inom de gröna näringarna. En karta skulle kunna erhålla viss finansiering genom att erbjuda leverantörer att synas i samband med denna. Hänvisning till rådgivning av olika slag utifrån perspektiven privata, offentliga och kommersiella fastighetsägare bör också integreras. En solkarta bör integreras med även andra insatser såsom förenklade installationer och sänkta avgifter. En solkarta bör också utgöra ett verkstyg för mätning av de regionala målen för förnybar elproduktion. Delmål 2 Tre områden har identifierats: Hyra, försäljning och/eller konsumtion i det enskilda föreaget samt försäljning och/eller konsumtion i samverkan. 3

Analysen har bekräftat det som vi angav i ansökan, dvs. att produktion för egen konsumtion är det som är mest lönsamt i dagsläget. I projektet har affärsmodellen funktionsförsäljning analyserats och det bör utifrån internationella jämförelser finnas möjlighet att introducera denna affärsmodell även i Sverige. Vi har även gjort en analys avseende så kallad Corporate social responsibility och kommit fram till att detta är något som har en god potential och kan ingå som ett utvecklingsområde i ett eventuellt kommande fullskaligt projekt. Vad gäller kalkyler så visade analysen att det saknas kalkylverktyg för att beräkna kostnad eller lönsamhet utifrån sina egna förutsättningar. Delmål 3 Detta är ett område som skulle behöva en djupare analys än vad som varit möjligt inom ramen för detta projekt. Det visade sig vara svårt att få en enhetlig bild över rådgivningsaktörer och roller. Undersökningen indikerar att det finns en brist på opartisk, kompetent rådgivning kring solel. Inom gruppen kommunernas energirådgivare finns ett kompetensutvecklingsbehov avseende solel. 4

1. Bakgrund till projektet 1.1 Utvecklingen inom solel 1.1.1 Solelens potential och utveckling internationellt Under en timmes tid strålar det in nog med energi på jordens yta för att täcka hela mänsklighetens elbehov under ett år. Allt fler länder satsar också på el från solen. Under 2010 tredubblades solkraften och stod för hela 22 % av all ny elinstallation i EU-länderna. Det är betydligt mer än kolkraft, kärnkraft och oljekraft tillsammans. I Tyskland installerades förra året cirka 4 000 gånger så mycket solel som i Sverige. Detta beror inte på solinstrålningen, den är lika hög i Uppsala som i Berlin. Det beror på höga elpriser, stort elbehov sommartid och en medveten och offensiv satsning på ett system där producenten får en fast ersättning för sin solel. Solen har sålunda en otrolig potential för att uppnå målet om ett fossilfritt och hållbart samhälle. Därutöver har solenergi en rad ekonomiska aspekter som är av intresse för hushåll och företag. Det som talar för att en investering i solceller blivit allt bättre de senaste åren har framförallt med den goda prisutvecklingen på solcellsmoduler att göra. Orsaken till det kraftiga prisfallet beror främst på att produktion av billiga solpaneler i Kina kraftigt ökat de senaste åren och i och med detta har priserna pressats ned. Faktum är att sedan 2006 har priset minskat med mer än hälften. Pay-offtiden för solceller är i dagsläget ofta kortare än den tekniska livslängden, dvs. en investering i solceller kan vara lönsam. Solel är inte bara intressant utifrån ett energi- och klimatperspektiv utan branschen som sådan innebär också arbetstillfällen. Under 2012 jobbade ca. 615 personer i den svenska solcellsbranschen. Det har försvunnit en hel del arbetstillfällen på grund av den starka konkurrensen i modulproduktionen, men å andra sidan har det tillkommit ett antal företag som säljer och monterar solceller. Detta är ett direkt resultat av den ökade efterfrågan på solceller på marknaden. Detta kan dock ställas i relation till Tyskland där inte mindre än 130 000 personer är verksamma inom solelsbranschen. 1.1.2 Solelens utveckling i Sverige Solcellsanläggningar har funnits i Sverige sedan 70-talet. Till en början användes de främst i fristående system där nätanslutningsmöjligheter saknades. Exempelvis så användes de i fyrar, båtar, sommarstugor och husvagnar. Denna typ av anläggningar finns fortfarande kvar på marknaden. Antalet investeringar solceller i Sverige ökar kraftigt. Under 2012 installerades anläggningar motsvarande 8,4 MW mot 4,4 MW året innan, dvs. i det närmaste en fördubbling. Den stora ökningen sker i nätanslutna system. De främsta orsakerna till denna positiva utveckling är som tidigare nämnts lägre modulpriser men också ett ökat generellt intresse för solceller och att investeringsstödet till solceller förlängts till 2016. Vad gäller de enskilda motiv som ligger till grund för investeringsbeslut så har man i ett projekt som genomförts i Örebro kommun frågat ett antal privatpersoner, fastighetsägare och företagare just detta och fått svaret att viktiga skäl till detta varit miljöfrågan och ekonomiskt långsiktig 5

lönsamhet. Vad gäller företagens motiv har aspekter som oberoende av elleveranser och framtida risker för stigande elpriser nämnts. I ett projekt som genomförts i Västra Götaland har man också presenterat ett antal motiv för solelsinvesteringar som i mångt och mycket överensstämmer med de som redan nämnts men som ändå tål att upprepas. Dessa är: Man får under en längre period ett förutsägbart elpris för sin verksamhet gentemot den varierande kostnad som är realiteten då man köper energi från en elleverantör. Detta är viktigt för kommuner, fastighetsägare och andra aktörer som har behov av stabila priser över tid. Det kan även vara en del i en klimatstrategi eller en profileringsfråga. Detta kan vara aktuellt för såväl kommuner som företag. Studier visar att när en återkoppling om verksamheten sker till brukare i en fastighet så går det att få till en förändring i energibeteende hos dessa, dvs. en investering i solel kan innebära att man samtidigt blir mer angelägen om att minska sin energiförbrukning. Den ekonomiska livslängden är längre än den tekniska livslängden. Det är alltså lönsamt att satsa på solel. 1.2 Ekonomiska faktorer kring solel 1.2.1 Grundläggande ekonomiska faktorer för solelsproduktion Olika affärsmodeller och kalkyler kommer att presenteras senare i rapporten och här kommer enbart en mer översiktlig bild ges avseende de ekonomiska faktorer och förutsättningar som ligger till grund för solelsproduktion. Generellt sett kan man konstatera att solelsproduktion är lämpligt för verksamheter som har: stora oskuggade takytor, jämnt effektbehov, hög egen konsumtion av el samt pedagogiska och marknadsföringsmässiga syften. Det kan bland annat avse: Köpcenter och handelsplatser Bostadsbolag Fastighetsbolag Äldreboenden Simhallar Turistanläggningar Hamnar Buss- och spårvagnsgarage Energibolag Industrier En problematik som berör investeringar i solel är att pay-offen för investeringen är tämligen lång, förvisso kortare än den tekniska livslängden, men ändå lång i förhållande till många andra investeringar som företag och hushåll kan tänkas genomföra. De stödsystem som finns, eller eventuellt kommer att införas, för solcellsinstallationer i Sverige är därför oerhört betydelsefulla och de viktigaste presenteras nedan: 6

Statligt investeringsstöd. Sedan 2009 finns ett statligt stöd för installation av solceller och det riktar sig till alla typer av aktörer såsom företag, offentliga organisationer och privatpersoner. Under perioden 2013-2016 har regeringen avsatt 210 miljoner kronor till detta stöd och syftet är att bidra till omställningen i energisystemet. Stödnivån är i dagsläget 35 % av investeringskostnaden med ett takbelopp om 1,2 miljoner kronor. De stödberättigade kostnaderna får dessutom maximalt uppgå till 37 000 kronor + moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. Elcertifikat. Alla anläggningar som producerar förnybar el är berättigade elcertifikat. Detta gäller för hela den produktion som sker, även till den el som används inom fastigheten. Kostnaden för rapporting uppgår till ca. 1 000 kr per år. Under 2012 var elcertifikatprisen i genomsnitt 20 öre per producerade kwh. Det innebär att en anläggning måste producera minst 5 000 kwh/år för att täcka mätkostnaden. Detta innebär att elcertifikat inte är lämpligt för små producenter av solel, t. ex. hushåll, då det kostar för mycket i förhållande till vad det ekonomiskt ger samt att också är tämligen krångligt administrativt sätt. Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46. Detta är en utredning som gjorts på uppdrag av finansdepartementet och ett betänkande kring detta överlämnades till regeringen i juni 2013. I uppdraget har ingått att ta fram ett förslag på ett system där den mängd förnybar el som privatpersoner eller företag producerar genom så kallad mikroproduktion, skulle kunna överföras till elnätet och kvittas mot den mängd elektricitet som de mottar från elnätet. Lagförslaget har föreslagits att träda i kraft den 1 januari 2015. Rotavdrag. Detta är ett skatteavdrag på 50 000 kr per år som kan användas för arbetskostnader i samband med reparationer eller om- och tillbyggnationer. Energibesparande åtgärder kan utgöra stödberättigade kostnader i detta sammanhang, som exempelvis borrning av bergvärme, grävning för jordvärme, byte av panna, installation av värmepump och solpaneler. En grundförutsättning för att beviljas rotavdrag är att huset i fråga används som bostad. 1.2.2 Hur man jämför elpriser För att kunna jämföra elpriset för solel används ofta metoden Levelized cost of electricity. Med denna metod kan man jämföra kostnaden för energi från olika källor. Denna är viktig för investerare och beslutsfattare för att kunna beräkna vilken typ av investering som är mest lönsam. I denna modell ingår: investeringskapital, kostnader för bränsle, ränta och servicekostnader. Det resultat man får fram är en genomsnittlig kostnad för energi som är utslagen på den tid som anläggning är i bruk. I denna kalkyl får man fram kostnaden för energi i form av öre per kwh och kan då direkt jämföras med det befintliga elpriset. En annan metod för jämförelse är den så kallade pay-offmetoden. Den ger dock inte något värde på energin, utan redovisar bara hur många år det tar innan investeringen är betald utifrån de intäkter som den genererar. Om den faktiska (tekniska) livslängden är längre än pay-offtiden så är investeringen lönsam. Elpriset bestäms av flera olika delar, en fast abonnemangskostnad och en rörlig kostnad som baseras på förbrukning. Den som producerar el för den egna konsumtionen får enbart ersättning för den rörliga delen. Denna rörliga del består av spotpris, energiskatt, elcertifikatsavgift och överföringsavgift. 7

Eventuellt överskott kan säljas till ett elbolag för det så kallade spotpriset. Under 2012 var det genomsnittliga spotpriset 36 öre. Enligt ett räkneexempel från Västra Götaland uppgick den rörliga delen 2012 till 97,6 öre utifrån den beräkningsmetod som presenterats ovan. Ett liknande räkneexempel har genomförts av Örebro kommun vilket framkommer av följande tabell: Tabell 1. Skillnader mellan köpt och såld el Beskrivning Rörligt elpris för köpt el (öre/kwh) Beskrivning Ersättning för såld el (öre/kwh) Spotpris/månadsmedel 44 Spotpris/månadsmedel 38 Energiskatt 29 Avgift handel 4 Bra miljöval 0,5 Ersättning för 20 elcertifikat Elcertifikatavgift 3 Nätnytta 3 Nätöverföringskostnad 6 Totalt Pris 83 57 Källa: Projektrapport: Främjande av solelproduktion i Örebro kommun. Det innebär att solel har den bästa lönsamheten då man förbrukar den el man själv producerar, medan försäljning av överskott vanligtvis genererar betydligt lägre intäkter (och därmed sämre lönsamhet). En pay-offkalkyl säger inget om värdet på energin utan bara hur lång tid det tar att få igen pengarna. Detta är en bra metod när man ska ställa olika investeringsalternativ mot varandra. Däremot har den vissa osäkerheter som gör att den kan vara svår att använda vid just solcellsinstallationer, den förutsätter att elpriset är stabilt och den tar inte upp räntekostnader för investeringen. Det senare är ett problem då en stor del av livskostnaden för en solelsanläggning består av just ränta. Det beror i sin tur på att investeringskostnaden är kapitalintensiv i förhållande till bränsle, drift och underhåll. 1.3 Regionala och nationella målsättningar För närvarande pågår ett stort omställningsarbete i Sverige mot ett fossilfritt samhälle och regeringen har fastställt en rad mål kopplat till detta. Dessa är bland annat att Sveriges fordonsflotta ska vara oberoende av fossila bränslen fram till år 2030, en minskning om 40 % av växthusgaser fram till år 2020 jämfört med 1990 och att halva Sveriges energianvändning 2020 ska komma från förnybara energikällor. Om de uppställda målen ska uppnås krävs proaktiva insatser från organisationer, myndigheter etc. för att omställningen verkligen ska ta fart. Till detta tillkommer ett antal regionala mål som framgår av den regionala energi- och klimatstrategin i Östergötland. År 2020 är det regionala målet att den årliga produktionen av el från förnybara energikällor ska vara minst 2000 GWh i Östergötland. Det innebär en produktionsökning med cirka 50 procent jämfört med dagsläget. Intresset för solceller har ökat kraftigt i regionen de senaste åren, något som visat sig på söktryck och tilldelning av statligt stödbelopp för installationen av solceller samt tillväxt av lokala företag som erbjuder tjänster inom solenergi. Även om utvecklingen är positiv så utgår den från en förhållandevis liten volym. År 2011 var 8

solelsproduktionen i Östergötland 0,38 GWh, vilket är cirka 0,05 % av den totala produktionen av förnybar el i länet. Med ovan nämnda mål ställt mot dagens produktion av el från solen så har Östergötland en lång bit att gå. Vad gäller regionala målsättningar har projektet även en tydlig koppling till Östergötlands regionala utvecklingsprogram och då framför allt strategi 7, ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region. 1.4 Förstudiens syfte, mål, målgrupp och innehåll 1.4.1 Vad ska förstudien leda till? Även om den positiva utvecklingen inom solel mångt och mycket sker utan statliga subventioner eller andra insatser från det offentliga så är det viktigt att öka utvecklingstakten utifrån nationella och regionala mål. Ett problem utifrån små och medelstora företags perspektiv är att många fortfarande inte känner till solenergins potential. Genom satsningar på solceller, med rätt förutsättningar, kan de öka sin konkurrensförmåga genom framför allt lägre energikostnader och i viss mån intäkter från elförsäljning. I vissa branscher finns det dessutom en potential att utnyttja en sådan produktion i sin marknadsföring gentemot klimatmedvetna konsumenter, dvs. att få en marknadsfördel gentemot konkurrenter som inte använder sig av förnybar energi. I dagsläget kan det med rätt förutsättningar vara lönsamt att satsa på solceller då den tekniska livslängden ofta är kortare än pay-offtiden. Med dagens investeringsstöd som hanteras av Länsstyrelsen kan pay-offtiden ytterligare fortkortas. Då stödtrycket är så pass mycket högre än nivån på tillgängliga medel kommer många stödsökande att bli utan pengar. För att ändå kunna motivera dem till att genomföra investeringen kan det vara av avgörande betydelse att på olika sätt hjälpa små och medelstora företag genom att utvärdera lönsamhet i varje enskilt fall. Att en investering är lönsam i enlighet med tidigare resonemang innebär dock inte att investeringen också genomförs. Man måste i detta fall även ta hänsyn till den så kallade alternativkostnaden. Alternativkostnad är något som används som benämning för alternativa resursanvändningar. Ett företag eller hushåll har sällan de ekonomiska resurser som krävs för att genomföra alla de investeringar som de önskar genomföra, en alternativkostnad är då kostnaden för de investeringar som man väljer att inte göra. Ett exempel är ett hushåll eller ett företag som väljer att ha pengarna på banken till en ränta om 2 %. Om man i stället skulle investera dessa pengar i en investering som ger 6 % avkastning, då har man en alternativkostnad om 4 % (6 2 %). Med tanke på att pay-offtiden för investeringar i solceller, särskilt om det sker utan det statliga investeringsstödet, fortarande är ganska lång så är det troligt att företaget eller hushållet väljer att investera i något annat objekt som har kortare pay-offtid och högre årlig avkastning. Ett företag kan då ändå vilja göra en sådan investering för att det exempelvis kan passa ihop med en tydlig miljöprofil som då kan användas i marknadsföringssynpunkt och för att stärka varumärket. Troligen är antalet företag som gör en sådan investering utifrån denna utgångspunkt tämligen få till antalet. För att öka investeringstakten måste man därför se till att pay-offtiden ytterligare kan sänkas så att denna typ av investeringar blir mer attraktiva i förhållande till andra investeringsalternativ. En metod för att uppnå detta är att utveckla lönsamma affärsmodeller. 9

1.4.2 Förstudiens syfte och mål Förstudien har haft som syfte och mål att ta fram underlag som antingen ligger till grund för en metodutveckling i kommande satsningar kring solel eller som innebär att vi inte går vidare i detta arbete. Det senare kan vara aktuellt om förstudien visar att det är svårt att ytterligare sänka payofftiden utifrån tänkt metodik. Förstudien visar dock att sådana förutsättningar finns, men att eventuella fortsatta satsningar även bör innehålla andra aktiviteter gentemot olika målgrupper för att verkligen få till ett språng i investeringstakten i solelsanläggningar. 1.4.3 Förstudiens delmål och innehåll Denna förstudie har syftat till att ta fram förutsättningar för att aktivt arbeta med det som angivits i avsnittet om nationella och regionala mål. Med avseende på detta har tre delmål (aktiviteter) identifieras och som har analyserats närmare i denna förstudie. Dessa är: Delmål 1. Utreda de lämpligaste geografiska områdena för produktion av solel Det första området är att ta undersöka vilka områden i länet som är lämpligast för produktion av solel, dvs. där den potentiella lönsamheten är som störst. Ett verktyg man då skulle kunna använda sig av är en så kallad solkarta som visar hur mycket solel man potentiellt skulle kunna producera i en viss geografi. I Sverige har solkartor tagits fram på olika platser med det gemensamma syftet att visa vilka fastigheter i tätort som är lämpliga för installation av solceller, utifrån fastighetens läge och utformning. I Lund har Kraftringen (tidigare Lunds Energi) tillsammans med Lunds Tekniska Högskola, Lunds kommun och Solar Region Skåne, tagit fram en solkarta. Målet med denna karta har varit att skapa ett lättillgängligt verktyg för såväl små som stora fastighetsägare som funderar på om den egna fastigheten är lämplig för produktion av solel. Metoden bakom kartan har beskrivits och gjorts tillgänglig för andra aktörer inom energibranschen samt kommuner som är intresserade av att öka solelproduktionen. En solkarta har även tagits fram för centrala Göteborg och omfattar en yta av 36 km². Solinventeringen har utförts med en metod som utvecklats av Göteborgs Universitet och WSP inom forskningsprojektet SEES (Solar Energy from Existing Structures). Finansiärer var SolEl-programmet, Göteborg Energi forskningsfond, Länsstyrelsen Västra Götaland och Stadsbyggnadskontoret och Göteborgs stad. Stockholms stad har sedan 2012 också en solkarta som har som syfte att förenkla för fastighetsägare att installera solceller på sina fastigheters tak. Dessutom har en solkarta nyligen tagits fram i Örebro och en solkarta är också på gång att tas fram i Linköping. En solkarta kan bland annat vara en viktig del i en kommande metodutveckling och därför har potentialen kring detta utifrån Östergötlands förutsättningar analyserats närmare i denna förstudie. Den information som är kopplade de solkartor som beskrevs ovan är i dagsläget mycket knapphändig och en viktig insats i detta projekt har därför även varit att utreda vilken information som skulle vara relevant att presentera i anslutning till dessa. 10

Delmål 2. Identifikation och utvärdering av befintliga affärsmodeller Identifikation och utvärdering av olika affärsmodeller inom solel är också viktigt för att företagarna ska kunna få så god lönsamhet som möjligt i sin anläggning och naturligtvis en central del för en eventuell kommande metodutveckling. Det finns flera sätt att använda sig av den el som produceras där det vanligaste i dagsläget är att man använder den i den egna verksamheten och säljer eventuellt överskott till ett elbolag. Man kan också använda sig av andra affärsmodeller för att få lönsamhet i produktionen. Ett exempel på detta är kooperativt ägande där ägarna köper andelar i en produktionsanläggning och sedan köper el till ett reducerat pris. Ett annat exempel kommer från USA där en ny affärsmodell för mikroproduktion av energi slagit igenom på bred front. Där byggs solenergianläggningar även på tak ägda av fastighetsägare som varken vill eller kan investera i stora solenergianläggningar. Det är utomstående företag, specialiserade på att bygga mikroproducerad el, som bygger solcellsanläggningarna. De fortsätter också att äga och driva anläggningarna, och så säljer de elen till fastighetsägaren. Fastighetsägaren får förhållandevis billig el från taket och kan samtidigt bidra till ett grönare samhälle helt utan egna investeringar. Dessa och andra affärsmodeller har identifierats och utvärderats inom denna förstudie. I detta arbete har vi tagit del av andra projekts resultat men även genomfört informationssökning nationellt och internationellt. Tyvärr har vi på grund av tidsbrist inte hunnit göra de fördjupade analyser som planerat att genomföra, utan detta avsnitt har blivit tämligen översiktligt till sin karaktär. Vi har inom projektet även närmare analyserat de olika kalkyler som finns framtagna till grund för investeringsbedömningar inom solel. Det finns en uppsjö av sådana, men de är väldigt olika till sina karaktärer och det är många olika bud om hur beräkningarna ska gå till. Detta innebär naturligtvis att det ekonomiska resultatet kan skilja sig åt beroende på vilken kalkyl man använder sig av. En annan viktig insats har varit att skicka ut en enkät till hushåll och företag som sökt investeringsstöd hos Länsstyrelsen för att ta del av grund för investeringsbeslut, erfarenhet från rådgivning samt eventuella för- och efterkalkyler. Delmål 3. Utredning om utbildningspaket för rådgivare Kommunernas energirådgivare, leverantörer av anläggningar och rådgivningskonsulter ger företag och hushåll råd om hur de ska gå tillväga vid investering av solcellsanläggningar. Genom att skapa ett utbildningspaket utifrån de övriga delmålen skulle de kunna ge kunderna en mer effektiv rådgivning, vilket då skulle innebära att fler faktiskt väljer att investera i solceller och att de som gör det också får en högre lönsamhet än vad de skulle kunna få utan denna rådgivning. I denna förstudie har vi påbörjat en inventering med följande innehåll: Hur ser rådgivningsstrukturen ut idag, vilka aktörer finns på banan, vad är det för typ av rådgivning som genomförs, finns det några luckor som innebär att utfallet inte är optimalt? Utifrån dessa resultat finns en grund att jobba vidare med för att konkret ta fram ett utbildningspaket/metod att lämna över till de rådgivare som finns inom detta område. 11

1.5 Arbetsmetod Arbetsmetoden har bestått av informationsinsamling av befintligt material i form av projektrapporter, utredningar, hemsidetexter etc. samt primärdata i form av intervjuer, enkät och den work shop som genomfördes i anslutning till slutkonferensen. Därutöver har ett antal kontakter tagits under projektets genomförande vilket beskrivs närmare i avsnittet om målgrupper. Projektet har varit representerat på Solforum i Linköping och Svenska Solelmässan i Uppsala där information samlats in och nya viktiga kontakter etablerats. Den insamlade information har sedan analyserats av projektutförarna. En viktig del i arbetet med detta projekt har varit att samverka med projektet Energieffektiva företag för att därigenom koordinera arbetet inom befintligt projekt, men även gemensamt diskutera hur man ska kunna jobba med frågor kring förnybar energi och energieffektivisering inom regionala fonden från 2015 och framåt. 1.6 Målgrupp I detta projekt har kontakter tagits med: LRF, Svensk Solenergi, Mälardalens högskola, Tekniska Verken, JTI, Egensolel, ägare av solkartor, stödsökare av investeringsstöd till solceller m. fl. I och med att vi planerar för kommande gemensamma insatser i Östra Mellansverige har alla Regionförbund, länsstyrelser och Energikontor i detta geografiska område informerats om projektet. Täta avstämningar har dessutom gjorts med projektet Energieffektiva företag som genomförs av Regionförbundet Örebro. På den slutkonferens som genomfördes i Eskilstuna 10 december var såväl offentlig sektor och näringslivet väl representerade. Totalt deltog ett 40-tal personer på denna konferens. 1.7 Geografisk avgränsning Den geografiska avgränsningen för denna förstudie är Östra Mellansverige då mycket av informationsinsamlingen och erfarenhetsutbytena har gjorts i denna geografi. Men vi har också i detta arbete tagit del av rapporter och projekt som genomförts i andra regioner och även nationellt. Vissa delar av den genomförda förstudien har dock haft ett tydligt östgötaperspektiv, exempelvis den enkät som skickats ut till aktörer som ansökt om investeringsstöd. För eventuellt kommande insatser ser vi det som önskvärt att kunna genomföra det i hela Östra Mellansveriges geografi. Vi har därför identifierat nyckelaktörer inom denna geografi, informerat dem om denna förstudies syfte och mål, tagit del av deras erfarenheter inom området, frågat om deras intresse av att delta i ett fullskaligt projekt och bjudit in dem till slutkonferens som genomfördes 10 december i Eskilstuna. 1.8 Aktiviteter och tidsplan Enligt beslut Faktiskt utfall Informationsinsamling Löpande Löpande Insamling av erfarenheter och data 2014-05-01 till 2014-06-15 2014-08-15 till 2014-09-15 från Lund, Stockholm, Göteborg Insamling av erfarenheter och data 2014-06-01 till 2014-12-31 2014-08-15 till 2014-10-10 12

från organisationer och företag Analys och sammanställning 2014-08-01 till 2014-10-30 2014-09-01 till 2014-12-31 Rapportskrivande 2014-11-01 till 2014-12-31 2014-11-01 till 2014-12-31 Spridning av resultat 2014-05-01 till 2014-12-31 2014-05-01 till 2014-12-31 Avslutningskonferens December 2014 2014-12-10 Uppföljning och utvärdering av projektet Löpande I samband med slutkonferens Rapportering till Tillväxtverket 2015-02-15 Början av 2015 1.9 Projektorganisation Då detta är ett mycket begränsat projekt, tidsmässigt och ekonomiskt, har det i detta skede inte varit aktuellt att bygga upp någon stor projektorganisation med styrgrupp och referensgrupp bestående av interna och externa aktörer. Projektorganisationen har bestått av en projektledare från Länsstyrelsen Östergötland och en utförare i form av Energikontoret Östra Götaland. Därutöver har Regionförbundet Östsam ingått som en resurs. Länsstyrelsen har framför allt arbetat med affärsmodeller, planering av slutkonferens och allmän projektledning och Energikontoret med analyser av produktion (solkartor), kalkyler och rådgivning. Regionförbundet Östsam har också utgjort en resurs i detta arbete. Kontinuerliga avstämningar har gjorts med andra aktörer i Östra Mellansverige med avseende på eventuellt kommande gemensamma insatser i denna region. 13

2. Erfarenheter från andra projekt kring solel En lista över genomförda projekt kring solel blir naturligtvis aldrig helt komplett och inom ramen för denna korta förstudie har det heller inte funnits möjlighet att identifiera och i detalj analysera allt som genomförts inom detta område. Vi har dock valt ut några projektrapporter som helt eller delvis har en koppling till vår förstudie och de mål som är kopplade till denna. Vi har i detta avseende valt att inte enbart fokusera på affärsmodeller och frågor kopplade till detta utan även studerat andra intressanta utvecklingsområden. Anledningen till det senare är att vi eventuellt kommer att gå vidare gemensamma insatser i Östra Mellansverige och därför har det varit intressant att undersöka vad som tidigare gjorts inom solel i denna geografi, samt vilka utvecklingsmöjligheter dessa projekt har att erbjuda. Eventuellt kommande insatser i regionen behöver ju inte nödvändigtvis vara kopplade till enbart affärsmodeller utan kan även innehålla andra delar som exempelvis investeringar i offentliga byggnader, hushåll, gemensamma anläggningar, landsbygdsspecifika frågor, regler och tillstånd, innovationer etc. Nedan följer därför korta sammandrag av olika projekt som antingen har en koppling till detta projekts delmål eller som tidigare genomförts i Östra Mellansverige avseende solel. Örebro län Främjande av solelproduktion i Örebro kommun Detta är en rapport som tagits fram under 2013 av Örebro kommun. Syftet med projektet har varit att utreda potentialen och förutsättningarna för Örebro kommun, att tillsammans med andra aktörer i regionen, producera förnybar el genom installation av solceller. Delmål i projektet har bland annat varit att utvärdera resultat och erfarenhet från de solcellsinstallationer som gjorts i Örebro, utreda den totala potentialen för elproduktion från solcellsinstallationer installerade på tak med lämpliga förutsättningar, utreda möjligheter till föreningar/samfälligheter att köpa andelar i en solcellsanläggning, genomföra minst tre fallstudier av installation med solceller på befintliga byggnader samt en fallstudie för installation av solceller på mark som visar på utformning, investeringsbehov och lönsamhetsaspekter. Egensolel i Örebroregionen Detta projekt genomförs under ledning av Regionförbundet i Örebro och syftet är att främja utvecklingen av solelproduktion i länet. Detta ska åstadkommas genom att samla marknadsaktörer, offentliga aktörer och akademin i Örebroregionen i ett nätverk. Insatser sker bland inom områdena: Information och kommunikation, affärsutveckling och pilotstöd där projektet kan erbjuda sakkunskapsstöd till intressenter som vill bygga solelanläggningar. I detta stöd ingår rådgivning i tekniska, administrativa och ekonomiska förutsättningar för investering i solelanläggning. Uppsala län Solel i lantbruket potential och affärsmodeller Inom lantbruket finns det gott om byggnader med stora tak som ladugårdar, ekonomibyggnader och maskinhallar. Dessa tak är ofta lämpade för solcellspaneler samtidigt som lantbrukens 14

elanvändning ofta är hög. I detta projekt har man tagit ett helhetsgrepp på möjligheterna till solelsproduktion inom lantbruket, både vad gäller egen användning och försäljning ut på elnätet. Konkreta insatser är bland annat att identifiera hur mycket av potentialen för solelsproduktion som kan gå att förverkliga. Man ska även utreda kvalitets- och säkerhetsaspekter samt presentera ett antal affärsmodeller och finansieringslösningar som är anpassade för lantbruket. Projektet genomförs i samverkan mellan JTI, Uppsala Universitet, Science Partner, LRF, Solkompaniet, Herrljunga Elektriska AB och Energikontoret i Mälardalen. Uppsol2020 Syftet med projektet är att Stuns Energi i samarbete med teknikleverantörer, fastighetsägare, hyresgäster och offentliga aktörer ska etablera fem testanläggningar för solelproduktion i Uppsalaregionen. Man kommer bland annat att arbeta med workshops med grupper av nyckelpersoner som följer hela processen från upphandling till driftssättning. En övergripande slutsats från verksamheten i projektet är att kunskapen om solcellstekniken generellt är låg i byggoch fastighetsbranschen. Detsamma gäller för kunskap om hur elhandelssystemet fungerar och kunskap om företagens/organisationernas egna elförbrukning. Rapporter, utredningar och projekt från andra regioner/nationellt Solkraft på lantgården Detta projekt utgår, precis som JTI:s med fleras projekt, från lantbrukens tak och deras potential för att ta tillvara energi från solen. Ett viktigt syfte med rapporten är att belysa möjligheten till att producera egen el för att täcka delar av det ofta stora energibehov som kan finnas på en lantgård. Man har också tagit fram ett kalkylverktyg som ska kunna användas som hjälpmedel för den enskilde lantbrukaren för att utifrån denna kunna besluta om en eventuell investering i solceller. Denna rapport har tagits fram av Biologiska Yrkeshögskolan i Skara. Goda affärer med förnybar energi - GAFE Är ett nationellt projekt som drivs av LRF och som ger möjlighet till subventionerad rådgivning, studiebesök hos t.ex. framtidsföretag, föreläsningar och studiecirklar m. m. Solcellsanläggningar för lantbruket Denna rapport är framtagen av Innovatum Teknikpark och i denna har man genomfört en attitydundersökning bland lantbrukare kring solel samt sammanställt två affärsmodeller för produktion av solel på lantgårdstak samt solel från solcellsfält. Den förstnämnda undersökningen visar att lantbrukarna är positiva till att investera i solel. De ser till exempel möjligheter med sina stora takytor då de ofta utgör en outnyttjad resurs. Affärsmodellerna konkretiserar affärsförslag till lantbrukare och visar hur flera intressenter kan gå in i större anläggningar för att uppnå stordriftsfördelar och hur man då också kan minska sin risk. Lönsam solel? Faktorer för lyckad implementering av solceller Detta är en rapport som tagits fram på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Syftet med rapporten är att klargöra vilken kostnad solel har och under vilka förutsättningar som solel är som mest lönsamt. I rapporten konstaterar man att kostnaden för egenproducerad el från en 15

solcellsanläggning är i paritet med vad en fastighetsägare betalar för den el som köps från elnätet. Detta utan eventuella bidrag eller statligt investeringsstöd. Elpriset är dessutom fast under anläggningens livstid vilket innebär att den som producerar sin egen el är säkrad mot kostnadshöjningar vad gäller höjningar av spotpris, energiskatt och överföringsavgifter. 16

3. Utreda de lämpligaste geografiska områdena för produktion av solel utifrån solkarta 3.1 Bakgrundsbeskrivning och metodik för genomförandet av delmålet En solkarta är en webbaserad tjänst som erbjuder möjligheten att lokalisera lämpliga takytor för produktion av solel genom analys av årlig solinstrålning och hur den fördelar sig över utvalda fastigheter. Underlag till kartan tas fram genom flygfotograferingar för att samla in höjddata genom laserskanning. Beroende på vilken höjd flygningen görs får skanningen olika upplösning. Generellt tas hänsyn till fastigheters orientering, taklutning och skuggning från andra byggnader. Vid högre upplösning (ca 15 punkter/m 2 ) kan man även ta hänsyn till skuggning från närliggande vegetation, skorstenar, ventilationstrummor m. m. Det är dock viktigast att se kartan som ett hjälpmedel snarare än exakt sanning, då mycket kan ha hänt sen kartorna togs fram samt att all data inte kommer med. Syftet med detta delmål har varit att analysera potentialerna med en solkarta utifrån Östergötlands förutsättningar, genom att kartlägga erfarenheter från redan etablerade solkartor. De solkartor som har medverkat i undersökningen är Örebro, Uppsala, Göteborg, Stockholm, Lund och Eskilstuna. Göteborg lanserade den första solkartan och Stockholm nummer två. Linköping har också bidragit till underlaget genom att tillhandahålla information om deras beslut och upphandlingsprocess inför nyetablering av en solkarta i kommunen. Ansvariga förvaltare/innehavare av de befintliga solkartorna har intervjuats över telefon där de har fått svara på frågor om hur kartan etablerats och förankrats inom kommunen. De har även svarat på frågor kring nöjdhetsgrad och effekten av solkartan, samt eventuella tankar kring fortsatt utveckling. 3.2 Erfarenheter från befintliga solkartor 3.2.1 Etablering Generellt är det ansvariga kommuner som både beställt, äger och nyttjar rättigheterna till solkartan. I de flesta fall har även den ansvariga kommunen stått för hela kostnaden. Avvikelser är exempelvis Göteborg och Lund, där respektive energibolag förvaltar kartan. Ett annat exempel är Stockholm som har tre juridiska ägare; Stockholms stad, Landstinget och Länsstyrelsen, där också Landstinget beställde uppdraget. Kartor har främst erhållits från kommunernas stadsbyggnadskontor (kart- och mätenheter), där befintlig höjddata genom laserskanning använts för att göra 3D-modeller över främst kommunernas tätorter. Kransorter och glesbygd är inte med främst av kostnadsskäl. Enda avvikelsen är Lund, där två flygningar har genomförts. En med högre upplösning i centrala Lund (300 höjdmeter) och en med lägre upplösning i övriga delar av kommunen (1000 höjdmeter). I vissa fall har kommunernas befintliga 3D-modeller kompletterats med egen data från utförande konsult. 17

De som erbjuder tjänsten att ta fram en solkarta för solinventering är främst Tyréns, WSP och Sweco. Men för Östergötland finns även lokala aktörer som exempelvis Motala Mättjänst. Motala Mättjänst erbjuder flygningar med obemannade flygplan för framställning av kartor och punktmoln, bearbetning av data samt leverans av underlag för publicering. Till detta behövs dock ytterligare kompetens för att analysera utifrån datan hur stor mängd energi som kan produceras. Tyréns har varit utförande konsult vid fyra av solkartorna som medverkat i denna förstudie, (och kommer utföra Linköpings) och de har därmed stor kännedom om behov och intresseområden ur kommunernas perspektiv. 3.2.2 Syfte och effekt Syftet med solkartorna är generellt (oftast beskrivet via webbplatserna där de finns tillgängliga) att främja produktion av energi från solen. Solkartorna ska underlätta för fastighetsägare som vill installera solceller på sina tak, genom att visa takens förutsättningar för mikroproduktion och underlätta för schablonmässiga beräkningar av den årliga produktionspotentialen. Kartorna ska främst utgöra ett hjälpmedel som i sin tur kan fungera som underlag i diskussion med leverantör för en mer exakt projektering av solcellssystem för särskilda tak. Bland några av solkartorna erbjuds tjänsten att få en detaljerad förstudie för utvalda tak, mot en mindre kostnad. Vissa kommuner nämner även möjligheten att skapa sig ett underlag om den totala produktionspotentialen för hela kommunens takyta, som ett steg på vägen mot uppsatta mål om mängd förnybar energi i egna energi- och klimatstrategier och planer. Möjligheten till bättre verktyg för den kommunala energi- och klimatrådgivningen nämns också som ett av solkartans syften. När det kommer till solkartans effekt, det vill säga mätning om huruvida syftet med solkartan nås eller ej, är det få som har någon uppskattning av det. Några har inte reflekterat över det och har ingen plan för uppföljning, men noterar att det borde man ha. Besöksstatistik går att få fram för alla solkartor, men fyra av sex solkartor analyserar den inte. Förankringen av solkartorna upplevs ligga på lite olika nivå för de olika kommunerna, några har bedrivit intensiv marknadsföring och brett förankringsarbete medan några nämner att någon större informationskampanj inte har gjorts. Några nämner att samtalen/frågorna utifrån kring solkartan är få och de frågor som uppstår handlar främst om hur man avläser kartan. Tre av kartorna hänvisar till den kommunala energirådgivaren, och i fyra av de sex kommunerna hänvisar man tillbaka till solkartan på energi- och klimatrådgivningens webbplats. I ett av fallen känner de som ansvarar för solkartan inte till att den länkas till från exempelvis rådgivningens hemsida. Endast Örebro och Lund mäter kontinuerligt antalet besökare på solkartans webbplats. Någon metod för att mäta huruvida antalet solsysteminstallationer har ökat med anledning av solkartans lansering finns generellt inte, och anses svårt då det är så komplexa samband som ligger bakom beslut till installation (ekonomi, intresse, engagemang, bidrag, antalet anläggningar i närliggande omgivning etc). De flesta vet dock att antalet solelsinstallationer har ökat generellt i kommunen. 18

Lunds energibolag Kraftringen mäter besöksstatistik via google analytics, som visat kraftiga ökningar av sidvisningar för både kartan och solceller i samband med lansering och kampanjer. De har konstaterat ett ökat antal kundärenden och förfrågningar till kundservice och energitjänster. Exempel på resultat är att Region Skåne har inventerat sina tak i Lunds kommun med solkartan samt alla sjukhusbyggnader i Skåne. Alla tak över 60 m 2 med "god" eller "mycket god" potential har valts ut till närmare analys och offerter har tagits in för kompletta lösningar för utvalda tak. Privatpersoner har också installerat ett tiotal anläggningar (dock upplever de att investeringskostnad och avvaktan för skattereduktion för mikroproduktion hämmar ytterligare intresse). Örebro kommun har också inventerat det egna fastighetsbeståndet, och utifrån det har kommunfullmäktige antagit mål i en del av Örebros klimatplan om att bli självförsörjande på egen el. Kommunala fastighetsbolag (ÖBO, Örebroporten och Futurum) har getts i uppdrag att investera i solel på egna tak. Bolaget Kumbro Utveckling AB har fått i uppdrag att bygga markbaserade anläggningar i form av en solcellspark. De har även beslutat att underlätta för privatpersoner att investera, och ska därmed förenkla bygglovshanteringen för solceller och se över bygglovsavgiften. Örebroare som inte har eget tak kommer erbjudas att köpa andelar i den planerade solcellsparken. 3.2.3 Informationsgrad och användarvänlighet Informationen som ges om taken ser lite olika ut för de olika solkartorna. Den karta som har lägst informationsgrad är Eskilstuna kommuns, som endast färgvisualiserar taken som lämpliga eller inte lämpliga för solelsproduktion. Den informationen kan dock i många fall anses som tillräcklig i förhållande till kostnaden. Generellt för de övriga kartorna utläses information om total takyta (m 2 ), total mängd inkommande solenergi per år (kwh) och en uppdelning av takytan efter energiklassning (lämplighet för solelsproduktion) utefter parametrar som solinstrålning i relation till skuggning, väderstreck, lutning m. m. Visualisering utefter klassificering av solelpotentialen per kvadratmeter ser lite olika ut, beroende på hur man valt att ställa upp det. Det som skiljer är att tre av solkartorna av de senaste standarderna (Uppsala, Örebro och Lund) möjliggör även avläsningen av beräknad produktionskapacitet utefter antagna värden för systemverkningsgrad för solcellssystemet (angiven konstant inom intervallet 13-15 %) och andel installerbar takyta (angiven konstant på 80 %, då åtkomstskäl, estetiska skäl, behov av snörasskydd m.m. begränsar den tillgängliga ytan). Det är också dessa tre som har mest pedagogisk information om hur du avläser kartan. Uppsala och Örebro har interaktiva funktioner som möjliggör att mata in exakt systemverkningsgrad och andel kvadratmeter för att få en mer specificerad potentialanalys för specifika solcellssystem. Du kan enkelt öka eller minska valet av installerad yta efter den information du får, för att påverka utfall kontra kostnad (resurseffektiv installation för optimal effekt). Örebro har utöver det en annan typ av interaktiv funktion, där du kan ställa in om du vill se produktionskapaciteten för solel eller solvärme samt om du är privatperson eller ett företag. Du får också uppgifter som en schablonmässigt beräknad årlig besparing i SEK utifrån bestämda antaganden, på kort och lång sikt. Omräkningsfaktorer anges även för att beräkna klimatbelastningen utifrån lokala 19

klimatvärden på el och fjärrvärme. Örebro och Lund är de enda solkartor som idag erbjuder en sökfunktion via adress. 3.2.4 Tankar om utveckling Som utveckling av solkartorna nämndes etablering av sökfunktion för adresser bland dem som saknade det. Några ville även uppdatera sina 3D-kartor, antingen för att bredda täckningen eller för mer exakta beräkningar, bland de som inte hade funktionen att beräkna mer specifik produktionskapacitet. Fördelar med att göra en förstudie innan man påbörjade solkartan poängterades. Utökad marknadsföring nämns också som ett utvecklingsområde, bland alla deltagande solkartor. I Örebro är solkartan del av ett större projekt som ska utvärderas noggrannare under 2015. Många nämner just förbättring av informationsgrad och användarvänlighet. Örebro nämner exempelvis att de efter utvärderingen ska lägga fram förslag om vidareutveckling samt att de ska ta fram en informationsfilm för att underlätta för användaren. Som ett viktigt utvecklingssteg nämns ofta utökad information om att solkartan finns, och att nyttja befintliga strukturer inom den egna kommunen. Ett område att växla upp är nyttjandet av tjänsten om de egna verksamheterna. Exempelvis vid planering av ombyggnationer kan man aktivt välja att placera ventilationstrummor etc. på takytor som inte är lämpliga för solelsproduktion. Vid nybyggnation kan man projektera byggnaden i optimalt läge för mest gynnsam solinstrålning. Det är också ett bra verktyg för den interna verksamhetsplaneringen för bedömning av potential på egna fastighetsbestånd, i syfte att sätta mätbara mål för egen förnybar elproduktion. Kommunen har egna bolag där uppgifter för intern solelsproduktion kan tas fram, som underlag till kommande investeringar och måluppfyllelse. Ett annat exempel skulle vara att lägga in redan installerad effekt, för att via kartan visualisera den momentana produktionen av solel i kommunen. Bra som inspiration, kan få fler att investera, samt för mätning av målen om producerad energi från solen i de olika energi- och klimatstrategierna. 3.2.5 Analys och diskussion Överlag är alla generellt nöjda med sin respektive karta, även om man ser till en viss utvecklingspotential. Resonemangen är att det är rätt i tiden att främja solenergi, där solkarta bedöms som ett positivt verktyg både för kommuninvånare och kommunen som verksamhet. Bedömningen är att användningen av solkartan kommer att öka. De som är mest nöjda anser att den sparar tid, då det första steget inför en investering redan är taget eftersom man snabbt kan skaffa sig en uppfattning huruvida utvalda tak lämpar sig för solelsproduktion eller inte. En slutsats är dock att för att uppnå optimal effekt av solkartans syfte krävs en genomtänkt och heltäckande verksamhetsintegrering av solkartan. Många användningsområden ligger idag outnyttjade. Det måste finnas en plan för kommunikationen - både ut mot kommuninvånarna, men även in mot den egna kommunala verksamheten för att skapa främjande och synergieffekter genom integrering i verksamhetsplanering, rådgivning, plan- och samhällsplanering och hantering. Förslag på utveckling ur Östergötlands perspektiv: 20

Kanske ska kartan inte begränsas av kommunala gränser, utan mer finnas som ett regionalt verktyg för regionala utvecklingsplaner och måluppfyllelse inom förnybar energiproduktion. Det innebär att även glesbygd beaktas, något som är prioriterat för Östergötland med anledning av en stark sektor inom gröna näringar. Det är också på glesbygden stora delar av potentialen finns, såsom lämpliga ytor och energiintensiv verksamhet (till viss del också säsongsdriven). Exempelvis jordbruksverksamhet har dessutom flexibilitet för längre återbetalningsperioder och ett uttryckt intresse av att göra sig självförsörjande på el. Det finns också fördelar med att ha en neutral placering av en solkarta, med anledning av opartisk grundläggande information om hur informationen via solkartan ska tolkas (vad skuggning av moduler innebär, vikten av optimal lutning och placering etc). Kartan skulle också kunna erhålla viss finansiering genom att erbjuda leverantörer att synas i samband med nästa steg; mer detaljerade förstudier och offerter för utvalda tak. Det genererar dessutom ett intresse för leverantörerna att i sin tur länka till solkartan på egna webbplatser. Hänvisning till rådgivning av olika slag utifrån perspektiven privata, offentliga och kommersiella fastighetsägare bör också integreras. Förslag på hur informationen kan tolkas och användas utifrån de olika perspektiven bör beskrivas. Exempelvis kan förslag (utifrån goda exempel eller kalkyler) på affärsmodeller presenteras för fastighetsägare med det kommersiella perspektivet. Ur det offentliga perspektivet är det måluppfyllelse utefter produktionspotential och utbildning som kan presenteras, och ur det privata perspektivet kan olika kombinationsmöjligheter presenteras för egna system. Ur regionens perspektiv bör solkartan som verktyg integreras ur ett brett perspektiv. För att främja investeringar bör hanteringen vid installation förenklas och avgifter bör sänkas. Det bör finnas en plan för kommunikation och marknadsföring, med mätbara mål för uppföljning, inte bara i samband med lansering utan även långsiktigt. Det innebär att verktyget ska integreras med kommunernas plandokument vid projektering, nybyggnation och renovering. Egna fastigheter ska kartläggas och analyseras efter produktionspotential, där resultatet ska utgöra grund för investeringsmål för förnybar elproduktion i korrelation till konsumtionen. I samarbete med ägaren för elnätet kan ytterligare ett filter läggas till kartan; stora elkonsumenter kan visualiseras med exempelvis blå färg och lämpliga takytor för solelsproduktion över en viss area kan visualiseras med gul färg. När de två färgerna möts visas takytan som grön och därmed ett lämpligt objekt att rikta insatser mot, där en installation kan motiveras. Solkartan bör dessutom utgöra ett verktyg för mätning av de regionala målen för förnybar elproduktion, genom att man lägger in redan installerad effekt och visualiserar den momentana elproduktionen. För detta krävs en insamlingsmetodik i enlighet med den regionala statiskinsamlingen, där data från Länsstyrelsen, bygglovskontoren, nätägare, leverantörer m. m. kan kanaliseras och visualiseras via solkartan. 21

4. Identifikation och utvärdering av befintliga affärsmodeller En affärsmodell beskriver hur en organisation skapar och fångar olika värden. Detta värdeskapande kan illustreras på många olika sätt vilket innebär att det skapats en mängd olika definitioner av detta begrepp. I vissa versioner beskrivs begreppet som ett antal element med olika relationer mellan dessa, medan det i andra mer detaljerade dito ingår tydliga beskrivningar av hur olika komponenter samspelar. Vissa koncept riktar sig mer till att förklara vilka aktörer som är inblandade och vilka transaktioner som sker, medan andra fokuserar på hur värde skapas och hur man organiserar sig för detta. Syftet med att använda en modell är att förenkla och tydliggöra det viktiga i värdeskapandet samt att öka förståelsen över företagets ofta komplexa verklighet. Nedan presenteras en modell som är skapad av Willoch och Malmberg. Figur 1. Exempel på en affärsmodell Kompetenser, processer och infrastruktur Erbjudande Kunder, segment och kanaler Kostnader Vinst (förlust) Intäkter Källa: Dataföreningen i Sverige AB I detta avsnitt har vi gjort en avskanning utifrån Internet, skrivna källor och andra avslutade eller pågående projekt. Denna redovisning av affärsmodeller är inte på något vis komplett, utan vi har valt ut ett antal som vi ansett vara relevanta utifrån projektets syfte och mål. Vi har för enkelhetens skull delat in dessa i tre områden: Hyra, försäljning och/eller konsumtion i det enskilda företaget samt försäljning och/eller konsumtion i samverkan. I vissa av dessa avsnitt tillkommer ett antal underkategorier med exempel på olika verksamheter baserat på bransch, specifik affärsmodell eller teknik. Det är viktigt att vara medveten om att de affärsmodeller som redovisas i detta avsnitt inte är allmänt vedertagna sådana, utan egentligen bara en gruppering utifrån olika karaktärsdrag eller egenskaper som identifierats i samband med denna utredning. I verkligheten använder många företag olika delar från dessa grupperingar i sina faktiska affärsmodeller, vilket också kommer att framgå av de exempel som presenteras i detta avsnitt. Detta följs av ett avsnitt om andra viktiga områden som berör ett företags verksamhet, såsom 22