Det goda lokala exemplet - Gåsförvaltning på Kristianstadsslätten KSLA 11 nov 2013 Foto, om inget annat anges: Hans Cronert Anders Hallengren (ordförande), Länsstyrelsen i Skåne Hans Cronert (sekreterare), Länsstyrelsen/Kristianstads kommun
Bakgrund restaurering av strandängar i Vattenriket i samarbete med lantbrukare Kristianstads Biosfärområde Vattenrike Kristianstads Biosphere Vattenrike Reserve flygfoto: Patrik Olofsson/N
Flera gåsarter ökade, framför allt grågåsen. Etablerade sig på 1970-talet och exploderade på 1980-talet Lantbrukarna kände sig drabbade och ensamma med att hantera problemen häckande par Grågåsen i Hammarsjön 1956-2012 800 700 600 500 400 300 200 100 0 år
Bildade en trangrupp med bönder, ideella naturvårdare och myndigheter (1997) Hämtade erfarenheter från Hornborgasjön och Rügen-Bock - området i norra Tyskland
Bildade sedan en gåsgrupp, sedemera gåsoch tranförvaltningsgrupp Beslutade att ta fram en lokal gåsförvaltningsplan (först i landet) Fick medel från viltskadeanslaget och kunde knyta Ragnar Edberg (med erfarenheter från Närke)
Grågåsförvaltningsplan togs fram 2002-2003 (beslutad 2004)
I planen behandlades följande frågor: Grågåsen (utbredning, flyttning, häckningsbiologi) Kristianstadsslätten (övernattning, häckning, intensivt jordbruk) Skadebilden inom jordbruket, vidtagna åtgärder Lagstiftning, internationella åtaganden Myndighetsansvar (bidrag, ersättningar, rättigheter, skyldigheter) Skadeförebyggande åtgärder (skrämning, jakt-skyddsjakt mm) Erfarenheter från Europa Forskning Framtida förvaltning Åtgärdsprogram, resursbehov, fortsatta arbetsformer
Åtgärdsprogram (femårigt) Tillskapa resurser till skadeförebyggande åtgärder Tillskapa en resursperson gåsakarl Utveckla metoder för att styra gässen till mindre skadliga områden Skyddsjakt, samordnad jakt i skrämmande och reglerande syfte Ytterligare lokal kunskap om förekomst, häckning och påverkan på lantbrukets odlingar Räknade fram det ekonomiska behovet för resursperson, skrämselanordningar, gåsstängsel, skadeersättningar, inventeringar. Äskade medel från Naturvårdsverket, fått resurser sedan starten
Projektgruppen > permanent förvaltningsgrupp för gäss och tranor som träffas två gånger om året Kristianstads Biosfärområde Vattenrike Kristianstads Biosphere Vattenrike Reserve Medlemmar i gås- och tranförvaltningsgruppen Lantbrukare LRF, kommunrepresentanter från Kristianstad och Bromölla Jägarförbundet Skåne Jaktvårdskretsen Naturskyddsföreningen (lokalt och regionalt) Fågelklubben (lokalt och regionalt) Skadevärderare Gåsakarl - skrämningskonsulent Länsstyrelsen; förvaltningsjuridiska, naturvård, landsbygd Kommunen/biosfärområdet Högskolan i Kristianstad
Lokal gåsförvaltning vad är det bra för? Kristianstads Biosfärområde Vattenrike Kristianstads Biosphere Vattenrike Reserve Bred representation alla får/ska vara med Skapar ömsesidig förståelse, undviker pajkastning i media Visat på problem och därmed kunnat få medel från viltskadeanslaget hos Naturvårdsverket till skadeförebyggande (utrustning, skrämningskonsulent) och skadeersättning Diskuterar problem och lösningar ex.vis skrämningsmetoder, rutiner för skyddsjaktsdispenser, skadeersättningsformalia mm Sprida erfarenhet från andra områden och Viltskadecenter Initiativ för att utnyttja gåsen som en resurs lokal slakt och nyttjande, ex.vis rökt gåsbröst på julbordet Någon som bryr sig! Dock begränsade möjligheter att påverka populationsstorleken
Erfarenheter efter snart 10 år med gåsagruppen Allt bättre och tydligare information med råd och riktlinjer som vi når ut med till lantbrukarna Allt dyrare grödor som drabbas har tillsammans med informationen inneburit att bonden tar större och snabbare egenansvar Värderingen av skador har utvecklats och vi har kunnat bidra med expertis till viltskadecenters utbildningar och kursmaterial. Resurspersonen uppskattas av bönderna - ger råd och lånar ut skrämningsutrustning
Nya utmaningar har dykt upp efterhand Vitkindade gässen har tillkommit och orsakar skador Kristianstads Biosfärområde Vattenrike Kristianstads Biosphere Vattenrike Reserve
Nya utmaningar har dykt upp efterhand Gässen har fått nya (o)vanor dyra grödor som sockerbetor, morötter och sallad drabbas allt mer
Inte bara skador i jordbruket även naturvårdsbekymmer på strandängar Bilden visar grågåsbetat parti med tuvtåtel Deschampsia caespitoa i början av maj (Håslövs ängar)
rödbenebo, i grågåsbetad slåtteräng Kristianstads Biosfärområde Vattenrike Kristianstads Biosphere Vattenrike Reserve
Påverkar säv och bladvass i sjöar Sävruggar i Hammarsjön fram till slutet av 1990-talet nu är alla borta! Kristianstads Biosfärområde Vattenrike Kristianstads Biosphere Vattenrike Reserve
Gåsförvaltningsarbetet sprider sig i Skåne förutsätter ett lokalt engagemang Gåsförvaltning Kristianstads Biosfärområde Vattenrike Kristianstads Biosphere Vattenrike Reserve Helge å centralt i Kristianstad - pågående (röd) - möjligt behov (blå)
Tack för oss!
Kristianstads Biosfärområde Vattenrike Kristianstads Biosphere Vattenrike Reserve