Liljerud. Idag finns endast resterna av den raserade spismuren kvar efter torpet Liljerud. På våren blommar gullvivorna rikligt på platsen. Torpet Liljeruds historia 1823-1876 År 1823 är torpet Liljerud, som kapten Lilliestierna har tagit upp på militiebostället Myrans skog, så mycket färdigställt, att en torparfamilj kan flytta in. Det behöver dock inte betyda att torpstugan var färdig. Ofta kunde det vara så, att en torpare, som fått kontrakt på ett stycke skogsmark för att röja och bygga upp ett torpställe, började med att bygga en ladugård, i vilken de bodde tills torpstugan var färdigställd. De kunde då bo där tillsammans med sina första djur. Den första torparfamilj som flyttade in på Liljerud utgjordes av: Anders Andersson Korsberg, f. 3/7 1789 i St. Mossen, hustrun Stina Persdotter, f. 24/12 1788 i Åmål, samt barnen Johannes, f. 11/10 1796 i Tydje och Lisa, f. 26/11 1822 i Tösse. Anders var son till soldaten på Korsbyn, som omkom på Åland 1809, då ryssarna erövrade Finland. Denna händelse finns relaterad i Lilliestiernas bok En åttioårings minnen. Släkten Korsbergs historia finns också att läsa i Örnäsposten 2014, nedtecknad av undertecknad. Modern hade avlidit 1806, och när fadern avled blev barnen ställda på bar backe. Anders som var äldst, Liljerud Sid 1
20 år, fick ta hand om sina fyra syskon i åldrarna 8 till 18 år. De skingrades åt olika håll inom Ånimskog och grannsocknarna. Anders tog drängplatser på olika gårdar i trakten. År 1815 flyttar han till Myran 1 som dräng hos Lilliestiernas landbo Bryngel Svensson. Fänriken Lillistierna hade vid denna tid övertagit Myran som lön på indelt stat (in natura), men bodde inte där, eftersom han var ogift och hans mor från 1816 bodde på närbelägna gården L:a Bräcke. Lilliestierna träffade säkerligen Korsberg, när han besökte Myran, och erinrade sig nog då, det löfte han hade givit gamle Korsbergs, när båda med Västgöta-Dahls regemente låg förlagda på Åland. När regementet skulle fly, inför den annalkande ryska armén, var Korsberg inte istånd att fly tillsammans med regementet utan blev kvarlämnad på Åland, med risk att bli tillfångatagen eller kanske dödad av de ryska styrkorna som snabbt närmade sig. Korsberg bad då i sin nöd, Lilliestierna om hjälp för sin familj. Under de närmaste åren kan man tydligt se Lilliestiernas önskan att uppfylla löftet om hjälp till den gamle soldaten familj. På Myran fanns även en piga Stina Pärsdotter. 1 Troligen kom hon också till Myran 1815, då Bryngel Svensson kom dit som brukare eller åbo. Hon hade en oäkta dotter, Britta Jonsdotter, med sig till Myran. Britta var född i Åmål den 1/3 1808. Anders och Stina fattar tycke för varandra, och när Anders efter ett år flyttar från Myran, flyttar han inte längre bort än till gården Hensbyn i Tydje, bara drygt 1,5 km norr om Myran. Stina blir gravid och paret behöver en gemensam bostad. Anders får då möjlighet att bruka Rolfsbyns soldattorp N. Klöven i Tydje 2, som blivt indraget 1815. Anders och Stina kan nu flytta in på torpet och gifta sig vilket de gjorde den 12/10 18173. Drygt två månader senare, den 23/12 18174, föds deras son Johannes. Säkerligen var det Lilliestierna, som låg bakom erbjudandet att bruka soldattorpet. Av någon orsak kunde de ej få bo kvar och bruka N. Klöven längre än til 1819. Lilliestierna erbjuder då Anders Korsberg att flytta till L:a Bräcke som dräng där. Lilliestiernas mor hade 1816 inköpt gården och flyttat dit med sina barn (inkl. Aug. Edv.) och en syster. Här får nu familjen Korsberg bostad och Anders arbete 5. Här föds också dottern Maria Lena den 13/3 1820. Emellertid säljer? fru Lilliestierna L:a Bräcke 1821 och hela familjen, flyttar från gården 6, med undantag av fru Lilliestierna och en dotter. Dessa bor kvar till 1826. August Edvard gifter sig och flyttar till Gyltungebyn, som han arrenderar. Men han har lyckats hitta ett arbete och bostad åt familjen Korsberg. De flyttar 1822 till militiebostället Amundebyn 7 i Tösse, där Anders får arbete som statkarl hos fanjunkare Norstrand. Där föds deras dotter Lisa den 26/11 1822. Ett knappt år senare, den 13/10 1823, avlider deras dotter Maria Lena. Lilliestiernas tanke var nog att Korsberg skulle få bruka ett av de torp på Myran, som Lilliestierna hade planerat att ta upp. År1823 står den första av dessa torpställen färdigt och familjen Korsberg kan nu flytta in i ett eget torp och slipper flytta omkring från gård till gård. Detta torpställe får namnet Liljerud. Tre år senare färdigställs ytterligare ett torpställe, som får namnet Stjärnerud. Även om familjen Korsberg nu fått eget tak över hvudet, är det nog inte någon lätt uppgift, som ligger framför dem, då det kommer att innebära hårt och slitsamt arbete. Torpställets åkrar och ängar är säkert inte färdigröjda. Kanske är inte marken så klar, att man kan sätta plogen i jorden. Dessutom måste Korsberg säkert erlägga hyra för torpet med tillhörande mark. Denna betalades vi denna tid i form av dagsverken, som måste utföras på Myran. Ett bevarat torpkontrakt, från 1840, för torpet Pål eller Påland under Bollsbyn, stipulerar att torparen där skulle göra tre dagsverken i veckan på gården Bollsbyn, och i antiden vår och höst, kunde ytterligare dagsverken utkrävas. Även torparhustrun ålades vissa dagsverken. Hur många dagsverken, som krävdes för Liljerud, vet vi inget om. Det blev nog i alla fall inte så mycket tid över, för arbetet på det egna torpet. Liljerud Sid 2
När familjen flyttar från Amundebyn, stannar Stinas dotter Britta Jonsdotter kvar i Tösse och tar, 15 år gammal, pigplats hos bonden Petter Jansson i Sörgården. Där stannar hon ett år och flyttar sedan till Skäggebol i Tydje för att 1825 flytta till Ånimskog, men vart där vet vi inte, då hon inte finns med i inflyttningslängden. På Liljerud föds den 3/10 18258 en flicka som får namnet Maja Lena. Hon får dock endast leva ett år och avlider de 10/12 18269 i tvinsot 10. År 1829 den 2/211 föds sonen Anders Fredrik. Endast några veckor senare, drabbas familjen av ytterligare en sorg. Dottern Lisa avlider den 27/2 i kikhosta. Det är en hårt drabbad familj som bebor Liljerud. Av fem barn har tre avlidit. Och inte nog med detta. Den 14/8 183312 avlider även modern Stina i tvinsot. Detta var nog ett hårt slag för Anders. Han stod nu ensam med en fyraårig son och sonen Johannes, som nu var 16 år. Johannes var nu säkert en stor hjäp för fadern, både i arbetet på torpet och hemma att passa sin lillebror. Anders kunde inte i längden klara torpet utan en kvinna i hemmet och som hjälp ute på åkrarna samt med djuren i ladugården. Vi denna tid hade de säkert både kor och grisar. Anders gifter därför om sig omkring årsskiftet 1835/36 med änkan Anna Stina Jansdotter från Sörgården, Tösse. Hon var född i Tösse den 11/10 1796 och var sedan 1827 änka efter torparen Per Andersson 13. Hon benämns i husförhörslängden för fattighjon. När hon flyttade in på Liljerud, hade hon med sig barnen Johannes Persson, f. 20/9 1824 och Britta Maria Persdotter, f. 23/11 1827. Båda födda i Tösse. Nio månader efter att Anders Korsberg och Britta Maria Persdotter ingått äktenskap, föds deras gemensamma son Gustaf den 16/9 1836. Nedanstående uppställning visar medlemmarna i familjen Korsberg, samt de händelser som kan utläsas i Ånimskogs kyrkoböcker: Torparen Anders Korsberg. f. 3/7 1789 i St. Mossen, Ånimskog Hustrun Stina Persdotter f. f. 24/12 1788 i Åmål död 14/8 1833 Barnen Johannes 14 f. 23/12 1817 på Klöven i Tydje till Myran 1826 Lisa f. 26/11 1822 på Amundebyn i Tösse. död 27/2 1829 Maria Lena f. 13/3 1820 på L:a Bräcke död 13/10 1823 Maja Lena f. 3/10 1825 på Liljerud död 10/12 1826 Anders Fredrik f. 2/2 1829 på Liljerud Hustrun Anna Stina Jansdotter f. 11/10 1796 i Tösse g. 1/1 1836 hennes barn Johannes Persson f. 20/9 1824 i Tösse till Myran 1842 bådas barn Gustaf Britta Maria Persdotter f. 23/11 1827 i Tösse till Åmål 1844 f. 16/9 1836 på Lijerud I november, samma år som fadern gifter om sig, flyttar hans son Johannes till Myran, som dräng hos Lilliestierna och 1842 flyttar styvsonen Johannes Persson också dit, medan styvdottern Britta Maja Persdotter flyttar till Åmål 1844. Vid husförhör i början av 1850-talet har prästen notera att hustrun Anna Stina är sjuklig. 1857 flyttar Anders Fredrik till Visbol som dräng hos brukaren Nils Nilsson 15. Gustaf växer upp på Liljerud och får väl hjälpa till med olika arbeten på torpet. När han blir större får han säkert också göra dagsverken på Myran. År 1857, då Lilliestiernaa familj flyttar till Åmål, får Myran får en ny arrendatator, Viktor Askenstedt. Denne tar tydligen över brukandet av Liljeruds mark. Liljerud Sid 3
Anders Korsberg bor kvar som inhyses. Gustaf är nu 21 år och behöver inte längre hjälpa fadern med arbete på torpet och dagsverken på Myran. Han vill nu se något mera av världen än Myran och Myreskogen. Han flyttar 16, tillsammans med ytterligare ett par ungdomar 17 från Ånimskog, till en drängplats på Påtorps gård i närheten av Fristad i Västergötland. Där blir han kvar i två år. När Gustaf kommer tillbaka 1859, får han anställning som snickare, och kanske även smed på Myran. Han bor då tillsammans med halvbrodern Anders Fredrik i föräldrahemmet på Liljerud. Anders Fredrik flyttar dock 1861 till L:a Mossen som dräng. Under denna tid, fram till 1860, gör Gustaf också någon arbetsvandring till Norge 18. På Myran har Askenstedt efterträtts av löjtnant Bergman som arrendator. År 1865 flyttar därför Askenstedt till Ögårn, och städslar därvid en piga, Kristina Svanbom 19, född 1842 i grann- socknen Tydje. Tydligen fattar Kristina och Gustaf tycke för varandra, för den 3/11 1867 lyser det för Kristina och Gustaf, och samma dag föder Kristina en flicka, som får namnet Sofia 20. En månad senare, 1/12 1867 gifter de sig, och på nyåret flyttar Kristina och dottern Sofia in på Lil jerud. 21 - Gustafs far Anders och hans hustru Anna Stina har blivit gamla och är säkert tacksamma för den hjälp de nu får av det unga paret. Det blir dock ingen längre tid på torpet de får med barn och barnbarn. Mor Anna Stina avlider den 15/1 186822 och Anders ett år senare den 3/8 186923. Nu dröjer det nästan fem år innan det föds ett nytt barn på Liljerud. Den 20/5 1872 föds en dotter Anna, och efter ytterligare nästan fyra år en son Gunnar den 30/1 1876 Gustaf försörjer familjen som snickare och smed på Myran. Han får säkert även hjälpa till med andra sysslor på gården, där arbetskraft behövs. Troligen har Gustaf ambitionen att bli sin egen. Familjen flyttar därför i november 1876 till Mossen under byn Krusebol, ett torpställe som troligen Gustaf själv röjt och bebyggt. Här har han även byggt en smedja för att om möjligt söka sin lycka som smed. Torpet kommer därför så småningom att gå under benämningen Sme mossen eller Sme skogen. Se mera under Sme skogen! 1876-1894 När Gustaf och hans familj flyttat från Liljerud, kommer torpet att tidvis stå tomt. Kanske bebos det då av inhyses folk och av arbetare. År 1884 flyttar kapten Bergman från Myran och efterträds som arrendator av Petter Eliasson i Hult. 1894-1897 År 1894 flyttar en ny torparfamilj in på Liljerud. Petter Eliasson, som sedan 1884 arrenderar Myran, har arrenderat ut Liljerud igen. Den nye torparen heter Gustaf Johansson och kommer närmats från Hängele, där han varit statkarl hos ägaren Johannes Nilsson. Familjen berstår av 24: Torparen Gustaf Johansson f. 12/10 1862 i Qvistbro, Örebro län Hustrun Anna Charlotta Nilsdotter f. 7/10 1852 i Qvistbro Barnen Ester Olivia f. 14/7 1886 i Qvistbro Lydia Olivia f. 13/8 1888 i Vintrosa Rut Charlotta f. 15/7 1891 i Fröskog Gustaf Efraim f. 10/9 1894 på Liljerud Gustaf Paul Artur f. 12/3 1897 på Liljerud Familjen blir inte kvar länge. I april 1897 flyttar de till Kräkline i Örebro län. Liljerud Sid 4
1897-1899 Som torpare efter Gustaf Johansson kommer Olof Emanuel Hanoksson, som med sin familj flyttar hit från Edsleskog. De är 16 : Olof Emanuel Hanoksson, f. 12/10 1868, hustrun Tilda Svensdotter, f. 21/3 1872, dottern Vilhelmina Elisabet, f. 4/1 1891, sonen Anton Oskar, f. 15/9 1892, alla födda i Laxarby. Dessutom sönerna Gustaf Gunnar, f. 15/8 1896 i Edsleskog och Adolf Eugen, f. 4/3 1899 på Liljerud. Lille Adolf fick dock bara leva 12 dagar och hann inte bli döpt. Familjen flyttar i okt. 1899 till Grums i Värmland. 1900-1907 Samtidigt med att Hanoksson flyttar till Grums, flyttar även Mauriz Magnusson med familj till Säm i Grums från Ånimskog gård, där han varit dräng hos Lars Magnusson. Han flyttade till Hammarsten, N. Säm i Grums, där han blir stallkarl. Han kände säkert Hanoksson, som tipsat honom om platsen. Mauritz med familj kommer dock tillbaka till Ånimskog i nov. 1900, då han blir torpare på Liljerud. Familjen bestod då av: Mauritz Magnusson, f. 8/11 1867 i Slobol (Son till ogifta pigan Anna Lisa Magnusdotter i Slobol), hustrun Lovisa Charlotta Andersdotter, f. 10/9 1875 i Arnolfsbyn, och sonen Gustaf Adolf, f. 3/3 1899 på Stommen. På Liljerud föds barnen Elin Charlotta, f. 25/11 1901, Karl Hjalmar, f. 1/4 1904 och Lilly Maria, f. 25/11 1906. I nov. 1901 flyttar en ny torpare in på granntorpet Myremossen. Det är Charlottas styvfar Anders Larsson (eller kanske är det hennes far? Hennes mor, Sofia Hesselbom fick Charlotta som ogift). Se vidare under Myremossen. Mauritz familj blir kvar på Liljerud till 1907, då de flyttar till Kragsbyn, där Mauritz försörjer familjen som arbetare. I Kragsbyn föds dottern Tyra Sofia den 24/5 1908. I dec. 1909 flyttar de till Hensbyn i Tydje, där Mauritz blir arrendator. Här avlider Tyra Sofia den 6/3 1910. Charlotta väntar då barn, och drygt fyra månader senare föds en ny flicka, som ges namnat Tyra Sofia. Hon avlider dock samma dag som hon föds, men hinner nöddöpas. Bara en vecka senare 1/8 1910 flyttar familjen tillbaka till Ånimskog och Gyltungebyn, där Mauritz blir torpare på Slätterud. Här föds Svea Linnéa den 25/8 1911 och Axel Teodor den 4/6 1915. Familjen blir kvar på Slätterud till 14/3 1924, då familjen flyttar till prästbostället Näs. Sonen Gutaf Adolf gifter sig den 27/4 1924 med Gerda Larsson, f. 23/10 1899 i Mo, och övertar torpet Slätterud efter fadern. De får barnen Herman 1925, Karl 1926 och Maria 1929 (Maj i Gata) På Näs blir Mauritz arrendator och har detta arbete till 1939, då sonen Hjalmar övertar arrendet och Maurits och Charlotta med barnen Svea, Axel och Gustaf Adolf flyttar till Bollsbyn. Idag ägs jordbruksfastigheten Näs av Hjalmars son Kjell Magnusson. 1907-1925 År 1809 får Myran en ny arrendator, Ernst Arvedsson, som efterträdde Petter Eliasson. Arvedsson blir kvar till 1918. Någon ny arrentator flyttar inte in på Myran förrän 1920, då svågrarna Olsson och Hilmer Hermansson 25 flyttar dit. Liljerud Sid 5
Ny torpare på Liljerud 1907 blir nu Lars Gustaf Fredriksson, som flyttar in med sin familj från Hult, där han noterades som arbetare. Familjen utgöres av: Lars Gustaf Fredriksson, f. 11/1 1848 i Vingnäs, hustrun Laura Kristina Magnusdotter, f. 19/10 1855 i Vassviken, samt barnen Augusta Kristina, f. 19/10 1888, Lars Gottfrid, f. 25/3 1891, Oskar Fredrik, f. 31/12 1893, Sofia Viktoria, f. 23/5 1900. Alla födda i Ånimskog. Paret hade också en äldre son, Karl Johan, f. 18/4 1886, som var kvar i Hult som ladugårdskarl hos Petter Eliasson. Lars Gottfrid flyttar 1910 till Lågan som dräng hos Sigfrid Larsson där, men kommer tillbaka till Liljerud 1911. Karl flyttar hem från Hult 1912 och tar över som torpare på Liljerud, men hans föräldrar och syskon bor kvar på torpet. Den 14/3 1920 lyser 26 det för Karl och Beda Vingård (f. 8/4 1889 i Herrestad, Bohusl.). Hon flyttar in från Foss församling i Bohuslän. Beda Vingård hade redan den 23/2 1920 flyttat in på Liljerud med sina två barn Enis, f. 18/4 1915 och Holger, f. 8/10 1916. Två dagar efter lysningen, den 25/2, föds deras gemensamma barn Edit 27. Beda hade även en dotter Irma, f. 16/11 1910, som inte flyttade med till Ånimskog (men som flyttade hit senare). Den 16/4 192028 ingår Karl Johan och Beda äktenskap. Karl och Beda lärde nog lärt känna varandra genom hennes bror Joel Vingård, som 1917 med sin familj flyttade in på Ögårn som jordbruksarbetare. Beda hade säkert hälsat på honom innan han flyttade från Myran 1920. Ett besök, som troligen resulterade i dottern Edits födelse. Några månader efter Karls och Bedas giftermål, gifter sig även systern Sofia. Hennes utvalde är Johan Skog i Krusebol. De vigs samman den 23/6 192029 och Sofia (Soffi Skog) flyttar till deras gemensamama bostad på Fågelberget i Hult. Johan bygger sedan ett hus åt familjen i Krusebol, dit de flyttar 1922. I slutet av 1921, den 4/1230, gifter sig ävan den yngste sonen Oskar Fredrik. Hans hustru he- ter Susanna Altea Danielsson, f. 24/7 1900 i Laxarby och kom närmast från Ö. Korsbyn, där hon var tjänarinna hos Oskar Hulthéns familj. Hon och hennes syster Elsa Gertrud hade 1919 flyttat till Korsbyn som tjänarinnor hos Hulhténs. Den 8/9 1920 föder Susanna en son Oskar Åke Sigvard, som Oskar Fredrik på Liljerud uppges vara far till. Ett drygt år senare gifter de sig och hon flyttar in med sonen på Lljerud. När Fredrik giftt sig, tar han över torpkontraktet och ansvarar för torpet och att stipulerade dagsverken på Myran blir utförda. Det börjar nu bli trångt på torpet Liljerud. Tre äkta par med barn, 8 vuxna och 4 barn, skulle här samsas om utrymmet i den lila torpstugan, som kanske inte var större än 30 m2 och troligen bara innehöll ett enda rum, och där den öppna murade spisen tog stort utrymme. Karl Larsson börjar nu se sig om efter en annan arbetsplats, som kan erbjuda bostad för familjen. Karl och Beda med barn flyttar 1922 till Ö. Korsbyn, 31 där Karl fått anställning som dag- karl hos Oskar Hulthén, vilken har övertagit gården efter sin svärfar August Vikland. Där får de flytta in i en egen bostad i den nybyggda arbetarbostaden i tegel. År 1922 häder något på Liljerud. Kanske har avtalstiden för torpkontraktet löpt ut (det är nu 49 år sedan den förste torparen flyttade in), eller kanske är det de nya arrendatorerna Olsson och Hermansson, som sagt upp kontraktet och ämnar bruka torpets jord själva. Fredrik, som stått som torpare på Liljerud, förlorar tydligen ansvaret för torpet och flyttar 1922 med Susanna och son från Liljerud 32. De flyttar nu till Ressbyn, där de hyr en bostad (var är ännu ej klarlagt). Fredrik försörjer här familjen som arbetare. Vad han arbeter med och var vet vi ej. Kanske fick han inget arbete, för efer ett år flyttar han tillbaka till Liljerud och får nu anställning på Myran som statkarl. Där bor de kvar till 1925, då de flyttar till Hensviken under Ånimskogs stom (Ånimskogs gård). Där stannar de ett år och flyttar 1926 till Holms församling. Liljerud Sid 6
När Fredrik ånyo flyttar in på Liljerud, flyttar fadern Lars Fredrik Larsson med hustru och sonen Gottfrid in i den bostad i Ressbyn 33, som Fredrik Larsson lämnat. Far och son försörjer sig nu som arbetare. Till sist några noteringar betr. några av personerna på Liljerud m.m. Lars Gustaf Fredriksson var mycet liten till växten. När han var i 20-årsåldern skrev prästen dvärg i husföhörlängden 34. Han kallades allmänt för Lillen. I ett brev från Alvar Lundin, som är hemma i Ånimskog på permission från Svea Livgarde, skriver han den 18 dec. 1918:... Här är det väckelse- och bönemöte i alla bönehus. Alla gamla bråkstakar, som Fridolf Selin och Gottfrid på Liljerud, äro nu omvända... Upplysningen har också ökat i bygden. I varje fall i de större stugorna, där elektriskt ljus har dragits in.... 2015-12-15 Lars Lundin Liljerud Sid 7
1 Ånimskog AI:13 (1812-1816) Bild 131 / sid 112 2 Tösse AI:8 (1816-1820) Bild 113 / sid 108 3 Ånimskog E:1 (1817-1860) Bild 4 / sid 3 4 Tösse C:5 (1811-1859) Bild 16 5 Ånimskog AI:14 (1816-1820) Bild 94 / sid 88 6 Ånimskog AI:15 (1820-1826) Bild 81 / sid 74 7 Tösse AI:9 (1821-1825) Bild 99 / sid 92 8 Ånimskog AI:15 (1820-1826) Bild 113 / sid 106 9 Ånimskog E:1 (1817-1860) Bild 44 / sid 77 10 Tvinsot är ingen medicinsk sjukdomsbeteckning, utan snarare ett sympton än en dignos. Flera sjukdomar, där patienten tynade bort fick denna beteckning. Ofta kallades även tuberkulos för tvinsot. 11 Ånimskog C:4 (1817-1849) Bild 60 / sid 110 12 Ånimskog E:1 (1817-1860) Bild 49 / sid 87 13 Tösse AI:10 (1826-1830) Bild 67 / sid 60 14 Fafars farfar till Karl-Erik och Sven-Olof Waern, Åmål 15 Min farfars farbror 16 Ånimskog AI:20 (1856-1860) Bild 190 / sid 189 17 Förutom Gusaf fyttar även Anders Fredrik Wallin från Slobol 18 Ånimskog AI:21 (1861-1865) Bild 246 / sid 239 19 Kristina Svanbom är min momors morfars brorsdotter 20 Sofia döptes den 7 nov. av prosten Freudentahl i Tösse. Dopvittnen var ägaren Jan Magnus Nilsson i Thomasbol och sata Maja Nilsdotter. (Ånimskog C:7 (1861-1894) Bild 45) 21 Ånimskog E:2 (1861-1894) Bild 18 22 Ånimskog F:1 (1861-1894) Bild 30 23 Ånimskog F:1 (1861-1894) Bild 37 24 Ånimskog AIIa:2 (1896-1906) Bild 56 / sid 345 25 Hermansson förestod senare, tillsammans med sin hustru Emma, poststationen i Ånimskog. 26 Ånimskog E:3 (1895-1925) Bild 52 / sid 46 27 Ånimskog AIIa:4 (1915-1929) Bild 279 / sid 269 28 Ånimskog E:3 (1895-1925) Bild 52 / sid 46 29 Ånimskog E:3 (1895-1925) Bild 52 / sid 46 30 Ånimskog E:3 (1895-1925) Bild 54 / sid 48 31 Ånimskog AIIa:4 (1915-1929) Bild 279 / sid 269 32 Ånimskog AIIa:4 (1915-1929) Bild 279 / sid 269 33 Ånimskog AIIa:4 (1915-1929) Bild 300 / sid 290 34 Ånimskog AI:22 (1866-1870) Bild 335 / sid 326 Liljerud Sid 8