Miljöersättningen

Pemar 16.2.2016 Miljöersättningen 1.5.2015 30.4.2020 1 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter vid publiceringstidpunkten

Åtgärder inom landsbygdsprogrammet som kan främja miljöförhållanden Utbildning och information Förbättra kunskapen om miljön Rådgivning Rådgivning även om miljöfrågor Anpassning av miljöförbindelsen Investeringar Gödselhantering Reglerande dränering Anläggning av våtmarker Grundläggande iståndsättning av naturbeten Utveckling av gården och dess företagsverksamhet Utveckling av produkter och tjänster, innovationer, arbetsmöjligheter: t.ex. produktifiering av gödsel, företagande inom miljösektorn Ekologisk produktion Miljöersättningar Miljöförbindelse och -avtal Kompensationsersättningar Ersättningsberättigande för permanent gräsmark Ersättning för djurens välbefinnande Främjande av betesgång Utveckling av landsbygdens byar och service T.ex. gemensamma miljöåtgärder, förnybar energi, rekreationstjänster, naturleder, boendemiljö, planer för landskapsvård Samarbete Gemensamma projekt, t.ex. skapande av nätverk, utvecklingsprojekt, ibruktagande av innovationer, nya metoder eller tekniker, pilotprojekt Leader Miljöprojekt som förverkligas via lokala Leadergrupper 2 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Miljöersättningens villkor Grundförutsättningar - skall uppfyllas men är ej grund för ersättningen: Basnivå innebär att bl.a. tvärvillkoren följs (krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden och bevarande av jordbruksmarken) Minimikrav miljöersättningen består av krav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel Miljöförbindelsen Gårdsspecifika åtgärder = balanserad användning av näringsämnen > förutsättning för val av skiftesspecifika åtgärder 3 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Miljöförbindelsen (1.5.2015 30.4.2020) Åtgärd som gäller hela gården: - Balanserad användning av näringsämnen Skiftesspecifika åtgärder: - Återanvändning av näringsämnen och organiskt material - Placering av flytgödsel i åker - Hantering av avrinningsvatten - Miljövårdsvallar - Växttäcke vintertid - Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis - Åkernaturens mångfald - Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter Åkern ska vara ersättningsberättigad. De skiftesspecifika åtgärderna har fasta villkor, inga planer behöver godkännas 4 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Miljöersättning jfr. miljöstöd Miljöersättningen gäller större helheter och kombinationer av liknande åtgärder, helt förnyad stödstruktur men bekanta element Miljöspecialavtalen är nu skiftesspecifika åtgärder och miljöavtal Noggrannare precisering. Tre åtgärder riktas till olika geografiska områden, också andra åtgärder riktas och begränsas noggrannare. Ersättningsnivån beror på åtgärderna som överskrider grundnivån. Stöd betalas inte för åtgärder som ingår i förgröningsstödet. Fasta ersättningsnivåer för alla åtgärder. Ersättningen för åkergrödor = 54 /ha Ersättningen för trädgårdsväxter och kummin = 200 /ha 5 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Miljöersättning jfr. miljöstöd Ingen definition av husdjursgård eller egentlig trädgårdslägenhet Ingen övre åldersgräns Krav på utbildningsdag för alla Minimiareal ha ökat till 5 ha, för trädgårdsväxter till 1 ha I avtalen ingår skilda arealbegränsningar för avtalsarealen. Avtal förutsätter inte en miljöförbindelse Större flexibiltet gällande val och genomförande av åtgärder Jordbrukaren uppmanas att utnyttja programmets rådgivningsåtgärd 6 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Från miljöstöd till miljöersättning Tilläggsåtgärderna slopas i stället skiftesspecifika åtgärder Avtal om specialstöd: - Anläggning och skötsel av skyddszon - Placering av flytgödsel på åkermark - Reglerbar dränering - och reglerbar underbevattning samt återanvändning av torrläggningsvatten - långvarig vallodling på torvåkrar -> har blivit skiftesspecifika åtgärder ansökan om betalning söks hos kommunen Styrningsområden för: skyddszoner miljövårdsvallar naturvårdsåkrar med vall samt växttäcke vintertid 7 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Miljöersättningens basnivå förutsätter bl.a. Tvärvillkoren följs: - Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden - Föreskrivna skötselkrav (Stadsrådets förordning 4/2015) motverkande av markerosion, icke odlad åker som sköts, skötsel av odlad jordbruksmark, bränning av stubb, skyddsremror, bekämpning av flyghavre och lokor. Jordbruksmarken bevaras - Jordbruksmarken skall hållas öppen och i sådant skick att den lämpar sig som betesmark eller för odling utan andra åtgärder än bearbetning med sedvanliga jordbruksmetoder och -maskiner. 8 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Miljöersättningens minimikrav Ändamålsenlig användning och lagring av växtskyddsmedel Växtskyddsexamen eller gilltig sprutförarexamen Krav på testning av växtskyddssprutan 9 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Miljöersättningens minimikrav Ändamålsenlig användning och lagring av växtskyddsmedel Vid användningen av växtskyddsmedel ska man iaktta de allmänna principer för integrerat växtskydd som avses i 6 i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) 6 Användning av växtskyddsmedel Växtskyddsmedel ska användas på ett korrekt sätt i enlighet med det konstaterade behovet och med iakttagande av bruksanvisningarna. Vid yrkesmässig användning av växtskyddsmedel ska även de allmänna principerna för integrerat växtskydd iakttas. Läs bruksanvisningarna! 10 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Miljöersättningens minimikrav Växtskyddsexamen eller gilltig sprutförarexamen Krävs utbildning i användning av växtskyddsmedel enligt programperioden 2007-2014 eller Examen enligt 10 i lagen om växtskyddsmedel 10 Examen inom området för växtskyddsmedel - Genom examen inom området för växtskyddsmedel visas förmåga att på ett tryggt och korrekt sätt hantera och använda växtskyddsmedel. - I examen ingår, med beaktande av målgruppen, ämnesområden som omfattar en korrekt, hållbar och säker hantering och användning av växtskyddsmedel, integrerat växtskydd, risker med användningen av växtskyddsmedel och hantering av riskerna, användning, underhåll och service av utrustning för spridning av växtskyddsmedel samt dokumentation över användningen av växtskyddsmedel. För att avlägga examen krävs inte deltagande i utbildning enligt 8, om motsvarande kunskaper har förvärvats på något annat sätt. Över avlagd examen utfärdas ett bevis vars mall fastställs av Säkerhets- och kemikalieverket. Examen är giltig i fem år. - Närmare bestämmelser om innehållet i och avläggande av examen inom området för växtskyddsmedel får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. 11 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Miljöersättningens minimikrav Krav på testning av växtskyddssprutan Växtskyddssprutan ska testas vart femte år Traktorsprutor i yrkesmässigt bruk ska testas en gång senast den 26 november 2016 och därefter vart femte år En ny växtskyddsspruta behöver inte testas förrän fem år efter anskaffningen, om maskinens säkerhet uppfyller föreskrivna krav och bestämmelser. 12 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Balanserad användning av näringsämnen (gårdsspecifik åtgärd) BAN Åtgärden gäller alla skiften på gården Omfattar: markkartering odlingsplan -> årlig odlingsplan växtföljdsplan - 5-årig odlingsplan skiftesvisa anteckningar kvalitetstest för åkerjord (egen bedömning) 3 m. breda (dock högst 10 m. breda) skyddsremsor på åkrar som gränsar till vattendrag behovet kan kontrolleras i registret över vattendrag (Vipu) 1 dags obligatorisk utbildning eller tentamen via nätet (Vipu) begränsning av fosfor- och kvävemängden Ersättning 54 /ha för jordbruksgrödor, för trädgårdsväxter 200 /ha 13 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Balanserad användning av näringsämnen Markkartering Markkartering skall göras vart femte år av åkrar som odlas Prov från åkrar som inte odlas och trädesåkrar samt från andra åkrar som ska börja odlas ska tas under den växtperiod då odlingen inleds (gröda som ger skörd) En gård som tidigare har förbundit sig till miljöstödet: 5 år mellan provtagningarna. En gård som inte tidigare förbundit sig skall utföra markkarteringen före utgången av det första förbindelseåret (30.4). Över 0,50 ha:s åkrar: ett prov/basskifte upp till 5 ha, 2 prov upp till 10 ha osv. Vid linjeprovtagning räcker 1 prov/10 ha, men markkarteringen skall förnyas vart tredje år! 14 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

För basskiften som är 0,50 ha eller mindre får angränsande skiftes markkarteringsprov användas. Nytt i fråga om provtagningen: - Av enskilda basskiften som är 0,5 hektar eller mindre ska ett prov tas eller också ska man kvävegödsla enligt värdena för mullrika jordar och fosforgödsla enligt värdena för god bördighetsklass. Om det från ett basskifte tagits markprov oftare än vad minimikravet förutsätter, ska den nyaste markkarteringen användas som grund för gödslingen. Varje prov skall bestå av minst 7 delprov, och de skall tas jämnt från hela skiftet. 15 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Balanserad användning av näringsämnen Odlingsplaner Årlig odlingsplan: - odlingsplanen görs skriftligt innan växtperioden börjar. - I den skall uppges växtslag, planerad gödselmängd och gödselsort. - Planen skall innehålla alla basskiftena med de olika jordbruksskiften. - Odlingsplanen är en preliminär plan och dess innehåll preciseras i samband med sådden 16 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

FEMÅRIG ODLINGSPLAN (växtföljdsplan) - Görs en gång per förbindelseperiod - Skall vara gjord före slutet av det första förbindelseåret (2.5.2016) - Växtföljdsplan, där man uppger vilka växter som odlas på skiftena under förbindelseperioden (5 år) - Den femåriga odlingsplanen preciseras under förbindelseåren via den årliga odlingsplanen Skall innehålla: - Basskiftets namn och nummer - Alla jordbruksskiften - En färdig mall finns på: www.suomi.fi, blankett nr 466 17 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

18 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Balanserad användning av näringsämnen Skiftesvisa anteckningar 1) skiftets signum och areal; 2) bearbetningsdatum och bearbetningsmetod, 3) sånings- eller planteringsdatum, 4) växtart och mängden utsäde eller plantor, 5) gödslingsdatum, 6) sorterna och mängderna av mineralgödsel och organiska gödselmedel, 7) mängderna fosfor och kväve samt vid behov en anteckning om när fosforutjämningsperioden inletts och utjämningsåret, 8) Växtskyddsåtgärderna: växtskyddsmedlets fullständiga namn, dosering, tidpunkt, iaktagna sjukdomar och skadedjur och orsaken till användningen av växtskyddsmedelet samt andra vidtagna växtskyddsåtgärder, 9) betesgång, datum för skörd eller slåtter samt skördenivån inklusive eventuella motiveringar, 10) Anteckningar om det som krävs i villkoren för den valda skiftesspecifika åtgärden och/eller miljöavtalet 19 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Balanserad användning av näringsämnen Kvalitetstest för åkerjord Jordbrukaren ska utföra ett kvalitetstest för åkerjord en gång under förbindelseperioden före slutet av det tredje förbindelseåret (30.4.2018) Testet görs genom att man för de basskiften som ingår i miljöförbindelsen fyller i en utvärderingsblankett som hör till kvalitetstestet för åkerjord. Blankett 480 eller ProAgrias utvärderingsblankett Kvalitetstest ska utföras av alla över 0,5 hektar stora basskiften. Utvärderingsblanketten skickas in till landsbygdsnäringsmyndigheten. Inte bråttom, kommer att kunna skickas elektroniskt 20 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Kvalitetstest för åkerjord - självvärderingsblankett Peltomaan laatutesti Itsearviointilomake Valitse vaihtoehdoista arvioitavaa lohkoa ja viljelytoimia parhaiten kuvaavat pistemäärät. Tuloksena saat suuntaaantavan kuvan lohkon tilanteesta. Tee peltomaan laatutesti itsearviointilomake peruslohkoittain. Palauta lomake maaseutuelinkeinoviranomaiselle. Viranomaisen merkinnät Lomake saapunut, pvm Asiatunnus Lomake 480 Vastaanottaja Viljelijän nimi Tilatunnus Lohkotunnus Päivämäärä Perusparannustoimet Ojitus Kalkitus tarvittavia täydennys- tai uusintaojituksia ei tehdä eikä ojien toimivuutta tarkisteta maata ei ole kalkittu riittävästi, viljavuusanalyysin tulos "punaisella" 1 2 3 4 5 Arvioinnin tulos pelto on ojitettu riittävän tehokkaasti, ojien toimivuus tarkistetaan vuosittain ja tarvittavat huoltotyöt tehdään ph pidetään sopivana, viljavuusanalyysin tulos "vihreällä" Viljelytoimet Viljelykierto Koneiden paino Ajokerrat Eloperäisen aineksen lisäys Kivennäis-lannoitus yksipuolisesti vilja- tai juurikasveja isot ja painavat koneet, ei levikepyöriä, rengaspaineet yli 100 kpa viljelytekniikka vaatii useita ajokertoja, joudutaan ajamaan usein märällä maalla käytetään vain kivennäislannoitteita, kasvintähteet korjataan pois viljavuusanalyysin suosituksia ei oteta huomioon tai ne ylitetään tai alitetaan, eloperäisten lannoitteiden ravinteita ei oteta huomioon Arvioinnin tulos 1 2 3 4 5 viljelykierrossa runsaasti syväjuurisia tai monivuotisia kasveja kevyet koneet, levikepyöriä käytetään, rengaspaineet olosuhteiden mukaan, märällä maalla 50 kpa vähän ajokertoja, paljaalla maalla ajoa harvoin, ei koskaan märällä maalla karjanlantaa käytetään, kasvintähteet sekoitetaan maahan lannoitetaan viljavuusanalyysin suositusten mukaan, eloperäisten lannoitteiden ravinteet otetaan huomioon 21 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Kvalitetstest för åkerjord - självvärderingsblankett Maan ominaisuudet Pellon kuivuminen Muokkautuvuus Veden imeytyminen Mururakenteen kestävyys Poutivuus routa sulaa ja maa kuivuu muokkauskuntoon hitaasti tai epätasaisesti maan muokkaus vaikeaa, tarvitaan paljon vetovoimaa ja useita muokkauskertoja sateen tai kastelun jälkeen ojien väleissä lätäköitä yli 2 vrk maan pinta liettyy sateella ja kuorettuu kuivuessaan maa yleensä liian kuivaa, vaatisi usein kastelua Arvioinnin tulos 1 2 3 4 5 routa sulaa ja maa kuivuu tasaisesti muokkauskuntoon maa muokkautuu helposti sade- tai kasteluvesi imeytyy maahan alle 2 vrk:ssa maan pintarakenne kestävää, ei liety kovillakaan sateilla kasvit saavat yleensä riittävästi vettä Kasvusto ja maaperäeliöstö Kasvuston kunto Ravinteiden puutos Kasvitaudit Maan biologinen aktiivisuus kasvusto epätasainen, tuleentuminen epätasaista, kellastumia kasvustossa ravinteiden puutosoireita maalevinteiset kasvitaudit haittaavat kasvuston normaalia kehitystä maassa ei juurikaan lieroja eikä lintuja etsimässä syötävää Arvioinnin tulos 1 2 3 4 5 kasvusto tasainen ja kasvaa hyvin äärikasvuoloissakin kasvustossa ei tunnistettavia ravinteiden puutosoireita maalevinteisistä kasvitaudeista ei ole haittaa maassa runsaasti lieroja, tai pellon yllä paljon lintuja etsimässä syötävää Arvosteluasteikko 4.1-5 Erittäin hyvä tilanne. Pidä huolta, että hyvä tilanne säilyy! 3-4 Tyydyttävän hyvä tilanne. Parantavista toimenpiteistä on hyötyä maan hyvinvoinnille. 2-2.9 Välttävä tilanne. Parantavia toimenpiteitä tarvitaan. 1-1.9 Huolestuttava tilanne. Parantavat toimenpiteet erittäin tarpeellisia. Kokonaisarvio Allekirjoitus Vakuutan tällä ilmoituksella olevat tiedot oikeiksi. Paikka ja aika Maatalouden viljelijätukiasiointiin valtuutetun allekirjoitus ja nimenselvennys tai maatilan kaikkien omistajien allekirjoitukset ja nimenselvennykset. 22 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Balanserad användning av näringsämnen Skyddsremsor Om ett basskifte gränsar till ett vattendrag skall det finnas en i genomsnitt minst 3 m bred skyddsremsa mot vattendraget (max. 10 m bred) Skyddsremsan ska vara täckt av flerårig vall, gräs- eller ängsväxter. Skyddsremsan får varken bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. I svåra ogräsfall är punktbehandling möljig i enlighet med begränsningarna för användning av växtskyddsmedel. Om växtligheten på skyddsremsan skadas eller förstörs under vintern, vid punktbehandling av ogräs, i samband med dränering eller rensning av utfallsdiken eller av någon annan liknande orsak, skall en ny vallväxtlighet sås på skyddszonen genast när förhållandena tillåter det. De åtgärder som utförs på skyddsremsan ska antecknas i de skiftesvisa anteckningarna. Skyddsremsan får bärgas och växtligheten kan betas. 23 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Balanserad användning av näringsämnen Mångfaldsremsa På de kanter av basskiftet som inte gränsar till vattendrag kan en mångfalldsremsa anläggas, för att befrämja naturens mångfald Remsan kan i genomsnitt vara högst 3 m bred En mångfaldsremsa kan anläggas genom sådd av frön av vall-, gräs-, ängs-, vilt- eller landskapsväxter. På mångfaldsremsan kan det också växa samma odlingsväxt som på resten av skiftet, men då sköts mångfaldsremsan genom att lämna en i medeltal högst tre meter bred obärgad remsa längs skiftets kant eller kanter. Mångfaldsremsan ska skötas på samma sätt som en skyddsremsa. 24 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Balanserad användning av näringsämnen Krav på utbildningsdag - Jordbrukaren skall delta i en endagsutbildning gällande miljöersättningen - Kravet på utbildningen kan också uppfyllas genom en elektronisk tentamen - Utbildningen skall vara gjord senast 2.5.2017. 25 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Viktiga datum 2.5.2016 Lämna in en femårig växtföljdsplan. 2.5.2017 Avlägg den obligatoriska tentamen/delta i den utbildningsdag som hör ihop med miljöersättningen. 30.4.2018 Lämna in det basskiftesvisa samlade bedömningsresultatet av kvalitetstestet för åkerjord. 26 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Utkast 13.1.2016 (ansökningsförordingen) Inga nya miljöförbindelser Ingen ny areal till förbindelserna Ingen areal från en som inte har ingått förbindelse, men nog från en som har ingått Ett basskifte kan ha rätt till ersättning, men skiftet finns nödvändigtvis inte med i förbindelsen Undantag: ägoregleringsareal 5 ha 0,1 ha kan fogas till ett basskifte utan övre gräns Åtgärder kan bytas i vissa fall via rådgivningen, om kostnaden per ha inte stiger 27 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Frånträdelse från förbindelse Ändring av förordning om gödselfabrikat Inverkar på basnivån i förbindelsen Gödselgränserna i förordningen om gödselfabrikat har skärpts, men miljöersättningens gödslingsgränser ändras inte -> jordbrukaren har rätt att frånträda förbindelsen Inget återkrav -> förbindelsen förfaller Om den frånträds är skiftena inte förbindelseskiften, men ersättningsberättigandet bevaras ändå (får KOMP) Anmälan om frånträdande i samband med stödansökan Anmälan till kommunen 28 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Överföring av förbindelse tillsammans med besittningen av skiften Inom miljöersättningen överförs hela förbindelsen eller en del av den till en annan jordbrukare Inga nya skiften utan man fortsätter med 2015 års förbindelseskiften T.ex. en 100 ha gård utan förbindelse tar emot 10 ha från en gård med förbindelse-> på 10 ha kan förbindelsen fortsätta (inte tvunget), inga påföljder för föregående innehavare BAN ska genomföras på 110 ha Vid överföring av förbindelse kan man byta åtgärder Genomförandet av en åtgärd kan frånträdas på skiftesnivå när besittningen ändras 29 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten

Tack! 30 17.2.2016 Materialet bygger på uppgifter som fanns vid publiceringstidpunkten