Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Relevanta dokument
Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Föreläsning 8. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Mål

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Telefonnätet. Sidorna , i boken

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Mobilteknik. Begränsningar och möjligheter

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

4 Paket- och kretskopplade nät

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Tentaexempel. Maria Kihl

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Kapitel 13: (Maria Kihl)

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Telefoninäten. Jens A Andersson

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Trådlös kommunikation

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Hemtenta 2 i Telekommunikation

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion

MAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Fiberoptik i Vardagen. Fiberoptik. Kommunikation. Flexibel ljuskälla. Jörgen Larsson, Fysiska Instutionen Lunds Tekniska Högskola.

Laborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

4 Paket- och kretskopplade nät

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Omtentamen i Trådlös Internet-access

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Tentamen i Trådlös Internet-access

Råd inför tentan. Anders Karlsson. Institutionen för elektro- och informationsteknik

Från statisk elekricitet till kosmisk strålning: En laddad historia. Miklos Långvik, NO-biennalen Umeå

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

KomSys Repetition. Emma Fitzgerald

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Våglängd TJÄNSTEBESKRIVNING

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Tillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

Vågrörelselära och optik

Föreläsning 1. Information och data

Antenner exempel. Klassiska antenner

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

ANDREAS REJBRAND NV1A Fysik Elektromagnetisk strålning

Agenda. Annat trådlöst. WLAN ger. Användningsområden för WLAN Mer bandbredd. WLAN - dagsformen och framtidens formkurva. Förbättrad säkerhet

Performance QoS Köteori SNMP. Felsökning. Jens A Andersson (Maria Kihl) GET request GET response SET request TRAP MIB. Att mäta är att veta ping

DMR DIGITAL MOBILE RADIO ROBIN JOHANSSON SA2RJO

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

1. Elektromagnetisk strålning

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

Rapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian

Tentamen i Trådlös Internet-access

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

Övning 1 EITF25 & EITF Kodning och multiplexering. October 30, 2017

Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk

Datakommunikation vad är det?

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

6. Blandade uppgifter

Examination Kurslitteratur

Laboration 2 - Modulering I denna laboration skall vi

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare

42.MST 1/D (E )

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik

LexCom Home Certifieringsutbildning

Lektion 5: Sensorer och givare. 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 1


Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

4. Elektromagnetisk svängningskrets

2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U'

Grundutbildning vid EIT. Lunds universitet

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Transkript:

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Dator- och telekommunikation Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

Radionät Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth, ZigBee) Mobiltelefoni Satelliter, GPS

Fasta nät IPv6 Virtual circuit-nät Routing xdsl PPP

Kapacitet Hur vet man om nät är snabba nog? Från Erlang till nutiden... Köteori Simulering

Tjänster Historik Operativsystem för mobiler Utveckling av appar

Routing Hur hittar IP-paket rätt? Algoritmer för att skapa och uppdatera routingtabeller

Radionät Elektromagnetisk strålning

Radionät Magnetism (känt sedan mycket länge) Statisk elektricitet (känt sedan antiken) Ljus Partiklar (Newton) En vågrörelse (Young) Elektrisk ström (Galvani och Volta, 1700-talet) Ström och magnetism hänger ihop (Örsted) Elektriska och magnetiska fält (Faraday) Elektromagnetisk fältteori (Maxwell)

Maxwells ekvationer: Radionät

Multiplexering allmän princip Flera signaler sänds samtidigt över samma länk

Multiplexering allmän princip En gemensam kanal delas på något av följande sätt FDM (Frequency Division Multiplexing) WDM (Wavelength Division Multiplexing) TDM (Time Division Multiplexing) CDM (Code Division Multiple Access)

Multiplexering FDM Kombination av signaler med olika frekvens

Multiplexering, FDM Modulering och summation

Multiplexering, FDM Filtrering och demodulering

Multiplexering, FDM Amplitudmodulering av en signal

Multiplexering FDM Exempel: Multiplexering av 3 talsignaler (4 khz bandbredd) (3 olika modulationsfrekvenser, f c = 20, 24 och 28 khz)

Multiplexering, FDM Exempel: Multiplexering av 5 signaler (bandbredd 100 khz) med lucka (guard band) på 10 khz

Analog hierarki Multiplexing, FDM

Multiplexing, WDM I princip samma som FDM fast för ljus i optiska fibrer (höga frekvenser)

Multiplexing, WDM Användning av prismor för WDM

Multiplexing, TDM Time-Division Multiplexing (TDM) kombinerar flera digitala signaler så att de skickas tillsammans i snabb takt

Multiplexering, TDM Vissa positioner måste ibland lämnas tomma i en utgående ram beroende på indata

Multiplexing, TDM Varje tvärsnitt skickas som en ram över länken fast N ggr så snabbt

Multiplexering, TDM Exempel: 4 st 100 kbps multipexeras med 2 bitar per tidslucka. Bithastigheten på länken blir 400 kbps.

Multiplexering, TDM Interleaving med synkronisering

Multiplexering, TDM Exempel på flernivå-multiplexering

Multiplexering, TDM Exempel på flerfacks-multiplexering (multiple-slot multiplexing)

Multiplexering, TDM Exempel på utfyllnad vid multiplexering (pulse,stuffing bit stuffing, bit padding)

Multiplexering, TDM Synkronisering med rambitar (frame bits) Oftast bara enkelt alternerande mellan 0 och 1

Multiplexering, TDM Exempel: 4 st strömmar med vardera 250 bytes/s multiplexeras på byte-nivå till en ström med en synkroniseringsbit i varje ram. 1. Vad blir den total bithastigheten i varje inström? 2. Vad är tiden för varje byte i en inström? 3. Vad blir ramtakten? 4. Vad är tiden för varje ram? 5. Hur många bitar ingår i varje ram? 6. Vilken bithastighet har den utgående strömmen?

Multiplexering, TDM Ex.: 4 st strömmar med vardera 250 bytes/s multiplexeras på byte-nivå till en ström med en synkroniseringsbit i varje ram. 1. Vad blir den total bithastigheten i varje inström? 250 x 8 = 2 kbps 2. Vad är tiden för varje byte i en inström? 1/250 = 0,004 s = 4 ms 3. Vad blir ramtakten? 250 ramar per sekund 4. Vad är tiden för varje ram? 4 ms 5. Hur många bitar ingår i varje ram? 4 x 8 + 1 = 33 bitar per ram 6. Vilken bithastighet har den utgående strömmen? 250 x 33 = 8250 bps

Multiplexering, TDM Bitpadding: Om två dataströmmar med olika bithastigheter ska slås ihop måste ibland någon dataström fyllas ut med bitar för att det ska gå jämnt upp Exempel: Två dataströmmar med 100 kbps resp. 250 kbps ska multipexeras. Hur ska detta göras och vad blir ramtakten respektive utströmmens bithastighet? Med bitpadding används ramar med 1+3=4 bitar i. Detta innebär 50 kbps av extrabitar. Ramtakten blir 100 000 ramar/s och utgående dataström får bithastigheten 4*100=400 kbps. Utjämningen kan ske t.ex. på 2 ramar = 2 + 5 bitar + 1 extrabit

Multiplexering, TDM Hierarkin hos Digital Signal (DS) Service

Multiplexering, TDM Overhead på olika nivåer i DS-hierarkin: DS-1: 1544 24*64 = 8 kbps DS-2: 6312 4*1544 = 136 kbps Total overhead: 136 + 4*8 = 168 kbps DS-3: 44376 7*6312 = 192 kbps Total overhead: 192 + 7*168 = 1368 kbps DS-4: 274176 6*44376 = 7920 kbps Total overhead: 7920 + 6*1368 = 16128 kbps

Multiplexing, TDM Tabell över de olika servicenivåerna

Multiplexering, TDM T1-linjens multiplexering

Multiplexering, TDM Uppbyggnaden av en T1-ram

Multiplexering, TDM Europeiska varianten

Multiplexering, CDM Varje sändare har en vektor c i som är ortogonal mot alla andra sändares vektorer: Om i j så är c i c j = 0 Dessutom gäller c i c i = 1 Data som ska skickas av sändare i kallas d i

Multiplexering, CDM

Multiplexering, CDM Avkodning av signalen

Multiplexering, CDM Raderna i en Walsh-matris är ortogonala mot varandra