Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 3 Den 2009-02-23 Kommunfullmäktige 2009-02-23 5 Kommunstyrelsen 2009-02-10 15 Kf 3 Ks 12 Dnr 2007.328 401 Energi- och klimatstrategi En arbetsgrupp har utifrån ett antal möten med olika intressenter i kommunen arbetat fram en energi- och klimatstrategi med mål och åtgärdsförslag. Styrgrupp för arbetet har varit samhällsbyggnadsgruppen, som i denna fråga kompletterats med representanter för de kommunala bolagen. Förslagen bygger till största delen på väl underbyggd statistik men för vissa av delmålen och åtgärdsförslagen har de varit svårare att hitta jämförelsetal. Arbetsgruppens metod och viljeinriktning har dock varit att så långt det är möjligt ha en relevant och förståelig strategi. Klimatstrategin med åtgärdsprogram ska årligen följas upp. Revidering ska göras med längsta intervall på fyra år. Förslaget till energi- och klimatstrategi har med åtgärdsförslag varit på remiss från 18 oktober till 12 december 2008. Remissyttranden med kommentarer är sammanställda i en redogörelse. Miljö- och byggnadsnämnden beslöt 2009-02-10 att godkänna förslaget till energioch klimatstrategi för Smedjebackens kommun, samt att överlämna det till kommunfullmäktige för antagande. Bil Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att antaga förslag till energi- och klimatstrategi för Smedjebackens kommun. Lena Ludvigsson-Olafsen (s) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jan Tholerus (c) yrkar att meningen Ät mindre kött under rubriken Klimatbra mattips på sidan 12 i förslaget tas bort samt i bilagan sidan 12 tas meningen under rubriken åtgärd F 2 Hur mycket kg kött per elev, brukare/dag? Utredning. Ansvarig: Barn- och utbildningsnämnden bort. Kommunfullmäktige beslutar efter framställd proposition: att antaga förslag till energi- och klimatstrategi för Smedjebackens kommun. Mot beslutet reserverar sig Birgitta Bolin (c), Bjarne Magnusson (c), Göran Engström (c) och Jan Tholerus (c). Sidan 1 av (1) Postadress Telefon Telefax E-post/Internet Bankgiro Org.nr 777 81 Smedjebacken 0240 66 00 00 vx 0240 742 41 kommun@smedjebacken.se 820-9538 SE2120002205 www.smedjebacken.se Säte: Smedjebacken

Energi och klimatstrategi Smedjebacken Framtida energi och klimathantering i Smedjebackens kommun 2009 Antagen av fullmäktige den 23 februari 2009 1

Innehåll sid Inledningsord 3 Bakgrund till klimatstrategin 4 Kommunen 5 Från oljeberoende till förnybar energi 6 Globala mål 7 Nationella mål 8 Inom vilka områden påverkar växthuseffekten Smedjebacken? 9 Mål och delmål 10 Ordförklaringar 11 2

Inledningsord Genom denna klimatstrategi försöker vi beskriva vad Smedjebackens kommun gjort, vad som görs och vilka planer som finns för framtiden för att minska påverkan av växthusgaser. Koldioxid (CO2) och andra växthusgaser förekommer naturligt och bidrar till att hålla jorden varm. Utan dessa gaser skulle jordens medeltemperatur vara ungefär 30 grader lägre. Människans aktiviteter som att värma upp bostäder, köra bil eller laga mat, kräver energi som många gånger alstras genom förbränning av fossila bränslen, och det ger i sin tur upphov till koldioxid. Det extra utsläppet av växthusgaser gör att jorden värms upp onaturligt mycket. Den globala uppvärmningen leder till att klimatet förändras. Detta har nu bekräftats av en stor majoritet av världens ledande klimatexperter. Målsättningen med denna energi och klimatstrategi är att skapa rutiner för att successivt reducera utsläppen av växthusgaser. Detta kan uppnås genom hushållning med energi, övergång till förnybara energikällor samt beaktande av miljöaspekterna vid val av olika energilösningar t.ex. lokalt flisvärmeverk. 3

Bakgrund till klimatstrategin Länsstyrelsen i Dalarna har beviljats bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra projektet kommunala klimatstrategier, i samarbete med kommuner i Dalarna. Tillsammans med ett 10-tal andra dalakommuner beslöt Smedjebacken att ansluta sig till projektet. Projektets syfte är att stödja kommunernas arbete med att ta fram en lokal klimatstrategi/ energiplan som ger uttryck för kommunernas ambition att verka för en uthållig energianvändning. Projekttiden löper 2007-2008. Enligt det regionala upplägget ska det i varje kommun finnas en kontaktperson och en arbetsgrupp med berörda tjänstemän. Det ska även finnas en kommunal styrgrupp för projektet. Sommaren 2008 skrev Smedjebackens kommun under energimyndighetens program Uthållig kommun, som är ett samarbete mellan Energimyndigheten och mer än en femtedel av landets kommuner. Programmet utgår från de medverkande kommunernas vilja att göra det lokala samhället mer uthålligt i ett energiperspektiv. Målet med Uthållig kommun, är att kommunerna med energin som språngbräda ska arbeta fram ett samhälle som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbart. Programmet Uthållig kommun pågår 2008-2011 och syftet är att Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger och kommunstyrelsens ordförande Leif Nilsson i samband med att avsiktsförklaringen till Uthållig kommun, signerades. kommunerna ska fortsätta arbetet med de lokala energifrågorna även efter att programmet avslutats. Kommunens kontaktperson/samordnare för såväl Länsstyrelsens projekt och för Uthållig kommun, är Kerstin Angberg-Morgården miljö och byggkontoret. Arbetsgruppen för klimatstrategin består av: Kerstin Angberg-Morgården, Tobias Bäckström SEAB, Per-Olow Dahlström tekniska kontoret, Inger Knutsson SEAB, Sofia Käck miljö och byggkontoret och Vesa Panula Bärkehus. Styrgrupp för projektet kommunala klimatstrategier är Samhällsbyggnadsgruppen som förstärks med representanter för SEAB och Bärkehus. 4

Kommunen Smedjebackens kommun är belägen i södra Dalarna. Av befolkningen på 10 736 invånare (2008-06-30) är ca. 5 000 personer boende i huvudorten Smedjebacken och ca. 1 000 i Söderbärke tätort. Smedjebacken är en bruksort inom framförallt stål och verkstadsindustrin. Från att tidigare ha haft två dominerande företag så är det idag över 500 aktiva företag i kommunen. Av tradition har Smedjebacken och även länet, en stor förbrukning av el, vilket förklaras av de energikrävande stål - verkstads och skogsindustrierna. År 1990 valde Smedjebacken att bli en av de första Ekokommunerna. Detta innebar att vi började ha ett kretsloppsorienterat synsätt och sträva efter ett samhälle som hushållar med naturresurser. Det handlingsprogram som antogs behandlade områdena transporter, avfall, energi, ekonomi och utbildning. Mycket av det praktiska arbete som idag pågår i Smedjebacken inom de flesta av kommunens verksamheter, har sina rötter i Ekokommunprojektet. Ekokommunbegreppet har också hjälpt till att medvetandegöra miljöfrågorna och sprida tanken på ett kretsloppsanpassat samhälle till ett stort antal människor. Under 2008 har befolkningskurvan vänt uppåt och invånarantalet har ökat. De små byarna växer, vilket ställer krav på goda kommunikationer. Fler offentliga och privata fastigheter byggs och där gäller det att skapa förutsättningar för ytterligare när/fjärrvärme och att bygga så energisnålt som möjligt. Många väljer också att arbetspendla och troligtvis kommer den trenden att öka. Där måste vi ligga i framkant för att påverka kollektivtrafiken. Smedjebacken är en kommun med en energiförbrukning per invånare som är högre är rikets genomsnitt. Till skillnad från riket har förbrukningen också blivit högre sedan 1990. Detta beror på hög användning av el av elintensiv industri. Totalt tillförs enligt statistiken ca 700 GWh (0,7 TWh). Sveriges totala energiförbrukning är ca 600 TWh. Energibalans, Smedjebacken 1997-2005 GWh 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999 2000 2001 År 2002 2003 2004 2005 Fossila bränsle, värme Transporter El Trädbränslen Spillvärme Källa: Gävle-Dala Energikontor 5

Från oljeberoende till förnyelsebar energi... 1984 startades utbyggnaden av fjärrvärme i Smedjebacken, med anslutning av flerbostadshus och kommunala byggnader. Produktionen var inledningsvis baserad på olja och el. Olja och el har idag nästan helt ersatts med återvunnen värme från Ovako, kompletterad med biobränsle. Under 2007 producerades drygt 47 MWh, baserad på 63 % på återvunnen värme och 28 % biobränsle. I Söderbärke påbörjades fjärrvärmeutbyggnaden 1995, inledningsvis baserad på olja. Anläggningen fungerar i dag som reserv till en biobränslebaserad panncentral ägd av fastighetsägare och företag från närområdet. Värmen ansluts till ett trettiotal fastigheter i centrala Söderbärke och under 2007 producerades ca. 3,5 MWh, där biobränslet svarade för 97 %. Andelen förnybar och återvunnen energi i kommunal lokaler var 2007 75 % Ackumulatortanken från fjärrvärmeproduktionen i Smedjebacken. 1994 byggdes ett vattenkraftverk i Kolbäcksån i centrala Smedjebacken. Kraftstationen sambyggdes med ny vägbro med separat gång- och cykelbro. Sedan driftstart har kraftstationen producerat i genomsnitt 4,7 GWh per år. 2006 uppfördes vindkraftverket Hanna på Uvberget. Verket ägs av företag och privatpersoner genom Dala Vindkraft ekonomisk förening. Smedjebackens kommun, Smedjebackens Energi och Vatten och Bärkehus har köpt andelar som motsvarar 175 000 kwh per år. Verket har under 2007 producerat 1,8 GWh. 6

Globala mål Vid FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro 1992 antog världens stater handlingsprogrammet Agenda 21 med syftet är att skapa en hållbar utveckling, dvs. en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Där betonas betydelsen av arbete lokalt och underifrånperspektiv, att alla ska vara delaktiga. Vid Rio-konferensen antogs också FN:s klimatkonvention, som utgör grund för arbetet med att begränsa klimatförändringarna. Förhandlingar ledde 1997 till Kyotoprotokollet som trädde i kraft 2005. Detta bindande avtal innebär att i-länderna ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 5,2 procent till perioden 2008 2012 jämfört med 1990. EU har under senare tid prioriterat energi och klimat allt högre. Inför de nya klimatförhandlingarna har EU antagit målet att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till år 2020 jämfört med 1990. Till 2050 anser EU att minskningen bör vara 60 80 procent. För svensk del innebär detta att växthusgaserna ska minska med 17 procent 2005 2020 och att andelen förnybar energi ska stiga till 49 procent 2020. (Som jämförelse med nuläget i Sverige kan nämnas att biodrivmedlen 2007 utgjorde 4 procent av drivmedelsanvändningen och att andelen förnybar energi 2004 uppgick till 26 procent av den totala energianvändningen.) Nästan sex ton koldioxid per person Koldioxidutsläppen i Sverige var 51,5 miljoner ton år 2006, vilket motsvarar 5,7 ton koldioxid per person. De globala koldioxidutsläppen motsvarar cirka fyra ton per person. Fördelningen mellan länderna är mycket ojämn. Länder som USA och Kanada har utsläpp på cirka 20 ton per person, medan u-länderna i snitt ligger på cirka två ton koldioxid per person. Sveriges relativt låga utsläpp per person hänger delvis samman med att svensk el till största delen produceras med vattenkraft och kärnkraft. En ökande andel produceras också med förnybar energi, det vill säga sol, vind och biobränsle. Effekterna på jordens klimat skulle öka drastiskt om alla länder i världen började släppa ut koldioxid i samma omfattning som industriländerna. Kartan nedan över koldioxidutsläppen per person år 2004 visar än tydligare hur utsläppsmängderna skiljer sig mellan de rika och fattiga delarna av världen. Källa: "En ännu varmare värld", Monitor 20 7

Nationella mål I regeringsförklaringen 2006 framförde den nya regeringen: Sveriges miljöarbete ska vägledas av ambitiösa miljö- och klimatmål, och följas av tydliga handlingsplaner. Kraftfulla åtgärder för att möta klimatförändringarna ska genomföras inom transport-, bostads- och industrisektorn. Sverige mål för klimatpolitiken är att 2020 jämfört med 1990 minska sina utsläpp av växthusgaser med 38 procent, varav 8 9 procent ska vara åtgärder som görs med svenska pengar utanför Sverige. Vidare föreslår beredningen att inriktningen ska vara att utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2050 bör vara minst 75 90 procent lägre än år 1990, och vid slutet av detta sekel bör utsläppen i Sverige vara nära noll. Miljöpolitiken utgår sedan 1999 från de nationella miljömål som riksdagen antagit i bred enighet. Miljömålen för närvarande 16 långsiktiga miljökvalitetsmål och 72 delmål på vägen dit ingår i ett målstyrningssystem där målen följs upp och kopplas till åtgärder. Energi- och klimatfrågor ingår i flera av miljömålen, särskilt Begränsad klimatpåverkan. Dalarnas miljömål är de nationella målen anpassade till länet. Målsättningen är att Dalarna ska vara en föregångare i klimatarbetet vilket följande sektorsmål visar: Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelse vara brutet. Transportpolitik: Riksdagens senaste transportpolitiska beslut är från våren 2006. Det övergripande målet anges där vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet. Delmål gäller tillgänglighet, transportkvalitet, säkerhet, miljö, regional utveckling samt jämställdhet. Delmålen för miljö och regional utveckling är knutna till de miljöpolitiska (miljökvalitetsmålen) respektive regionalpolitiska målen. Målet för koldioxidutsläpp är att dessa 2010 ska vara på samma nivå som 1990. Om detta mål ska uppnås innebär det en minskning med 10 procent jämfört med idag, vilket inte är orealistiskt. I politiken för regional utveckling och jordbrukspolitik fördelas olika stöd från staten och EU. Energi- och klimatfrågorna har fått ökad uppmärksamhet, och lyfts fram i de strukturfonds- och landsbygdsprogram som utarbetats inför EU:s stödperiod 2007 2013. Detta gäller även de regionala utvecklingsprogram och tillväxtprogram som regionerna tagit fram. Inom konsumentpolitiken fastställde riksdagen år 2006 en handlingsplan för hållbara konsumtionsmönster. Energi och klimat är där viktiga områden. Nuvarande regering arbetar inte aktivt med detta och har nedprioriterat miljöfrågorna i konsumentpolitiken. Andra initiativ sker dock för att lyfta fram frågan om hållbar konsumtion och produktion, nationellt och inom EU. Klimatmärkning är en fråga som är aktuell. Att 18 % av de globala växthusgaserna kommer från animalieproduktionen ( källa: NV 2007) och att vi idag äter 200 g kött per dag mot 90 g 1950 ( källa: Jordbruksverket), visar att våra konsumtionsmönster har klar påverkan. 8

Inom vilka områden påverkar växthuseffekten Smedjebacken? Under hösten 2007 och våren 2008 har ett antal möten ägt rum med olika intressenter i kommunen, som företagare, olika tjänstemän i kommunens förvaltningar och bolag, idrottsrörelse och allmänhet. Under dessa möten har klimatfrågorna diskuterats i gruppform och flera förslag på åtgärder har framförts. Arbetsgruppen för klimatstrategin har utifrån dessa förslag identifierat de mest betydande aspekterna när det gäller klimatpåverkan: Ett grupparbete under det lokala energiseminariet i nov. 2007 Användning av fossilt bränsle Slöseri med energi Okunskap Med utgångspunkt från dessa övergripande problemområden och de olika förslagen till åtgärder, har arbetsgruppen under våren 2008 arbetat fram en lokal klimatstrategi med mål och åtgärdsförslag. Förslagen bygger till största delen på väl underbyggd statistik men för vissa av delmålen och åtgärdsförslagen har det varit svårare att hitta jämförelsetal. Arbetsgruppens metod och viljeinriktning har dock varit att så långt det är möjligt ha en relevant och förståelig strategi. Målen som diskuterats fram i arbetsgruppen är följande: Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten Öka andelen förnybar energi Effektiv energianvändning Energieffektiva transporter Ökad kunskap Klimatsmartare konsumtionsmönster Klimatstrategin med åtgärdsprogram skall årligen uppföljas. Revidering skall göras med längsta intervall på fyra år. 9

Mål och delmål för kommunen som geografiskt område och som organisation. A. Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten A1. Delmål för kommunen som geografiskt område: År 2020 ska energianvändningen endast ske med begränsat inslag av fossila bränslen. A2. Delmål för kommunen som organisation: Användningen av fossila bränslen i kommunala fastigheter ska 2012 enbart användas till reserv/backup anläggningar. B. Öka andelen förnybar energi B1. Delmål för kommunen som geografiskt område: Andelen förnybara energikällor ska öka. B2. Delmål för kommunen som organisation: Minst 97 % förnybar energi i fjärrvärmenätet. Vid varje upphandling bör Bra miljöval el väljas. Främja förnybar energi C. Effektiv energianvändning C1. Delmål för kommunen som geografiskt område: Effektiv energianvändning inom hushåll och industri. Användningen av energi per producerad enhet inom industrin, ska kontinuerligt minska. C2. Delmål för kommunen som organisation: Tillförd energi till ej redan effektiviserade byggnader ska minska med 30 % till 2020 från 2004 års nivå. D. Energieffektiva transporter D1. Delmål för kommunen som geografiskt område: Utsläppen av koldioxid från transporter ska år 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå. Antalet resor med kollektiva färdmedel ska öka med 10 % från 2007-2012. Öka andelen fordon med alternativt bränsle. Öka gång och cykeltrafiken. D2. Delmål för kommunen som organisation: Utsläppen av koldioxid från transporter ska år 2012 ha minskat med 15 % jämfört med 2004 års nivå. E. Ökad kunskap E1. Delmål för kommunen som geografiskt område: Öka kunskapen hos kommunens invånare om vikten av ett Hållbart samhälle. E2. Delmål för kommunen som organisation: Ökat samarbete mellan förvaltningar, organisationer, andra kommuner och företag. Föredöme gentemot allmänheten. F. Klimatsmartare konsumtionsmönster F1. Delmål för kommunen som geografiskt område: Minska matavfallet i kommunen Handla lokalt Handla närproducerat F2. Delmål för kommunen som organisation: Klimatsmart mat Öka andelen ekologiska produkter 10

Ordförklaringar Effekt (W) Varje elartikel är märkt med ett Wattal 1 000 W använt i en timme 1 kilowattimme (kwh) 10 000 kwh 1 m3 olja 10 000 kwh 2,2 ton pellets 10 000 kwh 11,2 m 3 travad, prima björkved 1 000 kwh 1 MWh 1 000 MWh 1 GWh Normaldagskorrigering Hänsyn tagen till varierande temperatur för det specifika året. Fjärrvärme Distributionsform för vattenburen värme som levereras till olika abonnenter via ledningssystem som inte är begränsat till fastigheter eller kvarter. Närvärme Distributionsform för vattenburen värme som levereras till olika abonnenter via ledningssystem som är begränsat till fastigheter eller kvarter. Förnyelsebar energi Benämning på energikällor som kan förnyas, t ex skog, vattenkraft, vindkraft, sol m m Fossila bränslen Bränslen som har bildats under tusentals år. Kol, olja, naturgas är fossila bränslen. OECD och FN har fastlagt att även torv är ett fossilt bränsle. Spillvärme Energiförluster, framförallt i industrisammanhang, som kan tas till vara för uppvärmningsändamål. Klimatsmart Ett begrepp som beskriver någon/något som tar hänsyn till eventuell klimatpåverkan vid en aktivitet. 11

Länkar: www.energimyndigheten.se Uthållig kommun www.w.lst.se Länsstyrelsen Dalarna http://www.vv.se/ Vägverket www.svt.se/vader Med alla avsnitt av Vädrets makter www.smhi.se Värsta vädret www.detnaturligasteget.se Bra pedagogiska texter www.snf.se Naturskyddsföreningen www.naturvardsverket.se Om man vill fördjupa sig www.wwf.se Bra klimattest och fiskguide www.konsumentverket.se Tallriksmatchen mm www.klimatsmart.se En nystartad konsumentportal www.klimatpiloterna.se CO 2 -bantande kalmarbor www.boverket.se Boverket Klimatbra mattips! Tänk på hur du tar dig till affären. Ät mindre kött. Följ svenska odlingssäsongen. Köp närproducerat, mindre halvfabrikat. Köp ekologiskt. Spara energi i matlagningen. Ät upp det du har köpt hem. 12