EKONOMIUTSKOTTETSBETÄNKANDE 16/2000 rd

Relevanta dokument
EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2001 rd

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 19/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. I lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 18/2001 rd. med förslag till lag om ändring av konsumentskyddslagen INLEDNING. Remiss. Sakkunniga PROPOSITIONEN

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

PROPOSITIONEN OCH MOTIONEN

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 20/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform,

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2008 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om genomförande av vissa bestämmelser i beslutet om Eurojust

STATSRÅDETS SKRIVELSE

EKONOMIUTSKOTTETSBETÄNKANDE 12/2000 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 27/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar. och av folkpensionslagen INLEDNING.

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 21/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om andelslag och vissa lagar i samband med den INLEDNING.

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 19/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om kosmetiska produkter INLEDNING. Remiss. Sakkunniga.

proposition med förslag till lag om fastighetsförmedlingsrörelser förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler och utredning av penningtvätt (RP

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2008 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om skuldsanering för privatpersoner INLEDNING

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 4/2002 rd

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

EKONON.UUTSKOTTETSBETÄNKANDE 25/1998 rd

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE rd. Regeringens proposition med förslag till lag om samarbete mellan kommuner i Finland och Sverige

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 20/2001 rd

som får införas i resandetrafiken

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 29/2003 rd. proposition med förslag till ändring av vissa förfarandebestämmelser

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 8/2010 rd

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

STATSRÅDETS SKRIVELSE

STATSRÅDETS UTREDNING

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 3/2003 rd

Till kommunikationsutskottet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 8/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 11/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 16 och 33 sjukförsäkringslagen

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 22/2009 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 4/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 5/2002 rd

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2005 rd

GRUNDLAGSUTSKOTTETSUTLATANDE 19/2000 rd

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 24/2006 rd

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om skuldsanering för privatpersoner INLEDNING

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 32/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning

RP 8/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om frontmannapension ändras så att Folkpensionsanstalten

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 3/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 193/1998 ni PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 44/2001 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

STATSRÅDETS UTREDNING

GRUNDLAGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om statsrådet och vissa lagar i samband med den INLEDNING

Lag. om statens rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

är inte längre densamma sedan systemet med

FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 43/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av mervärdesskattelagen och 2 kap.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

Till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet

Går din ekonomi inte ihop?

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 28/2006 rd

RP 110/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 17/2006 rd. Statsrådets redogörelse för strukturen hos och INLEDNING. Remiss. Utlåtande. Sakkunniga

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2005 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 22/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om stöd för hemvård och

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 17/2002 rd. Lagmotion med förslag till lag om ändring av 7 lagen om hemkommun INLEDNING. Remiss.

OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE

Översyn av stadens budget- och skuldrådgivning och Riktlinjer för budget- och skuldrådgivning

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

2. Föreslagna ändringar

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2007 rd

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 4/2009 rd

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 163/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

RP 118/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om fiske

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

STATSRÅDETS SKRIVELSE

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

3) ledning, utveckling, styrning och utförande av tillsyn och andra myndighetsåtgärder inom ansvarsområdet,

RP 144/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

GRUNDLAGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 11/2012 rd. och lag om ändring av 24 i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet INLEDNING. Remiss.

Transkript:

EKONOMIUTSKOTTETSBETÄNKANDE 16/2000 rd Regeringens proposition med förslag tilllag om skuldrådgivning och vissa lagar som har samband med den INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 16 maj 2000 regeringens proposition med förslag tilllag om skuldrådgivning och vissa lagar som har samband med den (RP 37/2000 rd) till ekonomiutskottet för beredning. sakkunniga Utskottet har hört - lagstiftningsrådet Liisa Lehtimäki, justitieministeriet - överinspektör Ulla Karhu, handels- och industriministeriet - direktör An ja Peltonen, Konsumentverket - överinspektören för rättsförvaltningen Eila Vuorinen, länsstyrelsen i Östra Finland län - avdelningschef Juhani Karhulahti, länsstyrelsen i Västra Finlands län - chefsskuldrådgivare Aulikki Pentikäinen, Esbo stad - vicehäradshövding Auli Valli-Lintu, Finlands Kommunförbund - ombudsmannen Leena Veikkola, Garantistiftelsen - skuldrådgivare Kaisu Paloranta, skuldrådgivarna rf. PROPOSITIONEN A v sikten med skuldsanering enligt den föreslagna lagen är att ge privatpersoner upplysningar och råd i att hantera sin ekonomi och sina skulder, hjälpa dem att klarlägga alternativa problemlösningar och bistå dem vid förlikningsförhandlingar och i skuldsaneringsfrågor. Vid behov kan den skuldsatte hänvisas till juridisk hjälp. skuldrådgivningstjänsterna i lagen är avgiftsfria för klienterna. Konsumentverket har hand om den allmänna ledningen och styrningen av skuldrådgivningen och tillsynen över den. Länsstyrelsen svarar för en adekvat tillgång till skuldrådgivning i hela länet. skuldrådgivningen ordnas i första hand så att kommunen ingår ett avtal med länsstyrelsen. Om kommunen inte är part i något avtal om att tillhandahålla skuldrådgivningstjänster, skall länsstyrelsen köpa tjänsterna av en lämplig tjänsteproducent. För tillhandahållande av skuldrådgivningstjänster betalas en ersättning av statens medel i motsvarighet till kostnaderna för en ändamålsenlig produktion av tjänsterna enligt de grunder som handels- och industriministeriet fastställer. Vidare har lagen bestämmelser bland annat om vad ett avtal om skuldrådgivning åtminstone RP 37/2000 rd 200584

skall innehålla, utlämnande av uppgifter, skyldighet att återbetala ersättning och tystnadsplikt. Samtidigt föreslås justeringar i lagen om skuldsanering för privatpersoner och ett tillägg om ordnande av skuldrådgivning Konsumentverket. lagen om UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN Motivering Ekonomiutskottet föreslår att lagförslagen godkänns med nedan redovisade ändringar. Lagen ger en god grund för att organisera skuldrådgivningstjänster i hela landet. skuldrådgivningens tillgänglighet har försämrats avsevärt under de senaste åren, och de tillgängliga tjänsterna har främst koncentrerats till större bosättningscentra. De hjälpbehövande kan få köa i månader och resa långa vägar med sina knappa medel. Det främjar medborgarnas rättssäkerhet och likställdheten mellan dem att det stiftas en lag om skuldrådgivning. skuldrådgivningen har förändrats så till vida att det har blivit vanligare med förlikning vid skuldreglering än att ansöka om skuldsanering. Tyngdpunkten vid skuldrådgivningen ligger på förebyggande ekonomisk rådgivning och utredning av de problem som kan vara den grundläggande orsaken till de ekonomiska trångmålen. Utskottet anser att undervisning i hur man sköter sin egen ekonomi och förebygger skuldsättning bör ingå i de allmänna uppfostringsmålen. Enligt regeringen behövs det en heltidsanställd skuldrådgivare på cirka 56 000 invånare, dvs. 89 skuldrådgivare i huvudsyssla, för att servicen skall kunna anses vara regionalt heltäckande. Utskottet menar att ett så pass stort befolkningsunderlag kan leda till flaskhalsar i skuldrådgivningen, sämre nivå och regional obalans. För att målen för skuldrådgivningen skall nås måste den organiseras med stor omsorg. Nu när skuldrådgivningen utvidgas till bland annat skötsel av ekonomin, vill utskottet uppmärksamma skuldrådgivarnas utbildning för att de skall ha behövlig expertis för de uppgifter som lagen föreskriver. Det finns ingen särskild utbildning för skuldrådgivare och de nuvarande rådgivarnas utbildning täcker ett rätt brett spektrum. Kompletterande utbildning måste ordnas för de ekonomiska rådgivarna och skuldrådgivarna, inte minst om det inte är möjligt att anlita experter inom flera områden. Det är viktigt att rambehovet utreds, menar utskottet och påskyndar en statsrådsförordning om ekonomiska rådgivares och skuldrådgivares behörighet. Enligt propositionens motivering "kommer det nya lagbestämda systemet att följas upp noggrant. A v sikten är bland annat att snart efter att lagen har trätt i kraft göra en utredning av hur efterfrågan på skuldrådgivning utvecklas och att de resurser som skuldrådgivningen getts används på ett ändamålsenligt sätt. På basis av ovan nämnda utredning kan beräkningsgrunderna redan med tanke på budgeten för år 2003 fastställas och behovet av anslag beräknas enligt dessa grunder". Ekonomiutskottet anser det viktigt att saken följs upp på det sätt som regeringen föreslår. Detaljmotivering l. Lag om skuldrådgivning Utskottet har ändrat rubriken för lagen om skuldrådgivning tilllagen om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Samtidigt har utskottet ändrat övriga lagrum där det talas om skuldrådgivning i överensstämmelse med detta. Enligt l l mom. l och 2 punkten ges vid skuldrådgivning privatpersoner upplysningar och råd om skötseln av ekonomi och skulder och biträds privatpersoner vid utarbetandet av en hushållsbudget. Enligt propositionens motivering är det primära syftet med rådgivningen att hjälpa kunden att självständigt och tillräckligt 2

EkUB 16/2000 rd - RP 37/2000 rd planmässigt sköta sina ekonomiska angelägenheter. Det är viktigt med såväl ekonomisk rådgivning som förebygger skuldsättning som utredning av alternativa problemlösningar i tid för att långvarig och tung skuldsanering skall kunna undvikas längre fram. För att understryka betydelsen av ekonomisk rådgivning har utskottet kompletterat lagförslaget i enlighet med detta. 2. Enligt 2 mom. svarar länsstyrelsen för att skuldrådgivning finns att tillgå inom hela länet i tillräcklig utsträckning. Utskottet har ändrat bestämmelsen så till vida att länsstyrelsen svarar för en tillräcklig tillgång till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Ändringen understryker länsstyrelsens ansvar för att ordna ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Det är frivilligt för kommunerna att vara med om att ordna ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Kommunen är inte skyldig att ingå ett sådant avtal med länsstyrelsen som avses i lagen. Om kommunen inte är part i något avtal om att tillhandahålla ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning, skall länsstyrelsen köpa tjänsterna av en lämplig tjänsteproducent 3. Lag om ändring av l lagen om Konsumentverket Utskottet har gjort samma komplettering gällande ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning i nya 4 mom. i l som i det första lagförslaget. Förslag till beslut Med stöd av det ovan anförda föreslår ekonomiutskottet vördsamt att det andra lagförslaget godkänns utan ändringar och att det första och tredje lagförslaget godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag). Utskottets ändringsförslag l. Lag om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: l Den ekonomiska rådgivningens och skuldrådgivningens innehåll Vid ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning ( 1-5 punkten som i RP) Ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster enligt denna lag är avgiftsfria för kunden. 2 Ordnande av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning Konsumentverket har hand om den allmänna ledningen och styrningen av den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen samt tillsynen över dem. Länsstyrelsen svarar för att ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning i tillräcklig orofatting finns att tillgå inom hela länet. 3

Länsstyrelsen och kommunerna svarar för att ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster ordnas enligt vad som bestäms i 3. 3 Ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning som ordnas av kommunen och länsstyrelsen Ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning ordnas i första hand så att kommunen med länsstyrelsen ingår ett avtal som avses i 2 2 mom. kommunallagen (365/1995) och i avtalet förbinder sig att tillhandahålla ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning för dem som är bosatta i kommunen. Länsstyrelsen och kommunerna kan komma överens om att en kommun skall sköta denna uppgift för en annan. eller flera andra kommuners räkning. En kommun kan ordna ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning genom att inrätta en eller flera tjänster eller på arbetsavtal baserade uppgifter som ekonomisk rådgivare och skuldrådgivare. En sådan tjänst eller uppgift kan även vara en deltidstjänst eller en deltidsuppgift. Tjänsten eller uppgiften kan kombineras med en annan tjänst eller en annan uppgift i kommunen, om inte detta påverkar en behörig skötsel av uppgifterna. Tjänsten eller uppgiften kan inrättas gemensamt av flera kommuner så som bestäms i kommunallagen. En kommun kan också se till att ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster tillhandahålls genom att köpa tjänsterna av en tjänsteproducent som är lämplig för uppgiften. (3 mom. som i RP) 4 Ersättning av statens medel Ersättning till den som ordnar ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster betalas av statens medel enligt grunder som handels- och industriministeriet fastställer på framställning av Konsumentverket. Ersättningen bestäms så att den motsvarar kostnaderna för ändamålsenlig produktion av tjänsterna. 5 A v tal om ordnande av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning I ett avtal om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning enligt 3 skall avtalas åtminstone om l) den ekonomiska rådgivningsenhetens och skuldrådgivningsenhetens verksamhetsområde, (2 punkten som i RP) 3) antalet personer som står till tjänst med ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning, 4) hur den ekonomiska rådgivningsverksamheten och skuldrådgivningsverksamheten följs och tillsynen över dem utövas, (5-7 punkten som i RP) (2 mom. som i RP) 6 Ekonomisk rådgivares och skuldrådgivares behörighet Den som står till tjänst med ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning som avses i denna lag skall ha den skicklighet och erfarenhet som en behörig skötsel av uppdraget förutsätter. Närmare bestämmelser om en sådan persons behörighet kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 7 Utlämnande av uppgifter Den som producerar ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster är skyldig att för uppföljningen och tillsynen samt för faststäliandet av ersättningen lämna länsstyrelsen och Konsumentverket behövliga uppgifter om sin verksamhet. 8 skyldighet att återbetala ersättning Den som producerar ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster är skyldig att helt eller delvis återbetala ersättningen, om den har betalts på väsentligt oriktiga grunder el- 4

ler ersättningstagaren har lämnat felaktiga uppgifter som väsentligt har påverkat utbetalningen av ersättningen eller förfarit svikligt. 9 Tystnadsplikt Angående tystnadsplikten för den som står till tjänst med ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning gäller vad som bestäms i lagen om offentlighet myndigheternas verksamhet (621/1999). 10 (Som i RP) 11 Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Denna lag träder i kraft den l september 2000. Ersättning som avses i lagens 4 betalas dock inte för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning som ordnas före den l januari 2001. 3. Lag om ändring av l lagen om Konsumentverket I enlighet med riksdagens beslut fogas till l lagen den 18 december 1998 om Konsumentverket (105611998) ett nytt 4 mom. som följer: l Uppgifter Ikraftträdelsebestämmelsen (Som i RP) Angående Konsumentverkets uppgifter vid ordnande av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning bestäms särskilt. 5

Helsingfors den 13 juni 2000 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Leena Luhtanen /sd vordf. Mauri Salo /cent medl. Jouni Backman /sd Klaus Hellberg /sd Susanna Huavinen /sd Mikko Immonen /väns t Reijo Kallio /sd Marja-Leena Kemppainen /fkf sekreterare vid sammanträdet var utskottsrådet Eelis Roikonen. ers. Kalervo Kummola /saml Pekka Kuosmanen /saml Jari Leppä /cent Olli Nepponen /saml Antti Rantakangas /cent Ola Rosendahl /sv Juhani Sjöblom /saml Veijo Puhjo /vänst. 6