JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 4/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. av program som hänför sig till utveckling

Relevanta dokument
RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.

JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2007 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om ersättande av skördeskador

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande.

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2008 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om genomförande av vissa bestämmelser i beslutet om Eurojust

3) ledning, utveckling, styrning och utförande av tillsyn och andra myndighetsåtgärder inom ansvarsområdet,

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 29/2003 rd. proposition med förslag till ändring av vissa förfarandebestämmelser

Till finansutskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 27/2008 rd

RP 35/2012 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2012.

JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 4/2012 rd

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen

RP 27/2018 rd. Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt och tillämpas från och med den 1 januari 2018.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

2. Föreslagna ändringar

RP 47/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 i lagen om överlåtelseskatt

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

BEGÄRAN OM UTLÄTANDE OM UTKAST TILL STATSRÄDETS FÖRORDNING OM INGÄ- ENDE AV EN FÖRBINDELSE FÖR ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE 2017

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 5/2002 rd

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 19/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. I lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat

EKONOMIUTSKOTTETSBETÄNKANDE 16/2000 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 11/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 16 och 33 sjukförsäkringslagen

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2007 rd

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

PROPOSITIONEN OCH MOTIONEN

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 3/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 20/2001 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 24/2006 rd

/01.02/2017

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen

RP 63/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om EUmiljömärke

ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 8/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 17/2002 rd. Lagmotion med förslag till lag om ändring av 7 lagen om hemkommun INLEDNING. Remiss.

GRUNDLAGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om statsrådet och vissa lagar i samband med den INLEDNING

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2001 rd

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 95/00 Jordbruksavdelningen Dnr 3080/01/2000

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder.

RP 54/2016 rd. De lagar som ingår i propositionen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 30/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning INLEDNING

STATSRÅDETS SKRIVELSE

Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program

Till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 27/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar. och av folkpensionslagen INLEDNING.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 18/2001 rd. med förslag till lag om ändring av konsumentskyddslagen INLEDNING. Remiss. Sakkunniga PROPOSITIONEN

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2001 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 41/2007 rd

Till finansutskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 15/2002 rd. Regeringens proposition om statsbudgeten för 2003 INLEDNING.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Till utrikesutskottet

GRUNDLAGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 11/2012 rd. och lag om ändring av 24 i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet INLEDNING. Remiss.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Till grundlagsutskottet

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om ett system med delägarbostäder med räntestöd INLEDNING

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 14/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 1 kap. 3 kyrkolagen INLEDNING.

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 19/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om kosmetiska produkter INLEDNING. Remiss. Sakkunniga.

FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 43/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av mervärdesskattelagen och 2 kap.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors,

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

RP 18/2007 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas

ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 12/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av arbetarskyddslagen INLEDNING

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE rd. Regeringens proposition med förslag till lag om samarbete mellan kommuner i Finland och Sverige

RP 114/2007 rd. I denna proposition föreslås att järnvägslagen ändras. I lagen föreskrivs att Banförvaltningscentralen,

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 31/2003 rd

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2005 rd

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 26/2001 rd

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

RP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 37/2016 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30

RP 174/1998 rd MOTIVERING

JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om fiske

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 28/2006 rd

RP 85/2011 rd. Lagen avses träda i kraft i början av och organisatoriska förändringar som

RP 27/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva

Transkript:

JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 4/2006 rd Regeringens proposition med förslag till lag om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 25 april 2006 en proposition med förslag till lag om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (RP 35/2006 rd) till jord- och skogsbruksutskottet för beredning. Sakkunniga Utskottet har hört - äldre regeringssekreterare Susanna Paakkola, jord- och skogsbruksministeriet - specialmedarbetare Marietta Keravuori-Rusanen, justitieministeriet - budgetråd Kati Suihkonen, finansministeriet - regionutvecklingsdirektör Kaisa-Leena Lintilä, inrikesministeriet - förvaltningschef Kari Kivikko, Tavastlands arbetskrafts- och näringscentral - agronom Pirjo Pöllönen, Sydöstra Finlands arbetskrafts- och näringscentral - avdelningschef Esko Koskenkorva och planerare Hanna Mäkimantila, Norra Österbottens arbetskrafts- och näringscentral - utvecklingschef Pekka Kärkkäinen, Norra Savolax arbetskrafts- och näringscentral - direktör Olli-Pekka Väänänen, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf - vicehäradshövding Helena Ålgars, Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund. Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av Finlands Kommunförbund Maaseudun kehittäjät ry Byaverksamhet i Finland. PROPOSITIONEN RP 35/2006 rd Regeringen föreslår att det stiftas en lag om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden. Till tillämpningsområdet för denna lag hör de program som utarbetas och genomförs inom jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde, vilkas målsättning bland annat är att utveckla landsbygdens näringsverksamhet, förbättra gårdsbrukens konkurrenskraft, främja ett hållbart nyttjande av förnybara naturtillgångar och förbättra boendemiljön på landsbygden. Lagen gäller program för landsbygdsutveckling som delfinansieras av Europeiska gemenskapen samt program som helt finansieras med nationella medel. I lagen föreskrivs om de olika skedena i utarbetandet av program och om myndigheternas och övriga aktörers uppgifter i samband med dem. Dessutom föreskrivs i lagen om skötseln av uppgifterna i samband med genomförandet, övervakningen och utvärderingen av program Version 2.0

Motivering samt om hur informationen om dessa program ordnas. I lagen ingår även bestämmelser om förvaltning av program som delfinansieras av Europeiska gemenskapen och finansieringen av dessa. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2006. Den tillämpas på program vars genomförande inleds den 1 januari 2007 eller efter det. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Allmän motivering Utvecklingen av landsbygden anses innebära speciellt sådan verksamhet som syftar till att utveckla landsbygdens näringsverksamhet, förbättra gårdsbrukens konkurrenskraft, främja ett hållbart nyttjande av förnybara naturtillgångar och förbättra boendemiljön på landsbygden. Utskottet betonar att åtgärderna för att utveckla landsbygden är viktiga med tanke på en livskraftig landsbygd. Under den pågående programperioden 2000 2006 finansieras Europeiska gemenskapens åtgärder för landsbygdsutveckling huvudsakligen genom sex olika program där gemenskapens finansieringskällor varierar mellan de olika åtgärderna. Under den kommande programperioden 2007 2013 reformeras systemet för finansiering av Europeiska gemenskapens landsbygdsutveckling så att för åtgärder för utveckling av landsbygden som genomförs som en del av den gemensamma jordbrukspolitiken inrättas en egen fond, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden), ur vilken finansieras de program för utveckling av landsbygden som medlemsstaterna utarbetar. Avsikten är att genom den föreslagna lagen föreskriva om utarbetande, genomförande, utvärdering och övervakning av program som delfinansieras med medel ur landsbygdsfonden och program som uteslutande finansieras med nationella medel. Lagens bestämmelser ska tillämpas på program för landsbygdsutveckling som delfinansieras av Europeiska gemenskapen, om inget annat bestäms i gemenskapens lagstiftning. Avsikten är att föreskriva särskilt om de stödsystem som används vid genomförandet av programmen. I lagen föreskrivs om de olika skedena i programarbetet, som består av utarbetande av en nationell plan för utveckling av landsbygden, regionala och lokala planer för utveckling av landsbygden samt program. I lagen införs bestämmelser om olika myndigheters och lokala aktionsgruppers uppgifter vid programarbetet. Utskottet anser att de föreslagna bestämmelserna om uppgiftsfördelning och omfattande samarbete är mycket viktiga för programberedningen. Det är av central betydelse att nyttja mångsidig sakkunskap samt att samordna olika nationella, regionala och lokala mål och åtgärder. Utskottet konstaterar att det nu i lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999) stadgas om genomförandet av regionala program för landsbygdsutveckling, horisontala program för utveckling av landsbygden, gemenskapsinitiativprogrammet Leader och Pomoprogrammet samt, i fråga om åtgärderna för landsbygdsutveckling, mål 1-programmen och Interreg-gemenskapsinitiativprogrammen. Enligt 55 i finansieringslagen handhas verkställigheten av lagen bland annat av jord- och skogsbruksministeriet, jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, arbetskrafts- och näringscentralerna och de kommunala landsbygdsnäringsmyndigheterna. I motiveringen till propositionen konstateras att verkställigheten av lagen i praktiken har inneburit handhavande av en mängd mycket olika uppgifter som omfattar planering, upprätthållande, styrning och genomförande av programmen. Uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna är inte direkt baserad på finansieringslagen eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av den, utan på flera gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser och föreskrifter på olika nivå. Därför ser ut- 2

Motivering JsUB 4/2006 rd RP 35/2006 rd skottet det som viktigt att det administrationsoch kontrollsystem som nu skapas garanterar att uppgifterna tydligt fördelas och åtskiljs mellan förvaltningsmyndigheter och andra aktörer, så att programmen administreras på lämpligt sätt. I lagen införs bestämmelser om hur programmen ska verkställas och samordnas regionalt. Om arbetskrafts- och näringscentralernas och de kommunala landsbygdsnäringsmyndigheternas befogenheter att sköta verkställighetsuppgifter stadgas i lagarna om stödsystem. Utskottet betonar att den föreslagna lagen inte får orsaka ökade myndighetsuppgifter eller kostnader för kommunerna. I en utredning som utskottet fått understryks det faktum att uppgifterna har karaktären av EU-uppgifter som innefattar verkställighet och tillsyn och som staten har ansvaret för men som i princip alla kommuner måste ansvara för enligt lag. Av denna orsak och eftersom kostnaderna oftast dessutom berör sådana kommuner som även i övrigt är mindre bemedlade, bör de eventuella extra kostnaderna ersättas i form av statsandelar till fullt belopp till de berörda kommunerna (Utskottets förslag till uttalande). Utskottet betonar också vikten av att regionalt samordna programmen, planerna och verkställighetsåtgärderna. När det gäller detta har landskapets samarbetsgrupp stor betydelse. Det är viktigt att kunna förhindra överlappning och s.k. splittring i programmen. Åtgärderna bör kunna riktas in på att utveckla landsbygden på ett sätt som är relevant för varje kommun och landskap. Utskottet fäster uppmärksamhet vid att de lokala grupperna av aktörer bör delta i verkställigheten av vissa stöd också under den kommande programperioden. Bestämmelser om de lokala aktionsgruppernas befogenheter och uppgifter i verkställigheten ska införas i lagarna om stödsystem. Enligt utredning kommer de lokala aktionsgruppernas roll i handläggningen av stödansökningar huvudsakligen att förbli densamma som nu enligt artikel 62.4 i landsbygdsförordningen ((EG) N:o 1698/2005). Aktionsgrupperna planeras dock också delta i handläggningen av utbetalningsansökningar. På gemenskapsnivå har man också diskuterat möjligheten för lokala aktionsgrupper att delta i administrativa kontroller. I vilket fall som helst kommer de lokala aktionsgrupperna att få en offentlig förvaltningsuppgift under den kommande programperioden. Då de lokala aktionsgrupperna sköter en offentlig förvaltningsuppgift som avses i 124 i grundlagen, innebär verksamheten också ett skadeståndsrättsligt ansvar. I 21 2 mom. i lagförslaget stadgas om det ansvar som styrelsemedlemmar och arbetstagare i de lokala aktionsgrupperna har. I fråga om ersättning av en skada som orsakats i samband med handhavandet av uppgifterna gäller det som särskilt stadgas om ersättning av skador under tjänsteansvar. Med bestämmelser om skadeståndsrättsligt tjänsteansvar avses här det som stadgas om ersättning av skador som orsakats vid myndighetsutövning i 118 3 mom. i grundlagen och i skadeståndslagen (412/1974). I 3 kap. 2 i skadeståndslagen stadgas att ett offentligt samfund är skyldigt att ersätta skada, som förorsakats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning, om de krav blivit åsidosatta som med hänsyn till verksamhetens art och ändamål skäligen kan ställas på fullgörandet av åtgärden eller uppgiften. Om de utlåtanden som en lokal aktionsgrupp avger om finansiering av projekt beslutar styrelseledamöterna, som inte står i ett anställningsförhållande till den lokala aktionsgruppen. Beträffande deras skadeståndsansvar tillämpas i enlighet med 4 kap. 2 4 mom. i skadeståndslagen de allmänna bestämmelserna om arbetstagares skadeståndsansvar då de deltar i beslutsfattandet om finansieringen av projekt. De allmänna bestämmelserna om arbetstagares skadeståndsansvar enligt 4 kap. 1 i skadeståndslagen tillämpas också på personer som tjänstgör vid en lokal aktionsgrupp och som sköter uppgifter som fastställts för en lokal aktionsgrupp. Utskottet anser att den föreslagna ansvarsbestämmelsen i sig behövs med tanke på stödtagarnas rättsskydd och god skötsel av förvaltningsuppgifterna. För eventuella problemsituationers skull anser utskottet det vara mycket viktigt att aktionsgrupperna skaffar en behövlig an- 3

Perustelut svarsförsäkring. Det är nödvändigt att jord- och skogsbruksministeriet hjälper aktionsgrupperna att skaffa ett behövligt försäkringsskydd och ordnar utbildning i och information om skadeståndsrätt. Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet propositionen vara behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslaget med ändringsförslagen nedan. Detaljmotivering 12. Utskottet föreslår tekniska ändringar i 2 mom. därför att utskottet nedan kommer att föreslå att 22 i lagförslaget utesluts. 14. Utskottet föreslår tekniska ändringar i 2 mom. därför att utskottet nedan kommer att föreslå att 22 i lagförslaget utesluts. 17. Utskottet föreslår tekniska ändringar i 1 mom. därför att utskottet nedan kommer att föreslå att 22 i lagförslaget utesluts. 22. Paragrafen innehåller en behörighet för jord- och skogsbruksministeriet att i rätt stor utsträckning överföra vissa uppgifter till en myndighet inom sitt förvaltningsområde. I praktiken har avsikten varit att använda behörigheten för att överföra uppgifterna till Landsbygdsverket, som ska grundas (RP 36/2006 rd). Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamhet vid grundlagsutskottets praxis att förutsätta att tillräckligt exakta bestämmelser måste utfärdas om överföring av behörighet till en annan myndighet. Utgående från den inkomna utredningen anser utskottet därför att det föreslagna befullmäktigandet är formulerat i alltför stora drag. Dessutom är det problematiskt att bestämma på vilka villkor som ministeriet kan överlåta sin behörighet som beskrivs i gemenskapslagstiftningen och i denna lagstiftning, då uppgifterna preciseras först i annan lagstiftning. Därför anser utskottet att lagen bör kompletteras med behövliga bestämmelser i det skede då bestämmelserna om inrättandet av Landsbygdsverket ändras i den övriga lagstiftningen. Utifrån det som sagts ovan föreslår utskottet att bestämmelserna i paragrafen utesluts ur lagförslaget. Till följd av att paragrafen stryks ändras numreringen av följande paragrafer i lagförslaget. Förslag till beslut Med stöd av det ovan anförda föreslår jord- och skogsbruksutskottet att lagförslaget godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag) och att ett uttalande godkänns (Utskottets förslag till uttalande). 4

Förslag till beslut JsUB 4/2006 rd RP 35/2006 rd Utskottets ändringsförslag Lag om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 3 2 kap. Programarbete 4 8 3 kap. Genomförande av program 9 11 12 Övervakning av program (1 mom. som i RP) Jord- och skogsbruksministeriet kan tillsätta en övervakningsgrupp som bistår det i övervakning och utvärdering av genomförandet av programmet och dess verkningar. Övervakningsgruppen består av representanter för de ministerier, verkställande myndigheter och i 8 (utesl.) avsedda aktörer som deltagit i utarbetandet av programmet. (3 mom. som i RP) 4 kap. Särskilda bestämmelser om finansieringen från Europeiska gemenskapen 13 14 Förvaltningsmyndighet (1 mom. som i RP) I fråga om förvaltningsmyndighetens uppgifter gäller vad som föreskrivs i 10 och 19 21 eller med stöd av dem samt i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 9. 15 och 16 17 Övervakningskommitté Statsrådet tillsätter en sådan övervakningskommitté som avses i artikel 77 i landsbygdsförordningen. De aktörer som avses i 8 (utesl.) skall vara företrädda i övervakningskommittén. (2 4 mom. som i RP) 18 5

5 kap. Särskilda bestämmelser 19 21 22 (Utesl.) 22 (23) och 23 (24) Utskottets förslag till uttalande Riksdagen förutsätter att de extra kostnader som den föreslagna lagen eventuellt orsakar kommunerna skall ersättas till fullt belopp. Helsingfors den 31 maj 2006 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Eero Lämsä /cent medl. Nils-Anders Granvik /sv Pertti Hemmilä /saml Katri Komi /cent Lauri Kähkönen /sd Esa Lahtela /sd Jari Leppä /cent Minna Lintonen /sd Reijo Paajanen /saml Sirpa Paatero /sd Erkki Pulliainen /gröna Kimmo Tiilikainen /cent Lasse Virén /saml. Sekreterare var utskottsråd Carl Selenius. 6