Revisionspliktens vara eller inte vara för mikroföretag

UPPSALA UNIVERSITET EXAMENSARBETE Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi D, HT 2006 Allan Sandzelius Tommy Wallenborg Revisionspliktens vara eller inte vara för mikroföretag Handledare: Jan-Erik Gröjer Inlämnad: 2007-01-16

Sammandrag Syftet med denna uppsats är att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyråerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser på revisionsplikten i dagens läge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. Utifrån ett omfattande material från bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska källor har vi sammanställt en begränsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristående undersökning men har också utgjort underlaget för vår intervjustudie. Enligt vår bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas år 2009. Väljer Sverige att gå försiktigt tillväga avskaffas revisionsplikten då för mikroföretag med en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor. De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra är att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som något problem vid revision kombinerat med fristående rådgivning i mikroföretag. Ett avskaffande av revisionsplikten skulle alltså inte ur ett oberoendeperspektiv påverka revisorernas möjligheter att sälja rådgivning i någon högre utsträckning då de redan i dagens läge kan göra detta utan några större problem. Revisionspliktens vara eller inte vara torde ur detta perspektiv vara likgiltigt för revisorerna. Vid ett avskaffande av revisionsplikten för mikroföretag står revisionsbranschen inför en utmaning. Revisorerna kommer i framtiden att utvecklas från att idag vara granskare i mikroföretag till att efter ett avskaffande av revisionsplikten vara försäljare av olika rådgivningstjänster i hård konkurrens med andra revisorer och auktoriserade redovisningskonsulter. Revisionsbyråernas framtida lönsamhetsutveckling beror på hur väl de lyckas sälja in nyttan av revision och fristående rådgivning till mikroföretagen samt hur väl redovisningsbyråerna kompetensmässigt lyckas hävda sig i konkurrensen. Det torde inte ligga i revisionsbranschens intresse att utsätta sig för en ökad konkurrens varför revisionsplikten ur revisorernas perspektiv bör vara kvar. Vi har dragit slutsatsen att det främst är intressenterna Skattemyndigheten och bankerna som gynnas av att revisionsplikten behålls, då dessa i dagens läge är de intressenter som har den största användningen av en granskad årsredovisning. Mikroföretagarna torde gynnas av ett avskaffande av revisionsplikten då en ökad konkurrens mellan auktoriserade redovisningskonsulter och revisorer om att sälja rådgivning bör resultera i lägre kostnader för mikroföretagen som efterfrågar dessa tjänster. 2

Innehållsförteckning 1. Inledning... 5 1.1 Den svenska revisionspliktens bakgrund... 5 1.2 Problemdiskussion... 6 1.3 Syfte... 11 1.4 Definitioner av centrala begrepp... 11 1.4.1 Svenska mikroföretag... 11 1.4.2 EU:s definition av mikro-, små- och medelstora företag... 12 1.5 Avgränsningar... 12 2. Metod... 13 2.1 Arbetsgång insamling av primär- och sekundärdata...13 2.2 Val av metod... 14 2.3 Val av revisionsbyråer att intervjua... 15 2.4 Operationalisering från litteraturstudie till intervjuguide... 15 2.5 Källkritisk diskussion... 16 2.5.1 Samtidskrav... 16 2.5.2 Tendenskritik... 17 2.5.3 Beroendekritik... 18 2.5.4 Äkthet... 18 3. Litteraturstudie...20 3.1 Den svenska lagstadgade revisionsplikten... 20 3.1.1 Revisionsverksamhet i Sverige idag... 20 3.1.2 Oberoende revision... 21 3.2 Från lagstadgad revision till fristående rådgivning... 22 3.2.1 Skäl för och emot fristående rådgivning... 23 3.3 Nyttan av revisionsplikt ur ett intressentperspektiv... 24 3.3.1 Nyttan av revision för ägare... 24 3.3.2 Nyttan av revision för kreditgivare... 25 3.3.3 Nyttan av revision för Skattemyndigheten... 25 3.3.4 Nyttan av revision för Ekobrottsmyndigheten... 26 3.3.5 Nyttan av revision för mikroföretagarna... 27 3.4 Revisionsplikten ur ett internationellt perspektiv... 29 3.4.1 Effekter av revisionspliktens avskaffande i England... 29 3.4.2 Möjliga effekter av revisionspliktens avskaffande i Danmark... 30 4. Sammanställning av intervjusvaren i tre problemområden... 32 4.1 Revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende... 32 4.1.1 Ernst & Young... 32 4.1.2 KPMG... 33 4.1.3 Lindebergs Grant Thornton... 34 4.1.4 Öhrlings PricewaterhouseCoopers... 34 4.2 Revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv... 35 4.2.1 Ernst & Young... 35 4.2.2 KPMG... 36 4.2.3 Lindebergs Grant Thornton... 37 4.2.4 Öhrlings PricewaterhouseCoopers... 38 4.3 Nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv... 39 4.3.1 Ernst & Young... 39 4.3.2 KPMG... 40 3

4.3.3 Lindebergs Grant Thornton... 41 4.3.4 Öhrlings PricewaterhouseCoopers... 42 5. Sammanvägd analys av intervjusvaren i tre problemområden... 45 5.1 Revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende... 45 5.2 Revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv... 47 5.3 Nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv... 50 6. Slutdiskussion...54 6.1 Dragna slutsatser... 54 6.2 Förslag till vidare forskning... 56 7. Källförteckning...57 8. Bilagor... 60 Bilaga 1. Sammanställning av intervjusvar i tabellform... 60 Bilaga 2. Frågeformulär vid intervjuer... 64 4

1. Inledning 1.1 Den svenska revisionspliktens bakgrund Den första december 1977 gav den dåvarande regeringen det Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att se över lagstiftningen mot organiserad ekonomisk brottslighet. Ett av områdena som diskuterades av BRÅ var revisorernas verksamhet, detta av två olika skäl. För det första hade det i den allmänna debatten argumenterats för att vissa revisorer aktivt medverkat i brottslighet genom sin rådgivning. BRÅ fann inget som gav stöd åt misstanken om att revisorer aktivt medverkat till ekonomisk brottslighet. För det andra diskuterades hur revisorn genom sin verksamhet bäst skulle kunna förebygga och motverka ekonomisk brottslighet. I rapporten BRÅ 1978:2 framkom det att den största brottsligheten fanns i de små aktiebolagen med ett litet aktiekapital. Utifrån denna utgångspunkt utfärdade BRÅ rekommendationer vilka innebar att alla aktiebolag på sikt skulle tvingas att använda sig av kvalificerade revisorer. Det fanns vid den tiden (1978) drygt 1100 godkända revisorer och cirka 700 auktoriserade revisorer. (Sjöström, 1994 s.141) Det ansågs vara ett tillräckligt antal revisorer för att framgångsrikt kunna införa revisionsplikt. (Ibid. s.133) Från och med den första januari 1983 infördes revisionsplikt för alla nya aktiebolag på initiativ av borgerligheten. Befintliga aktiebolag gavs en anpassningsperiod på fem år. (Ibid. s.145) De fördelar som angavs var nyttan för ägarna av att företagsekonomisk kompetens tillfördes företaget och bekämpning av brottslighet. (Ibid. s.121) I dagens Sverige kretsar diskussionen kring revisionspliktens avskaffande. Ett av löftena som den borgerliga alliansen gick till val på inför valet år 2006, var att ta bort den revisionsplikt för små aktiebolag, som infördes i Sverige på initiativ av en borgerlig regering för drygt tjugo år sedan. Ett par av argumenten för ett avskaffande av revisionsplikten idag är att minska kostnaderna för mikroföretagen samt åstadkomma en harmonisering med en majoritet av övriga västeuropeiska länder. (Balans, nr 4 2005 s.27) Vissa experter menar att det finns en risk för att brottsligheten kommer att öka i och med ett borttagande av revisionsplikten för mikroföretagen. (Ibid. s.36) Enligt intresseorganisationen Svenskt näringsliv finns det dock inget empiriskt material som tyder på att dessa farhågor för ökad brottslighet kommer att infrias. (Thorell & Norberg, 2005 s.31) En undersökning, utförd av Demoskop i maj 2005, visar att en majoritet av dagens mikroföretag i Sverige inte ser någon nytta av revisionsplikt. (Demoskop, 2005 s.6) Vidare har Justitiedepartementet, i ett yttrande från juni 2005, konstaterat att ägarna och bolagsledningen inte har någon nytta av revisionsplikten i mikroföretag, av den anledningen att det i många fall är samma person som 5

är ägare och bolagsledning i dessa företag. (Thorell & Norberg, 2005 s. 13f) Det är främst i fall där ett företag har ägare utanför företagsledningen eller styrelsen och ägaren saknar insyn i företaget som ägaren har nytta av en revision. (Begäran av översyn av revisionsplikten, 2005 s. 3) Det ligger således en ironi i att revisionsplikten idag förmodligen kommer att avskaffas på samma argumentationsgrund som den infördes, med undantag för dagens ambition att åstadkomma en harmonisering med övriga västeuropeiska länder. 1.2 Problemdiskussion I dagens läge diskuteras ett avskaffande av revisionsplikten bland ett flertal aktörer, som exempelvis revisorer, intresseorganisationer och övriga debattörer vilka berörs av revision av en eller flera anledningar. Frågan om revisionspliktens vara eller inte vara i Sverige är aktuell av flera skäl. Bland annat beroende på att Sverige har ett högt antal mikroföretag, uppskattningsvis 80-85 procent av alla aktiebolag faller inom gränsvärdet för mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 miljoner kronor i omsättning. Det är i första hand dessa aktiebolag som förväntas beröras vid ett avskaffande av revisionsplikten. (Thorell & Norberg, 2005 s.10) Dessutom intar Sverige i dag en särställning internationellt sett. Det finns idag inte många västeuropeiska länder som har kvar revisionsplikt för mikroföretag. (Örvell, 2005) Vårt grannland Danmark avskaffade revisionsplikten för små bolag under våren 2006 och Finland kommer från och med början av 2007 att avskaffa revisionsplikten för små bolag. (alltomrevision.wordpress.com) Utöver vad som nämnts ifrågasätts nu också revisionspliktens fortsatta existens av den nyligen valda borgerliga alliansen, vilken har som målsättning att avskaffa revisionsplikten. När revisionsplikten infördes 1983 angavs det som skäl att den skulle vara till nytta vid bekämpning av ekonomisk brottslighet och vara till nytta för ägarna. Frågan är huruvida revisionspliktens fortsatta existensberättigande kan motiveras med samma argument i dagens läge? (Balans, 2005 nr.3, s.19ff) En annan kontext, kring vilken en diskussion kring revisionspliktens funktion kan föras, är oberoende och jävsproblematiken. Oberoendefrågan ses särskilt som ett problem i publika företag. Frågan har satts i fokus under senare år som ett resultat av redovisningsskandaler i publika företag som till exempel Enron och Worldcom. Dessa skandaler har lett till en avisering av hårdare oberoenderegler både i USA och i Europa, regler som i första hand tar hänsyn till förhållanden i stora publika företag. I och med att de flesta länder inom EU inte har revisionsplikt för mikroföretag (se definition i avsnitt 1.4.2) påverkas dessa företag överhuvudtaget inte av denna utveckling. I Sverige gäller dock samma oberoenderegler för 6

revisorer i alla aktiebolag, såväl de publika som de med bara en ägare. Skärpningar av oberoendekrav får därför också effekt på revisionen av mikroföretag. (Thorell & Norberg, 2005 s.18) Till exempel skulle förslaget om byråjäv innebära att en revisor inte skulle kunna vara verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder aktiebolaget vid bokföringen. (Regeringen, 2005 s.28) Detta skulle eventuellt kunna bli en kostsam regel för mikroföretagen om revisionsplikten behölls med oförändrad utformning. En mikroföretagare skulle då vara tvungen att ha en extern, oberoende revisor som reviderar företaget parallellt med en revisor eller redovisningskonsult som sköter bokföringen. Så kallade kombiuppdrag, revision kombinerad med fristående rådgivning, som är vanligt förekommande hos revisionsbyråer idag skulle inte längre kunna tillhandahållas. En naturlig fråga i sammanhanget är huruvida revisorns oberoende är hotat i revisionen av mikroföretag med dagens lagreglering och hur detta skulle komma att påverkas vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Utgör dagens oberoendereglering ett hinder för revisionsbyråerna att sälja fristående rådgivning i kombination med utövandet av den lagstadgade revisionen? Vid ett avskaffande av revisionsplikten skulle av naturliga skäl denna oberoendeproblematik inte längre kvarstå varför det hypotetiskt sätt skulle kunna säljas mer fristående rådgivning, förutsatt att oberoendeproblematiken med dagens reglering utgör ett hinder. Vid antagandet att revisorns möjligheter att sälja rådgivning skulle öka, i och med ett avskaffande av revisionsplikten, hur skulle då denna potential kunna exploateras? Ett möjligt scenario, när revisionsplikten avskaffas, är att revisionsbranschen tappar kunder och främst då de kunder som i dagens läge inte anser att värdet de får av en revision överstiger kostnaden. Revisorn kommer då att tappa den naturliga kontakt han eller hon har med kunden vilket också innebär att insynen i dessa företag minskar. Vad kan detta ha för effekter på revisorns möjligheter att exempelvis sälja rådgivning kring redovisning och skattefrågor? Vid ett sådant scenario står revisionsbyråerna inför utmaningen att övertyga kunderna att fortsätta anlita dem genom att förklara värdet av vad revisorns sakkunskaper ger dem i förhållande till kostnaden. Misslyckas de med det är alternativet att dessa företagare gör motsvarande arbete själva eller att de anlitar någon annan. Frågan är om den kompetens revisorn idag bidrar med till mikroföretagen kommer att efterfrågas efter ett avskaffande av revisionsplikten eller om denna kompetens kan eller behöver tillhandahållas av någon annan aktör, som exempelvis en auktoriserad redovisningskonsult? Enligt en studie gjord 2003 i England, vilka tog bort revisionsplikten 1993, har det visats att intjäningen i revisionsbranschen som regel inte minskade efter borttagandet av 7

revisionsplikten. (Thorell & Norberg, 2005, s.26) Tappade revisionsuppdrag ersattes av andra uppdrag. Dock visades att stora byråer klarade omställningen bättre än de mindre. I England verkar revisionsbranschen ha klarat sig väl, med reservation för de mindre revisionsbyråerna, varför det skulle vara intressant att se vad svenska revisorer har för uppfattning om vilka effekterna för revisionsbranschen i Sverige eventuellt skulle bli. Har revisionsbyråerna i Sverige gjort några förberedande omstruktureringar inför ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten, eller ställer de sig avvaktande? Förutom revisorerna har även övriga berörda intressenter som ägarna, kreditgivarna, skattemyndigheten och ekobrottsmyndigheten och mikroföretagarna själva av olika skäl ett intresse av revisionspliktens vara eller inte vara. Frågan är vad dessa intressenter har för nytta av revisionsplikten och hur de skulle förhålla sig till ett avskaffande av densamma. En av anledningarna till att revisionsplikten infördes i Sverige 1983 var som tidigare nämnt att den skulle vara till nytta för ägarna. Enligt ett yttrande från Justitiedepartementet i juni 2005 konstateras det att ägarna och bolagsledningen inte har någon nytta av revisionsplikten i mikroföretag, av den anledningen att det i många fall är samma person som är ägare och bolagsledning i dessa företag. Den anledningen till varför revisionsplikten infördes kan alltså inte längre anses ha någon legitimitet, varför det ur ägarnas perspektiv inte torde finnas några hinder för att revisionsplikten slopas för mikroföretag. Sett ur kreditgivarnas perspektiv, vilka tillsammans med Skattemyndigheten har en positiv inställning till revisionsplikten, kan nyttan av revisionsplikten inte avfärdas med samma lätthet. Tas revisionsplikten bort kan nyttan dessa intressenter har av en granskad redovisning i slutändan komma att drabba mikroföretagen. De kan exempelvis få med problem vid kreditprövning och skatterevision. Av tradition har banker och andra kreditinstitut varit positivt inställda till revision av aktiebolag, främst av tre olika anledningar, nämligen bättre ordning i den löpande bokföringen, att årsredovisningen ger ett trovärdigt intryck och att det finns en revisor att tillgå vid olika frågor. (Thorell & Norberg, 2005 s. 38) Frågan är om det då finns något alternativ till revisionsplikten ur deras synvinkel? I dagens läge anses till exempel en årsredovisning inte vara tillräckligt aktuell för en kreditbedömning, varför kreditgivare brukar kräva bland annat preliminära bokslut, prognoser etcetera. Vidare kan tidigare relationer med kredittagaren vara avgörande när bankerna gör en så kallad helhetsbedömning vid kreditgivning. Revisionsplikten kan av dessa skäl inte anses vara helt idealisk i nuvarande utformning. Eventuellt skulle bankerna själva kunna göra mer arbete vid 8

en kreditgivning efter ett avskaffande av revisionsplikten eller efterfråga någon form av lightversion av dagens lagstadgade revision. Det torde dock stå utom tvivel att bankerna inte kommer att sluta göra kreditbedömningar, varför de, i frånvaro av en frivillig revision eller lightversion av dagens revision, eventuellt skulle komma att höja sina räntor eller kräva personlig borgen i större utsträckning av sina låntagare. Som ovan nämnt är även skattemyndigheten en intressent som förespråkar revisionsplikt. Enligt Vilhelm Andersson, skattedirektör på Skatteverket, sker många av företagens misstag omedvetet, på grund av okunskap, när företagare själva arbetar med bokföringen och skatter. Han menar att revisorns sakkunskaper fyller en betydelsefull funktion vid underskrivandet av revisionsberättelsen. (Balans, 2005 nr 3 s. 24) Frågan är då om fler misstag kommer att begås utan en revisors medverkan? I England har diskussioner liknande dem i Sverige förts om vilka negativa effekter ett undantag från revisionsplikt för med sig, bland annat kring frågor som: fel i bokföringen, skattebortfall, bedrägerier, brott och negativ påverkan på revisionsbranschen. Inget känt empiriskt material som styrker dessa farhågor har dock presenterats. Om det går att göra någon analogisk härledning med erfarenheterna i England torde inte heller Sverige drabbas av motsvarande negativa effekter vid ett avskaffande av revisionsplikten, med reservation för eventuella strukturella skillnader. I dagens läge är det företagarna själva som subventionerar skattemyndigheten i granskningen av dem själva. (Thorell & Norberg, 2005 s. 5) Ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna leda till en förhöjning av bolagsskatten om det i motsats till England, visar sig att de drabbas av merarbete och exempelvis själva tvingas anställa fler skatterevisorer. En annan aktör, tätt kopplad till skattemyndigheten, är Ekobrottsmyndigheten, vilken anser att revisionsplikten bör behållas. Enligt Sigurd Elofsson, ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten kommer myndigheten inte att ha möjligheten att åstadkomma samma resultat som idag om revisionsplikten tas bort. (Balans, 2005 nr 5 s. 22 ) Revisionsplikten fyller idag flera funktioner för ekobrottsmyndigheten. Dels att upptäcka begångna brott, men samtidigt är lagens förhoppning att lagen ska vara brottsförebyggande. (Thorell & Norberg, 2005 s 40) Att lagen fungerar som brottsförebyggande finns det idag inget empiriskt material som bekräftar. Det påstås istället att den som vill begå brott knappast avskräcks av revisionspliktens utformande. (Balans, 2005 nr 3 s 23) Det går även att diskutera revisionspliktens funktion när det gäller att upptäcka begångna brott. Revisorer har idag en anmälningsskyldighet att rapporta in till ekobrottsmyndigheten vid misstanke om brott. Enligt 9

Ekobrottsmyndighetens årsredovisning för år 2005 inkom det under året 4 130 anmälningar om misstänkta ekonomiska brott i Sverige, 229 ärenden anmäldes av revisorer. (Ekobrottsmyndighetens, 2006 s 39) Orsaken till det låga antalet anmälningar av revisorer i förhållande till det totala antalet anmälningar, kan vara intressekonflikten hos revisorn. (Thorell & Norberg, 2005 s. 43) De som står för majoriteten av anmälningar till Ekobrottsmyndigheten är skatteverket och konkursförvaltare. (Ekobrottsmyndigheten, 2005 s. 39) Denna fråga om revisionspliktens brottsbekämpande funktion är intressant av flera anledningar. Kring denna frågeställning går det att återkoppla till erfarenheter från England där någon ökning av ekonomisk brottslighet inte har kunnat mätas sedan revisionspliktens avskaffande. Utöver detta kan frågan ställas varför det i fortsättningen, efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten, inte kommer att vara en oförändrad bild där skatteverket och konkursförvaltare även fortsättningsvis är de som står för flest anmälningar till Ekobrottsmyndigheten. Med detta sagt kvarstår då frågan om det eventuellt kan vara så att det är intressekonflikten hos revisorn som gör att denne inte anmäler fler brott. Detta kan vara en av anledningarna, varför dagens utformning av reglerna kring revision i kontexten brottsbekämpning, då inte kan sägas vara ett giltigt argument för att behålla revisionsplikten. Vidare kan det låga antalet upptäckta brott även ha att göra med att revisorns primära syfte med granskningen inte är att söka efter brott, varför revisionspliktens utformning i den kontexten inte heller kan anses fylla en brottsbekämpande funktion. Den sista men inte minsta intressentgruppen kopplad till revisionsplikten är mikroföretagarna själva. Av intresse i sammanhanget är revisorernas syn kring huruvida mikroföretagarna anser att revisionsplikten är befogad och i sådana fall varför? Olika revisorer ser behovet hos mikroföretagen på skilda sätt, vilket tydligt framkommer vid läsning av tidningen Balans, utgiven av Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Svenska revisorssamfundet (SRS) nr 4 2005. I detta nummer av tidningen kommer tre olika revisorer, i två olika artiklar, fram till skilda slutsatser angående nyttan av revisionsplikten för svenska mikroföretag. Ytterligare frågor som kan vara aktuella att besvara är huruvida mikroföretagarna anser att nyttan de får av revision överstiger kostnaden och om de anser att de får något mervärde genom revisionen, exempelvis kunskap användbar i verksamheten eller ett mervärde i relationen gentemot kreditgivare och Skattemyndigheten? Vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten skulle det arvode mikroföretagarna betalar för revisionen kunna användas till något annat. Mikroföretagens genomsnittliga revisionskostnad var cirka 10 000 kronor år 2004. (Thorell & Norberg, 2005 s.45) Enligt Nuteks beräkningar finns det 10

cirka 250 000 mikroföretag i Sverige. (Nutek, 2005 s.30) Den direkta revisionskostnaden för dessa mikroföretag är alltså cirka 2,5 miljarder kronor, en utgift som företagarna skulle kunna besparas genom en slopad revisionsplikt för mikroföretag. Kostnaden för revision skulle företagarna eventuellt kunna satsa på rådgivning och investeringar istället för på den lagstadgade revisionen. Frågan är hur denna totalt sett stora besparing översätts i den enskilde mikroföretagarens vilja att exempelvis investera i den egna verksamheten? Sammanfattningsvis ställer vi oss frågorna om utformandet av dagens lagstadgade revision och dess oberoenderegler ett problem i samband med revision kombinerad med fristående rådgivning och skulle det bli någon förändring vid ett avskaffande av revisionsplikten? Vilka förberedelser har revisionsbyråerna gjort inför ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilken inverkan skulle ett avskaffande ha på revisionsbranschen? Vilken nytta har intressenterna ägare, kreditgivare, skattemyndigheten, ekobrottsmyndigheten och mikroföretagare av revisionsplikten idag och hur påverkas de av revisionspliktens avskaffande? Dessa problem och frågeställningar kommer vi att ta ställning till och besvara i denna uppsats. Vi förväntar oss att de kvalificerade revisorer vi kommer att intervjua kan hjälpa oss att belysa problemen då de torde ha goda sakkunskaper kring ämnet revisionsplikt. Intressant att veta torde vara hur väl förankrat stödet för, eller motståndet till, revisionsplikten är hos revisorer och intressenter, samt att undersöka varför de förhåller sig som de gör till frågan. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. 1.4 Definitioner av centrala begrepp 1.4.1 Svenska mikroföretag I uppsatsen använder vi samma benämning av mikroföretag som Thorell och Norberg har valt i sin undersökning Revisionsplikten i små aktiebolag, gjord på uppdrag av Svenskt näringsliv 2005. Enligt deras definition är ett företag att betrakta som ett mikroföretag om omsättningen inte överstiger 3 miljoner kronor. Andra gränsvärden är tänkbara men med detta värde inkluderas en majoritet av alla svenska aktiebolag, det vill säga 80-85 procent. (Thorell & 11

Norberg, 2005 s.10ff) Av Sveriges närmare 300.000 aktiebolag är alltså omkring 250.000 företag i Sverige mikroföretag enligt denna definition. (Nutek, 2005 sammanfattningssidan.4) 1.4.2 EU:s definition av mikro-, små- och medelstora företag I framtiden kommer Sverige, vid ett avskaffande av revisionsplikten, troligen att närma sig övriga EU-länders gränsvärden om tanken är en fullständig harmonisering inom unionen. I England ligger idag gränsvärdena på EU:s högst tillåtna nivå. Där en diskussion förs om så kallade SME (small and medium sized enterprises) i uppsatsen, grundar sig denna på nedanstående definition av SME från EU-kommissionen, i vilken kriterier och gränsvärden för olika kategorier av företag anges. Villkoret för att ett företag ska klassificeras som SME är att det inte överstiger tröskelvärdena för två av de tre kriterierna personalstyrka tillsammans med antingen balansomslutning eller omsättning. Som framgår av tabellen nedan sysselsätter ett mikroföretag färre än tio personer och har ett gränsvärde på 2 miljoner euro per år för årsomsättning och balansomslutning. (ec.europa.eu) Kategori av företag Antal anställda Årlig omsättning eller Balansomslutning Medelstora < 250 = 50 miljoner = 43 miljoner Små < 50 = 10 miljoner = 10 miljoner Mikro < 10 = 2 miljoner = 2 miljoner Källa: ec.europa.eu 1.5 Avgränsningar Denna uppsats avgränsar sig till att endast belysa avskaffande av revisionsplikten för svenska mikroaktiebolag enligt Svenskt näringslivs definition. Vidare används begreppet revision främst med redovisningsrevision i åtanke då förvaltningsrevision inte kan sägas ha en central roll i revisionen av mikroföretag. I avsnittet där en redogörelse lämnas för vilka de tjänster som tillhandahålls som fristående rådgivning har vi gjort ett urval bland dagens vanligaste tjänster som byråerna erbjuder mikroföretag. Vi har valt att göra vår undersökning genom att enbart intervjua revisorer då vi anser att de är en yrkesgrupp som har en överblick över revisionspliktens funktion. Vidare har vi bland revisionspliktens intressenter valt ut de som i dagens debatt främst diskuteras i samband med revisionsplikten för mikroföretag, nämligen revisorer, ägare, kreditgivare, Skattemyndigheten, Ekobrottsmyndigheten samt mikroföretagarna själva. 12

2. Metod 2.1 Arbetsgång insamling av primär- och sekundärdata Inledningsvis läste vi tidigare skrivna uppsatser, undersökningar och artiklar kring ämnet revisionsplikt och dess funktion. Detta ledde oss vidare till frågeställningen, vilka möjliga konsekvenser ett avskaffande av densamma skulle få, då det framkom att den nyligen valda borgerliga alliansen har på sin dagordning att avskaffa revisionsplikten för så kallade mikroföretag. I informationsinsamlingen har vi främst använt oss av sökmotorn Google, databasen Artikelsök och bibliotekssökningar via DISA. Böckerna vi har använt oss av har lånats på Ekonomikums och Juridikums bibliotek. Vidare har många av de artiklar vi har läst och använt oss av kommit från tidningen Balans, vilken utges av Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Svenska revisorsamfundet (SRS). De mest använda sökorden har varit: revisionsplikt, mikroföretag, lagstadgad revision, effekter, avskaffande. Dessa har, bland andra, används i olika kombinationer för att få en så bred bild som möjligt i ämnet. Därefter valde vi att i uppsatsen fokusera på de delområden vi anser vara mest betydelsefulla i diskussionen kring revisionspliktens vara eller inte vara för revisorer, mikroföretag och intressenter. Naturligen finns det flera perspektiv ur vilka revisionspliktens vara eller inte vara kan diskuteras, exempelvis med ett internationellt hänsynstagande. Vår problemdiskussion, frågeställning och litteraturstudie syftar dock till att ge en övergripande bild av de viktigaste frågor debatten idag kretsar kring bland revisorer och övriga utvalda intressenter i Sverige. Utifrån det omfattande material, funnet under sökningarna, har vi gallrat bland informationen och sammanställt en begränsad litteraturstudie, vilken i sig är en fristående undersökning men som också har fungerat som underlag för vår intervjustudie. De frågor som har ställts och besvarats genom intervjustudien är baserade på litteraturstudiens innehåll och har anpassats för att på bästa sätt återknyta till vår problematisering och vårt syfte. Anledningarna till att vi har valt att göra två studier, den ena baserad på sekundärdatainsamling och den andra på primärdatainsamling är flera. För det första anser vi att intervjustudien ökar tillförlitligheten till vad som sägs i litteraturstudien i och med att vissa utsagor kan bekräftas. För det andra anser vi att djupintervjuer med sakkunniga i frågan också bidrar med att ge nya vinklarna på problemen, vilka av olika anledningar inte till en början framgår. Frågorna har vi ställt till fyra auktoriserade revisorer på fyra olika revisionsbyråer i Uppsala. Målsättningen var att intervjua ytterligare en revisor, men denne drog sig i ett sent skede ur en inbokad intervju, på grund av tidsbrist, varför antalet intervjuade revisor enbart är fyra. Under intervjuerna har intervjupersonernas svar skrivits ner 13

för hand. Renskrivning och sammanställning av erhållna svar, gjordes i samtliga fall, samma dag som respektive intervju hölls. 2.2 Val av metod Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod. Denna metod tycker vi passar bäst för vår undersökning då vi vill informera oss om uppfattningar och subjektiva åsikter hos intervjupersonerna. Kvalitativa undersökningar ger en stor flexibilitet. Det är lätt att omformulera sig under intervjuns gång om det framkommer att frågorna är otydligt utformade eller tolkas på ett inte avsett sätt. I de fall vi märkte att vissa frågeställningar glömts eller formulerats fel rättade vi till dessa på plats. (Solvang & Holme, 1997, s.80) Under den första intervjun omformulerades några frågor då de kunde feltolkas. Dessutom lade vi om ordningen på vissa frågor efter första intervjun för att få en sammanhängande och logisk framställning. Några ytterligare förändringar i frågeformuläret gjordes inte under efterföljande intervjutillfällen. Dock skickade vi ut vissa kompletteringsfrågor via e-post efter första sammanställningen av intervjuerna, vilka täckte in de frågor vi inte hade fått svar på eller vilka vi hade missat att anteckna svaret på under det första intervjutillfället. Svaren erhölls skriftligen över e-post. I och med att vi intresserar oss för att undersöka olika revisorers uppfattningar och då det råder olikartade förhållanden i varje byrå passar den kvalitativa metoden väl med detta syfte. Vår målsättning har varit att få ett ingående samtal med intervjupersonerna för att få en tillräckligt nyanserad bild av hur de ser på revisionsplikten och på möjliga utfall vid ett avskaffande av revisionsplikten. Närheten till intervjupersonerna kan dock innefatta vissa risker, vilket är något vi har varit medvetna om. Det har funnits en medvetenhet om att vår egen passivitet eller aktivitet har kunnat påverka giltigheten av informationen vi fått. (Ibid. s.93f) Vårt intryck av intervjusituationerna är att de fortskred med en nyanserad och saklig diskussion. Dialogen hölls öppen. När den ena av oss talade med intervjupersonerna antecknade den andre och vice versa. Intervjupersonerna gavs tillfälle att tala fritt när vi märkte att de hade mycket relevant att tillägga, även om detta inte nödvändigtvis hörde till just den ställda frågan. När de talade om, för uppsatsen ovidkommande ämnen, ledde vi dem åter till frågorna i frågeformuläret. 14

2.3 Val av revisionsbyråer att intervjua Till en början hade vi för avsikt att intervjua mindre revisionsbyråer eller ensampraktiserande revisorer. Efter en sökning i Affärsdata upptäckte vi dock att ett flertal av dessa byråer i Uppsala antingen var under avveckling, i konkursförfarande eller bestod av revisorer som inom en snar framtid skulle komma att gå i pension. Utifrån detta bedömde vi att det skulle vara svårt att få relevanta svar från dessa revisorer om hur en framtida situation eventuellt skulle komma att se ut. Vi har därför valt att intervjua revisorer på de största revisionsbyråerna då dessa, i en stad som Uppsala, reviderar många mikroföretag och kan sägas ge ett representativt tvärsnitt genom deras breda kunskap om mikroföretagarnas och intressenternas inställning till revision. Då dessa revisorer även reviderar medelstora bolag anser vi att de får en bättre helhetsbild vilken gör det möjligt att kontrastera de små företagen mot de större. Detta torde utkristallisera vad som är specifikt för revisionen av just mikroföretag, vilka är de företag som med största sannolikhet i första hand skulle beröras vid ett avskaffande av revisionsplikten. Dessutom gör vi det antagandet att, då dessa byråer hör till de största och mest framgångsrika i branschen, är de väl insatta och uppdaterade kring möjliga konsekvenser av ett avskaffande av revisionsplikten. Visserligen skulle det vara intressant att hitta små byråer att intervjua då de torde ha relevanta synpunkter på hur ett avskaffande av revisionsplikten skulle drabba dem och hur de förhåller sig till konkurrensen med de större byråerna. Deras synpunkter skulle stärka argumentationen i analys och slutsatser främst inom problemområdet revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv. I två av fallen har vi intervjuat kontorscheferna vilka torde ha en god insyn i byråns strategiska arbete och affärsmässiga ställningstaganden. Samtliga intervjuade revisorer har arbetat i branschen länge, vilket gör att de har en god insikt i olika intressenters synpunkter kring revisionsplikten. Av de fem byråer vi vände oss till valde alla att ställa upp på intervju, dock drog sig senare en av revisorerna ur på grund av tidsbrist. 2.4 Operationalisering från litteraturstudie till intervjuguide Vårt frågeformulär har utformats för att få en så tydlig koppling till litteraturstudien som möjligt. Dock med den skillnaden att de fyra områdena i litteraturstudien har delats upp i tre problemområden i frågeformulär och empiri, nämligen revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. Dessa olika problemområden återkommer sedan i analysavsnittet, och analyseras utifrån respektive 15

problemområdes delfrågor där inom, för att få en så stringent och läsarvänlig presentation som möjligt. Vår sammanställning av empirin ger en överblick kring vilka specifika delfrågor, inom respektive område, som analyseras med koppling till litteraturstudien och som jämförs sinsemellan i analysavsnittet. Denna sammanställning återfinns i tabellform under avsnittet bilagor. Kritik mot vår operationalisering skulle kunna innefatta ett ifrågasättande av att fyra områden blir till tre i gången från litteraturstudie till empiri och analys. Dock anser vi att den sista delen i litteraturstudien, den internationella utblicken, främst är en sammanvägning av de tre föregående områdena. Delavsnittet fyller funktionen att sätta den svenska revisionsplikten i en kontext, och ge läsaren ett hjälpmedel att förhålla sig till vad som sägs om den möjliga framtida utvecklingen i Sverige. Det sista avsnittet av litteraturstudien används alltså inte för någon fristående analys utan integreras i analysen av våra tre huvudsakliga problemområden och fungerar som en referens när jämförelser görs mellan Sverige, Danmark och England. Ytterligare kritik kan riktas mot att vårt frågeformulär i inledningsskedet inte var tillräckligt väl utformat för att få tillräckligt välpreciserade svar och att vi tvingades be om komplettering via e-post. Dock blev resultatet i slutändan att alla besvarade de frågor vi ville ha svar på, mer eller mindre uttömligt. 2.5 Källkritisk diskussion När vi diskuterar våra källor använder vi oss av källkritikskriterierna samtidskrav, tendenskritik, beroendekritik och äkthet. Samtidskravet kan anses uppfyllt om de använda källorna återspeglar aktuella fakta. Tendenskritik används för att besvara frågor som: Vilka egna intressen har uppgiftslämnaren i den här frågan? Det kan vara lämpligt att hitta två källor med motsatt tendens som kan användas för att balansera varandra. Beroendekritik innebär att en kontroll görs om källorna är beroende av varandra, till exempel om två intervjupersoner återger uppgifter som de hämtat från samma källa. Äkthetsproblemet kan variera från enstaka detaljer till hela webbplatser. (Eriksson & Wiedersheim, 1999, s.151f) 2.5.1 Samtidskrav I och med att det nyligen valdes en borgerlig regering vilken har som punkt på dagordningen att avskaffa revisionsplikten anser vi att ämnet är högst aktuellt och att vår undersökning kan fylla en kunskapslucka. Intressant att veta torde vara hur väl förankrat stödet för, eller motståndet till, revisionsplikten är hos revisorer och intressenter, samt att undersöka varför de förhåller sig som de gör till frågan. Undersökningen skulle kunna användas i den allmänna 16

diskussionen kring revisionspliktens eventuella avskaffande då flera kvalificerade revisorer med hög sakkunskap har yttrat sig. Vidare skulle eventuellt vissa inlägg i dagens debattartiklar kunna ifrågasättas med hjälp av svaren i denna uppsats, även om vi som författare inte gör anspråk på att ha kommit fram till något generaliserbart resultat. Vår litteraturstudie grundar sig till stor del på aktuella artiklar, undersökningar och elektroniska källor daterade från och med 2005 och framåt. Även revisorerna vi har intervjuat har visat sig vara väl uppdaterade inom området, vilket sammantaget gör att samtidkravet enligt vår mening är uppfyllt. 2.5.2 Tendenskritik Vår huvudsakliga tendenskritik är att undersökningen skulle ha kunnat göras bredare genom att intervjua fler revisorer på byråer av olika storlek, förslagsvis fler småbyråer. Åsikterna hos revisorerna på de stora byråerna kan färgas av dessa byråers internationella anknytning och byråpolicy Dessutom skulle ingående intervjuer med varje berörd intressent ha kunnat hållas samtidigt som en kompletterande enkätundersökning skulle kunna stärka undersökningens tillförlitlighet. Åsikterna hos revisorerna på de stora byråerna kan färgas av dessa byråers internationella anknytning och byråpolicy. Vidare kan kritik framföras mot att vi i två av fallen intervjuat kontorschefer medan vi i det tredje och fjärde fallet intervjuat icke kontorschefer. Detta gör att deras verksamhetsområden och arbetsuppgifter skiljer sig något åt även om de har en stark gemensam grund genom att tre är auktoriserade revisorer och en har nyligen skrivit provet för auktorisation. Vidare arbetar en av revisorerna i högre utsträckning än de andra med något större företag, även om revision av mikroföretag även ingår i hennes arbetsuppgifter. Enligt vår mening kan detta vara en styrka då ytterligare ett perspektiv ges från en person insatt i branschen men som huvudsakligen reviderar större bolag. Det förefaller vara så att revisorerna syn på nyttan skiljer sig åt, beroende på vilken typ av företag de själva reviderar. Utöver vad som nämnts kan intervjupersonerna delvis se intervjutillfället som en möjlighet att marknadsföra sig själva och byrån, då det ligger i deras egenintresse att ge en god bild av verksamheten och möjligheterna inom branschen. Undersökningen kan å ena sidan kritiseras för att revisorerna talar i egenintresse, men å andra sidan finns det ingen annan yrkesgrupp som har en så brett perspektiv i frågan samt har en insyn och förtroende hos så många olika aktörer. Kritik mot vår intervjumetod kan riktas mot att frågorna skickades ut till intervjupersonerna i förväg vilket gav dem en möjlighet att förbereda svar enligt byråns officiella policy. Dock ser vi detta alternativ som det bästa. I och med att intervjupersonerna 17

givits tid till eftertanke har de sannolikt kunnat ge fler konkreta exempel på möjliga konsekvenser av ett avskaffande, vad byrån arbetar med idag och hur. Dessutom var detta alternativ det praktiskt bästa då intervjupersonerna hade väldigt mycket att göra. När båda parter är väl förberedda kan intervjun göras mer tidseffektiv. 2.5.3 Beroendekritik Samtliga intervjuade personer står, i en affärsmässig kontext, oberoende till varandra då de alla arbetar inom konkurrerande företag. Dock ingår de alla i samma intresseorganisation för auktoriserade revisorer vilket gör dem beroende i det hänseendet. Detta behöver inte betyda att de står i en beroendeställning till varandra. Som litteraturstudien visar kan revisorer inom samma intresseorganisation ha vitt skilda synsätt på revisionspliktens existensberättigande för mikroföretag. Troligtvis har faktorer som politisk läggning och/eller byråpolicy en större inverkan. I och med att revisorerna arbetar för olika byråer ökar det möjligheten för oss att analysera huruvida synen på revision för de minsta bolagen generellt sett delas. Det låga antalet intervjuade personer försvårar dock möjligheten till att dra några allmängiltiga slutsatser. Vidare kan det vara bra att hålla i åtanke att de åsikter uttryckta av olika intresseorganisationer, individer och debattörer i litteraturstudien bygger på respektive aktörs egna intressen varför dessa inte bör tolkas som några absoluta sanningar. Olika undersökningar, initierade av olika intressegrupper, har visat på olika resultat kring liknande frågeställningar, exempelvis kring mikroföretagarnas inställning till revisionsplikten. Detta visar att det inte finns en rätt bild utan att bilden snarare tolkas olika, beroende från vilket håll den begrundas. Rapporter från Svenskt näringsliv, vilka utgår från ett företagarperspektiv, är huvudsakligen positiva till ett avskaffande av revisionsplikten. De vill i första hand minska kostnaderna för företagarna. Skattemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten är negativa till ett avskaffande, dessa kan anses vara beroende av varandra. Representanter för de båda myndigheterna anser att arbetsbördan för dem skulle öka och att de inte skulle kunna prestera lika bra utan ökad finansiering. Inget empiriskt material stöder deras inställning. De författare som har skrivit artiklar i tidningen Balans är sinsemellan oberoende. Tidningen har som policy att innehållet i införda artiklar, av författare som skriver i tidningen, inte behöver motsvara FAR:s och SRS:s åsikter. 2.5.4 Äkthet Alla intervjuer har följts upp genom att de sammanställda svaren har skickats tillbaka till intervjupersonerna vilka har gjort ändringar och förtydliganden. Detta höjer enligt vår mening 18

trovärdigheten till vad som står i empirin. Samtliga av de använda studier i uppsatsen som exempelvis; Nuteks, Demoskops, DTI:s och Svenskt näringslivs undersökningar anser vi uppfyller äkthetskravet. Dessa bör kunna anses som etablerade aktörer inom sina verksamhetsområden. 19

3. Litteraturstudie I denna litteraturstudie har vi sammanställt aktuell sekundärdata från olika undersökningar, artiklar i fackpress och elektroniska källor. För att tydliggöra litteraturstudiens disposition och dess kommande betydelse i uppsatsens empiri och analysdel visar vi här vilka delrubriker i litteraturstudien som senare kopplas till varsina problemområde. Avsnitt 3.1 till 3.1.2 sammanställs i empirin och analyseras under problemområdet Revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende. Avsnitt 3.2 till 3.2.1 sammanställs och analyseras under Revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv och avsnitt 3.3 till 3.3.5 sammanställs under Nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. Den avslutande internationella utblicken har som nämnts i metodavsnittet ingen motsvarighet i form av ett eget problemområde. Denna del finns med som referens när jämförelser görs i analysdelen mellan den svenska intervjustudiens resultat, och vad som nedan nämns i litteraturstudiens avsnitt 3.4 till 3.4.2 om revisionsplikten i Danmark och England. 3.1 Den svenska lagstadgade revisionsplikten Kravet på kvalificerad revision (revisionsplikt) i alla svenska aktiebolag infördes i januari 1983 (Sjöström, 1994 s.145) Detta sedan en utredning visat att det fanns tillräckligt många kvalificerade revisorer att tillgå för att klara den omfattande tillsynen. (Sjöström, 1994 s.133) De övergripande reglerna om revisionsplikten finns i dag i Revisionslagens andra paragraf (RevL 2 ). Dessa regler gäller i fall när inte särskilda regler för revision finns i annan lagstiftning, exempelvis i Aktiebolagslagen (ABL). Regeln i Revisionslagen anknyter till företag som enligt 6 kap 1 Bokföringslagen (BFL) är skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning. Alla aktiebolag i Sverige måste ha en kvalificerad revisor, det vill säga en auktoriserad eller godkänd revisor, enligt 10 kap. 11 ABL. (Thorell & Norberg, 2005 s.13f) De främsta motiven för införandet av revisionsplikten var dess nytta vid bekämpning av ekonomisk brottslighet och nyttan för ägarna. (Sjöström, 1994 s.121) 3.1.1 Revisionsverksamhet i Sverige idag Internationellt sett är revisionens kärnområde granskning av räkenskaper. I Sverige har vi däremot en vidare syn på vad som omfattas av revision. (Ibid.) Här ingår även förvaltningsrevision och innehållet i revisionen är detsamma oavsett storleken på aktiebolaget. 20

(Just.Dep, PM s.5) Ramen för en kvalificerad revisors verksamhet anges i 2 p.7 revisorslagen (RL) där definitionen av begreppet revisionsverksamhet finns. Enligt denna definition omfattar revisionsverksamhet granskning av förvaltning eller ekonomisk information som följer av författning, bolagsordning, stadgar eller avtal och som utmynnar i en rapport eller någon annan handling som är avsedd för att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än uppdragsgivaren. I detta omfattas även rådgivning eller annan hjälp som föranleds av granskningen, så kallad revisionsrådgivning. (Thorell & Norberg, 2005 s.18) När en revisor utför lagstadgad revision åt en revisionskund har han/hon inte bara en rätt utan också en skyldighet att lämna råd och förslag till förbättringar med avseende på bolagets redovisning och förvaltning. En sådan på revisionsuppdraget grundad rådgivningsverksamhet anses av justitiedepartementet som både nödvändig och önskvärd och ska alltså omfattas i begreppet revisionsverksamhet. (Lagrådsremiss, 2001 s. 40) 3.1.2 Oberoende revision De intressenter som förlitar sig på en revisionsberättelse, det vill säga den enda offentliga årliga rapporten från revisorn (FAR, 2005 s.88) ska kunna känna sig säkra på att revisorn inte låtit sig påverkas av andra intressen än att göra en bra revision. Av denna anledning finns jävsregler bland annat i ABL. (Ibid. s.113) Med krav på revision följer med andra ord ett krav på ett revisorn ska vara oberoende. Detta krav finns för att öka tilltron till granskningen. Om revisorn har intressen eller misstänks ha intressen i bolaget han är tillsatt att granska är han inte att anse som oberoende. I ett sådant fall skulle revisorn kunna tänkas underlåta att rapportera felaktigheter som upptäcks vid revisionen. Denna risk föreligger exempelvis om revisorn sköter bolagets bokföring eller säljer konsulttjänster till bolaget samtidigt som han reviderar det, ett så kallat kombiuppdrag. (Thorell & Norberg, 2005 s.18) Oberoendefrågan ses särskilt som ett problem i publika företag. Frågan har satts i fokus under senare år som ett resultat av redovisningsskandaler i publika företag som till exempel Enron och Worldcom. Dessa skandaler har lett till en avisering av hårdare oberoenderegler både i USA och Europa, regler som i första hand tar hänsyn till förhållanden i stora publika företag. I och med att många länder inom EU inte har revisionsplikt för SME påverkas dessa företag överhuvudtaget inte av denna utveckling. I Sverige gäller dock samma oberoenderegler för revisorer i alla aktiebolag, såväl de publika som de med bara en ägare. Skärpningar av oberoendekrav får därför också effekt på revisionen av mikroföretag. Ett exempel på effekt är förslaget om byråjäv. (Ibid) I Prop. 2005/06:97 föreslår regeringen en 21

skärpt jävsregel för revisorn i aktiebolag som enligt aktiebolagslagen ska ha minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. En sådan revisor ska enligt förslaget inte kunna vara verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder aktiebolaget vid bokföringen. (Regeringen, 2005 s.28) 3.2 Från lagstadgad revision till fristående rådgivning Efter att ovan ha gett en förklaring av revisionsverksamhet behandlas i nedanstående stycken rådgivning inom områden som har ett nära samband med revisionsverksamhet men som inte faller inom området revision. Yrkesrevisorer anlitas inte enbart för att utföra lagstadgad revision och tjänster i förening med denna utan också för så kallad fristående rådgivning. Under det senaste decenniet har det skett en markant förändring av revisionsbyråerna marknadsföring av rådgivningsverksamhet som saknar samband med revisionsutövning, bland annat beroende på att byråerna nu tillåts marknadsföra dessa tjänster. Den numer hårda prispressen på revisionsarvoden har också gjort rådgivningsverksamhet till mer ekonomiskt intressant för byråerna. (SOU 1999:43, s 61ff) Ett möjligt utfall vid ett avskaffande av revisionsplikten är att det tomrum i efterfrågan av lagstadgad revision som uppkommer fylls av ett ökat utbud av rådgivning och/eller frivilligt efterfrågad revision, bland annat beroende på att oberoende eller jävsproblematiken då inte längre skulle vara aktuell. Vidare står då också revisionsbyråerna inför utmaningen att visa värdet av deras revisionstjänster, för att kunna ersätta den tvingade efterfrågan med en frivillig efterfrågan, i syftet att behålla lönsamheten. Incitament för mikroföretagare att fortsätta med en frivillig revision efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten tas upp under avsnitt 3.3.6 där nyttan av revisionsplikten för mikroföretagare behandlas. Alternativet till att fylla tomrummet med frivilligt efterfrågad revision är att sälja mer fristående rådgivning för att bibehålla lönsamheten. I en tidigare undersökning från 2005 har det bland annat nämnts att; anledningen till att revisorer inte ägnar sig mer åt konsultverksamhet inom det egna kompetensområdet, utan att de i första hand håller sig till aktiviteter inom den lagstadgade granskarrollen, är föreliggande regelverk avseende revisorns oberoende och jäv. (Forsén m.fl., 2005 s.56) Enligt auktoriserad revisor Stefan Persson skulle en slopad revision för de minsta företagen bli ett lyft för den oberoende externa revisionen som tjänst, och sannolikt skulle även kvaliteten på den ekonomiska redovisningen från mindre företag förbättras, då revisionsbyråerna skulle kunna ta ett tydligare ansvar för slutprodukten årsredovisningen. (Persson, 2003 s. 2) 22