Rapport till Naturvårdsverket

Relevanta dokument
MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

ERRATALISTA TILL BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS KONTROLLPROGRAM RESULTATRAPPORT FÖR ÅREN 2006 OCH 2011, DATERAD

Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun

Insamling av bröstmjölksprover från Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå samt Analyser av insamlade bröstmjölksprover Resultat från 2007 års arbete

Insamling och kemisk analys av miljöföroreningar i svensk modersmjölk - Resultat från Rapport till Naturvårdsverket

Bilaga II, Gränsvärden för främmande ämnen

Resultatrapport till Miljöövervakningen: Organiska miljögifter i bröstmjölk från Göteborg 2001

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Passiv provtagning Skellefteälven

HÄMI Referensdatabas Biologiska mätdata Organiska ämnen

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover

Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

HÄMI Referensdatabas Biologiska mätdata Organiska ämnen

Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala (POPUP)

Persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala 2008.

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

HVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

Dioxinerilivsmedel frånjämtlandslän

Report to the Swedish EPA (the Health-Related Environmental Monitoring Program)

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, avtal (dnr Mm)

Tidstrender för exponering för persistenta organohalogena. miljögifter (POP) hos unga svenska män Resultat från

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Dioxiner i sediment och fisk från Vänern och Vättern

Källor till dioxiner i hönsägg år 2004

Sakrapport till Miljöövervakningen: Organiska miljögifter i bröstmjölk från Uppsala,

ÄR EXPONERING FÖR MILJÖGIFTER EN BIDRAGANDE ORSAK TILL UPPKOMST AV VÅRA STORA FOLKSJUKDOMAR?

kroppsvätskor Hälsorelaterad miljöövervakning Bakgrund och syfte Organiska miljögifter i kroppsvätskor 1 Version 1:

organ och kroppsvätskor

Hanteringsrapport gällande dioxin och dioxinlika PCB i ägg. av Frida Broman, Emma Halldin Ankarberg och Petra Bergkvist oktober 2016

Miljögifter i våra sjöar

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar. Magnus Karlsson, Trollharen,

Karakterisering av dioxininnehåll i avfall - en litteratursammanställning. RVF rapport 2003:03 ISSN rapport

Screening av dioxiner och dioxinlika ämnen i bröstmjölk, fet fisk och annan mat

Dioxin. Hur arbetar vi för att få ner halterna dioxin i ekologiska ägg?

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen

Bilaga 3 BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM. Kända halter i Stockholm. Stockholms regelbundna 1 miljögifts- Inlandsytvatten 3 3

BILAGA A.1. Grundläggande karakterisering av muddermassor

Direkt torkning och dioxiner/pcb

Tidstrender för halter av persistenta klororganiska miljögifter i blod hos vuxna svenska män i relation till konsumtion av fet östersjöfisk

Tel: E-post:

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel

Mats Tysklind Kemiska institutionen, Umeå universitet

BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING SAMT FÖRORENINGSINNEHÅLL I FISK OCH SEDIMENT I BENGTSBROHÖLJEN

INDIKATORER FÖR GIFTFRI MILJÖ

Dioxiner i Östersjöns fisk ett hot mot svenskt fiske

Miljögifter klassgränser att diskutera

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?

Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er i strömming från Bottenhavet

Exponering och hälsoeffekter i Glasriket

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala - uppdaterad tidstrend

Hur påverkar miljön människors hälsa?

Kontroll av främmande ämnen i livsmedel

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011

BILAGA A.2. Avvattningsförsök på muddermassor

BILAGA 1 Karta över provpunkter för jord och grundvatten

Potentiella källor till dioxiner och dioxinliknande PCB i ekologiska ägg

Tidstrender för och halter av persistenta klorerade och. bromerade organiska miljögifter i serum hos unga svenska män

Retrospektiv studie av klorerade dibensotiofener i strömming från Ängskärsklubb

Regional variation av miljögifter hos människa

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012

Figur 1. En amerikansk soldat demonstrerar handbesprutning med DDT (PHIL 2007).

Vad är det vi missar? Mäter vi rätt? Vad gömmer sig bakom PCB7, PAH16, PFAS11?

Rapport 2005:23. Geografisk variation i koncentrationer av dioxiner och PCB i strömming från Bottniska viken och norra egentliga Östersjön

Arbets- och miljömedicin Lund

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

BILAGA 2: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR FYSIKALISK- KEMISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR OCH VATTENDRAG. 7 Särskilda förorenande ämnen i sjöar och vattendrag

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

UNDERSÖKNING AV SEDIMENT - RESULTATRAPPORT

Arbets- och miljömedicin Lund

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Orsaker till dioxinproblemet i Östersjöregionen och förslag till åtgärder. Sammanfattning av resultat från forskningsprogrammet BalticPOPs

Regionala skillnader i kvinnors kroppsbelastning av persistenta organiska miljöföroreningar

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN

Arbets- och miljömedicin Lund

Miljömedicinsk bedömning gällande PCB-förorenad mark i bostadsområdet Kobbegården 6:3, Askim

Värsta giftet. en toxikologisk introduktion. Annika Hanberg. medicin Karolinska institutet

SKELLEFTEÅ KOMMUN SCHARINS INDUSTRIOMRÅDE

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Tel: E-post:

PCB i fisk från Skarven

Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA

Provtagning av sedimentets ytgel i Oskarshamns hamnområde 2012

Utvärdering av samband mellan mammors POP-belastning under graviditets- och amningsperioden och deras barns hälsa

Vardagskemikalierna bakgrund och risker från forskarhorisonten

PM Miljöteknisk markundersökning

Transkript:

Uppdaterande och nya tidstrendsanalyser av halogenerade persistenta ämnen i svensk bröstmjölk: PCDDs, PCDFs och DL-PCBs Rapport till Naturvårdsverket 213-3-3 (Överenskommelse/Avtal Nr. 2116), Åke Bergman 1, Johan Fång 1, Anders Bignert 2, Elisabeth Nyberg 2 1 Avdelningen för miljökemi, Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet, 16 91 Stockholm 2 Enheten för miljögiftsforskning, Naturhistoriska riksmuseét, Box 7, Stockholm Sammanfattning Polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDDs), dibensofuraner (PCDFs) och dioxinliknande polylorerade bifenyler (DL-PCBs) har analyserats i mjölk från Stockholmsmödrar under tiden 1972 till 211. Halterna redovisas som toxiska ekvivalenter och resultaten visar på en kontinuerlig årlig nedgång med 6-7%. Halterna är nu ungefär 1/1 av halterna 1972. Bakgrund Persistenta organiska miljöföroreningar (POPs) definieras enligt Stockholmskonventionen (SC) som ämnen vilka är persistenta, bioackumulerande, toxiska och som kan transporteras över långa avstånd (Stockholm Convention 29; UNEP 21). Som följd har idag 22 kemikalier klassificerats som POPs enligt SC (http://chm.pops.int). I gruppen Biprodukter ingår polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDDs) och dibensofuraner (PCDFs) samt i gruppen Industrikemikalier, polyklorerade bifenyler (PCBs). Den senare gruppen kan delas in i flera olika subgrupper, t.ex. i grupperna dioxinlika respektive icke-dioxinlika PCBs, förkortade DL-PCBs respektive non-dl-pcbs. I föreliggande rapport presenteras tidstrendsdata för halter av PCDDs, PCDFs och DL-PCBs i modersmjölk för tiden 1972-211. Dioxin-data i modersmjölk från världen redovisas i UNEP/WHO (213). Den svenska miljöövervakningen av miljöföroreningar i modersmjölk inleddes omkring 197 och har sedan fortsatt fram till idag. I en serie vetenskapliga arbeten publicerar Dr. Koidu Norén (KI) halter och tidstrender av persistenta organiska miljöföroreningar i modersmjölk från Stockholm (bl.a. Meironyté et al. 1999; Norén 1988; Norén et al. 199; Norén et al. 1996; Norén and Lundén 1991). I en sammanfattande artikel från 2 redovisas tidstrender för flera miljöföroreningars koncentrationer i mjölk från kvinnor i Stockholmsområdet (Norén and Meironyté 2). I den senare redovisas tidstrender av dioxiner från 1972 till 1997. Syftet med föreliggande arbete är att under perioden 21-212, genomföra kemiska analyser av de vanligast förekommande organiska halogenerade miljöföroreningarna för vilka långa tidsserier av resultat redan föreligger. Därutöver är det önskvärt att komplettera med analys av 1

vissa inte tidigare studerade föreningar, samt att få referenshalter till mätningar inom screeningprogrammet. Material och metoder Proverna från respektive år tillhandahölls av enheten för miljögiftsforskning, Naturhistoriska riksmuseét från Miljöprovbanken och levererades direkt till Instititutionen för material- och miljökemi (MMK) för uttag av g modersmjölk. Analyserna utfördes av Eurofins GfA Lab Service GmbH (Hamburg, Tyskland) för analys av polyklorerade dibensodioxiner, furaner och DL-PCBs. Proverna togs i) så att ett överlapp kunde skapas med tidigare resultat från analyser av Norén och Meironyte (2), och ii) för att fylla i luckorna för de år där den tidigare trenden saknar analysdata, samt iii) för att analys av senare insamlade mjölkprover skulle kunna genomföras för att ge chans att redovisa itsdstrendsdata fram till och med år 211. Sammanlagt 3 prover analyserades varav 8 bestod av 2, icke-identiska, prover från samma år. Prov från följande år undersöktes; 1972, 197, 1976, 1978, 198, 1988/89, 199, 1991, 1992, 199, 1997, 1999, 2, 21, 22, 23, 2, 27, 28, 29, 21 samt 211. Alla prov som analyserades var pooler av mjölk från flertalet donatorer. Analyserna genomfördes enlig den metod som beskrivs av Reis och medarbetare (27). Resultat Analysresultaten, redovisade som WHO-TEQ 1998 samt WHO-TEQ 2, för PCDDs och PCDFs samt för summan av dessa ( PCDD/F), presenteras i Tabell 1. I Tabell 2 redovisas på motsvarande sätt koncentrartioner av DL-PCBs och det totala TEQ-värdet för respektive modersmjölksprov. I de tre diagrammen i Figur 1presenteras tidstrender av TEQ (WHO-2) för PCDDs/PCDFs, DL-PCBs samt TOTAL-TEQ ( TEQ PCDD/F + TEQ DL-PCBs) under perioden 1972-211. Minskningen av PCDDs/PCDFs är 6,1% per år (p <,1) och för de senaste 1 åren är minskningen 9,3% per år (p <,1). Vidare redovisas en minskning av DL-PCBs 6,9% per år (p <,1) och en minskning av 12% per år, de senaste tio åren (p <,1). Sammanslaget för de dioxinliknande föreningarna, PCDD/F+DL-PCB, är minskningen 6,% per år (p <,1) under hela tidsperioden, 1972-211 medan minskningen är 1% per år för de senaste tio åren (p <,1). I separata diagram (Figur 2-) redovisas halter för några enskilda kongener av PCDDs, PCDFs respektive DL-PCBs. Halterna av 2,3,7,8-TCDD, 1,2,3,7,8-PCDD och 1,2,3,6,7,8- HCDD i den svenska modersmjölken minskar med 6-7% under perioden 1972-211 medan minskningen är snabbare under de senaste 1 åren (1-11%) (Figur 2). Halterna minskar också av 2,3,7,8-TCDF och 2,3,,7,8-PCDF med.6% respektive 6.1% över hela tidsperioden, 1972-211 (Figur 3). Medan 2,3,,7,8-PCDF har en signifikant (p<.1) snabbare minskning under de senaste 1 åren (7.9%) är minskningen för 2,3,7,8-TCDF inte signifikant skild från den observerade nedgången över hela tidsspannet (1972-211). I Figur visas nedgången av CB-118 och CB-126. För båda PCB-kongenerna är nedgången snabbare under de senaste 1 åren än under den tiden 1972-211, såsom framgår av Figur. 2

Tabell 1. Tabellen visar koncentrartioner av PCDD/F och PCDD/F-värden för WHO-TEQ 1998 samt WHO-TEQ 2. Notera att provet 2:1 är struket pga för dålig återvinning av surrogat standarden.. 1972 197 1976 1978 198 1988/89 199 1991 1992 199 1997 1999 2:1 2:2 21 Fettprocent (%) 2, 3,1 2,9 2,7 2,9 2,6 2,6 2,6 2,9 3,1 2,9 3,1 3 2,7 3 pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett PCDD/F 2378-TetraCDF 2,99 <,69 2,11 <,17 2,32 <,6 1,3,96,78,6,68,7,7,3, 12378-PentaCDF 1,27 <,69,76 <,17,66 <,6,3,39,3,26,28,2,23 <,26,23 2378-PentaCDF 3,7 23,6 2,2 2,9 22 1,8 13,1 1,2 1,3 1,1 8,7 7,2,8 6,11 6,3 12378-HexaCDF 13, 9,39 8,3 8,68 6,71,3 3,7 2,67 2,8 2,2 2,1 1,8 1,6 1,6 1,7 123678-HexaCDF 7,6,27,3,7,71 3,13 2,77 2, 2,28 1,93 1,88 1,6 1,36 1,6 1, 123789-HexaCDF <,28 < 3,12 <,27 < 3, <,22 < 3,7 <,28 <,26 <,2 <,22 <,2 <,22 <,2 <,29 <,22 23678-HexaCDF 3,18 2,3 2,19 2,31 1,83 < 1,81 1,19,9,93,79,76,7,9,69,9 123678-HeptaCDF 3,2 2,3 18 1 12,,31,9 3,66,1 2, 2,98 2,21 2,38 2,31 2,7 123789-HeptaCDF,69 < 1,22,3 < 1,3,3 < 1, <,27 <,26 <,23 <,21 <,2 <,21 <,2 <,28 <,22 OctaCDF 1,9 < 3,7 1,61 <,1,9 <, <,83 <,79 <,71 <,66 <,73 <,6 <,7 <,88 <,67 2378-TetraCDD < 2,78 3,93,18,2 3,36 2,36 1,76 7, 1,7 1, 1,18 1,8,89 1,8,9 12378-PentaCDD 9,38 7,13 7,28 7,16 7,13,8,8,1 3,77 3,8 3,32 2,73 2, 2,22 2,3 12378-HexaCDD 3, 3,7 2,3 3,8 3,39 2,79 1,9 1,73 1,8 1,31 1, 1,12,82,86,79 123678-HexaCDD 27,8 26,2 2,1 29,3 2,3 22,3 19,9 1,3 1,9 1,1 12,3 9,83 7,3 8,8 8,33 123789-HexaCDD 3,8,8 1,7 7,7,61,78 2,33 3,3 2,6 2,3 1,99 1,26 1,2 1,9 1 123678-HeptaCDD 9, 79, 78,2 7,6 68, 7,9 2,3 31,1 27,3 2, 2,2 16, 12,9 16, 13 OctaCDD 33 331 32 38 329 23 2 17 1 113 112 9,7 73,8 79,6 76, PCDD/F (WHO- TEQ 1998 )* 32,3 29,2 3,8 3,7 27,3 19,2 16,9 19,8 13,6 12,7 11,3 9,32 7,18 8,2 7,9 PCDD/F (WHO- TEQ 2 )* 26,2 2, 2,8 2,8 23 16,2 1, 17,8 11,6 1,7 9, 7,89 6,9 6,81 6,69 * Värden under LOQ är satta till noll vid beräkningen av summor 3

Tabell 1 (fortsättning). Tabellen visar koncentrartioner av PCDD/F och PCDD/F-värden för WHO-TEQ 1998 samt WHO-TEQ 2. Notera att provet 2:1 är struket pga för dålig återvinning av surrogat standarden.. 22:1 22:2 23 2:1 2:2 27:1 27:2 28:1 28:2 29:1 29:2 21:1 21:2 211:1 211:2 Fettprocent (%) 3, 3,6 2,8 2,8 3,7 3,9 3,9,1 3,, 3,, 3,8 3,2 3,7 pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett PCDD/F 2378-TetraCDF,1,6,62 -,38 <,,8,9 <,7 <,37 <, <,38 <, <, <, 12378-PentaCDF <,19,26,27 - <,18 <,28 <,28 <,28 <,32 <,26 <,3 <,26 <,28 <,31 <,28 2378-PentaCDF 6,12,3,72 -,7 3,17,67 3,2 2,9 2,78 3 3,1 3,88 3,6 2,86 12378-HexaCDF 1,7 1,28 1,3-1,2 1,21 1,2 1,9,96,83 1,78 1,1,9,92 123678-HexaCDF 1,3 1,3 1,38-1,12 1,2 1,8 1,,8,81,89,76 1,11,98,8 123789-HexaCDF <,21 <,2 <,26 - <,2 <,31 <,31 <,31 <,36 <,29 <,39 <,29 <,31 <,3 <,31 23678-HexaCDF,7,, -,2,,63,61,3,8,9,37,1,2,1 123678-HeptaCDF 9,6 1,9 1,63-1,8 2,67 3, 1,8 1,8,99 1,1 1,1 1,7 2,22 1,16 123789-HeptaCDF <,21 <,19 <,2 - <,19 <,3 <,3 <,3 <,3 <,28 <,38 <,28 <,3 <,3 <,3 OctaCDF <,63 <,9 <,78 - <,9 <,93 <,93 <,92 < 1,8 <,86 < 1,16 <,87 <,92 < 1, <,92 2378-TetraCDD,87,8,86 -,68,39,9,38,3,33,3,32,,38,33 12378-PentaCDD 2,29 1,89 2,8-1,73 1,2 1,6 1,13,78 1,,87,92 1,1 1,8 12378-HexaCDD,8,67,88 -,62,3,67,38 <,3,39,,3,1,2,36 123678-HexaCDD 7,33 6,23 7,22 -,8,1,1 3,29 2,38,18 2,9 2,32 3, 3, 2,76 123789-HexaCDD 1,13 1,3,9 -,8,96 1,27,67,7,71,68,,7,73,69 123678-HeptaCDD 1,2 9,18 11, - 7,23 6,8 8,9,76 3,9,8 3,79,19,16,78 6,1 OctaCDD 6 3,7 63,6-7, 2,1 6 39,3 31,2 3, 2,9 26,7 31,6 37,6 3,1 PCDD/F (WHO- TEQ 1998 )* 7,8 6,71 7,26 -,77,18,8,6 2,97 3,7 3,3 3,31,32 3,69 3,29 PCDD/F (WHO- TEQ 2 )* 6,8,6 6,13 -,87 3,,6 3,38 2,8 3,2 2,76 2,71 3, 3,8 2,73 * Värden under LOQ är satta till noll vid beräkningen av summor

Tabell 2. Tabellen visar koncentrartioner av DL-PCBer och den totala TEQ-värdet för varje prov, WHO-TEQ 1998 samt WHO-TEQ 2. Notera att provet 2:1 är struket pga för dålig återvinning av surrogat standarden.. 1972 197 1976 1978 198 1988/89 199 1991 1992 199 1997 1999 2:1 2:2 21 Fettprocent (%) 2, 3,1 2,9 2,7 2,9 2,6 2,6 2,6 2,9 3,1 2,9 3,1 3, 2,7 3, pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett PCB PCB 77 12 < 6,2 21,2 < 62,1 6,89 82,6 2,99 12, 1,2 < 9,8 < 1,9 < 9,68 < 11,2 < 13,1 < 1, PCB 81 17,2 < 7, 6,27 12, 93 < 8,89 387 2,1 < 1,31 1,8 1,73 < 1, < 1,7 1,7 PCB 1 1 128 126 12 16 7 1 8 37 339 266 21 16 191 16 PCB 11 192 172 166 22 33 111 26 19 791 776 67 86 33 88 7 PCB 118 63 83 63 7 8 27 28 198 178 167 13 17 811 939 813 PCB 123 682 667 63 93 161 29 88,9 9,6 169 16 133 1 82, 92, 91,8 PCB 126 237 336 233 3 18 1 11 929 69 78,8 71,3 3, 1,7 7,8 38,9 PCB 16 199 182 167 218 288 16 27 169 929 88 77 636 93 6 3 PCB 17 331 299 3 3 66 232 366 29 172 12 127 121 877 11 12 PCB 167 78 676 668 69 63,3 7 3,8,6 283 27 212 191 139 1 1 PCB 169 91,8 71, 63,2 87,9 13 9,2 996 81 1 39,7 3, 32,7 27,1 3,2 2,8 PCB 189 16 16 13 162 32, 119 19,7 1,8 83 71 672 6 1 12 62 DL-PCB (WHO-TEQ 1998 )*, 3,2 1,7 2,1 32, 27, 19,7 1,8 1, 1,6 1 9,28 8,6 1,1 8,66 DL-PCB (WHO-TEQ 2 )* 29,9 38,8 28,1 36,2 2, 17,6 11,7 8,37 9,2 1,1 9,3,23,2 6,31,22 TOTAL TEQ TOTAL TEQ (WHO-TEQ 1998 )* 77,8 82, 72, 82,8 9,7 6,6 36,7 3,6 29,1 28,3 2,3 18,6 1,7 18,12 16,6 TOTAL TEQ (WHO-TEQ 2 )* 6,1 63,3 3,9 62 3, 33,8 26,1 26,17 2,8 2,8 18,7 13,12 11,61 13,12 11,91 *Värden under LOQ är satta till noll vid beräkningen av summor

Tabell 2 (fortsättning). Tabellen visar koncentrartioner av DL-PCBer och den totala TEQ-värdet för varje prov, WHO-TEQ 1998 samt WHO-TEQ 2. Notera att provet 2:1 är struket pga för dålig återvinning av surrogat standarden. 22:1 22:2 23 2:1 2:2 27:1 27:2 28:1 28:2 29:1 29:2 21:1 21:2 211:1 211:2 Fettprocent (%) 3, 3,6 2,8 2,8 3,7 3,9 3,9,1 3, 3 3,8 3,2 3,7 pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett pg/g fett PCB PCB 77 < 9,7 < 8,91 < 11,7 - < 8,87 < 13,9 < 1, < 13,8 < 16,2 < 12,9 < 17,3 < 13, < 13,8 < 1,6 < 13,8 PCB 81 1,2 < 1,19 1,7-1,33 < 1,8 < 1,86 < 1,83 < 2,16 < 1,72 < 2,31 < 1,7 < 1,83 < 2,8 < 1,83 PCB 1 13 167 17-13 932 16 82 663 773 87 827 19 682 812 PCB 11 28 36-3 186 3 196 18 19 199 217 28 178 12 PCB 118 87 813 881-639 6 697 1 33 382 37 392 6 338 386 PCB 123 78,2 89, 93, - 6,7 79,2 6,6 38,2,8,3 2,7 61,6 3,8 2,9 PCB 126 3, 3,6 38-31,8 28,2 2, 13 1 2,1 11,6 18,7 19,7 16,6 16,8 PCB 16 2 6 6-32 262 366 263 192 228 176 21 291 2 181 PCB 17 883 68 876-639 9 66 62 33 361 326 33 32 PCB 167 128 12 1-968 712 97 612 8 7 63 2 631 2 79 PCB 169 23,8 23, 2,9-16,6 16,3 17, 13,8 < 1,8 12, < 11,6 12,6 12,6 16 < 9,17 PCB 189 388 39 1-3 217 3 188 1 221 131 187 229 23 1 DL-PCB (WHO-TEQ 1998 )* 7,61 9,18 8,7-6,26,21 7,6 3,6 2,63,2 2,79,9,61 3,82 3,31 DL-PCB (WHO-TEQ 2 )*,67 6,6,98 -,7 3,6,21 2 1,21 2,63 1,39 2,1 2,67 2,38 1,9 TOTAL TEQ TOTAL TEQ (WHO- TEQ 1998 )* 1,1 1,89 1,33-12,3 9,39 13,22 7,7,6 7,9 6,1 7, 8,93 7,1 6,6 TOTAL TEQ (WHO- TEQ 2 )* 11,2 12,21 11,11-8,9 7,1 9,86,38 3,69,6,1,22 6,22,6,63 *Värden under LOQ är satta till noll vid beräkningen av summor 6

Dioxiner, Furaner och Dioxinlika PCBer, pg WHO TEQ/g fett PCDD/F dl PCB PCDD/F+dl PCB 6 28 36 2 32 28 2 2 3 16 2 3 12 16 2 2 12 8 1 8 1 7 8 8 9 9 1 7 8 8 9 9 1 7 8 8 9 9 1 Data source: Lunden Noren et al 1998 13.3.22 13:8, TEQutanstat Figur 1. Tidstrender för TEQ (WHO-2) för PCDD/F, DL-PCBs samt TOTAL-TEQ ( TEQ PCDD/F + TEQ DL-PCBs) under perioden 1972-211. PCDD/F, (-6,1)% per år (p <,1), (-9,3)% per år de senaste tio åren (p <,1). DL-PCBer, (-6,9)% per år (p <,1), (-12)% per år de senaste tio åren (p <,1). PCDD/F+DL-PCB, (-6,)% per år (p <,1), (-1)% per år de senaste tio åren (p <,1). 1 Dioxiner, pg/g fett 2378 TetraCDD 1 12378 PentaCDD 123678 HexaCDD 9 8 7 9 8 7 3 3 6 6 2 2 3 2 3 2 1 1 1 1 7 8 8 9 9 1 7 8 8 9 9 1 7 8 8 9 9 1 Data source: Lunden Noren et al 1998 13.3.22 13:6, PCDDutanstat Figur 2. Tidstrender för 2,3,7,8-TCDD, 1,2,3,7,8-PCDD och 1,2,3,6,7,8-HCDD under perioden 1972-211. 2,3,7,8-TCDD, (-6,9)% per år (p <,1), (-11)% per år de senaste tio åren (p <,1). 1,2,3,7,8-PCDD, (-,9)% per år (p <,1), (-1)% per år de senaste tio åren (p <,1). 1,2,3,6,7,8- HCDD, (-6,)% per år (p <,1), (-1)% per år de senaste tio åren (p <,1). 7

Furaner, pg/g fett 2378 TetraCDF 2378 PentaCDF 3 3 3 2 2 2 1 1 1 7 8 8 9 9 1 7 8 8 9 9 1 Data source: Lunden Noren et al 1998 13.3.22 13:7, PCDFutanstat Figur 3. Tidstrender för 2,3,7,8-TCDF och 2,3,,7,8-PCDF och 1,2,3,6,7,8-HCDD. 2,3,7,8-TCDF, (-,6)% per år (p <,1), ingen statistiskt signifikant trend för de senaste tio åren. 2,3,,7,8-PCDF, (- 6,1)% per år (p <,1), (-7,9)% per år de senaste tio åren (p <,1). Dioxinlika PCBer, pg/g fett PCB 118 PCB 126 7 3 6 3 2 1 2 2 1 1 7 8 8 9 9 1 7 8 8 9 9 1 Data source: Lunden Noren et al 1998 13.3.22 13:3, dlpcbutanstat Figur. Tidstrender för två dioxinlika PCBer, CB-118 och CB-126 under perioden 1972-211. CB- 118, (-7,6)% per år (p <,1), (-9,7)% per år de senaste tio åren (p <,1). CB-126, (-7,)% per år (p <,1), (-12)% per år de senaste tio åren (p <,1). Diskussion Det viktigaste resultatet från studien är att halterna TEQ av PCDDs/PCDFs samt DL-PCB fortsätter att sjunka. Särskilt intressant är det att PCDDs/PCDFs och av DL-PCBs sker en snabbare nedgång under de senaste 1 åren än då man mäter över hela tidsspannet. Av de enskilda dioxinerna som redovisats ovan är det endast 2,3,7,8-TCDF som inte uppvisar detta beteende i modersmjölken. Det verkar alltså vara så att exponeringen för dioxiner och 8

dioxinliknande PCBs har minskat och lett till en ca. 1-faldig nedgång i WHO-TEQ 2 - halterna (Tabell 1 och 2). Skälet till att 2,3,7,8-TCDF inte går ned med ökande hastighet under de senaste 1 åren är ännu inte möjligt att avgöra. Möjligen är det så att det finns källor för denna PCDF-kongener som vi ännu inte känner till. I Figur jämförs resultaten i analysresultat från Norén och Meironyté (2) och de analyser som rapporteras nu (analyser från 212). Analysdata är uppdelade för grupperna DL-PCBs, PCDDs och PCDFs. Data från de olika analystillfällena är i stort lika. Provernas ursprung och huruvida de har analyserats tidigare eller ej, framgår av Tabell 3. Resultaten visar att vidtagna åtgärder för att reducera exponering för dioxiner har haft betydelse. Det är dock inte klart vilken betydelse ändrade beteenden hos unga kvinnor har för att reducera exponering för PCDDs, PCDFs och DL-PCBs. Figur. Diagramet jämför halterna i tidigare analyser av samma modersmjölksprov från tidigare undersökningar (Norén and Meironyte, 2) med resultatet från det här projektet, benämnda 2 samt 212. Det totala TEQ-värdet (2) är uppdelat i tre segment, PCDF, PCDD samt DL-PCBs. 9

Tabell 3. Informationen i tabellen visar på vilka prov som analyserats och huruvda det tagits fler prov från samma år samt om provet tidigare analyserats med avseende på PCDD/F och DL-PCBer. År Mödrar Analyserat tidigare * 1972 7 x Två prov 197 9 x 1976 78 x 1978 87 198 116 x 1988/89 1 199 6 x 1991 6 x 1992 x 199 2 1997 x 1999 2 2 1;1 x 21 2 22 1;1 x 23 1 2 1;1 x 27 1;1 x 28 9;9 x 29 1;1 x 21 1;9 x 211 11;11 x * Norén and Meironyte, 2 Tack! Naturvårdsverkets miljövervakningsprogram har finansierat provinsamling och analys av modersmjölken. Vi riktar ett varmt tack för de stöd som mottagits för att kunna finansiera studierna. Även MMK vid Stockholms universitet har get finansiellt bidrag för att studiens genomförande. Referenser Meironyté D, Norén K, Bergman Å. 1999. Analysis of polybrominated diphenyl ethers in Swedish human milk. A time-related trend study, 1972-1997. Journal of Toxicology and Environmental Health Part A 8:329-31. Norén K. 1988. Changes in the levels of organochlorine pesticides, polychorinated biphenyls, dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans in human milk from Stockholm 1972-198. Chemosphere 17:39-9. Norén K, Lundén Å. 1991. Trend studies of polychlorinated biphenyls, dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans in human milk. Chemosphere 23:189-191. 1

Norén K, Lundén Å, Pettersson E, Bergman Å. 1996. Methylsulfonyl metabolites of PCBs and DDE in human milk in Sweden, 1972-1992. Environ Health Perspect 1:766-772. Norén K, Lundén Å, Sjövall J, Bergman Å. 199. Coplanar polychlorinated biphenyls in Swedish human milk. Chemosphere 2:93-91. Norén K, Meironyté D. 2. Certain organochlorine and organobromine contaminants in Swedish human milk in perspective of past 2-3 years. Chemosphere :1111-1123. Reis, M.F., Sampaio, C., Aguiar, P., Melim, J.M., Miguel, J.P., Papke, O. 27. Biomonitoring of PCDD/Fs in populations living near Portuguese solid waste incinerators: Levels in human milk. Chemosphere 67: S231-S237. Stockholm Convention. Stockholm Convention on persistent organic pollutants (POPs) 23. Stockholm Convention Secretariat. 29. Stockholm Convention Secretariat. www.chm.pops.int/ UNEP. Final act of the conference of plenipotentaries on the Stockholm convention on persistent organic pollutants. http://www.chem.unep.ch/pops/. 21. Stockholm, Sweden, United Nations Environment Programme. -22-21. UNEP/WHO 212. State of the science of endocrine disrupting chemicals - 212. Wildlife and human exposure to EDCs (Chapter 3) authored by Kidd K.A., Becher G., Bergman A, Muir D. C.G., Woodruff T.J. http://www.who.int/ceh/publications/endocrine/en/ 11