Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2015 M U N K E D A L S K O M M U N

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 215 M U N K E D A L S K O M M U N

Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla i hela befolkningen. Fotografier: kommuns bildbank.

God och jämlik hälsa ett långsiktigt och viktigt arbete Nu presenterar vi den femte välfärdsredovisningen för s kommun. Den bygger på de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan. Dessa faktorer beskrivs med ett antal indikatorer som utgår ifrån de elva nationella målområdena för folkhälsa. Arbetet med välfärdsredovisningen har som övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för kommunens invånare, vilket också motsvarar det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet. En välfärdsredovisning gör det möjligt att styra kommunens verksamhet så att den bidrar till att förbättra välfärden; till att möjliggöra en hållbar utveckling och därigenom utjämna hälsoskillnaderna i befolkningen. En god hälsa är i fokus, men också hälsans fördelning i befolkningen är betydelsefull. Det är viktigt att komma ihåg att det tar tid att skapa en förändring. Folkhälsoarbete ger ofta inga snabba resultat utan kräver strategiska mål och ett långsiktigt arbete. Orsakerna som ligger bakom resultaten är ofta komplexa och kräver åtgärder från flera håll. Förhoppningen om och erfarenheten av välfärdsredovisningen är att det lyfter fram olika områden för diskussion som kan leda vidare till förebyggande och hälsofrämjande satsningar och utveckling av verksamheterna. I årets välfärdsredovisning kan vi konstatera att flera områden har utvecklats i positiv riktning, men vi ser också att det fortfarande finns förbättringsområden. Ett viktigt område är fortfarande högre utbildning, där man har påvisat vad betydelsefullt det är för indikatorerna jämställdhet, delaktighet och ekonomiska och sociala faktorer. Här ligger vi i under riket i snitt, och när vi tittar på andelen behöriga till gymnasiet så ligger vi under riket i snitt även där. Så vi behöver verkligen jobba vidare med vad det är som gör att man inte klarar av att komma in på sitt förstahandsval på gymnsiet och därefter fortsätter sina studier. Det gäller således att ta lärdom av både den positiva och den negativa utvecklingen. Vi måste sprida välfärdsredovisningens kunskaper och stärka samarbetet mellan olika aktörer. Förhoppningen är att arbetet med välfärdsredovisningen ska vara ett steg mot bättre folkhälsa, och mot målet att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för kommunens invånare. Åsa Karlsson Ordförande folkhälsopolitiska rådet

Innehållsförteckning FÖRORD 1 OM FOLKHÄLSA OCH VÄLFÄRDSREDOVISNING Folkhälsa 4 Folkhälsa och samhällsekonomi 4 Välfärdsredovisning 5 Bakgrundsindikatorer MUNKEDALS BEFOLKNING Folkmängd 6 Familjer 6 Medellivslängd 7 Nationellt målområde 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Valdeltagande 8 Tillit och stöd 9 Jämställdhet 1 Medborgarförslag 1 Tillgänglighet vid funktionsnedsättning 1 Nationellt målområde 2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR Utbildningsnivå 11 Arbetslöshet 12 Inkomst 12 Ekonomiskt bistånd 14 Trygghet 14 Anmälda brott 14 Nationellt målområde 3 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR Barnfattigdom 16 Personaltäthet i förskola 17 Skolk och skoltrivsel 17 Behörighet till gymnasiet 18 Nationellt målområde 4 HÄLSA I ARBETSLIVET Ohälsotal 19 Arbetsskador 2

Innehållsförteckning Nationellt målområde 5 MILJÖER OCH PRODUKTER Skador och förgiftningar 21 Suicid 23 Nationella målområden 6 och 7 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD n SAMT SKYDD MOT SMITTSPRIDNING Vårdkontakter 24 Allmän hälsa 25 Tandhälsa 25 Barnvaccination 26 Nationellt målområde 8 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA Förstagångsföräldrar 27 Aborter 27 Nationella målområden 9 och 1 FYSISK AKTIVITET SAMT MATVANOR OCH LIVSMEDEL Fysisk aktivitet 28 Betyg i Idrott och Hälsa 29 Amning 3 Intag av frukt och grönt 3 Övervikt och fetma 31 Nationellt målområde 11 TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL Tobak 32 Alkohol 33 Narkotika 35 FOLKHÄLSOINDEX 36 FOLKHÄLSOPOLITISKA RÅDET I MUNKEDAL 37

INLEDNING Om folkhälsa och välfärdsredovisning Den kommunala vardagen med beslut och verksamheter påverkar befolkningens välfärd, livsvillkor och levnadsvanor. En god hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet, utan även för samhällets utveckling och ekonomiska tillväxt. HÄLSA är en resurs i vardagen Hälsa skapas där människor tillbringar sitt vardagsliv, där de utbildas, arbetar, leker och lever. FOLKHÄLSA är ett mål för samhället Folkhälsa handlar om befolkningens hälsoläge, hälsans utveckling och fördelningen av hälsa mellan olika grupper och områden i kommunen/samhället. FOLKHÄLSA Folkhälsoarbete syftar till att förbättra hela befolkningens hälsa och bedrivs på samhällsnivå snarare än på grupp- och individnivå. Ytterst handlar folkhälsa om i vilket samhälle vi vill leva. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren, exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård. De påverkas också av den omgivande livsmiljön, fysisk och psykosocial, där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid samt av individernas egna val och levnadsvanor. Sveriges riksdag har antagit ett nationellt folkhälsomål. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål har sedan delats upp i elva nationella målområden: 1 Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 3 Barns och ungas uppväxtvillkor 4 Hälsa i arbetslivet 5 Miljöer och produkter 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Skydd mot smittspridning 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 9 Fysisk aktivitet 1 Matvanor och livsmedel 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel FOLKHÄLSA OCH SAMHÄLLSEKONOMI Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 12 miljarder kronor per år. Hälften av kostnaderna är en följd av förlorad produktion relaterad till sjukfrånvaro och för tidig död. En fjärdedel är kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel och rehabilitering. Resterande fjärdedel är knutet till bland annat räddningstjänst och kriminalvård. 4 Om folkhälsa och välfärdsredovisning VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

Investeringar i åtgärder för en bättre folkhälsa skapar samhällsekonomiska kostnader i nutid medan vinsterna kommer på lång sikt. Offentliga sektorns fokusering på styrning och uppföljning för kortare tidsperioder, som budgetår och mandatperioder, innebär svårigheter för finansiering av förebyggande arbete. Vinsterna kommer långt senare och ofta inte i form av intäkter utan som uteblivna kostnader. Det förebyggande arbetet skapar med andra ord en kostnadspuckel som sedan övergår till en vinst i form av en friskare och mer produktiv befolkning. VÄLFÄRDSREDOVISNING Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Syftet med välfärdsredovisningen är att utgöra underlag för politiska beslut kopplat till den kommunala budget- och planeringsprocessen. Genom att utgå från lokala data kan prioriteringar, beslut och insatser ta hänsyn till behov och utsatta grupper i befolkningen. Välfärdsbokslut/ -redovisningar är ett kvalitetsverktyg som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Redovisningen består av ett antal basnyckeltal som är gemensamma för FyrBoDals kommuner. Dessa kompletteras med nyckeltal knutna till lokala prioriteringar. De utvalda nyckeltalen beskriver viktiga faktorer för folkhälsan och är sådana som på olika sätt är påverkbara, inte minst genom politiska beslut. Den statistik som pre senteras är i första hand från offentliga källor och den senast tillgängliga. VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15 Om folkhälsa och välfärdsredovisning 5 ATT FUNDERA ÖVER Förebyggande insatser kostar pengar idag, men ger lägre utgifter i framtiden. När kommuner investerar i tidiga förebyggande åtgärder är det ofta andra samhällsaktörer som får minskade kostnader. Hur hanterar vi det? Hur använder vi välfärdsredovisningen i våra verksamheter och i de politiska diskussionerna?

s befolkning BAKGRUNDS- INDIKATORER Kunskap om kommunens befolkningsstruktur ger en ökad förståelse för s förutsättningar för folkhälsa och resten av statistiken som presenteras i välfärdsredovisningen. Bakgrundsfakta kring demografi tydliggör också skillnader och ojämlikhet mellan olika grupper i befolkningen. FOLKMÄNGD hade 1 25 invånare den 31 december 215. Av dessa var 48 % kvinnor och 52 % män. 534 vuxna personer flyttade till under 215, och 576 vuxna personer flyttade från till andra kommuner. Under 215 föddes 18 barn i s kommun. 8 7 6 5 4 3 2 1 Befolkning i 31 december 215 Kvinnor Män I s kommun finns färre unga än riket i genomsnitt och en högre andel äldre. 19 % av s befolkning är under 18 år och motsvarande siffra i riket är 21 %. Andelen över 65 år i är 25 % mot rikets snitt på 2 %. Av invånarna i har 9 % utländsk bakgrund, varav de flesta kommer från ett utomnordiskt land. I riket har i genomsnitt 16 % av befolkningen utländsk bakgrund (214). FAMILJER Både gifta/sammanboende och ensamstående föräldrar räknas som familjer. Barnen skall vara högst 17 år. 6 s befolkning VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

6 Familjer med barn under 18 år i 214 5 4 3 2 1 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn eller fler Totalt Källa: Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten. MEDELLIVSLÄNGD Medellivslängden kan betraktas som en summering av goda villkor, levnadsvanor och hälsa under hela livet. Faktorer som påverkar livslängden finns på övergripande samhällsnivå, som generella förutsättningar för ett gott liv, men också på individnivå genom individuella val som till exempel tobaks- och matvanor. En ökad livslängd betyder inte per automatik ökad hälsa och frånvaro av sjukdomar. I Sverige ser man att den mindre allvarliga ohälsan ökat de senaste 2 åren, samtidigt som också livslängden ökat. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Förväntad medellivslängd vid födseln 211-215 83,4 83,8 79,8 8,1 Kvinnor Medellivslängden bland både män och kvinnor i ligger i linje med riksgenomsnittet. Kvinnor lever längre än män. I genomsnitt är kvinnornas livslängd ungefär 3,5 år längre. VÄLFÄRDSREDOVISNING 215 s befolkning 7 Män ATT FUNDERA ÖVER Medellivslängden stiger och det blir allt fler äldre i befolkningen. Hur ser vi till att lägga mer liv till åren och inte enbart år till livet? Hur skapar vi livskvalitet och hälsa på äldre dagar?

1 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande förutsättningarna för människors hälsa. Alla har rätt till delaktighet och inflytande oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med ohälsa. Att minska utanförskap är ett centralt mål nationellt. Insatser kan genomföras på flera samhällsnivåer och av olika aktörer inom den offentliga, privata och ideella sektorn. VALDELTAGANDE Ett högt valdeltagande är viktigt för en levande demokrati. Valdeltagandet är centralt för att ge de valda politikerna ett starkt mandat som folkets företrädare och även för att medborgarna ska vara delaktiga i olika samhällsfrågor och inte ställas utanför. Det finns statistiska samband mellan låg delaktighet i allmänna val och sämre självskattad hälsa. 88% 86% 84% 82% 8% 78% 76% 74% Andel (%) röstande av röstberättigade 21 214 Kommun Riksdag Källa: Folkhälsodata/Folkhälsomyndigheten och Valmyndigheten. Vid valet hösten 214 var valdeltagandet i 81,3 % i kommunvalet och 83,6 % i riksdagsvalet. Valdeltagandet var ganska jämnt fördelat mellan valdistrikten med undantag för s centrum som hade ett lägre valdeltagande än övriga kommunen. 5,9 % av kommunens väljare var förstagångsväljare. Valdeltagandet har ökat både i kommunen och riket som helhet, men valdeltagandet är lägre i s kommun är snittet för riket. 8 Delaktighet och inflytande i samhället VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

TILLIT OCH STÖD Väl integrerade personer med starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad kapacitet att återhämta sig från sjukdom än socialt isolierade individer. Ofta talar man om socialt kapital, vilket dels handlar om delaktighet i olika samhälleliga aktiviteter och medborgerligt engagemang och dels om känslan av samhörighet och tillit till andra människor och samhällets olika institutioner. Avsaknad av emotionellt stöd (%) 212-215 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Kvinnor Män 3 25 2 15 1 5 Tillit till andra (%) 212-215 Kvinnor Det är vanligare att män upplever att de saknar emotionellt stöd. I är andelen män som saknar stöd högre än i riket. Kvinnor i har däremot i något högre utsträckning stöd än snittet i riket. Män upplever i högre grad tillit till andra än vad kvinnor gör. I är andelen män som känner tillit till andra högre än i riket. Kvinnor i upplever däremot i lägre utsträckning tillit till andra. VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15 Delaktighet och inflytande i samhället 9 Män ATT FUNDERA ÖVER I finns det möjlighet för invånarna att påverka, men vilka är det som tar chansen att göra sin röst hörd? Finns det grupper i befolkningen som i mindre utsträckning än andra röstar eller skriver medborgarförslag? Hur arbetar vi för att nå dessa grupper?

JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet handlar om rättvisa, demokrati och delaktighet. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Det förutsätter lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Faktorer som indikerar jämställdheten mellan män och kvinnor är bland annat uttagen föräldrapenning, inkomstskillnader och könsfördelningen i beslutande organ. Uttag av föräldrapenning (%) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 211 212 213 214 215 Kvinnor Män Kvinnor Män Källa: Försäkringskassan. De allra flesta dagar med föräldrapenning tas ut utav kvinnor, men antalet dagar uttagna av män ökar sakta. ligger idag ungefär i nivå med riksgenomsnittet. MEDBORGARFÖRSLAG Under 215 inkom fyra medborgarförslag till s kommun. Tre av förslagen fick avslag, men ett av de avslagna förslaget ledde ändå till att kommunfullmäktige pekade på möjligheter inför framtiden. Ett medborgarförslag är fortfarande under utredning. ATT FUNDERA ÖVER En miljö som är tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar underlättar även för andra. Hur kan vi redan från början bygga så att miljön fungerar bra och är tillgänglig för alla? TILLGÄNGLIGHET VID FUNKTIONSNEDSÄTTNING Tillgängligheten anger hur pass väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för människor med funktionsnedsättning. Det handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och verka i samhället. har anslutit sig till Tillgänglighetsdatabasen och hittills har lite drygt 5 platser inventerats. Via Tillgänglighetsdatabasen kan den som har svårt att höra, se, röra dig, tåla vissa ämnen eller bearbeta information få hjälp innan man besöker någon av byggnaderna i kommunen. Arbetet med inventeringen pågår, och målet är att så många som möjligt av kommunens lokaler ska finnas med. 1 Delaktighet och inflytande i samhället VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. Det finns ett tydligt samband mellan ekonomiska och sociala förutsättningar, trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och en god folkhälsa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa och ökar ojämlikheten i hälsa. UTBILDNINGSNIVÅ Utbildningsbakgrund är en viktig bestämningsfaktor för hälsa eftersom den i hög grad påverkar möjligheterna att välja yrken/arbeten med god lön och där arbetet inte präglas av överrisker för ohälsa eller skador. Den största skillnaden i ohälsa finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Föräldrars utbildningsnivå har även betydelse för barnens skolresultat och därigenom deras förutsättningar för en god hälsa. Utbildningsnivå (%) 25-64 år 215 7 6 5 4 3 2 1 Kvinnor Män Kvinnor Förgymnasial Män Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Utbildningsnivån är lägre i än snittet för riket. Störst skillnad är det bland männen där 36 % av männen i riket har en eftergymnasial utbildning jämfört med endast 16 % av männen i. Kvinnorna har genomgående längre utbildning än männen. VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15 Ekonomiska och sociala förutsättningar 11 2 N AT I O N E L LT MÅLOMRÅDE

ARBETSLÖSHET Förvärvsarbete är en viktig faktor för individens ekonomiska situation. Ställningen på arbetsmarknaden är också betydelsefull för människors möjlighet till integration, delaktighet och identitet. Arbetslöshet medför därför inte bara ekonomiska begränsningar utan också en förlust av det sociala stöd som en gemenskap på arbetsplatsen innebär. Forskning visar att arbetslösa har sämre psykisk hälsa än förvärvsarbetare. Öppet arbetslösa och i aktivitet (%) 215 16 14 12 1 8 6 4 2 Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga 16-64 år Unga 16-24 år Arbetslösheten i är lägre än riksgenomsnittet. Män är oftare arbetslösa än kvinnor och det är vanligare med arbetslöshet bland unga vuxna. ATT FUNDERA ÖVER Att sakna arbete innebär en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa och utanförskap i samhället. Hur kan vi säkerställa att människor känner delaktighet och meningsfullhet när de är arbetslösa? INKOMST Skillnader i inkomst har stor betydelse för både den fysiska och psykiska hälsan. Förbättrad individuell inkomst innebär förbättrad hälsa, upp till en viss inkomstnivå. Personer med låg inkomst har fysisk och psykisk ohälsa i betydligt större utsträckning än andra. Inkomsten är i sig avgörande för till exempel bostadsval, barnens levnadsnivå, möjligheter till semester och annan konsumtion. Med höginkomsttagare menas de 2 % av inkomsttagarna i riket med de högsta inkomsterna medan låginkomsttagare är de 2 % i riket som har lägst inkomster. 12 Ekonomiska och sociala förutsättningar VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

3% Andel (%) hög- och låginkomsttagare 213 25% 2% 15% 1% 5% % Låginkomsttagare Höginkomsttagare Kvinnor Män har lägre andel höginkomsttagare än snittet för riket. Bland höginkomtstagarna återfinns flest män. Kommunen har en lägre andel låginkomsttagare bland kvinnorna. Det finns däremot en högre andel män i som är låginkomsttagare än i riket. Familjer med låga inkomster (%) 214 Familjer med sjuk- och aktivitetsersättning Pensionärsfamiljer Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Ensamstående utan hemmavarande barn under 18 år 5 1 15 2 25 3 35 4 Den familjetyp som är mest ekonomiskt utsatt är ensamstående med hemmavarande barn under 18 år. I finns en högre andel familjer med låga inkomster än riket i snitt. ATT FUNDERA ÖVER Relativ fattigdom, alltså att ha det sämre ställt än dem man umgås med eller bor bland, påverkar hälsan negativt. Det kan driva människor att skuldsätta sig för att kunna köpa det andra har råd med. VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1 3 Hur hjälper vi skuldsatta på ett bra sätt och hur förebygger vi onödig skuldsättning?

EKONOMISKT BISTÅND Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Stödet ska garantera att man får en skälig levnadsnivå, men ska också utformas så att man kan klara sig själv i fortsättningen dvs. stärka den enskilde att leva ett självständigt liv. 1,8 1,2 Ekonomiskt bistånd i befolkningen (%) 215 1,5 1,2 1,7 1,6,6 Kvinnor Män Källa: SCB. I finns en lägre andel invånare som får ekonomiskt bistånd än riket i snitt. Det är något vanligare att kvinnor får ekonomiskt bistånd än män. TRYGGHET Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Trygghet är en subjektiv känsla som inte behöver ha sin grund i faktisk risk. Forskning tyder på att människor med goda levnadsomständigheter känner mindre oro/rädsla än människor som lever under mer osäkra förhållanden. Det finns även samband mellan känslan av trygghet i grannskapet och självskattad fysisk och psykisk hälsa. Resultat från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 215 som tagits fram av Folkhälsomyndigheten visar att invånarna i upplever större trygghet att röra sig ute och är i mindre utsträckning utsatta för hot om våld än snittet i Västra Götalands län. ATT FUNDERA ÖVER har färre invånare som får ekonomiskt bistånd än i riket, men hur kan vi arbeta för att minska andelen bidragshushåll ytterligare? ANMÄLDA BROTT Ett av kriminalstatistikens syften är att visa hur brottsligheten ser ut i samhället, men man måste ha i åtanke att det bara är de brott som anmäls som finns med i statistiken. Statistiken ska därför ses som beskrivningar, inte som exakta bestämningar. Kriminalstatistiken ger indikationer på den faktiska brottsligheten. 14 Ekonomiska och sociala förutsättningar VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

Anmälda brott per 1 invånare 214 Alkohol- och narkotikabrott Stöld,- rån- och häleribrott Sexualbrott Våldsbrott Totalt antal brott 2 4 6 8 1 12 14 16 Källa: BRÅ har färre anmälda brott än riket i genomsnitt. Det är framförallt storstäderna som höjer statistiken i riket. Den vanligaste brottstypen är stöld-, rån- och häleribrott. ATT FUNDERA ÖVER Det sker färre brott i än i snittet för riket och sborna är tryggare än snittet i regionen, men skulle ändå kunna uppleva ännu större trygghet än man gör. Hur kan vi kommunicera att det är viktigt att förebygga brott och skador utan att skrämma och skapa otrygghet? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15 Ekonomiska och sociala förutsättningar 15

3 N AT I O N E L LT MÅLOMRÅDE Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. De viktigaste faktorerna för barns och ungas hälsa är familjen, skolan och fritiden. Genom insatser som påverkar familje- och skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor utjämnas. Genom att ge föräldrar stöd i föräldraskapet kan barns hälsa påverkas positivt. BARNFATTIGDOM Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Staten och kommunen ska sträva efter att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I välfärdssamhället Sverige innebär barnfattigdom mycket sällan att barn behöver svälta eller frysa av ekonomiska skäl. Det handlar mer om att inte ha samma möjligheter som de flesta barn har i Sverige i dag. Barnfattigdom avser barn -17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Barnfattigdom (%) 18 16 14 12 1 8 6 4 2 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 har tidigare haft en högre barnfattigdom är riket, men de skillnaderna har utjämnats över tid och idag ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. Skillnaderna mellan barn med utländsk bakgrund och barn med svensk bakgrund är mycket stor. I lever 32,1 % av barnen med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll medan motsvarande siffra för barn med svensk bakgrund är 7,4 %. 16 Barns och ungas uppväxtvillkor VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

PERSONALTÄTHET I FÖRSKOLA Förskolan har en viktig roll när det gäller att främja en positiv psykisk utveckling hos barn och att förebygga och fånga upp problem i ett tidigt skede. Sedan 1 juli 21 har barn 3-5 år rätt till den allmänna förskolan. 7 6 5 4 3 2 1 Antal inskrivna barn per årsarbetare, kommunal förskola 21 211 212 213 214 215 I är det något fler antal barn per årsarbetare än i riket. Sedan 214 har den siffran ökat ytterligare. SKOLK OCH SKOLTRIVSEL Att en elev deltar i skolarbetet är en förutsättning för att eleven ska kunna nå målen för utbildningen och för att läraren ska ha en möjlighet att rättvist bedöma elevens kunskaper. genomför drogvaneundersökningar tillsammans med övriga kommuner i Västra Götalands län vart tredje år. I drogvaneundersökningen ställs även frågor kring skolk och skoltrivsel. Den senaste drogvaneundersökningen genomfördes under våren 213. I grundskolans årskurs 9 uppger 77 % av eleverna att de trivs bra eller mycket bra i skolan. 17 % av eleverna uppger att de skolkat en gång per månad eller oftare. I år 2 på gymnasiet uppger 9 % av eleverna att de trivs bra eller mycket bra i skolan. 24 % av eleverna uppger att de skolkat en gång per månad eller oftare. ATT FUNDERA ÖVER De flesta elever anger att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Trots det är det vanligt att man skolkar. Hur kan vi arbeta för att minska skolket i skolan? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15 Barns och ungas uppväxtvillkor 1 7

BEHÖRIGHET TILL GYMNASIET Kraven på utbildning för inträde på arbetsmarknaden har ökat påtagligt. Genomgången utbildning innebär konkurrensfördelar, ökad valfrihet och minskad sårbarhet vid strukturförändringar. Utbildning och erfarenhet är också tillgångar när levnadsvillkoren förändras. För behörighet till gymnasieskolan krävs minst godkänt betyg i svenska, engelska, matematik och ytterligare minst fem ämnen för att bli antagen till ett yrkesförberedande program samt ytterligare nio för att bli antagen till ett högskoleförberedande program. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Behörighet till gymnasiet (%) 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 ATT FUNDERA ÖVER Vi vet att de som går ut med fullständiga betyg från grundskolan har betydligt bättre förutsättningar för en god hälsa som vuxna. Vi vet också att de som av någon anledning mår fysiskt eller psykiskt dåligt inte har så lätt att klara kunskapsmålen oavsett många duktiga och välutbildade lärare. har tidigare haft en större andel unga som går ur grundskolan med behörighet till gymnasiet, men på senare år har resultaten hamnat under snittet för riket. Hur arbetar vi i skolan för att skapa en grundläggande hälsa hos de unga så att de kan ta till sig undervisningen på bästa sätt? 18 Barns och ungas uppväxtvillkor VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

Hälsa i arbetslivet Arbete ger förutom inkomst även social identitet och socialt stöd som kan bidra till en god hälsa. Arbetslivet berör i stort sett alla under en stor del av livet. Arbetsmiljön och anställningsformerna påverkar hälsan i arbetslivet, men också möjligheten till balans mellan arbete och fritid. Det finns samband mellan hälsa i arbetslivet och ekonomisk tillväxt. En god folkhälsa är en drivkraft för utveckling och tillväxt på samma sätt som utbildning och infrastruktur. OHÄLSOTAL Ohälsotalet anger antal utbetalda dagar per år med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning per registrerad försäkrad i åldrarna 2-64 år. Ohälsodagar per person och år 2-64 år 8 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 Kvinnor 28 29 21 Män 211 212 213 Kvinnor 214 215 Män Ohälsotalet har minskat betydligt jämfört med för tio år sedan, men de senaste åren visar på en svagt ökande trend igen. ligger betydligt högre än riket, särskilt för kvinnor. Kvinnor har totalt sett ett högre ohälsotal än vad män har. Skillnaderna mellan och riket har minskat över tid, men sedan några år tillbaka är skillanderna relativt konstanta. Ohälsotalet ökar med åldern och från 35 år sker en markant ökning bland både kvinnor och män. VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15 Hälsa i arbetslivet 19 4 N AT I O N E L LT MÅLOMRÅDE

Ohälsotal i olika åldrar 215 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år Kvinnor Män Kvinnor Män ARBETSSKADOR Negativa aspekter av arbetsmiljön kan resultera i allt från huvudvärk och irritation till cancer och dödsolyckor. Den vanligaste orsaken till anmälda arbetsskador, långvarig sjukskrivning och förtidspension är ergonomiska belastningsfaktorer. Arbetsskador inkluderar både arbetsolycksfall och arbetssjukdomar och är miljöbetingade hälsoproblem. Anmälda arbetsskador per 1 förvärvsarbetande 215 ATT FUNDERA ÖVER Ohälsotalet och antalet anmälda arbetsskador speglar i viss mån näringslivets sammansättning. Vissa yrken medför ökad risk för ohälsa och skador. Vilka möjligheter har kommunen att påverka ohälsan i arbetslivet hos befolkningen i stort och inte enbart den egna personalens hälsa? 4 35 3 25 2 15 1 5 Kvinnor Män Kvinnor Män 25-54 år 55-64 år har fler arbetsskador än rikets snitt. Bland kvinnor i åldrarna 55 till 64 år är skillnaden mot riket mycket stor och har betydligt fler anmälda arbetsskador i den här gruppen. Män i har däremot färre anmälda arbetsskador än i riket. 2 Hälsa i arbetslivet VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

Miljöer och produkter Långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker miljö. Det handlar om hela vår fysiska omgivning luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Skadeperspektivet dominerar området och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. Det är främst skador på grund av olycksfall som kan förebyggas med skadesäkra miljöer och produkter, men även förekomsten av självmord och våld kan påverkas med förebyggande insatser. 5 NATIONELLT MÅLOMRÅDE SKADOR OCH FÖRGIFTNINGAR Skador är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidanden som följd. Relevant statistik över skador och skadehändelser är en viktig grundsten för skadeförebyggande arbete. 7 6 5 4 3 2 1 Fallolyckor per 1 invånare 212-214 -14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 8- år Fallolyckor är den vanligaste olyckstypen. har färre fallolyckor än snittet för riket. Störst skillnad är det bland invånare som är 8 år och äldre. I den här ålderskategorin har betydligt färre antal fallolyckor än rikets snitt. I riket sker successivt en ökning av fallolyckona bland den äldre befolkningen, men i visar trenden istället på en minskning. VÄLFÄRDSREDOVISNING 215 Miljöer och produkter 21

2 Dödlighet i skador och förgiftningar per 1 invånare 21-214 15 1 5 Kvinnor Män Kvinnor Män -14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65- år Dödsfall på grund av skada eller förgiftning förekommer framförallt i de äldre åldrarna. I de yngre åldersgrupperna är det betydligt mer ovanligt att någon dör på grund av skada eller förgiftning. 6 Utsatt för hot om våld (%) 5 4 3 2 1 Kvinnor Män Källa: Hälsa på lika villkor/folkhälsomyndigheten. Hot om våld är mer vanligt bland kvinnor än bland män. I sker betydligt färre hot än i riket. ATT FUNDERA ÖVER Hur kan vi arbeta för att förebygga våld i samhället? Hur kan vi arbeta för att förebygga våld i nära relationer? 22 Miljöer och produkter VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

SUICID Suicid och suicidförsök är ett allvarligt problem i samhället där många dör eller överlever med skador och men för livet. Suicid är den vanligaste dödsorsaken bland svenska män i åldrarna 15-44 år och den näst vanligaste i samma åldersgrupp bland kvinnor. 3 Suicid per 1 invånare 15- år 2,5 2 1,5 1,5 28-212 29-213 21-214 Kvinnor Män Kvinnor Män har fler fall av suicid än riksgenomsnittet. Bland männen har det tidigare varit färre fall än riket, men den senaste mätperioden visar en högre siffra. Eftersom underlaget är litet bör man vara försiktig med att utläsa trender i statistiken på lokal nivå. Ingen människa ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara att ta sitt liv. Proposition 27/8:11 En förnyad folkhälsopolitik. VÄLFÄRDSREDOVISNING 215 Miljöer och produkter 23

6 NATIONELLT MÅLOMRÅDE 7 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, samt Skydd mot smittspridning Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta mot befolkningen. Hälso- och sjukvården ska i sitt patientarbete inte enbart behandla sjukdom och skada utan också arbeta förebyggande samt främja hälsa. I ett internationellt perspektiv har Sverige en gynnsam situation när det gäller spridningen av smittsamma sjukdomar. Förekomsten av vissa sjukdomar ökar dock och risken för spridning från andra länder är större än tidigare. Förebyggande åtgärder är en förutsättning för att Sverige ska ha ett gott skydd mot smittspridning. Ett exempel är vaccinationsverksamheten, som är en av de mest kostnadseffektiva interventionerna inom folkhälsoområdet. VÅRDKONTAKTER Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Genom att mäta antal vårdkontakter finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig mellan olika grupper i befolkningen. 7 6 5 4 3 2 1 Vårdkontakter (%) 212-215 Kvinnor Män Kvinnor har i något högre utsträckning kontakt med vården än män. ligger ungefär i nivå med riket både bland kvinnor och män. 24 Hälso- och sjukvård samt Smittspridning VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

ALLMÄN HÄLSA Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska hälsan. Vetenskapliga studier har visat att dålig självrapporterad hälsa är relaterad till ökad sjuklighet och kortare återstående livslängd. 8 7 6 5 4 3 2 1 Allmän hälsa, självrapporterad (%) 212-215 Kvinnor Män Kvinnor Män Dålig eller mycket dålig Bra eller mycket bra Andelen personer i som anger att de har en dålig eller mycket dålig hälsa ligger i nivå med riket och fördelar sig relativt jämnt mellan kvinnor och män. Något färre anger att de har en bra eller mycket bra hälsa i jämfört med riket. Det är något vanligare att män anser att de har bra eller mycket bra hälsa än kvinnor. TANDHÄLSA 12 Dålig tandhälsa, självrapporterad (%) 212-215 1 8 6 4 2 Kvinnor Män ATT FUNDERA ÖVER Hur kan de kommunala verksamheterna påverka invånarnas upplevda hälsa? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15 Hälso- och sjukvård samt Smittspridning 2 5

I anger färre att de har en dålig tandhälsa än i riket. Det är vanligare att män anger att de har en dålig tandhälsa än kvinnor. BARNVACCINATION Idag är all vaccination i Sverige frivillig, men över 9 % av barnen vaccineras enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Barnvaccinationer har medfört att de så kallade barnsjukdomarna polio, mässling och röda hund m.fl. har minskat i Sverige. 1 Barnvaccinationer (%) 214 8 6 4 2 Stelkramp Kikhosta Mässling, påssjuka, röda hund har en jämn och hög vaccinationsnivå som ligger i nivå med riket. Något färre i väljer dock att vaccinera mot mässling, påssjuka och röda hund. Alla barn i Sverige har rätt till kostnadsfri vaccinering mot nio allvarliga sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib-infektion, pneumokockinfektion, mässling, påssjuka och röda hund. 26 Hälso- och sjukvård samt Smittspridning VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap, information om smittspridning samt ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. 8 NATIONELLT MÅLOMRÅDE FÖRSTAGÅNGSFÖRÄLDRAR 35 3 25 2 15 1 5 Medelålder vid första barnets födelse 214 Kvinnor Män I är medelåldern för förstagångsföräldrarna lägre än i riket. ABORTER Aborter per 1 kvinnor 28-212 4 35 3 25 2 15 1 5 15-19 år 2-29 år 3-44 år har totalt sett färre antal aborter än i riket. Vanligast är att man gör abort i åldern 2-29 år. År 1975 infördes abortlagen som innebär att kvinnor i Sverige själva kan fatta beslut om abort, utan tillstånd från vare sig partner eller myndigheter. I samband med detta infördes flera åtgärder för att försöka förebygga aborter, bland annat subventionering av preventivmedel. VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15 Sexualitet och reproduktiv hälsa 2 7

9 N AT I O N E L LT MÅLOMRÅDE 1 N AT I O N E L LT MÅLOMRÅDE Fysisk aktivitet, samt Matvanor och livsmedel Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. I barndomen grundläggs levnadsvanor för resten av livet. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldrarna. Kommunerna har en nyckelroll i att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet och ett aktivt liv för sina invånare. Goda matvanor bidrar till hälsa och minskar risken för övervikt, fetma och karies. Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och vanor samt tillgänglighet, pris och utbud av olika sorters livsmedel. Såväl ohälsosamma matvanor som otillräcklig fysisk aktivitet har betydelse för utveckling av övervikt och fetma. Undervikt kan också ge negativa hälsokonsekvenser och förekommer till exempel hos äldre när aptiten avtagit och vid ätstörningar. FYSISK AKTIVITET Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor som kan användas för att främja hälsa och behandla sjukdomar och ett effektivt sätt att påverka befolkningens hälsa är att öka dess fysiska aktivitet. Det finns skillnader mellan olika socioekonomiska grupper när det gäller andelen fysiskt aktiva. Generellt sett är personer som yrkesarbetar, som har en lång utbildning och som har en god ekonomi mest fysiskt aktiva. Fysisk aktivitet minst 3 min per dag (%) 7 65 6 55 5 29-212 Kvinnor 21-213 Män 211-214 Kvinnor 212-215 Män 28 Fysisk aktivitet samt Matvanor och livsmedel VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

Män är mer fysiskt aktiva än kvinnor generellt. Andelen kvinnor i som är fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag har ökat från att tidigare varit lågt till att nu ligga något högre än snittet för riket. Andelen män i som är fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag har minskat något i senaste mätningen och ligger i nivå med riket från att tidigare varit högre än rikssnittet. 25 Stillasittande fritid, självrapporterad (%) Idag rekommenderas vuxna minst 3 minuters måttligt intensiv fysisk aktivitet dagligen för allmän hälsa och välbefinnande. För barn och ungdomar rekommenderas 6 minuter. 2 15 1 5 29-212 21-213 211-214 212-215 Kvinnor Män Kvinnor Män I är det fler som anger att de har en stillasittande fritid än i riket. Bland s befolkning uppger 18,5 % att de har en stillasittande fritid mot rikets 14 %. Det innebär att de ägnar sig mest åt läsning, TV, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden och promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan. Senaste mätningen visar på ett ökat antal med stillasittande fritid i. Fler män än kvinnor anger att de har en stillasittande fritid. BETYG I IDROTT OCH HÄLSA Andelen elever med godkänt betyg (betyg A-E) i ämnet Idrott och hälsa i grundskolans årskurs nio syftar till att följa utvecklingen och förutsättningarna för fysisk aktivitet och rörelse i grundskolan. Det finns ett visst samband mellan betyget i idrott och hälsa och motionsvanor senare i livet enligt svensk forskning. har en något högre andel godkända i Idrott och hälsa än rikets snitt, både bland flickor och pojkar. Något fler pojkar än flickor får godkänt slutbetyg i Idrott och hälsa. ATT FUNDERA ÖVER Vad är det som gör att man inte blir godkänd i Idrott och hälsa? Är det att man inte deltar alls eller att man inte lyckas uppnå målen? Är det lektionerna eller tiden före och efter lektionerna som är problematiska? Hur kan skolan uppmuntra till fysisk aktivitet utanför idrottslektionerna? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15 Fysisk aktivitet samt Matvanor och livsmedel 2 9

1 Godkänt slutbetyg i Idrott och hälsa (%) i årskurs 9, läsåret 214/215 8 6 4 2 Flickor Pojkar Källa: SIRIS/Skolverket. AMNING Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring och ger ett bra skydd mot infektioner och kan ha betydelse för barnets tillväxt. 1 Ammade barn, enbart eller delvis (%) 213 8 6 4 2 4 mån 6 mån 12 mån Amningsfrekvensen är totalt sett lägre i än i riket. ATT FUNDERA ÖVER Varför äter kvinnor betydligt mer frukt och grönt än män? INTAG AV FRUKT OCH GRÖNT Studier visar att högt intag av frukt och grönt främjar människors hälsa och minskar risken för bl.a. diabetes, övervikt, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Enligt Livsmedelsverket bör en kvinna äta drygt 5 gram och en man 7 gram frukt och grönt per dag för att uppnå en balanserad kost. 3 Fysisk aktivitet samt Matvanor och livsmedel VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

14 12 1 8 6 4 2 Rekommenderat intag av frukt och grönt, självrapporterat (%) 212-215 Kvinnor Män Kvinnor äter i betydligt högre utsträckning rekommenderad mängd frukt och grönt än männen. I är det något färre än i riket som äter rekommenderad mängd, både bland kvinnor och män. ÖVERVIKT OCH FETMA Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem bland både barn och vuxna. Viktgränser uttryckta i BMI för under- respektive övervikt och fetma har definierats av WHO. Body Mass Index (BMI) eller kroppsmasseindex anger relationen mellan vikt och längd. Ett BMI mellan 25 och 29,9 räknas som övervikt och ett BMI över 3 klassas som fetma. 5 Övervikt och fetma, självrapporterad (%) 212-215 4 3 2 1 Kvinnor Män Kvinnor Män Övervikt Fetma I är andelen med övervikt och fetma högre än i riket. Fler män än kvinnor lider av övervikt, medan fetman är mer jämnt fördelad mellan könen. ATT FUNDERA ÖVER Hur skapar vi goda förutsättningar för s vuxna befolkning att ha en aktiv livsstil som främjar normal vikt? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15 Fysisk aktivitet samt Matvanor och livsmedel 3 1

11 N AT I O N E L LT MÅLOMRÅDE Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel, samt för ett samhälle fritt från narkotika och dopning är viktiga för att förbättra människors individuella hälsa och välbefinnande såväl som för folkhälsan generellt. Regeringens övergripande mål för alkohol,narkotika,- dopnings- och tobakspolitiken är: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. Ofta är det samma personer som utgör riskgrupp för t.ex. alkohol, narkotika och spel. TOBAK Rökningen har minskat i Sverige de senaste decennierna, men trots detta avlider uppskattningsvis 12 personer varje år på grund av rökning. Rökning är den enskilt största påverkbara orsaken till cancer. Förutom risken att avlida i en cancersjukdom innebär rökning stor risk att dö av hjärtinfarkt, stroke eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Tobaksvanor, självrapporterat (%) 212-215 25 2 15 1 5 Kvinnor Män Kvinnor Röker dagligen Män Snusar dagligen Rökningen är relativt jämnt fördelad mellan könen, medan det framförallt är män som snusar. I finns en något högre andel dagligsnusare bland männen än i riket. 32 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

Rökande föräldrar Rökning under graviditeten medför de vanliga riskerna för kvinnan, men är dessutom ett allvarligt hot mot fostrets liv, hälsa och utveckling. Barn som utsätts för föräldrarnas tobaksrök drabbas oftare av luftvägsinfektioner, astma, allergi och annan överkänslighet. 12 1 8 6 4 2 Rökande gravida och småbarnsföräldrar (%) 213 Mamma Pappa Mamma Pappa Gravid v. 12 Barn -4 v. Barn 8 mån. I är det fler gravida som röker än i riket. Under barnets första tid i livet är det fler pappor som röker än mammor. ligger ungefär i nivå med riket bland rökande småbarnsföräldrar. ALKOHOL Alkohol är en drog som är tillåten i vårt samhälle, men det betyder inte att den är ofarlig. En hög konsumtion av alkohol kan leda till ett flertal sjukdomar och hälsoproblem. Alkohol orsakar inte bara skador på individer utan även på närstående och samhället i stort. Riskkonsumtion av alkohol bland vuxna Riskkonsumtion innebär att regelbundet dricka en viss mängd alkohol per vecka och analyseras genom mätinstrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test). AUDIT har utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) i syfte att identifiera personer vars alkoholkonsumtion kan skada deras hälsa. Allt berusningsdrickande innebär riskkonsumtion. Riskerna med att bli berusad omfattar inte bara alkoholens direkta fysiska effekter utan också indirekta effekter som till exempel ökad risk för olyckor, våld och andra skador. ATT FUNDERA ÖVER Hur kan vi hjälpa nyblivna pappor att bli rökfria? Kan vi genom att motivera och erbjuda papporna rökavvänjning också underlätta för mammorna att hålla sig rökria? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 3 3

Riskkonsumtion av alkohol (%) 215 2 15 1 5 Kvinnor Män Källa: Hälsa på lika villkor och Folkhälsodata/Folkhälsomyndigheten. I är det färre personer med riskkonsumtion av alkohol än i riket. Riskkonsumtion är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor. Intensivkonsumtion bland skolungdom När ungdomar vid ett och samma tillfälle dricker en större mängd alkohol, motsvarande minst fyra stora burkar starköl/starkcider eller 25 cl. sprit eller en hel flaska vin eller sex burkar starköl, skiljer man det från vanlig alkoholkonsumtion och det klassas då som intensivkonsumtion. Intensivkonsumtion av alkohol, en gång i månaden eller oftare (%) 213 ATT FUNDERA ÖVER De ungdomar som blir bjudna på alkohol i eget glas hemma blir i mycket större utsträckning intensivkonsumenter av alkohol. Hur kommunicerar vi detta till föräldrarna? 35 3 25 2 15 1 5 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Åk. 9 Källa: Drogvaneundersökning 213/CAN. Åk. 2 gymn. I är det fler ungdomar som intensivkonsumerar alkohol än i riket. Flickor i intensivkonsumerar alkohol i betydligt högre utsträckning än genomsnittet för riket. 34 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15

Var får ungdomar tag på alkohol? Absolut vanligast är att ungdomar får tag på alkohol genom kompisar eller kompisars syskon, men många föräldrar köper också ut till sina ungdomar. Föräldrars inställning till ungdomars alkoholintag En rad undersökningar har visat att unga vars föräldrar bjuder dem på alkohol i hemmet dricker mer än andra ungdomar. Statistiken minskar successivt, men 11 % av ungdomarna i åk. 9 och 37% i åk. 2 på gymnasiet i har bjudits på alkohol i eget glas av föräldrarna. Dessa siffror ligger något över nivån för riket. NARKOTIKA Att använda narkotika innebär en hälsorisk på många sätt. Såväl medicinska som sociala problem kan uppstå och de negativa effekterna kan märkas både akut och först efter en längre tids användning. Eftersom all ickemedicinsk befattning med narkotika är olaglig i Sverige är det vårt att ge en klar bild av hur utbredd användningen är. 3 25 2 15 1 5 Använt narkotika någon gång (%) 213 Åk. 9 Flickor Åk. 2 gymn. Pojkar Källa: Drogvaneundersökning 213/CAN. Bland ungdomar i årskurs 9 är det färre som någon gång använt narkotika i än i riket. När det gäller ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet är det däremot fler som någon gång använt narkotika i. I riket är det vanligare att pojkar i årskurs 2 har använt narkotika någon gång än flickor, men i är det lika vanligt att flickor har provat som pojkar. ATT FUNDERA ÖVER Hur kan vi mer effektivt arbeta med tillgänglighetsbegränsning av tobak, alkohol och narkotika? Hur stärker vi ungdomars förmåga att säga nej till tobak, alkohol och narkotika? Hur ökar vi vår förmåga till tidig upptäckt av olika slag av missbruk? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 15 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 3 5

Folkhälsoindex s välfärdsredovisning presenteras vartannat år, men varje år sammanställs ett folkhälsoindex. Folkhälsoindexet består av indikatorer för olika aspekter av inom folkhälsoområdet. I indexet får rikets genomsnitt värdet ett. De indikatorer där ur folkhälsosynpunkt har bättre resultat än riket får värden högre än ett, medan de indikatorer där vi visar ett sämre resultat får värden under ett. Folkhälsoindex 215 Anmälda brott per 1 inv. Medellivslängd 2, Ohälsotal kvinnor Andel arbetslösa 16-64 år 1,5 1, Ohälsotal män Behörighet till gymnasiet,5, Riskkonsumenter alkohol kvinnor Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riskkonsumenter alkohol män Övervikt och fetma män Rökande spädbarnsmammor Övervikt och fetma kvinnor Rökande spädbarnspappor

Folkhälsopolitiska rådet i s kommun Folkhälsopolitiska rådet är ett viktigt råd för att utveckla det lokala folkhälsoarbetet. Rådet ska driva på kommuns utveckling mot det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitiska rådet ska: Med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, d.v.s. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa. Besluta om fördelning av rådets budget. Verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter. Bevaka, plädera för och lyfta fram folkhälsoaspekten i olika forum och inför beslut. Hålla sig uppdaterat på nya rön inom folkhälsoområdet. Folkhälsopolitiska rådet i s kommun består av av fem ordinarie ledamöter. Två av ledamöterna kommer från norra Hälso- och sjukvårdsnämnden och de andra tre utses bland kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. Kommunstyrelsens ordförande är ordförande i folkhälsopolitiska rådet och vice ordförande utses bland representanterna från norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Välfärdsredovisning 215 - ett verktyg för förbättrad folkhälsa Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Syftet med välfärdsredovisningen är att utgöra underlag för politiska beslut kopplat till den kommunala budget- och planeringsprocessen. Den kommunala vardagen med beslut och verksamhet påverkar befolkningens välfärd, livsvillkor och levnadsvanor. En god hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet, utan även för samhällets utveckling och ekonomiska tillväxt. Folkhälsopolitiska rådet s kommun 455 8 Catharina Sundström Folkhälsostrateg catharina.sundstrom@munkedal.se Telefon 524-181 71 Välfärdsbokslutet finns även på www.munkedal.se