Lathund till socialförsäkringsbalken (SFB)

0 manusversion 2010-10-25 Lathund till socialförsäkringsbalken (SFB) SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN (2010:110)... 1 KORT HISTORIK... 1 DETTA FINNS I SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN (SFB)... 1 Dessa lagar har ersatts av SFB... 2 NÄSTAN ALLT INOM SOCIALFÖRSÄKRING OCH ALLMÄN PENSION... 3 SÅ ÄR SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN UPPLAGD... 5 Strukturen... 6 Standarddisposition för avsnitt med ersättning för inkomstförlust... 7 NÅGOT OM TERMINOLOGI OCH SPRÅKBRUK I SFB... 8 MALL FÖR HÄNVISNINGAR TILL SFB... 9 HÄR FINNS ALLA DOKUMENTEN... 10 Lagtexten... 10 Propositionen... 11 SamSol-utredningen... 11 ÖVERSIKTER... 12 Försäkringsrådgivaren/försäkringsinformatören och SFB... 12 ÖVERSIKT 1 SFBS AVDELNINGAR OCH UNDERAVDELNINGAR... 14 ÖVERSIKT 2A SFBS UNDERAVDELNINGAR PER SAKOMRÅDE (MER DETALJERAD ÖVERSIKT)... 17 Sjukdom... 17 Arbetsskada... 18 Rehabilitering åter till arbetet... 19 Arbetslöshet... 20 Dödsfall i yrkesverksam ålder... 20 Ålderspension... 20 Överklaga... 21 ÖVERSIKT 2B SFBS UNDERAVDELNINGAR PER SAKOMRÅDE (KOMPRIMERAD ÖVERSIKT)... 22 Sjukdom... 22 Arbetsskada... 22 Rehabilitering åter till arbetet... 23 Arbetslöshet... 23 Dödsfall i yrkesverksam ålder... 24 Ålderspension... 24 Överklaga... 25

1 Socialförsäkringsbalken (2010:110) Den 1 januari 2011 började en ny sammanhållen socialförsäkringsbalk att gälla. Den har ersatt bland annat lagen om allmän försäkring, AFL. Syftet med balken är att göra socialförsäkringslagstiftningen mer lättillgänglig och lättare att tillämpa än tidigare genom att samla ett stort antal lagar på samma ställe. Dessutom har ansträngningar gjorts för att systematisera textstrukturen så att alla avdelningar, underavdelningar och kapitel i princip är uppbyggda på samma sätt och följa en sorts livscykelprincip. Det finns även innehållsförteckningar i början av både avdelningar och enskilda kapitel. Tanken är att både lagläsarveteraner och nybörjare ska ha möjlighet att hitta rätt i textmassan och att den också ska vara sökbar på elektronisk väg. Kort historik 2001 tillsattes en statlig utredning, Utredning om samordning av socialförsäkringslagarna (SamSol) med uppgift att göra en lagteknisk översyn av socialförsäkringsområdet. Den 10 januari 2006 lade kommittén fram sitt betänkande Socialförsäkringsbalk (SOU 2005:114). Utredningen remissbehandlades och även Lagrådet lämnade sitt utlåtande. Regeringen lade den 28 maj 2009 fram sitt slutliga lagförslag Socialförsäkringsbalk (Prop 2008/09:200). Den 1 januari 2011 trädde Socialförsäkringsbalk (2010:110) i kraft. Därmed upphörde också ett stort antal tidigare lagar att gälla eftersom de numera ingår i SFB som är socialförsäkringsbalkens officiella förkortning. Till lagar som numera upphört hör lagen om allmän försäkring (AFL), och lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) och lagen om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Exempel på lagar som fortfarande finns kvar som separata lagar är sjuklönelagen (SjLL). Översättningslista mellan paragrafer i de tidigare lagarna och SFB I regeringens lagförslag till riksdagen om socialförsäkringsbalken, proposition 2008/09:200, finns en översättningslista till och från SFB och de tidigare lagarna. Detta paragrafregister finns i Bilaga 1 i propositionen Detta finns i socialförsäkringsbalken (SFB) Socialförsäkringsbalken är en sammanhållen lag (en balk) dit i huvudsak hela innehållet i cirka 30 tidigare separata lagar har flyttats. Ordet balk brukar finnas med i större lagar där ett helt område behandlas och som ofta tillkommit genom att man sammanfört tidigare separata lagar (jämför

2 brottsbalken, föräldrabalken, jordabalken). Det är numera ganska ovanligt att använda namnet balk på ny lagstiftning, men regeringen anser det motiverat med tanke på SFBs omfattning. Senast en ny lag fick namnet balk var 1998 när miljöbalken infördes. I SFB finns både lagstiftning som berör försäkringssystem som sjukförsäkringen och lagstiftning som handlar om bidrag som barnbidrag och bostadsbidrag. Dessutom har all lagstiftning som berör pensioner både ålderspension och efterlevandepension flyttats hit. Däremot saknas åtminstone en lag som Lagrådet ville ha in i SFB och som regeringen i sin proposition håller med om att den till innehåll och funktion egentligen hör till området: lagen om arbetslöshetsförsäkring. De tidigare separata lagar som numera finns i SFB är de som grovt räknat kan anses höra till området socialförsäkring. SFB är dock inte fullständig och lär väl aldrig bli det heller och det beror på att det finns olika uppfattningar om vad som ska räknas som socialförsäkring. Det har aldrig funnits, och finns inte nu i SFB heller, någon heltäckande definition av begreppet socialförsäkring. Vad som finns med är resultatet av överväganden som gjorts av 2001 års utredning och sedan i regeringskansliet och av Lagrådet. Det som fått styra urvalet har varit praxis i princip allt som brukar handläggas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har tagits med i SFB. Det som brukar handläggas huvudsakligen av andra myndigheter, till exempel Arbetsförmedlingen, finns inte med. Ingen lagstiftning, och särskilt inte en stor lagsamling som en balk, är dock någonsin helt slutarbetad, så det kommer att bli ändringar under åren som kommer. Det är till exempel rätt säkert att den stora socialförsäkringsutredningen som startade sitt arbete 2010 och som beräknas vara klar 2013 kommer att komma fram till sådant som i slutänden medför ändringar i SFB. Strukturen (som beskriv lite längre fram) lär inte förändras till dina huvuddrag, men däremot innehållet på de olika områdena. Dessa lagar har ersatts av SFB Hela listan på tidigare lagar som har ersatts finns i 1 kap 2 lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. 1. lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring, 3. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, 4. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, 5. lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, 6. lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän, 7. lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara,

3 8. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag, 9. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till personer med funktionshinder, 10. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn, 11. lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, 12. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, 13. lagen (1993:389) om assistansersättning, 14. lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 15. lagen (1996:1030) om underhållsstöd, 16. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 17. lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 18. lagen (1998:702) om garantipension, 19. lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, 20. lagen (1998:1755) om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning, 21. socialförsäkringslagen (1999:799), 22. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, 23. lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, 24. lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., 25. lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, 26. lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration, 27. lagen (2004:115) om självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration, 28. lagen (2004:274) med anledning av inrättande av Försäkringskassan, 29. lagen (2004:778) om allmänt ombud för socialförsäkringen, 30. lagen (2009:986) med anledning av inrättande av Pensionsmyndigheten, och 31. förordningen (1988:890) om bilstöd till personer med funktionshinder. Denna lag finns som pdf-fil på ett flertal ställen (läs mer nedan under Här finns alla dokumenten) om de olika webbsajterna med lagtexter): http://62.95.69.3/sfsdoc/10/100111.pdf (Lagrummet) www.notisum.se/pub/doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/20100111.htm (Notisum) https://lagen.nu/2010:111 (Lagen.nu) Nästan allt inom socialförsäkring och allmän pension I socialförsäkringsbalken finns numera det mesta av det som hör till försäkringsrådgivarnas/försäkringsinformatörernas kärnområden. Hela listan på tidigare lagar vars innehåll numera ingår i SFB finns, som nämnts, med officiella namn och lagnummer i själva balken, SFB 1 kap 2.

4 Sammanfattningen här nedan är grovt uppdelad efter de kärnområden som uppdraget som försäkringsrådgivare/försäkringsinformatör omfattar. ÖVERGIPANDE OCH GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Avdelningarna A och H, först och sist i socialförsäkringsbalken, innehåller de allmänna, övergripande och gemensamma bestämmelserna. Här syns fördelarna med att samla alla socialförsäkringslagar i en och samma balk som tydligast. Det som är gemensamt behöver bara stå på ett enda ställe, i SFB. Exempel: Det som tidigare stod i socialförsäkringslagen om vem som är försäkrad finns numera i SFB, avdelning A. Där finns bland annat uppräkningen av vilka förmåner som är bosättningsbaserade (5 kapitlet) och vilka som är arbetsbaserade (6 kapitlet). Allt om hur man begär omprövning eller i övrigt överklagar beslut som fattats av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten finns i SFB, avdelning H. Där finns också bestämmelser om preskriptionstider, utbetalning, återkrav, uppgiftsskyldighet, handläggning med mera samt bestämmelser/information om självbetjäningstjänster via Internet. SJUKDOM OCH REHABILITERING/ÅTERGÅNG I ARBETE I stort sett alla bestämmelser i lagen om allmän försäkring, AFL, har följt med in i SFB. Exempel på vanliga förmåner som numera regleras i SFB: sjukpenning sjuk- och aktivitetsersättning bostadstillägg till sjuk- och aktivitetsersättning (BTP och SBTP) rehabiliteringspenning ersättningar och bidrag till funktionsnedsatta, såsom assistans- och handikappersättning samt bilstöd. Sjuklön och tandvårdsstöd finns kvar i egna separata lagar. Den allmänna sjukvårdsersättningen (inklusive systemet med frikort för sjukvård och medicin) finns numera ingenstans. Motiveringen i regeringens lagförslag är att dessa sjukvårdsersättningen inte behöver lagregleras eftersom det finansieras genom statsbidrag som i statsbudgeten ligger under anslaget för hälsooch sjukvården. Som tidigare nämnts ligger arbetslöshetsförsäkringen (och, förstås, arbetsmarknadspolitiken) helt utanför SFB. Det har fått konsekvensen att även aktivitetsstödet ligger utanför alltså den ersättning som Försäkringskassan betalar ut bland annat till utförsäkrade från sjukförsäkringen som genomgår introduktionsprogrammet Arbetslivsintroduktion på Arbetsförmedlingen under tre månader. Försäkringskassan är administrerande myndighet för alla förmåner vid sjukdom och rehabilitering.

5 ARBETSSKADA Alla bestämmelser om ersättning vid arbetsskada som tidigare fanns i Lagen om arbetsskadeförsäkring, LAF Lagen om statligt personskadeskydd, LSP Försäkringskassan är administrerande myndighet för arbetsskadeförmånerna, inklusive efterlevandelivräntor. ÅLDERSPENSION De lagar och andra bestämmelser som reglerar Inkomstpension, premiepension, garantipension samt tilläggspension Äldreförsörjningsstöd Bostadstillägg till ålderspensionärer (BTP och SBTP) Pensionsmyndigheten (som startade den 1 januari 2010) är administrerande myndighet för allt som har med ålderspension att göra. DÖDSFALL Efterlevandepensioner till vuxen och barn Garantipensionsutfyllnad till efterlevandepensioner Efterlevandestöd till barn Änkepension Pensionsmyndigheten (som startade den 1 januari 2010) är administrerande myndighet för alla förmåner till efterlevande utom efterlevandelivräntor vid dödsfall på grund av arbetsskada. FAMILJEFÖRMÅNER Graviditetspenning (nytt namn för havandeskapspenning) Föräldrapenning, inklusive tillfällig föräldrapenning (vab-dagar) Barnbidrag, även förlängt barnbidrag Adoptionsbidrag vid utlandsadoption Underhållsstöd Vårdbidrag Bostadsbidrag Försäkringskassan administrerar allt som faller under området familjeförmåner. Så är socialförsäkringsbalken upplagd Socialförsäkringsbalken är omfattande och därför uppdelad i olika namnsatta delar. Textmassan innehåller dessutom en del inbyggda hjälpmedel för att man lättare och snabbare ska hitta det som man söker. Underavdelningarna är ett sådant hjälpmedel. Ett annat är de mellanrubriker som ligger utlagda mycket tätt och som sammanfattar i några ord vad en eller flera bestämmelser handlar om.

6 Strukturen Åtta avdelningar SFB består av åtta avdelningar, varav sex är de egentliga försäkringsdelarna. Avdelningarna betecknas med versaler: A, B, C, D, E, F, G, H. Avdelning A Avdelning B Avdelning C Avdelning D Avdelning E Avdelning F Avdelning G Avdelning H Övergripande bestämmelser Familjeförmåner Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada Särskilda förmåner vid funktionshinder Förmåner vid ålderdom Förmåner till efterlevande Bostadsstöd Vissa gemensamma bestämmelser Avdelning A är inledningen där man bland annat slår fast vilka förmåner som är arbetsbaserade (till exempel sjukpenning) och vilka som är bosättningsbaserade (till exempel barnbidrag). Denna första avdelning i SFB motsvarar det som tidigare fanns i Socialförsäkringslagen. Avdelningarna B, C, D, E, F och G handlar om själva förmånerna. De är i princip sorterade utifrån ett brukarperspektiv, alltså efter den försäkrades livscykel. Därför börjar detta förmånsblock med det som fått namnet Familjeförmåner (Avdelning B). Bostadsbidragen med mera som berör flera livssituationer (barnfamiljer, sjuk- och aktivitetsersättning samt ålderspension) ligger sist i Avdelning G. Avdelning H, som avslutar balken, innehåller gemensamma bestämmelser av mer administrativt slag. Här finns bland annat reglerna för hur man överklagar beslut som fattats av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten. Underavdelningar Under varje avdelning finns underavdelningar som betecknas med romerska siffror, till exempel I, II, III, IV. Syftet med dessa är att det ska vara lättare att skilja olika delar av stora avdelningar från varandra. Exempelvis finns följande underavdelningar i Avdelning C som behandlar sjukdom och arbetsskada: I II III IV V Inledande bestämmelser Sjukpenning m.m. Rehabilitering och rehabiliteringsersättningar Sjukersättning och aktivitetsersättning Förmåner vid arbetsskada m.m.

7 VI Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller skada Alla avdelningar börjar med en underavdelning som heter Inledande bestämmelser. Det första kapitlet i alla avdelningar heter Innehåll, definitioner och förklaringar. Den första paragrafen i avdelningens första kapitel heter alltid Innehåll. Där beskrivs vad avdelningen handlar om och i den andra paragrafen står vilka förmåner som behandlas i den aktuella avdelningen. Kapitel Kapitlen i socialförsäkringsbalken löpande numrerade genom hela socialförsäkringsbalken. Man börjar alltså inte om under varje avdelning, underavdelning eller kapitel. När SFB trädde i kraft den 1 januari 2011 fanns 117 kapitel. Alla kapitel börjar med en paragraf som heter Innehåll och som fungerar som en sorts innehållsförteckning till det aktuella kapitlet. Innehållsförteckningen till hela avdelningen finns, som nämnts, redan i början av varje avdelning. Paragrafer Som brukligt i lagar, börjar paragrafnumreringen om på nytt för varje kapitel. Det finns med andra ord en paragraf 1 under vart och ett av balkens för närvarande 117 kapitel. För att göra balken lättare att använda har man strävat efter att ha kortare paragrafer än som tidigare var fallet i exempelvis lagen om allmän försäkring. Antalet paragrafer med fler stycken än ett är därför förhållandevis få. Standarddisposition för avsnitt med ersättning för inkomstförlust Alla större avsnitt som behandlar en förmån som innefattar ersättning för inkomstförlust är uppbyggda på samma eller likartat sätt. Syftet är att SFB-användarna ska känna igen sig och lätt kunna hitta det man söker. I huvuddrag används följande standarddisposition: Definitioner (för den aktuella förmånen) Inledande bestämmelser Allmänna bestämmelser om förmånen Definitioner (alternativ placering) Rätten till förmånen Samordning med rätten till andra förmåner Förmånsnivåer (hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels nivå) Förmånstiden (från och med/till och med, antal år/månader och så vdare.) Vem som får förmånen (utbetald till sig) Ersättningsnivå (till exempel 80 procent av en inkomst) Beräkning av förmånen (eventuellt inklusive ersättningsnivå) Samordning med andra förmåner vid beräkningen

8 Omprövning vid ändrade förhållanden Utbetalning av förmånen (avrundning, beloppsgränser, tider med mera) Särskilda handläggningsbestämmelser (i vissa speciella fall) Något om terminologi och språkbruk i SFB Socialförsäkringsbalken ska vara lätt att läsa, lätt att använda och kännas som en modern lagstiftningsprodukt. Det var målet när SamSol-utredningen arbetade fram lagförslagen och de sedan vidarebehandlades i regeringskansliet fram till färdig lag. SFB ska också kännas som en sammanhållen lag och inte som det hopklipp den är av ett trettiotal tidigare lagar med språkbruk som kommer från minst lika många årtionden. Hela textmassan är därför genomskriven så att den skulle få en enhetlig språkdräkt. Meningsbyggnaden har förenklats så långt det går. Ålderdomliga ord och uttryck har bytts ut mot modernare och mer allmänspråkliga. Exempel: när det i många tidigare lagar stod att ersättning utges, står det i SFB att ersättning betalas. På motsvarande sätt uppbär man inte längre en förmån, utan får den. Stavningen av ord har också moderniserats, så till exempel står det inte skall utan ska genomgående i SFB. SFBs författare har dock insett att det skulle motverka syftet om man bytte ut precis allt som känns ålderdomligt. En modernisering av språket får ju inte medföra att användarna inte känner igen sig eller att man inför ord och uttryck som känns så främmande att de gamla ändå används parallellt. Ett praktexempel på detta är ju när ordet sjukersättning infördes i lagstiftningen 2003. Idag, mer än sju år senare, används fortfarande det gamla ordet förtidspension, även i rätt så officiella sammanhang. Man har därför gått försiktigt fram i SFB. Här följer några exempel på vad som gjorts: Tidigare Så står det i SFB Kommentar * allmän försäkring * socialförsäkring socialförsäkring Begreppet den allmänna försäkringen har avskaffats och ersatts med socialförsäkringen. Det finns visserligen ingen exakt definition av vad socialförsäkring är för något, men grovt uppskattat får man anse att det handlar om de förmåner som regleras i SFB (plus, som det står en kommentar om i propositionen, eventuellt även arbetslöshetsförsäkringen, vilket Lagrådet ersättning, förmån, bidrag m m förmån förordade). Förmån är det nya generella begreppet för pengar som betalas ut som försäkringsersättning, pension eller bidrag från de lagstadgade system som regleras i SFB. havandeskapspenning graviditetspenning Den något ålderdomliga förleden havandeskap har bytts ut mot den i dag

9 ord som slutar på penning (t ex sjukpenning, rehabiliteringspenning) sjukförsäkring dessa ord slutar fortfarande på penning begreppet används inte i SFB allmänspråkliga graviditet. Här har SFB-författarna gjort övervägandet att ordet penning visserligen är ett ålderdomligt ord för ersättning som räknas ut per dag, men att de förmåner som beskrivs med ett ord som är sammansatt med penning är såpass grundligt inarbetade att det vore helt fel att byta ut dem. Man skulle kunna tro att begreppet sjukförsäkringen eller den allmänna sjukförsäkringen var så inarbetat att det skulle behållas, men så blev det inte. sjukpenning sjukpenning I den tidigare gällande lagen om allmän försäkring användes bara termen sjukpenning för att beteckna alla sjukpenningförmåner oavsett ersättningsnivå. I SFB används sjukpenning som samlingsbegrepp. * sjukpenning * fortsatt sjukpenning * förlängd sjukpenning * sjukpenning på normalnivån * sjukpenning på fortsättningsnivån I SFB har införts namn på sjukpenning på de två ersättningsnivåer som gäller sedan den 1 juli 2008. De namn som blev vedertagna i praxis (till exempel förlängd sjukpenning) fanns inte med i lagtexten. Normalnivån är 80 procent av SGI multiplicerad med 0,97 och fortsättningsnivån är 75 procent av SGI multiplicerad med 0,97. Man har även strävat efter att uttrycka bestämmelserna könsneutralt, men inte lyckats riktigt fullt ut (kanske därför att det ännu inte lyckats i någon annan lag heller). Där gamla lagar endast hade han som ord för att beskriva människor, är det numera regel att skriva in han eller hon så fort som en lagtext förändras. Så har även gjorts i SFB. Tyvärr finns den maskulina e-ändelsen kvar i personbetecknande ord som den sjukskrivne eller den avlidne och med hänvisningen denne när det könsneutrala skulle ha varit den sjukskrivna, den avlidna respektive han eller hon / hon eller han. Mall för hänvisningar till SFB Här följer ett antal exempel som illustrerar hur man gör hänvisningar till socialförsäkringsbalken. Nedan används förkortningarna kap och, men det går naturligtvis också att skriva ut orden kapitel och paragraf. Det går också att sätta punkt efter förkortningen kap. Vilket skrivsätt som används beror på vilka skrivregler man följer eller måste följa och det bestämmer varje företag, organisation, myndighet eller enskild skribent själv. (I motsats till vad som gäller många andra länder bestämmer inte staten vad som är korrekt svenska, utan varje företag eller organisation har rätt att själv ge ut skrivregler. Det svenska Språkrådet ger också ut skrivregler, men de är rekommendationer och gäller bara om till exempel det enskilda företaget/organisationen inte har egna skrivregler.)

10 1 kap 1 SFB Denna bestämmelse ligger i Avdelning A, underavdelning I. Den innehåller för övrigt bara konstaterandet Denna balk innehåller bestämmelser om social trygghet genom de sociala försäkringar samt andra ersättnings- och bidragssystem som behandlas i avdelningarna B-G (socialförsäkringen). 28 kap 7 SFB Denna bestämmelse ligger i Avdelning C, underavdelning II. Detta är regeln att sjukpenning på normalnivån är 80 procent av SGI multiplicerad med 0,97 och att sjukpenning på fortsättningsnivån är 75 procent av SGI multiplicerad med 0,97. 64 kap 1-45 SFB Dessa bestämmelser ligger i Avdelning E, underavdelning III. Hela kapitel 64, som innehåller 45 paragrafer, handlar om premiepensionen. 113 kap 26 2 st SFB Denna bestämmelse ligger i Avdelning H, underavdelning III. Kapitel 113 handlar om omprövning och överklagande med mera. Paragraf 26 ligger under två mellanrubriker som lyder Särskilda bestämmelser om ålderspension och sedan Ändring och omprövning av beslut. I andra stycket i den paragrafen (det som hänvisningen gäller) står att man har fem år på sig att begära omprövning av beslut som gäller pensionsgrundande inkomst. Som framgår av exemplen är det ingen skillnad på hänvisningar till socialförsäkringsbalken och hänvisningar till andra lagar. Man anger balkens/lagens förkortning eller hela namn först, sedan numret på kapitlet, sedan numret på paragrafen och eventuellt vilket stycke i paragrafen. Avdelningar (de som anges med stora bokstäver A-H), underavdelningar (de som anges med romerska siffror) och mellanrubriker används inte i de formella laghänvisningarna. Däremot kan det ofta vara praktiskt att använda dem om man i en text vill berätta var en grupp av bestämmelser finns. Exempel: Allt som handlar om ålderspension finns i SFB, avdelning E. Eller Bostadstillägg till pensionärer, BTP och SBTP, finns i avdelning G, underavdelning III, medan bostadsbidrag till barnfamiljer finns i underavdelning II. Här finns alla dokumenten Socialförsäkringsbalken och alla förarbeten finns visserligen att köpa som tryckta böcker, men för alla som inte dagligen använder balken fungerar webben lika bra. Lagtext, propositioner, utredningar med mera kan man ju själv slå upp och läsa/spara ned/printa från internetsidor. Lagtexten Hela texten (fulltexten) till socialförsäkringsbalken finns på flera ställen. Fetstilsrubrikerna nedan är direktlänkarna till balken: http://62.95.69.3/sfsdoc/10/100110.pdf

11 Adressen går till Lagrummet, som är gemensam webbplats för den offentliga förvaltningens rättsinformation. Domstolsverket ansvarar för webbplatsen och respektive myndighet ( SFBs fall riksdagen) för innehållet. Lagrummets digitalversion av socialförsäkringsbalken är i PDF-form och därför lätt att spara ned på egen dator. Förutom Lagrummet finns det många bra juridiksajter med, i praktiken, lika tillförlitligt innehåll. Två exempel som har funnits i många år och som erfarenhetsmässigt håller mycket hög kvalitet: www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100110.htm Förlaget Notisum AB ger olika slags juridikprodukter under samlingsnamnet Rättsnätet. Den del som heter Lagbok är gratis på webben och innehåller kontinuerligt uppdaterade utgåvor av samtliga lagar och förordningar. https://lagen.nu/2010:110 Lagen.nu är en rättsinformatiksajt. Den drivs privat men är erfarenhetsmässig mycket tillförlitlig när det gäller att hålla lagtexter uppdaterade med de senaste ändringarna. Sajten innehåller ckså domar från bland annat Högsta domstolen och Arbetsdomstolen. Lagtexterna i Lagen.nu är kompletterade med hänvisningar, domar och annat användbart som ligger som länkar i högerspalten. Just nu finns bara hänvisningar i Socialförsäkringsbalkens högerspalt, men det kommer ju att fyllas på allteftersom balken börjar användas. Propositionen När riksdagen stiftar en lag så har den ett lagförslag från regeringen en proposition som underlag. Propositionen till SFB heter Socialförsäkringsbalk Prop 2008/09:200. www.regeringen.se/sb/d/11998/a/127970 På denna adress finns regeringskansliets startsida för så kallade förarbeten om SFB. Här finns länkar till propositionen, lagrådsremissen och den ursprungliga statliga utredningen (SamSol). www.regeringen.se/sb/d/10884/a/127983 Propositionens startsida, med propositionen uppdelad i tre delar. Här finns direktlänkar till pdffilerna. Observera att det också finns propositioner om kompletteringar och följdändringar. I högerspalten på sidan www.regeringen.se/sb/d/8449/a/94450 finns länkar till sådana och andra dokument av intresse i samband med införandet av SFB. SamSol-utredningen Den statliga utredning som tog fram det ursprungliga förslaget till socialförsäkringsbalk höll på i nästan fem år. Slutprodukten blev betänkandet Socialförsäkringsbalk SOU 2005:114, som finns uppdelad i tio pdf-filer på www.regeringen.se/sb/d/5140/a/55840.

12 Översikter Var finns de tidigare lagarna i SFB? Vilka sakområden finns var? Var finns de viktiga paragrafer som vi brukar hänvisa till? Hur förhåller sig SFBs uppdelning till den uppdelning som vi brukar använda? Frågorna som är aktuella när ett så stort antal gamla och för verksamheten centrala lagar upphör som separata lagar och ersätts av en ny sammanhållen lagbalk är många. Det går också att göra flera olika slags översikter över SFB, beroende på vilken eller vilka frågor som ska besvaras. Försäkringsrådgivaren/försäkringsinformatören och SFB I informations- och utbildningsmaterial för försäkringsrådgivare/försäkringsinformatörer används normalt en uppdelning i fem eller sex sakområden: Fem sakområden: Sjukdom, Arbetsskada, Arbetslöshet, Ålderdom/Pension, Dödsfall eller Sjukdom, Arbetsskada, Arbetslöshet, Dödsfall, Ålderdom/Pension eller Sex sakområden: Sjukdom, Arbetsskada, Rehabilitering/Återgång i arbete, Arbetslöshet, Dödsfall, Ålderdom/Pension eller Sjukdom, Arbetsskada, Rehabilitering/Återgång i arbete, Arbetslöshet, Ålderdom/Pension, Dödsfall Vilket antal sakområden och i vilken ordningsföljd skiljer sig åt från fall till fall och mellan publikationerna. Beträffande ordningsföljden mellan Dödsfall och Ålderdom/Pension kan placeringen av sakområdet Dödsfall före Ålderdom/Pension motiveras med att försäkringsrådgivarnas/försäkringsinformatörernas fokus ligger på dödsfall i yrkesverksam ålder, före pensioneringen. Beträffande Rehabilitering/Återgång i arbete har dessa bestämmelser av hävd presenterats som en del av sakområdet Sjukdom. I och med att det har tillkommit allt fler nya regler i regelverket kring medicinskt grundad arbetsoförmåga är uppdelning i ett separat sakområde också en fråga om överskådlighet i tryckta publikationer. Försäkrings- och pensionsmaterial som används av rådgivare/informatörer brukar följa den illustrationsmodell som går under namnet Försäkringspyramiden/Trygghetspyramiden. I denna behandlas socialförsäkringar och allmän pension först och därefter kommer försäkringar och avtalspension genom kollektivavtal. Försäkringsskyddet genom lag och kollektivavtal utgör ju basen i pyramiden. Sist kommer medlemsförsäkringar och i undantagsfall (till exempel i LOs Pensionsbok) individuella försäkringar.

13 Socialförsäkringsbalkens innehåll, alltså lagstiftade förmåner, representerar i denna pyramidillustration den breda bottenplatta som är pyramidens bas. Skillnaden mellan de informations- och utbildningsmaterialen som produceras för användning av försäkringsrådgivare/försäkringsinformatörer är att SFB är upplagd efter ett livscykelperspektiv sett utifrån ett allmänt medborgarperspektiv innehåller fler sakområden än de som ingår i rådgivar-/informatörsuppdraget (till exempel föräldrapenning, studiebidrag och bostadsbidrag till barnfamiljer och unga vuxna) inte innehåller något om förmåner vid arbetslöshet (vilket visserligen inte alla men de flesta material för försäkringsrådgivare-/försäkringsinformatörer gör).

14 Översikt 1 SFBs avdelningar och underavdelningar I denna översikt står avdelningens bokstav respektive underavdelningens romerska siffra längst till vänster. Nästa kolumn visar vilka kapitel i SFB det handlar om. I mittenkolumnen står rubriken. I kolumnen längst ut till höger finns kommentarer om innehållet. A 1 7 Övergripande bestämmelser Innehåller i första hand bestämmelserna från socialförsäkringslagen, SofL. FRG/FI-uppdraget: en del av detta innehåll ingår som Övrigt -delar i uppdraget. I 1 2 Inledande bestämmelser, definitioner och förklaringar Tips: Tänk på att underavdelning I i alla SFB-delar, liksom den första paragrafen i alla kapitel, fungerar som innehållsförteckningar. II 3 7 Socialförsäkringsskyddet Här finns de grundläggande bestämmelserna om bl.a. basbeloppsanknytning av förmåner och uppdelningen i bosättnings- respektive arbetsbaserade förmåner. B 8 22 Familjeförmåner Innehåller bestämmelser om olika slags familjeförmåner från både lagen om allmän försäkring, AFL (avseende föräldrapenning m.m.) och flera andra separata lagar. FRG/FI-uppdraget: familjeförmåner hör inte till de sakområden som ingår i uppdraget. I 8 Inledande bestämmelser II 9 13 Graviditetspenning och föräldrapenningsförmåner Observera namnbytet från havandeskapspenning till graviditetspenning. III 14 16 Barnbidrag IV 17 19 Underhållsstöd V 20 22 Särskilda familjeförmåner Här finns adoptionsbidrag och vårdbidrag.

15 C 23 47 Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada Denna avdelning består av innehåll från lagen om allmän försäkring, AFL, och lagen om arbetsskadeförsäkring, LAF. FRG/FI-uppdraget: sakområdena Sjukdom och Arbetsskada, alternativt Sjukdom, Arbetsskada och Rehabilitering. I 23 Inledande bestämmelser II 25 28 Sjukpenning m m III 29 31 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning IV 32 37 Sjukersättning och aktivitetsersättning V 38 44 Förmåner vid arbetsskada VI 45 47 Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller skada D 48 52 Särskilda förmåner vid funktionshinder I 48 Inledande bestämmelser II 49 52 Handikappersättning, assistansersättning och bilstöd till försäkrade med funktionshinder Bestämmelserna kommer från de separata lagarna om dessa förmåner. FRG/FI-uppdraget: sakområdet Sjukdom, alternativt sakområdena Sjukdom och Rehabilitering. Dessa bestämmelser är i FRG/FIuppdraget mer av typen känna till och informera översiktligt om samt hänvisa till Försäkringskassan. Bestämmelserna om bidrag till arbetshjälpmedel, som är av mer centralt intresse för både FRG/FI och skyddsombud, ingår inte i SFB. E 53 74 Förmåner vid ålderdom Beståndsdelarna i denna avdelning är lagen om inkomstgrundad ålderspension, LIP, och lagen om garantipension, GPL. I 53 Inledande bestämmelser II 54 56 Övergripande bestämmelser om allmän ålderspension III 57 64 Inkomstgrundad ålderspension IV 65 67 Garantipension V 68 71 Vissa gemensamma bestämmelser om allmän ålderspension

16 VI 72 74 Särskilda förmåner vid ålderdom F 75 92 Förmåner till efterlevande Denna avdelning ersätter främst lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. I 75 Inledande bestämmelser II 76 85 Efterlevandepension och efterlevandestöd III 86 88 Efterlevandeförmåner från arbetsskadeförsäkringen m m IV 89 92 Efterlevandeskydd i form av premiepension G 93 103 Bostadsstöd I denna avdelning finns innehållet i lagen om bostadsbidrag och lagen om bostadstillägg till pensionärer. I 93 Inledande bestämmelser II 94 98 Bostadsbidrag III 99 103 Bostadstillägg H 104 117 Vissa gemensamma bestämmelser I 104 Inledande bestämmelse II 105 108 Gemensamma bestämmelser om förmåner m m III 109 115 Gemensamma bestämmelser om handläggning m m IV 116 117 Vissa organisatoriska bestämmelser

17 Översikt 2a SFBs underavdelningar per sakområde (mer detaljerad översikt) Nedan följer en kort orientering av vad SFB innehåller på de sakområden som är aktuella i uppdraget som försäkringsrådgivare/försäkringsinformatör. De delar av en SFB-avdelning som hör till det aktuella sakområdet (Sjukdom, Arbetsskada och så vidare) är markerade med lite större fetstil. Delar som hör till något annan sakområde är markerade med kursiv stil. Genomgående är även inledningsdelen markerad så eftersom den huvudsakligen fungerar som innehållsförteckning, definitioner och administrativa upplysningar. Om det finns delar som kan höra till sakområdet eller inte, beroende på hur man gör uppdelningen, är de markerade med kursiv fetstil. Sjukdom Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om allmän försäkring, AFL, där alla bestämmelser om ersättning enligt lag vid sjukdom dittills funnits. Även innehållet i flera andra lagar som kan anses höra till sakområdet Sjukdom har förts över till till den nya socialförsäkringsbalken. Dispositionen i SFB skiljer sig dock från den som vanligen används i försäkringsrådgivarnas/försäkringsinformatörernas utbildnings- och informationsmaterial. Exempelvis behandlas i SFB både sjukdom och arbetsskada i samma avdelning (C). I rådgivar- /informatörsmaterialen är dessa sakområden separata kapitel, liksom även rehabilitering. SFBs disposition är annorlunda också när det gäller förmåner som handikappersättning och bostadstillägg. Dessa återfinns i varsin avdelning, D respektive G. Avdelning C i SFB innehåller sex underavdelningar, av vilka fyra hör till sakområdet Sjukdom. I Inledande bestämmelser kap 23 II Sjukpenning m m kap 25 28 III Rehabilitering och rehabiliteringsersättning kap 29 30 IV Sjukersättning och aktivitetsersättning kap 32 37 V Förmåner vid arbetsskada kap 38 44 VI Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller skada kap 45 47

18 De förmåner som syftar till att underlätta den dagliga livföringen och/eller förvärvsarbete för försäkrade med nedsatt funktionsförmåga finns i SFB i avdelning D, som består av två underavdelningar: I Inledande bestämmelser kap 48 II Handikappersättning, assistansersättning och bilstöd till försäkrade med funktionshinder kap 49 52 Till sjuk- och aktivitetsersättning kan Försäkringskassan efter ansökan bevilja bostadstillägg, BTP och eventuellt SBTP. I SFB finns bostadstilläggen tillsammans med övriga bostadsstöd i avdelning G, som innehåller tre underavdelningar. I Inledande bestämmelser kap 93 II Bostadsbidrag kap 94 98 III Bostadstillägg kap 99 103 Arbetsskada Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om arbetsskadeförsäkring, LAF, där alla bestämmelser om ersättning enligt lag vid arbetsskada dittills funnits. SFB har också ersatt lagen om statligt personskadeskydd, LSP, och lagen om krigsskadeersättning till sjömän. Dispositionen i SFB skiljer sig dock från den som vanligen används i försäkringsrådgivarnas/försäkringsinformatörernas utbildnings- och informationsmaterial. Exempelvis behandlas i SFB både sjukdom och arbetsskada i samma avdelning (C). I rådgivar- /informatörsmaterialen är dessa sakområden separata kapitel, liksom även rehabilitering. SFBs disposition är annorlunda också när det gäller förmåner som handikappersättning och bostadstillägg. Dessa återfinns i varsin avdelning, D respektive G. Avdelning C i SFB innehåller sex underavdelningar, av vilka fyra hör till sakområdet Arbetsskada. I Inledande bestämmelser kap 23 II Sjukpenning m m kap 25 28 III Rehabilitering och rehabiliteringsersättning kap 29 30 IV Sjukersättning och aktivitetsersättning kap 32 37 V Förmåner vid arbetsskada kap 38 44 VI Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller kap 45 47

19 skada Om en arbetsskadad beviljas sjuk- och aktivitetsersättning kan Försäkringskassan efter ansökan bevilja bostadstillägg, BTP och eventuellt SBTP. I SFB finns bostadstilläggen tillsammans med övriga bostadsstöd i avdelning G, som innehåller tre underavdelningar. I Inledande bestämmelser kap 93 II Bostadsbidrag kap 94 98 III Bostadstillägg kap 99 103 Till sakområdet Arbetsskada hör också regler som i SFB finns i avdelning F, som innehåller fyra underavdelningar. I Inledande bestämmelser kap 75 II Efterlevandepension och efterlevandestöd kap 76 85 III Efterlevandeförmåner från kap 86 88 arbetsskadeförsäkringen m m IV Efterlevandeskydd i form av premiepension kap 89 92 Rehabilitering åter till arbetet Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om allmän försäkring, AFL, där alla bestämmelser om ersättning enligt lag vid rehabilitering och återgång i arbete hittills funnits. I SFB finns ersättning för inkomstförlust vid rehabilitering och de olika reglerna för arbete parallellt med sjuk-/aktivitetsersättning i avdelning C, som består av sex underavdelningar. I Inledande bestämmelser kap 23 II Sjukpenning m m kap 25 28 III Rehabilitering och kap 29 30 rehabiliteringsersättning IV Sjukersättning och aktivitetsersättning kap 32 37 V Förmåner vid arbetsskada kap 38 44 VI Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller skada kap 45 47

20 Inom sakområdet Rehabilitering ligger också en del förmåner som syftar till att underlätta den dagliga livföringen och/eller förvärvsarbete för försäkrade med nedsatt funktionsförmåga. I SFB återfinns dessa förmåner i avdelning D, som består av två underavdelningar: I Inledande bestämmelser kap 48 II Handikappersättning, assistansersättning och bilstöd till försäkrade med funktionshinder kap 49 52 Arbetslöshet Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då cirka 30 olika lagar inom socialförsäkring och allmän pension. Sakområdet Arbetslöshet ligger dock helt utanför SFB. På detta område gäller fortfarande den separata lagen om arbetslöshetsförsäkring. Dessutom ligger aktivitetsstödet, som betalas av Försäkringskassan till vissa kategorier arbetslösa (deltagare i sista steget i Jobb- och utvecklingsgarantin samt deltagare i det särskilda arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion för utförsäkrade), också utanför SFB. Dödsfall i yrkesverksam ålder Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. I SFB finns efterlevandepensionerna med mera i avdelning F. Avdelningen innehåller fyra underavdelningar. I Inledande bestämmelser kap 75 II Efterlevandepension och efterlevandestöd kap 76 85 III Efterlevandeförmåner från kap 86 88 arbetsskadeförsäkringen m m IV Efterlevandeskydd i form av premiepension kap 89 92 Ålderspension Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om inkomstgrundad ålderspension, LIP, och lagen om garantipension, GPL. Även innehållet i hittills separata lagar om äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg till pensionärer ingår numera i SFB. I SFB finns ålderspensionerna med mera i avdelning E, som innehåller sex underavdelningar.

21 I Inledande bestämmelser kap 53 II Övergripande bestämmelser om allmän kap 54 56 ålderspension III Inkomstgrundad ålderspension kap 57 64 IV Garantipension kap 65 67 V Vissa gemensamma bestämmelser om kap 68 71 allmän ålderspension VI Särskilda förmåner vid ålderdom 72 74 Till ålderspension kan Pensionsmyndigheten efter ansökan bevilja bostadstillägg, BTP och eventuellt SBTP. I SFB finns bostadstilläggen tillsammans med övriga bostadsstöd i avdelning G, som innehåller tre underavdelningar. I Inledande bestämmelser kap 93 II Bostadsbidrag kap 94 98 III Bostadstillägg kap 99 103 Överklaga Den nya socialförsäkringsbalken (SFB) som trädde i kraft den 1 januari 2011 innehåller också regler om omprövning och överklagan av beslut fattade inom socialförsäkringssystemet, inklusive allmän pension. De bestämmelser som tidigare fanns i varje separat lag finns nu i SFB, avdelning H, som innehåller fyra underavdelningar. I Inledande bestämmelser kap 104 II Gemensamma bestämmelser om förmåner m m kap 105 108 III Gemensamma bestämmelser om kap 109 115 handläggning m m IV Vissa organisatoriska bestämmelser kap 116 117

22 Översikt 2b SFBs underavdelningar per sakområde (komprimerad översikt) Sjukdom Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om allmän försäkring, AFL, där alla bestämmelser om ersättning enligt lag vid sjukdom dittills funnits. Även innehållet i flera andra lagar som kan anses höra till sakområdet Sjukdom har förts över till till den nya socialförsäkringsbalken. Dispositionen i SFB skiljer sig dock från den som vanligen används i försäkringsrådgivarnas/försäkringsinformatörernas utbildnings- och informationsmaterial. Exempelvis behandlas i SFB både sjukdom och arbetsskada i samma avdelning (C). I rådgivar- /informatörsmaterialen är dessa sakområden separata kapitel, liksom även rehabilitering. SFBs disposition är annorlunda också när det gäller förmåner som handikappersättning och bostadstillägg. Dessa återfinns i varsin avdelning, D respektive G. Till sakområdet Sjukdom hör ett antal underavdelningar dels i SFB avdelning C, dels i SFB avdelning D och G. C:II Sjukpenning m m kap 25 28 C:III Rehabilitering och rehabiliteringsersättning kap 29 30 C:IV Sjukersättning och aktivitetsersättning kap 32 37 C:VI Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller kap 45 47 skada D:II Handikappersättning, assistansersättning och kap 49 52 bilstöd till försäkrade med funktionshinder G:III Bostadstillägg kap 99 103 Arbetsskada Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om arbetsskadeförsäkring, LAF, där alla bestämmelser om ersättning enligt lag vid

23 arbetsskada dittills funnits. SFB har också ersatt lagen om statligt personskadeskydd, LSP, och lagen om krigsskadeersättning till sjömän. Dispositionen i SFB skiljer sig dock från den som vanligen används i försäkringsrådgivarnas/försäkringsinformatörernas utbildnings- och informationsmaterial. Exempelvis behandlas i SFB både sjukdom och arbetsskada i samma avdelning (C). I rådgivar- /informatörsmaterialen är dessa sakområden separata kapitel, liksom även rehabilitering. SFBs disposition är annorlunda också när det gäller förmåner som handikappersättning och bostadstillägg. Dessa återfinns i varsin avdelning, D respektive G. När sakområdet Arbetsskada beskrivs separat är det underförstått att grundersättningarna vid arbetsskada är desamma som de som gäller på sakområdet Sjukdom. De lagstadgade ersättningar som gäller specifikt vid arbetsskada finns i SFB på två ställen, i avdelning C och avdelning F. C:V Förmåner vid arbetsskada kap 38 44 F:III Efterlevandeförmåner från arbetsskadeförsäkringen m m kap 86 88 Rehabilitering åter till arbetet Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om allmän försäkring, AFL, där alla bestämmelser om ersättning enligt lag vid rehabilitering och återgång i arbete hittills funnits. I SFB finns ersättning för inkomstförlust vid rehabilitering och de olika reglerna för arbete parallellt med sjuk-/aktivitetsersättning i avdelning C. Inom sakområdet Rehabilitering ligger också en del förmåner som syftar till att underlätta den dagliga livföringen och/eller förvärvsarbete för försäkrade med nedsatt funktionsförmåga. De återfinns i SFB avdelning D. C:III Rehabilitering och rehabiliteringsersättning kap 29 30 C:IV Sjukersättning och aktivitetsersättning kap 32 37 D:II Handikappersättning, assistansersättning och bilstöd till försäkrade med funktionshinder kap 49 52 Arbetslöshet Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då cirka 30 olika lagar inom socialförsäkring och allmän pension. Sakområdet Arbetslöshet ligger dock helt

24 utanför SFB. På detta område gäller fortfarande den separata lagen om arbetslöshetsförsäkring. Dessutom ligger aktivitetsstödet, som betalas av Försäkringskassan till vissa kategorier arbetslösa (deltagare i sista steget i Jobb- och utvecklingsgarantin samt deltagare i det särskilda arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion för utförsäkrade), också utanför SFB. Dödsfall i yrkesverksam ålder Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. I SFB finns efterlevandepensioner i form av omställningspension, barnpension, efterlevandestöd till barn med mera i avdelning F. F:II Efterlevandepension och efterlevandestöd kap 76 85 F:III Efterlevandeförmåner från kap 86 88 arbetsskadeförsäkringen m m F:IV Efterlevandeskydd i form av premiepension kap 89 92 Ålderspension Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om inkomstgrundad ålderspension, LIP, och lagen om garantipension, GPL. Även innehållet i hittills separata lagar om äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg till pensionärer ingår numera i SFB. I SFB finns alla bestämmelser som rör allmän pension i avdelning E. Till ålderspension kan Pensionsmyndigheten efter ansökan bevilja bostadstillägg, BTP och eventuellt SBTP. Dessa återfinns i SFB, avdelning G. E:III Inkomstgrundad ålderspension kap 57 64 E:IV Garantipension kap 65 67 E:V Vissa gemensamma bestämmelser om allmän kap 68 71 ålderspension E:VI Särskilda förmåner vid ålderdom 72 74 G:III Bostadstillägg kap 99 103

25 Överklaga Den nya socialförsäkringsbalken (SFB) som trädde i kraft den 1 januari 2011 innehåller också regler om omprövning och överklagan av beslut fattade inom socialförsäkringssystemet, inklusive allmän pension. Reglerna för omprövning och överklagan finns i SFB, avdelning H. III Gemensamma bestämmelser om handläggning m m kap 109 115, särskilt kap 113 om ändring, omprövning och överklagande