Program 118. 2 Mosebok 27: 1-21. (Introd. 0:35) På vår vandring: "VÄGEN GENOM BIBELN" har vi nu hunnit fram till 2 Mosebok kapitel 27. Temat i dehär kapitlet är: Brännofferaltaret med dess tillbehör, Tabernaklets förgård och om olja till lamporna och lampornas dagliga skötsel. Och du skall lägga märke till, när vi nu kommer utanför det egentliga tabernaklet - och in på förgården, att alla de olika detaljerna ute på förgården är överdragna av koppar. Inne i Tabernaklet var allt antingen överdraget med guld eller också gjort av massivt guld. Ju närmare du kommer GUD -desto mer fokuseras på Kristi person Men när vi flyttar oss längre ut - så foluseras det på Kristi gärning, - Jesu Kristi frälsningsverk. 2 Mos. 27:1-3. "Du skall göra ett altare av akacieträ, fem alnar långt och fem alnar brett - så att altaret bildar en liksidig fyrkant - och tre alnar högt. Och du skall göra horn till det, som skall sitta i dess fyra hörn. I ett stycke därmed skall hornen vara. Och du skall överdra det med koppar. Och kärl till att föra bort askan skall du göra till det, likaså skovlar, skålar, gafflar och fyrfat. Alla dessa tillbehör skall du göra av koppar." Alla detaljer här ute på förgården var gjorda av koppar - som representerar DOM över synden. "Syndfrågan" Dvs, problemet SYND - måste lösas ute på förgården innan någon kunde gå in i det Heliga. Inne i det heliga var allt av guld, och avbildar gemenskap med GUD och tillbedjan av GUD. Det är ingen synd i det Heliga. Frågan om synd - behandlas på förgården! Människan står på utsidan. Hur skall han kunna närma sig GUD? Det första hun måste ha, är en ställföreträdare som kan dö för henne. Människan kan under sin livstid försöka undvika att möta Gud - men om hon önskar möta GUD, måste hon ha en ställföreträdare. Någon måste dö i hennes ställe - på kopparaltaret. Detta altare kallas också för "Herrens bord" och det kallas också "Brännoffer-altaret" Det är här GUD gör upp, med syndaren. Det talar om Kristi kors, och det faktum att Han är den som dog i stället för dig och mig. Paulus säjer i (Efes.5:2) "Låt ert liv vara fyllt av kärlek, ty Kristus älskade er och gav sig själv för oss som en gåva och ett offer, en rökelsedoft, som är dyrbar för Gud." TIME: 4:30.
KRISTUS var vårt brännoffer. Altaret byggdes av människor, men förebilden och modellen är i himlen. KORSET, var det altare, Gud valde för offret. JESUS KRISTUS blev utelämnad efter Guds eviga rådslut, för han var utvald innan världens grundval blev lagd. Och därför är Kristus mera än bara en god man. Han var det också, och han var GUDS LAMM, offrad till försoning av världens synder. Utvald innan världen blev grundlagt. När det gällde altarets mått, så sa Gud att det skulle vara fem alnar långt och fem alnar brett. Och man behövde inte vara något matematiskt snille för att räkna ut, att då var det fyrkantigt. Men vi ska lägga märke till, att det understryks en extra gång, och poängteras i texten: " fem alnar långt och fem alnar brett, - så att altaret bildar en liksidig fyrkant." Dvs, det är en speciell mening med att det skall vara fyra lika hörn, på altaret. Det förkunnar om världens fyra hörn, Öster, Väster, Norr och Söder. Det vill åter säja, att det som sker vid detta försonings-altare, skall engång omfatta hela världen. Israel är utvalt, som det folk, bland vilka Frälsaren skall födas. Men Frälsningsverket, skall omfatta alla stammar, folk och tungomål. Det påängteras att det skall vara en liksidig fyrkant. Ja, vilket världshörn vi än kommer ifrån, här är det lika för alla, för hela människosläkten. (ROM.3:10) "Som Skriften säger: Det finnes ingen son är rättfärdig, ikke en enda..." Och vidare i ROM.10:16. sägs om människan: "Ödeläggelse och nöd visar, var de har gått fram, och fridens väg känner de inte." Och så var alltså brännofferaltaret i Tabernaklet den plats där syndaren kunde närma sig GUD, i kraft av sonoffrets blod. Det finns ingen väg till Gud - annat än via brännofferaltaret. Och där måste den dömde offras, och måste verkligen gälla som ställföreträdare - för den som skall benådas. Skriften vittnar om JESUS, i (JOH.Ev. 1:29) "Se, där Guds Lamm, som tar bort världens synd." Här talas om Kristus som ställföreträdaren på kopparaltaret. Det var det som skedde på korset de tre sista timmarna, då mörkret sänkte sig över landet, och Kristus betalade hela världens syndaskuld. Och JOH.Ev.1:12 säjer: "Men åt alla dem som tog emot honom, gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn." TIME: 8:45.
Människan kan inte tillbedja och upphöja Gud, bedja eller tjäna Gud, - förrän hon har kommit till KOPPARALTARET. JESUS KRISTUS är inte bara Lammet som blev slaktat för oss. Han är också LAMMET som har UPPSTÅTT. I Uppenbarelseboken 5:6, berättar Johannes att han såg "ett Lamm som blivit slaktat." Kopparaltaret stog inne på förgården framför ingången till Tabernaklet. - KORSET står framför himmelen. - KORSET blev rest på jorden, men det givs ingen ingång till himlen, utom genom detta kors. Och vi nämner än en gång guld och koppar, som blev använda vid tillverkningen av tabernaklets olika redskap. GULD - är symbol på gudomlig rättfärdighet eller på den gudomliga naturen hos människan Jesus Kristus. Kopparen - är symbol på rättfärdigheten som kräver DOM över synden, eller DOM över all orenhet - så som kopparaltaret förkunnar oss, genom det som sker genom Tabernaklets offer-ordningar. Därför var allt det invändiga i tabernaklet av GULD. Både: Arken, Nådastolen, Bordet, Ljusstaken och Rökelsesaltaret. Allt detta symboliserar den gudomliga natur, som var o-skiljaktligt knutet till JESU KRISTI person. Men utanför Tabernaklets förhänge, utanför Det Heliga, var allt av koppar, både altaret och alla redskap, och även altarets fot. Det förkunnar om Guds rättfärdighet som kräver DOM över synden. Det pekar fram emot KORSET och det fullkomliga offret. Golgata - platsen där den som var utan synd blev dömd och korsfäst, för dina och mina synder. Golgata - den enda platsen, där den skyldige kan bli frikänd och få förlåtelse. Detta gåtfulla härliga under... Time: 11:33. Sång: Plate 716. kutt: B/4 tid: 0:37. Time: 12:10. avslutas tvärt efter första versen. =============================================================
2 Mos. 27:9. "Du skall också göra en förgård till tabernaklet. För den södra sidan, söderut skall omhängen till förgården göras av tvinnat vitt garn, hundra alnar långa - detta för den ena sidan." Dehär "staketet"(om vi får uttrycka oss så) eller omhänget, det var alltså ca 2,5 meter högt - av vitt tvunnet garn... Det var 100 alnar långt och det var 50 alnar brett.(aln=0,5 m) Försök nu att tänka dig in i Israels barns situation. Varje gång dom slog läger på sin väg mot Kanaan, så slog dom alltid först upp tabernaklet. När det var satt upp - kunde dom olika stammarna slå läger efter sina avdelningar. Och alla stammarnas lägerplats orienterades utifrån Tabernaklet. Runt omkring tabernaklet slog man läger. Det betyder att det första dom ser när dom kommer ut från sina tält, det är dehär 2,5 meter höga staketet - bländande vitt i solens sken Det bländande vita omhänget är en daglig påminnelse om GUDs renhet och helighet. Och detta omhänge, det går runtomkring hela tabernaklet och förgården - det fanns bara en öppning. Och den var vänt österut - mot soluppgången. Detta höga, vita omhänge förkunnar klart och tydligt för Israels barn - att det bara är en väg in till gemenskap med Gud. Man kan inte hoppa över omhänget, det är 2,5 meter högt. Dvs, det är inga "gen-vägar" in till gemenskap med GUD. Det var en enda dörr - Men vägen fram till denna dörr kunde vara olika lång, beroende på var min stam hade lägrat sig i förhållande till tabernaklets dörr. Men om jag bara följde omhänget - det vita höga staketet - så kom jag alltid till sist till dörren. Det nya testamentet säjer: Kristus är lagens ände! Och den människa som försöker gå in genom "lagens staket" kommer till sist till ett punkt där han måste erkänna: Här är för högt, jag kan inte klättra över. Och här är för lågt - jag kan inte krypa under... Kort sagt - det är hopplöst - jag kan inte komma in i Guds gemenskap - Jag är förlorad. Men plötsligt - DÅ - ser han tabernaklets inngång! Ser Honom, - HAN som är dörren. Det är bara GUDS LAG som leder människan till den Kristus, som är syndarens enda dörr in till gemenskap med Gud. Andra kan nog ha intresse av att komma in i gemenskapen! Kanske därför att det verkar trevligt där... Andra kommer därför att dom önskar göra en insats...eller helt enkelt därför att dom har inget annat att ta sig för. Orsakerna kan var många. Time: 16:15.
Men alla dessa har en sak gemensamt. Dom har bildlikt talat - krupit in under omhänget. Dom har inte kommit in genom dörren. Andra åter försöker komma in i Guds gemenskap, genom sina gärningar. Genom allt dom gör, eller genom sitt fina moraliska uppförande. Dom strävar för att behaga Gud. Det er dessa som bildlikt talat - har klättrat över omhänget. Dom har inte heller kommit in genom dörren. Dessa ord vill nog förarga och irritera dessa som antingen har krupit under eller också hoppat över omhänget. Dvs, sådana som antingen inte vill höra LAGEN! Eller sådana som tror dom blir frälsta genom att hålla Lagen! Men hör här min vän. Det 2,5 meter höga omhänget i tvinnat vitt garn - förkunnar att här kliver man inte in i gemenskapen med Gud hur som helst - eller när och hur man själv bahagar. Gud är mycket noggrann med sina föreskrifter Och det 2,5 meter höga omhänget förkunnar oss, att det är bara en dörr in till gemenskap med den levande Gud. Och det är GUD som bestämmer var den dörren är. Och den dörren beskrivs på nytt i vers 16. "Och till förgårdens port skall göras ett förhänge, tjugo alnar långt, i brokig vävnad av mörkblått, purpurrött, rosenrött och tvinnat vitt garn..." Den blå är himmelens färg. Som talar om den himmelska trofasthet. Det som himmelen har talat det sker. Det talar om profetens ämbete. Sänd från himmelen. Det purpurröda - är den kungliga färgen, som talar om Hans ämbete som Konung. Det rosenröda (eller blodröda) talar om översteprästens offergärning. Och förkunnar Hans ämbete som överstepräst. Det vita - representerar det rena, det heliga. Helig, Helig, Helig är Herren Sebaot. Och så förkunnar alla dessa färger som ingår i porten, att Han som är Porten in till liv i Gud, Han är: Konung, överstepräst, och profet - och Han är helig. Och porten var bara 5 alnar bred. Omhänget runt förgården var 100 alnar långt och 50 alnar brett, och var täckt med vitt garn, hela vägen runt tabernaklet. Och avskilde dom som var innanför, ifrån dom som var utanför. TIME: 19:25. Musik: plate 1319. kutt: A/5 0:25. Time: 19:50.
Därmed har vi kommit till avslutningen av kapitel 27 i andra Mosebok. Och den är mycket intressant. Här talas om olja till lamporna - och det är ganska ovanligt eller oväntat att det tas upp här, och inte i samband med beskrivningen av ljusstaken, som vi återfinner i kapitel 25. 2 Mos. 27:20. "Och du skall befalla Israels barn att bära till dig ren olja, av stötta oliver, till ljusstaken, så att lamporna dagligen kan sättas upp." I (Norsk Bibel 1988) står det: "så lamporna alltid kan hållas brinnande" Och detsamma står i den engelska KING JAMES översättning. Som vi redan tidigare nämnt så talar oljan om Den helige Ande. Profeten Sakarjas tillämpning,av detta finner vi i Sakarja 4:6 "Inte genom någon människas styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande, säger Herren Sebaot." Den Helige Ande ger ljus. Han talar inte om sig själv. Men han kastar sitt ljus över Kristus och hans gärning, och uppenbarar, JESU och allt han är för oss. Vers 21. "I uppenbarelsetältet, utanför den förlåt som hänger framför vittnesbördet, skall Aron och hans söner sköta den, från aftonen till morgonen, inför Herrens ansikte. Detta skall vara en evig stadga från släkte till släkte, en offergåva av Israels barn." Den brinnande lampan talar om Jesus Kristus - Världens ljus. Som Jesus själv säjer i Joh.8:12 "Jag är världens ljus. Den som följer mig, han skall icke vandra i mörkret utan skall ha livets ljus." Och i Johannesevangeliets första kapitel, så kallas JESUS av döparen Johannes - för: det sanna ljuset, som upplyser varje människa. Men den uppståndne Kristus är nu i himlen, vid Faderns högra sida. Men i sin bergspredikan säjer Jesus: Ni är världens ljus Men skall vår lampa lysa, så måste lampan vara fylld av den helige Andes olja. Låt oss därför lägga speciellt märke till vad domhär sista verserna i 2 Mosebok kapitel 27, säjer oss. Ren olja - av stötta oliver... Olivfrukten måste krossas för att kunna ge olja. Kristus måste lida och dö - på korset, för att försona alla våra synder. Så att Gud kan utgjuta oljan, och tända lampan. DET MÅSTE BRINNA - OM DET SKALL LYSA! Och så stog det om LAMPAN - att i uppenbarelse-teltet skall Aron
och hans söner sköta den. Det är Aron - översteprästen som har detta ansvar. TIME: 23:50. Det var han som bar oljekannen. Och varje afton så går han in i tabernaklet med sin oljekanna. Fyller olja på lampan och därefter tände han. En lampa som brinner - måste ständigt ha ny försyning av olja. eljest slocknar den... Och varje morgon släcker Aron lamporna - rengjör, putsar och gör allt redo för att tända lamporna på nytt då kvällen kom. Gud hade sagt, om lamporna, om ljusstaken - Aron och hans söner skall sköta den. Dvs. Lamporna behövde daglig vård. Daglig skötsel. Det borde ge oss något att tänka på - om vi önskar vara ett ljus och ett salt i vår värld idag. Saxar - för att klippa vekarna, hörde med till utrustningen för ljusstaken. Saxen som klipper veken, talar om tuktan. Och påminner oss att TUKTAN är något som är nödvändigt för ett Guds barn. (Hebr.12:8-11) "Alla blir tuktade, och om ni inte får någon tuktan, är ni oäkta barn, inte äkta. För övrigt, vi hadde våra jordiska fäder, som tuktade oss,och vi visade dem respekt. Skall vi då inte mycket mer böja oss för andarnas Fader, så att vi får leva? De tuktade oss bara för en kort tid, så som de ansåg riktigt, men han tuktar oss till vårt verkliga bästa, för att vi skall få del av hans helighet. All tuktan tycks för ögonblicket inte vara behaglig utan smärtsam, men senare bär den, för dem som har blivit övade genom den, en frukt som består av frid och rättfärdighet." Lever du i Guds ljus, i Guds gemenskap med ditt liv, så kommer inte heller tuktan att saknas, i ditt liv det är säkert. Men när du tuktas, måste du komma ihåg. Tuktan är inte straff. Men det är Gud som handlar i kärlek. Och du som kanske just nu känner något av smärtan, från Herrens tuktan. Hör detta du modlösa människa - Gud har ett enda mål, när han tuktar dig - nämligen: att ge lampan klarare sken. Må Gud, genom översteprästen Jesus Kristus - föra dig dit, där du i ödmjukhet böjer dig för honom, så att han kan låta sin heliga olja, droppa också till ditt hjärta. Oljelamporna i tabernaklet blev aldrig besvikna, när dom väntade på Aron, som varje afton kom med sin oljelampa, när dagen ljus började tona ut. Han var trofast. Han kom alltid! Och han hade alltid sin oljelampa med sig.
Och den själ som dagligen söker sig in i Ordets Tabernalel - skall inte heller vänta förgäves på sin överstepräst. TIME: 27:50. För han är att lita på. Han glömmer aldrig, varken sin ljusstake eller sina lampor. Hör min kära vän - GUD har inte glömt dig. Så bed också du tillsammans med sångaren: Du som av kärlek varm blödde för mig Drag mig för varje dag, närmare dig. Fyll nu mitt hjärta så, att jag av kärlek må, Offra med fröjd också, något för dig. Du som i himlens höjd, beder för mig, Som - om än svag, ser upp - Herre till dig. Giv att jag korset bär, Nöjd med vad du beskär, Att jag må vittna här, Något om dig. Bo med Din Andes kraft, Herre i mig, Att jag må varje stund, leva för dig. Helande hjärtesår, sökande vilsna får, Görande var jag går, något för dig. Allt vad jag är och har, skänkte du mig, Hjälp mig det helga glatt, Herre åt dig. Och när förutan brist, Dig jag får se till sist, Blive DU, Herre Krist, Allting för mig! TIME: 29:30.