Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Cecilia Akselsson, Lunds Universitet
Nedfall av kväve: Indikator för fem miljömål (mycket viktigt för ett till) Bara naturlig försurning Grundvatten av god kvalitet Storslagen fjällmiljö Levande skogar Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning
Kväveläget i Sverige idag (relaterat till skog) - Kvävenedfall: Det är svårt att minska kvävenedfallet. - Kväveutlakning: Skogen tar upp merparten av kvävet (förutom i hygges-fasen) i större delen av Sverige, men ofta förhöjda halter i söder. Tillförsel av kväve (i experiment) påverkar på olika sätt. - Kvävets bidrag till försurning: De områden som har förhöjda halter av nitratkväve i markvatten har också markförsurning. - Markvegetationsförändringar: Kväve påverkar markvegetation, framför allt i områden med lågt nedfall (norr).
Förändrade förhållanden (utöver kvävenedfall) Kväveomsättningen påverkas av: - Klimatförändringen - Ett mer intensivt skogsbruk (till exempel ökad kvävegödsling) Vad behövs det för forskning och miljöövervakning för att hålla koll på utvecklingen av kväveutlakning och markvegetation?
Kvävenedfall Modellerad deposition 1980-2100 1981-1990 2001-2010 2045-2054 2091-2100 Kg per hektar och år (Data från CLEO, modellerat av SMHI (MATCH), Engardt m.fl.)
Kvävenedfall Behov av forskning/miljöövervakning (nedfallsutveckling) -Koppling mellan utsläpp och nedfall -Förbättrade metoder för att uppskatta torrdeposition i mätningar och modellering -Långa tidsserier av nedfallsmätningar
Kväveutlakning (Data från Krondroppsnätet (Pihl Karlsson et al., 2011), Modif. från Akselsson et al., 2010)
Kväveutlakning Behov av forskning/miljöövervakning -Nitrat i markvatten: Varför läcker vissa ytor i södra Sverige men inte andra? (experiment+dynamisk modellering) -Hur mycket transporteras till ytvatten? -Hur påverkas nitratutlakning av olika typer av gödsling (kort och lång sikt) i olika delar av landet? (experiment+dynamisk modellering) -Hur påverkas nitrathalterna av klimatförändringen (dynamisk modellering) -Miljöövervakning av kväveutlakning från skog (halter i markvatten) -Hur följs effekter av gödsling upp i miljömålsarbetet?
Kvävets bidrag till försurning (Data från Krondroppsnätet (Pihl Karlsson et al., 2011, Figurer från Akselsson et al., 2013)
Kvävets bidrag till försurning Svavelnedfall på en skogsyta i Skåne (Data från Krondroppsnätet (Pihl Karlsson et al., 2011)
kg/ha Kvävets bidrag till försurningen Kvävenedfall på öppet fält på en yta i Skåne 20 15 10 5 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 (Data från Krondroppsnätet (Pihl Karlsson et al., 2011)
Kvävets bidrag till försurningen Skogsbrukets bidrag (från NV-rapport 6449) Senaste fördjupade utvärdering: Skogsbruket beräknades stå för 30-70 % av försurningspåverkan i granskogsbestånd, och för 20-50 % i tallskogsbestånd
Kvävets bidrag till försurningen Behov av forskning/miljöövervakning -Nitrat i markvatten: Varför läcker vissa ytor i södra Sverige men inte andra? (experiment+dynamisk modellering) -Hur mycket transporteras till ytvatten? -Hur påverkas nitratutlakning av olika typer av gödsling (kort och lång sikt) i olika delar av landet? (experiment+dynamisk modellering) -Hur påverkas nitrathalterna av klimatförändringen (dynamisk modellering) -Miljöövervakning av kväveutlakning från skog (halter i markvatten) -Hur följs effekter av gödsling upp i miljömålsarbetet?
Markvegetationsförändringar
Markvegetationsförändringar Överskridande av kritisk belastning ForSAFE ForSAFE ForSAFE PROFILE, Emp. Emp. 5% change 10% change 20% change limit: 0.3 mg/l High limit (10) Low limit (5) (Modified from Belyazid et al., in press)
Markvegetationsförändringar Behov av forskning/miljöövervakning -Hur påverkas markvegetation av kväve i olika faser under omloppstiden Långliggande försök! -På vilket sätt följs markvegetationen upp i miljömålsarbetet? Kritisk belastning?
Hur går vi vidare efter SCARP? -Miljöövervakning för att hålla koll på utvecklingen -Långliggande försök för att förstå långsiktiga effekter av kvävetillförsel -Dynamisk modellering för att öka förståelsen om integrerade effekter av nedfall, klimatförändring och skogsbruk -Klimatförändring och förändrat skogsbruk är viktigt att ta hänsyn till framöver