Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar

INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar Folkmängd De äldsta publicerade uppgifterna om folkmängden i kommuner och församlingar mellan åren 1805 och 1910, med cirka 5 års mellanrum, finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A). Befolkningsstatistik och dess föregångare Tabellkommissionens berättelser. För perioden 1910-1961 finns årliga uppgifter i Folkmängden inom administrativa områden den 31 december. Uppgifter för 1962-1966 har publicerats i serien Statistiska meddelanden (SM), (B 1963:8, B 1964:4, B 1965:3, Be 1966:3, Be 1967:5). Mellan åren 1967 och 1979 ingår uppgifterna i Folkmängd 31 dec, del 1, mellan 1980 och 1990 i Folkmängd 31 dec, del 1-2 och mellan 1991 och 1996 finns uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1. Folkmängden länsvis från 1749, samt i städerna från 1800, finns även publicerad i Historisk statistik för Sverige 1720-1967, Del 1 Befolkning, 2. uppl. Folkmängden i kommuner och församlingar från 31 december 1950 till 31 december 1975 enligt indelningen i kommuner 1 januari 1976 finns utgiven i Folkmängd 31 december 1950-1975 i län, kommuner och församlingar. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För den därefter följande tioårsperioden 1901-1910 finns motsvarande uppgifter i publikationen Befolkningsrörelsen, översikt för åren 1901-1910. För de tre årtiondena mellan 1881 och 1910 är uppgifterna om födda och döda utökade med uppgifter om utrikes flyttning. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1934. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befadm-1934

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKMÄNGDEN INOM ADMINISTRATIVA OMRÅDEN DEN 31 DECEMBER 1934 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1935 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 352132

TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin redogörelse för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1934. Stockholm den 4 juli 1935. KARL ARVID EDIN. Underdånigst ERNST HÖLJER.

Innehållsförteckning. Sid. Text 1 Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1934, enligt indelningen den 1 januari 1935 13 Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1934 42 Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1934 44 Index. Pages Texte 1 Tabl. 1. Population des communes, cantons, juridictions, villes et départements, le 31 décembre 1934 (selon la division administrative en vigueur dès le 1 r janvier 1935). 13 Tabl. 2. Population par département, en 1934 42 Col. 1: Départements et les villes les plus grandes, Lb. = campagne, St. = villes. Col. 2 4: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur à cette date. Col. 5 7: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur dès le 1 r janvier de l'année prochaine. Col. 8 10: Population moyenne pour l'année. Mankön = sexe masculin, Kv.-kön = sexe féminin, Summa = Total. Appendice. Mouvement de la population, par département, en 1934 44 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Mariages. Col. 5 7: Nés vivants. Col. 8 10: Décès. Col. 11 13: Émigrés. Col. 14 16: Immigrés. Col. 17 19: Accroissement ( + ) ou diminution ( ) de la population. Lb. = campagne, St. = villes, S:a = Total. Résumé. La population de la Suède à la fin de 1933 a été de 6 233 090 habitants. L'augmentation pendant l'année, à savoir VI 524 personnes, ou 3-47 /oo de la population au début de l'année, est comme généralement ces temps derniers assez faible. C'est seulement la population des villes qui a augmenté. La population de la campagne a diminué. D'après les calculs préliminaires, le nombre des mariages contractés en 1934 a été de 48 265, soit 7'76 pour 1000 de la population moyenne. La nuptialité, toujours assez faible en comparaison avec celle de plusieurs autres pays, n'a pas été si considerable depuis 1860. Le nombre des nés vivants, d'après les calculs préliminaires, a été de 85 036. Depuis plus de deux décades, la natalité va presque continuellement en décroissant. Seulement les années 1930 et 1920 accusent une augmentation. La proportion des nés vivants pour 1 000 de la population moyenne en 1934, à savoir 13'67, est inférieure à tonte antre qui a été observée pendant les 186 années sur lesquelles nous avons des statistiques de la population en Suède. Le nombre total des décès, toujours d'après les calculs préliminaires, était de 69 908, ce qui correspond à un coefficient de mortalité de ll - 24 sur 1 000 habitants. Ce taux-ci de mortalité est, depuis 1933 (1L22), le plus bas observé dans le pays. L'excédent des naissances ne monte qu'à 15 128, ou 2-43 %o. Le nombre des émigrés peut être fixé à 2 400, et celui des immigrés à 5 707. La statistique accuse donc un excédent des immigrés, phénomène assez rare dans la Suède mais observée pendant les cinq dernières années. A part les émigrés, on a rayé des registres de population 4 628 individus comme tintrouvables>, c.-à-d. personnes ayant abandonné leur paroisse sans notification due. D'un autre côté, 5 022 personnes plus tôt rayées comme «introuvables > furent enregistrées de nouveau en 1934.

Till den föreliggande redogörelsen för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1934 har i likhet med de föregående åren såsom bihang fogats en preliminär översikt länsvis över folkmängdens förändringar under redogörelseåret. Såväl den egentliga redogörelsen som bihangets siffror angående födelser, dödsfall, emigration och immigration grunda sig på av respektive pastorsämbeten för Stockholms stad även av mantalskontoret upprättade summariska redogörelser. Siffrorna angående ingångna äktenskap hava erhållits genom en i statistiska centralbyrån företagen preliminär sammanräkning ur de från pastorsämbetena inkomna lysnings- och vigselboksutdragen. De definitiva siffrorna för befolkningsrörelsen komma såsom vanligt att senare publiceras. Med ledning av det föreliggande tabellmaterialet må framhållas följande. Rikets folkmängd vid 1934 års slut utgjorde 6 233 090 personer, vilket vid jämförelse med näst föregående års folkmängdssiffra, 6 211566, visar en tillväxt under år 1934 av 21524 personer eller 3 47 promille. Denna ökning skiljer sig, såsom nedanstående översikt visar, föga från motsvarande ökningar under de närmast föregående åren. Folkmängden har ökats inom 21 län, däri inräknad Stockholms stad, men minskats i 4 län, nämligen Kronobergs, Skaraborgs, Örebro och Kopparbergs. Den största tillväxten kommer på Stockholm med 4 409 personer; därnäst följer absolut taget Älvsborgs län med 2 527. Folkökningen länsvis, beräknad på 1 000 invånare vid 1933 års slut, angives i omstående tablå, i vilken till jämförelse införts siffror jämväl för de närmast föregående två åren. Tillväxten är beräknad från den 31 december ett föregående år till den 31 december under året. Den relativa tillväxten var under redogörelseåret, liksom under de bägge närmast föregående åren, störst i Västerbottens län, 11-5 5 /oo, varefter följa

2 FOLKMÄNGDEN. Norrbottens län, 9-98 /<x>> och Stockholms stad, 8-45 / 00 - Den största relativa minskningen uppvisar, liksom för 1933, Skaraborgs län 3 / 00 - När hänsyn tages till fördelningen mellan landsbygd och städer, befinnes landsbygdens folkmängd hava minskats från 4 138 609 vid 1933 års slut till 4131001, alltså med 7 608 personer eller 1-84 /o, och städernas hava ökats från 2 072 957 till 2 102 089, alltså med 29 132 eller 14-os /oo. Motsvarande promilletal för 1933 voro +1. 64 och +7-oi. Landsbygdsfolkmängdens minskning beror emellertid till allra största delen på de införlivningar av landsbygdsområden med städer som ägt rum den 1 januari 1934. Med Karlskrona stad införlivades sålunda ett område av Augerums kommun med 2 766 inv., med Skara stad Skara hittillsvarande landskommun med 393 inv. och med Karlstads stad dels större delen av Karlstads landskommun med 2 847 inv., dels ett område av Grava kommun med 1 227 inv. De införlivade områdena beboddes alltså vid årsskiftet av 7 233 inv. Räknas dessa områden vid årsskiftet 1933/34 till städerna, så befinnes landsbygdens befolkning under år 1934 hava minskats med endast 375 personer eller med mindre än 1 / 00! och städernas hava ökats med 21899 personer eller 10-53 %<> Motsvarande promilletal för 1933 voro + 2 - i7 / o och + 5-94. Hittills anförda tal avse folkmängdens fördelning den 31 december 1934 (och tidigare). Vid 1935 års ingång införlivades Husie kommun, med 4 212 inv., med Malmö stad, och större delen av Falköpings västra landskommun, med 1493 inv., med Falköpings stad. Folkmängden vid 1935 års början blir därför 4 125 296 å landsbygden och 2 107 794 i städerna. Vid samma tid verkställdes vissa andra administrativa regleringar, bland vilka märkas överflyttningar från Danderyd till Stocksunds köping, med 695 inv., och från Angered till Nödinge med 501 inv. Under redogörelseåret hava tre municipalsamhällen rätt avsevärt utvidgats, Flen med 549 inv., Oskarström med 572 inv. och Teg med 234 inv. Fyra municipalsamhällen

FOLKMÄNGDEN. 3 hava nybildats, nämligen Borrby och Ljungbyhed i Kristianstads län, med 1074 och 870 inv., och Bjurholm och Bureå i Västerbottens län, med 510 och 1 971 inv. Hörande nyssberörda jämte en del andra mindre betydande administrativa regleringar ävensom en del oregelbundenheter i rikets indelning l ) Vid 1926 års ingång blev förutvarande Lidingö köping stad. 2 ) Häri ingår Kalmar ländakommun, med 561 inv., som den 1 jan. 1925 införlivades med staden. ') Häri ingå områden av Umeå landskommun, med 1359 inv., som den 1 jan. 1925 införlivades med staden. 4 ) Häri ingå områden av Augerums kommun, med 2 766 inv., som den 1 jan. 1934 införlivades med Karlskrona stad.») Häri ingå områden av Karlstads landskommun och Grava kommun, med 4 074 inv., som den 1 jan. 1934 införlivades med Karlstads stad. ") Häri ingår Husie kommun, med 4 212 inv., som den 1 jan. 1935 införlivades med Malmö stad.

4 FOLKMÄNGDEN. lämnas redogörelse i anmärkningarna till tab. 1. I några fall, såsom i fråga om en mindre införlivning från Vetlanda landskommun med Vetlanda stad, hava invånarna redan före årsskiftet blivit kyrkobokförda i de nya kommunerna. Då folkmängden och dess tillväxt i de större städerna torde erbjuda särskilt intresse, meddelas i tabellen sid. 3 för städer med minst 10 000 invånare folkmängdssiffrorna vid början av åren 1925, 1934 och 1935, ävensom tillväxten under det sista året och de sista tio åren. Lidingö var vid början av 1925 endast köping, men har dess folkmängd dock angivits också för denna tidpunkt, för möjliggörande av folkmängdssummering för samtliga i tabellen upptagna 40 städer. Endast för 6 städer, Karlskrona, Mölndal, Uddevalla, Söderhamn, Ystad och Lidingö, har folkmängden avtagit från 1 januari 1934 till 1 januari 1935, varvid må anmärkas, att Mölndal är förstad till Göteborg, och Lidingö till Stockholm. Den största folkmängdstillväxten uppvisar Malmö, ungefär 5 %, varvid emellertid är att ihågkomma, att av den absoluta tillväxten, 6 674 inv., härrör sig största delen, 4 212, från införlivningen av Husie kommun. Återstoden av tillväxten uppgår ej till 2 %. Borås uppvisar en tillväxt om 3. 5 %; Eskilstuna, Jönköping, Uppsala, Halmstad, Umeå och Lidköping om mellan 2 och 3 %. Under de tio åren 1 januari 1925 till 1 januari 1935 hava 5 städer undergått folkmängdsminskning, nämligen Landskrona, Trollhättan, Södertälje, Söderhamn och Ystad, därav Trollhättan med ej mindre än 8 %. Folkmängdstillväxt med minst 15 % uppvisa 9 städer, nämligen Halmstad (37-4 %), Borås (33-7 %), Karlstad (32-3 %), Umeå (29 %), Luleå (25 %), Stockholm (19-9 %) Malmö (19-5 %), Lidköping (16-s %), Hälsingborg (15-6 %), med från 10 till 15 % 8 städer. Anmärkas må emellertid, att en införlivning med Malmö den 1 januari 1931 ökade folkmängden med 7 566 inv., en införlivning med Halmstad den 1 januari 1928 med 4 899 inv., och en införlivning med Luleå den 1 januari 1933 med 2 189 inv. Hela folkmängden i de i tabellen medtagna städerna utgjorde den 1 januari 1934 1 724 965 inv., för samtliga städer 2 080 190 inv., för ej i tabellen medtagna städer alltså 355 225. Folkmängdstillväxten till 1 januari 1935 är 22 981 eller 1-3 %, 27 604 och 4 623 eller likaledes 1-3 %. Hela folkmängden i de i tabellen medtagna städerna (inklusive Lidingö) utgjorde den 1 januari 1925 1 540 428, för samtliga städer (samt Lidingö) 1 860 360 inv., för ej i tabellen medtagna alltså 319 932. Folkmängdstillväxten till 1 januari 1935 är 207 518 eller 13-5 %, 247 434 och 39 916 eller 12s %, medan landsbygdens (utom Lidingö) folkmängd avtagit med 50 462 eller med 1-2 %. Sammanlagda folkmängden i de köpingar, som bilda egna kommuner, utgjorde vid 1935 års ingång 97 571, i andra köpingar samt i de i tab. 1 redovisade municipalsamhällena tillsammans 281 854, mot ett år tidigare 96 306 och 276 482. Municipalsamhällenas folkmängd har alltså ökats med 5 372, varav 4 425 i de fyra nybildade. Den största köpingen var vid årsskiftet Sandviken, med 12 853 inv., och det största municipalsamhället Kiruna, med 10 389 inv.

FOLKMÄNGDEN. Folkmängden i de städer, som hade egen jurisdiktion, utgjorde vid ovannämnda tidpunkt 1 943 108 och i rikets domsagor 4 289 982. Städerna Kungsbacka och Marstrand, med resp. 2 221 och 1 638 in v., lyda fr. o. m. 1 januari 1935 under landsrätt. Rikets folkmängd av mankön har under år 1934 ökats från 3 066 888 till 3 079 690 och av hvinnhön från 3 144 678 till 3 153 400. På varje tusental män kommo således vid årets början 1025 kvinnor och vid dess slut 1024. Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som under det sista årtiondet. Efter år 1893, då det kvinnliga överskottet utgjorde 64 /oo, har det, frånsett obetydliga höjningar under enstaka år, befunnit sig i sjunkande. Fr. o. m. 1919 har detta tal intet år uppgått till 40 /oo, fr. o. m. 1931 intet år till 30 /oo. Efter 1926, då det var 37 /o i har det intet enda år stigit. Fr. o. m. 31 december 1918 råder å landsbygden överskott av män, och detta gäller fr. o. m. den 31 december 1933 landsbygden inom varje län. Enligt folkmängdsfördelningen vid ingången av år 1935 uppvisade 10 län minst 50 0 /oo kvinnounderskott å landsbygden, Jämtlands län det högsta 87 /oo (913 kvinnor på 1 000 män), och Älvsborgs län det lägsta, 6 /o«- På 1 000 män kommo för hela landsbygden 958 kvinnor, för städerna 1166 kvinnor. Enligt den sista folkräkningen (1930 års) då uppgifterna alltid äro mer exakta än andra år voro motsvarande tal 973 och 1169. Särskilt för landsbygden är alltså kvinnoproportionens nedgång påfallande. I folkräkningsberättelserna meddelas alltid uppgift om könsfördelning också för municipalsamhällena, vilken fördelning väl för varje år meddelas i varje församlings summariska folkmängdsredogörelse men, på grund av att uppgifterna i detta fall ej betraktas såsom fullt exakta, ej statistiskt utnyttjas. Enligt folkräkningsberättelsens första volym, utkommen 1935, sid 46, kommo 1930 i de egentliga landskommunerna (utom köpingskommunerna) med fråndragande av municipalsamhällena 965 kvinnor på 1 000 män, i municipalsamhällena 1064 och i köpingskommunerna 1090 kvinnor. För nedanstående stadsgrupper bli motsvarande proportionstal för den 1 januari 1931 resp. 1935 följande: 5

6 FOLKMÄNGDEN. Av sammanställningen framgår, att kvinnoproportionen för bägge åren är avgjort starkast för de tre storstäderna, medan småstäderna (under 5 000 inv.) komma därnäst, följda av städer med 25/100 000. För de bägge grupperna 5/25 000 inv. äro proportionsavvikelserna för bägge åren alltför små för att kunna tillmätas någon betydelse. För bägge tillsammans bli proportionstalen för de bägge åren 1 141 och 1131, alltså de lägsta. För ingen stadsgrupp är proportionsavvikelsen mellan de två åren tillräckligt stor för att kunna tillmätas någon betydelse. För bägge åren är kvinnoöverskottets avtagande säkerställt från storstadsgruppen till städer med 25/100000 inv. ävensom åtminstone för det senare året dess ytterligare avtagande till städer med 5/25 000 inv. men därifrån tilltagande till städer med under 5 000 inv. Av samtliga städer med minst 25 000 inv. vid ingången av år 1985 (liksom också vid ingången av år 1931) uppvisade enligt tab. 2 endast en, nämligen Karlskrona, manligt överskott, men detta gäller endast om amiralitetsförsamlingen. Det högsta kvinnoöverskottet uppvisa (av dessa städer) de bägge universitetsstäderna Lund och Uppsala med mera än 300 kvinnor flera på tusen män, Stockholm och Örebro med 245 och 225. De lägsta kvinnoproportionerna uppvisa utom Karlskrona de bägge metallarbetarstäderna Eskilstuna och Västerås. Av övriga städer utmärker sig (enligt otryckta manuskripttabeller) villastaden Djursholm för ett mycket högt kvinnoöverskott, mer än 400 (för köpingarna Stocksund och Saltsjöbaden omkring 300). Utom Karlskrona uppvisa de bägge metallarbetarstäderna Huskvarna och Avesta, garnisonsstäderna Vaxholm och Boden samt Marstrand manligt överskott. Stockholms stad utom Brännkyrka, Enskede och Bromma församlingar uppvisade vid årsskiftet ett kvinnoöverskott om 277 på tusen män, dessa tre församlingar ett överskott om endast 92, förstadskommunerna likaledes om 92 (därav i landskommunerna 56), Övriga städer i Stockholms län om 123 och landsbygden utom förstadskommunerna ett underskott om 55 (945). Även en del övriga större städer med omgivningar uppvisade något liknande sexualproportionsavvikelser. Ett försök att utreda orsakerna till kvinnoproportionens avtagande under senare år faller helt utom ramen för denna berättelse, så mycket mer som härför skulle erfordras åldersuppdelning. Några belysande siffror, omfattande hela riket för åren 1926/34, skola dock här meddelas. Under de fyra åren 1926/29, då emigranternas antal varje år för bägge könen översteg immigranternas, ökades den manliga folkmängden med 35 392 och den kvinnliga med 31126 eller på 100 000 män resp. kvinnor vid årsskiftet 1925/26 med 1191 resp. 1010. Det förra talet är 17-9 % högre än det senare. För närmast följande fyraårsperiod med genomgående immigrantöverskott var folkökningen 58 942 män och 32 544 kvinnor eller på 1C0 000 vid årsskiftet 1929/30 1960 och 1046. Det förra talet är 87-3 % högre än det senare. Emigrantöverskottet var under den förra perioden då männen varje år voro flera än kvinnorna bland både emigranter och immigranter 662 på 100 000 män och 249 på 100 0C0 kvinnor. Immigrantöverskottet under den senare perioden då kvinnorna varje

FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. år voro flera än männen bland emigranterna var 422 resp. 201. Nativitetsöverskottet plus omflyttningsbalansen i övrigt (utom emigration och immigration) blir alltså för den förra perioden 1 853 och 1 259 på 100 000 män resp. kvinnor det förra talet 47-2 % högre och för den senare perioden 1 538 och 845 det förra talet 82 % högre. För året 1934 för vilket förhållandet mellan manliga och kvinnliga emigranter och immigranter är av samma art som under åren 1930/33 ökades den manliga resp. kvinnliga folkmängden med 12 802 resp. 8 722 eller på 100 000 vid årets ingång med 417 och 277. Det förra talet var alltså 50-5 % högre, vilken proportion blir ungefär densamma om immigrantöverskottet och folkökningen i övrigt räknas var för sig. Beträffande de viktigaste posterna i folkmängd ens förändringar meddelas i tab. A absoluta och relativa tal för de senaste tio åren. Siffrorna för de två sista åren äro preliminära med undantag dock för emigranter och immigranter. Förändringarna länsvis under år 1934 meddelas beträffande de absoluta talen i tabellen sid. 44 och beträffande de relativa i tab. B. Den avgjort märkligaste förändringen för redogörelseåret berör antalet ingångna äktenskap, som uppgivits vara 48 265 mot endast 43 572 nästföregående år (och 43 858 för år 1930). Griftermålstalet på 1 000 av medelfolkmängden uppgår till 7-76 mot 7o3 för 1933 och 7is för 1930. Detta talar det högsta giftermålstal, som vårt land haft att uppvisa ända sedan år 1860. Detta år var talet 7-so 1857 var det 7-75 och åren 1858 och 1859 8-11 och 8-28. Mellan 1860 och 1934 uppvisa åren 1873 och 1920 det högsta giftermålstalet, 7-31 och 7-so, varefter följa 1861, 1874, 1863 och 1930. För femårsperioden 1926/30 var giftermålstalet 6-6 7 och för åren 1931/33 6-9 2. Jämföras giftermålstalen i tab. B länsvis för åren 1926/30 och 1934, finner man, att samtliga län uppvisa tillväxt medan Kronobergs och Gotlands län uppvisa nedgång från 1933. Ej mindre än 6 län uppvisa tillväxt med minst 20 % från 1926/30, nämligen Blekinge, Örebro, Västmanlands, Jönköpings, Uppsala och Södermanlands, medan endast 3 län uppvisa under 10 % tillväxt, Stockholms stad lägst, 3-9 %. Det högsta giftermålstalet uppvisar Stockholms stad både 1926/30, 1933 och 1934, medan Jämtlands län både 1926/30 och 1933 uppvisar det lägsta och 1934 Kronobergs län. Griftermålstalet är såväl under femårsperioden 1926/30 som under vart och ett av de följande åren avsevärt högre för städerna än för landsbygden, för åren 1926/30 35-3 % högre och sedan från 36 % till 45 % högre. För årtiondet 1911/20 var motsvarande procenttal 29-5 %. Sättes antalet i första giftet inträdande män i relation till antalet ogifta män i mellanåldrarna 20/50 år, ssvennevigseltalet», bibehålla visserligen städerna någon övervikt i jämförelse med landsbygden, men skillnaden blir ganska obetydlig, ej ens 10 %. Sättes åter antalet i första giftet inträdande kvinnor i relation till antalet ogifta kvinnor i åldrarna 20/45 år, sjungfruvigseltalet», blir städernas giftermålsfrekvens mycket svagare än landsbygdens. Förklaringen är i huvudsak att söka i befolkningens olika ålders- och civilståndsfördelning. 7

8 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Tab. A. Folkmängdens förändringar, åren 1925-1934. Till städerna söka sig sålunda relativt många ogifta unga, särskilt kvinnor, ökningen för hela riket av giftermålstalet från seklets två första årtionden till tiden 1926/32 motsvaras å andra sidan icke av någon ökning av jungfruvigseltalet, medan svennevigseltalet rent av visar nedgång. När det endast rör sig om utvecklingen under en helt kort tidrymd är emellertid det allmänna giftermålstalet en ganska god mätare på äktenskapsutvecklingen. Av sammanställningen å nästföljande sida framgår, att av de 13 länder, som där medtagits och för vilka giftermåls-, födelse- och dödstal kunnat uträknas för de tre sista åren, har Irländska fristaten alla åren uppvisat det lägsta giftermålstalet och därnäst Norge, medan Tyskland både 1933 och 1934 uppvisar det högsta. 8 av dessa 13 länder uppvisa stegring både från 1932 till 1933 och från 1933 till 1934, medan Tjeckoslovakiet uppvisar oavbruten nedgång. Det hög3ta giftermålstalet för 1934 uppvisar Tyskland med 1 I folkmängdaberättelsen för 1933 har den preliminära siffran oriktigt angivits till 43 318, vilken na för tvä kommuner i Örebro och en i Kopparbergs län höjts med 154 + 100 fall.

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. 9 Tab. B. Ingångna äktenskap, levande födda, döda samt födelseöverskott på 1000 av medelfolkmängden, åren 1926/30, 1933 och 1934. Jämförelse med giftermålstalen, födelsetalen och dödstalen åren 1932/34 i några främmande länder, på 1 000 invånare av medelfolkmängden.

10 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Il-a /oo, ock därnäst följa Danmark, England, Polen, Estland, Tjeckoslovakiet och Sverige. Den största relativa tillväxten från 1932 till 1934 uppvisar likaledes Tyskland, med 41-8 %, och därnäst Danmark, med 21s %, Sverige, med 16-4 %, och Italien, med 15'6 % Antalet levande födda uppgives till 85 036 eller 13-67 på 1000 av medelfolkmädgden, mot 84 881 eller 13. 69 för nästföregående år. Det relativa talet är det lägsta, som hittills förekommit, men skillnaden mot 1933 är som synes mycket obetydlig. Det absoluta talet är för 1934 155 högre. För femårsperioden 1920/30 var födelsetalet 15-9i och för åren 1931/33 14-34. Jämföras födelsetalen i tab. B länsvis för åren 192(5/30 och 1934, finner man, att samtliga län uppvisa nedgång. Störst är denna för Örebro län, ej mindre än 20-9 % och minst för Gotlands län, endast 3. 5 %. 15/18 % nedgång uppvisa 10 län, nämligen Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län, 5/10 % Stockholms stad samt Kalmar och Blekinge län. 13 län uppvisa uppgång av födelsetalet från 1933 till 1934. Det lägsta födelsetalet uppvisar 1934 och 1926/30 Stockholms stad, 1933 Örebro län; det högsta alla dessa perioder Norrbottens län. Födelsetalet har såväl under femårsperioden 1926/30 som under vart och ett av de följande åren varit högre för landsbygden än för städerna. I stort sett har en tendens till skärpt underfruktsamhet för städerna framträtt. Ännu på 1880-talet var födelsetalet sålunda lägre på landsbygden än i städerna, de två följande årtiondena ungefär detsamma, men under tiden 1911/20 11 % högre och under tiden 1926/30 32 % högre, medan skillnaden för 1934 var något mindre. I varje fall för 1911/20 var landsbygdens överfruktsamhet över städerna större än»övernativitetens men detta gäller visserligen endast om den inomäktenskapliga fruktsamheten, som var 39 % högre. Fruktsamhetsnedgången är för hela riket större från 1901/10 till 1932 än nativitetsnedgången. Att födelsetalet från 1933 till 1934 praktiskt taget förblivit oförändrat, både för landsbygden och för städerna, ehuru giftermålstalet tilltagit ganska kraftigt, torde få tydas så, att en ej alldeles obetydlig»reelh nedgång i själva verket ägt rum. I varje fall plägar antalet nedkomster, som härstamma från föräktenskapliga konceptioner, under ett år med högt giftermålstal i förhållande till samtliga inomäktenskapliga nedkomster vara relativt högt, så för året 1920 jämfört med närmast föregående år och likaledes för året 1930 jämfört med närmast föregående år i bägge fallen har giftermålstalet oavbrutet stigit under flera år. Förmodligen är överhuvud (det okända) antalet förstföderskor i förhållande till hela antalet föderskor för ett år sådant som 1934 relativt högt. Av jämförelsen med främmande länder framgår, att Sverige alla åren 1932/34 uppvisar det lägsta födelsetalet; för alla åren sammanslagna följer England. De högsta talen uppvisa alla åren Polen, Italien och Holland. För 6 länder uppvisar födelsetalet nedgång både från 1932 till 1933 och från 19,33 till 1934. För Tyskland har det nedgått från 1932 till 1933, medan det

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. 11 från 1933 till 1934 vuxit med 22'4 %. Liknande utveckling visa Danmark, England och Skottland. Beträffande födelserna hava följande uppgifter hämtats från ea preliminär sammanräkning för åren 1934 och 1933. Antalet avlidna uppges preliminärt för redogörelseåret till 69 908 eller 11-24 på 1000 av medelfolkmängden, vilket dödstal näst föregående års, 11-22, är det lägsta, som förekommit i vårt land. Endast två län, nämligen Örebro och Södermanlands, uppvisa oförändrat eller högre dödstal jämfört med perioden 1926/30. Minst 10 % nedgång uppvisa 6 län, nämligen Jämtlands, 16'4 %, Norrbottens, Älvsborgs, Gotlands, Blekinge och Hallands län. För hela riket är nedgången 7 %, för landsbygden 7-3 % och för städerna 5-5 %. Från och med 1911/20 plägar landsbygden uppvisa högre dödlighet än städerna. Från 1933 till 1934 har dödligheten stigit i 12 län. 1934 uppvisar Göteborgs och Bohus län det lägsta dödstalet, Gotlands län det högsta, 1933 Malmöhus resp. Gotlands, 1926/30 Malmöhus re3p. Skaraborgs. Av jämförelsen med främmande länder framgår, att Holland alla åren uppvisat det lägsta dödstalet. Därefter följa Norge, Danmark och Sverige, medan Frankrike, Polen och Estland uppvisat de högsta. FödelscöversJcottet utgör för redogörelseåret endast 15 128 personer eller på 1 000 av medelfolkmängden 2-43 mot 2-4 7 år 1933 vilket är mycket lågt. Tre län uppvisa födelseunderskott, nämligen Örebro 1. 48, Stockholms stad och Södermanlands län. De två förstnämnda av dessa områden visade också 1933 födelseunderskott, för perioden 1926/30 endast Stockholms stad. Om man endast räknar med städerna, får man för 1934 födelseunderskott i ytterligare fyra län (såsom framgår av sid. 44). Det högsta födelseöverskottet uppvisar under alla tre perioderna Norrbottens län, för 1934 ll - 5. Födelseöverskottet är större för landsbygden än för städerna. Av jämförelsen med främmande länder framgår, att Frankrike för alla tre åren uppvisar det lägsta födelseöverskottet, för 1934 endast 1 %o, varefter följa Estland, Sverige och England. Holland intager en särställning genom sitt låga dödstal och i förhållande därtill höga födelsetal. Tyskland utmärker sig genom den starka stegringen av födelseöverskottet från 1933 till 1934. Såsom Statistiska centralbyrån flera gånger i sin publikation Befolknings-

12 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. rörelsen anmärkt i samband med behandlingen av det s. k. nettoreproduktionstalet, äro födelseöverskottstalen numera föga ägnade att belysa den dynamiska utvecklingen av befolkningsrörelsen. Detta torde ej minst gälla om jämförelse mellan olika länder. Preliminära sammanräkningar av antalet under första levnadsåret avlidna hava för 1934 givit till resultat, att 2 995 avlidit, som varit kyrkoskrivnä å landsbygden, av 60 976 levande födda alltså 49-1 /oo, och 1 032 som varit kyrkoskrivna i städerna, av 24060 levande födda alltså 42 # 9 motsvarande dödstal för 1933 äro 53 /oo och 43-5 %o och för 1926/30 58-4 /oo och 55'2 0 /o«r För hela riket blir spädbarnsdödstalet för 1934 47-3 /oo, mot för Holland 42-6 /oo, för England 59 /oo, för Irland 63 %o, för Danmark 64 /oo, för Tyskland 66 /oo, för Skottland 78 /oo och för Polen 141 /oo. Under redogörelseåret utgjorde antalet emigranter 2 400 mot 2 417 näst^ föregående år och antalet immigranter 5 707 mot 7 256, eller på 1000 av medelfolkmängden 0'39 för bägge åren för emigranterna och 0'9 2 resp. Tit för immigranterna. I övrigt hänvisas till vad ovan sagts om den yttre omflyttningen. Ur kyrkoböckerna hava avförts 4 628 s. k. obefintliga, medan de s. k. återupptagna, d. v. s. de från boken över obefintliga överförda, voro flera till antalet, eller 5 022. Övertaligheten bland de återupptagna är en företeelse, som förekommit först på senare år.

Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1934, enligt indelningen den 1 januari 1935. [Förs. = församling, kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt, m:e = municipalsamhälle.] 13

14 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 2) STOCKHOLMS L. (forts.). 3) UPPSALA LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 3) UPPSALA L. (forts.). 4) SÖDERMANL. LÄN. 15

16 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 4) SÖDERM. L. (forts.). 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN (forts.). 17

18 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 6) JÖNKÖPINGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. - 6) JÖNK. L. (forts.). - 7) KRONOB. L. - 8) KALMAR L. 19

20 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 8) KALMAR LÄN (forts.).

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 8) KALM. L. (forts.). 9) GOTL. L. 10) BLEK.L. 21

22 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 10) BLEK. L. (forts.). 11 ) KRISTIANSTADS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 11) KRISTIANST. L. (forts.). 12) MALMÖHUS LÄN. 23

24 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 12) MALMÖHUS LÄN (forts.).

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 12) MALMÖHUS L. (forts.). 13) HALLANDS LÄN. 25

26 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. - 13) HALL. L. (forts.). - 14) GÖTEB.O.BOHUS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 14) GÖTEB. O. BOH. L. (forts.). 15) ÄLVSB. L. 27

28 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 15) ÄLVSBORGS LÄN (forts.).

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 15) ÄLVSB. L. (forts.). 16) SKARAB. LÄN. 29

30 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 16) SKARABORGS LÄN (forts.).

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 16) SKARAB. LÄN (forts.). 17) VÄRMLANDS LÄN. 31

32 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 17) VÄRML. LÄN (forts.). 18) ÖREBRO LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 18) ÖREBRO L. (forts.). 19) VÄSTMANL. L. 33

34 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 19) VÄSTMANL. L. (forts.). 20) KOPPARB. L.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 20) KOPPARB. LÄN (forts.). 21) GÄVLEBORGS LÄN. 35

36 TAB. 1 (forts.). FOLKM. 1934.-21) GÄVLEB. L. (forts.).-22) VÄSTERN. L.-23) JÄMTL. L.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 23) JÄMTLANDS LÄN (forts.). 24) VÄSTERB. LÄN. 37

38 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. 24) VÄSTERB. L. (forts.). 25) NORRB. L.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. ANMÄRKNINGAR. 39 Anm. till Stockholms stad. v ) Siffrorna avse den mantalsskrivna folkmängden. Den kyrkoskrivna folkmängden vid 1935 års början utgjorde 530 176, fordelad a nedannämnda församlingar sålunda: Storkvrkoförsamlingen,. 10 260 Klara förs... 8 697 Kungsholms >.. 30161 S:t Görans >.. 40 325 Matteus».. 55 607 Gustav Vasa >.. 23 889 Adolf Fredriks >.. 16 738 Johannes >.. 23 596 Jakobs >.. 6149 Engelbrekts... 26 614 Hedvig Eleonora >.. 22 185 Oskars».. 28 509 Sofia».. 26 720 Katarina >.. 56147 Maria Magdalena >.. 22 655 Högalids».. 38 577 Brännkyrka».. 30 789 Enskede».. 20 681 Bromma».. 32 096 Hovförsamlingen.... 622 Skeppsholms förs.... 4 740 Tyska»... 2735 Finska >... 1 784 Anm. till Stockholms län. ') Städerna Östhammar och Öregrund lyda i jndiciellt hänseende under landsrätt, Norra Roslags domsaga, Frösakers tingslag. s ) Danderyds församling omfattar Danderyds kommun, Stocksunds köping och Djursholms stad. 8 ) Staden Djursholm lyder i jndiciellt hänseende under landsrätt, Södra Roslags domsagas tingslag. 4) Ostertälje och Västertälje kommuner bilda Södertälje landsförsamling. ') Ösmo församling omfattar Ösmo kommun och Nynäshamns köping. 6 ) Vaxholms församling är delad på Vaxholms stad och Värmdö landskommun. ') Staden Lidingö lyder 1 jndiciellt hänseende under landsrätt, Södra Roslags domsagas tingslag. e ) Staden Sundbyberg lyder i jndiciellt hänseende under landsrätt, Sollentuna och Färentuna härads domsaga och tingslag. 9 ) Spånga församling omfattar Spånga kommun och Hässelby villastads köping. 10 ) Den 1 jan. 1935 införlivades ett obebott område i Börstil med Osthammar, Anmärkningar. ") Den 1 jan. 1935 införlivades ett område i Danderyd med 695 inv. med Stocksunds köping. Anm. till Uppsala län. l ) Jumkils kommun är delad på Bälinge h:d och Ulleråkers h:d. ') Tierps församling omfattar Tierps kommun och Tierps köping. 8 ) Den 1 jan. 1935 överflyttades ett obebott område från Iläggeby till Båtuna. 4) Den 1 jan. 1935 överflyttades ett område med 5 inv. från Övergran till Hjälsta. Detta områdes innevånare hava dock alltid varit kyrkoskrivna i Hjälsta. 6 ) Den 1 jan. 1935 överflyttades ett område med 7 inv. från Övergran till Kulla. Detta områdes innevånare hava dock alltid varit kyrkoskrivna i Kulla. 6 ) Den 1 jan. 1935 överflyttades ett obebott område från Alunda till Morkarla. Anm. till Södermanlands län. l ) I Gåsinge kommun äro inräknade 12 i Dillnäs kyrkoskrivna inv. ') Lilla Malma församling omfattar Lilla Malma kommun och Malmköpings köping. 3) Stora Malms församling omfattar Stora Malms kommun och Katrineholms stad. 4) Staden Katrineholm lyder i jndiciellt hänseende under landsrätt, Oppunda och Villåttinge härads domsaga, Oppunda tingslag. ) Den 1 jan. 1935 överflyttades ett område med 12 inv. från Överselö till Aspö. e ) Enl. k. brev den 26 jan. 1934 utvidgades Flens municipalsamhälle med ett område, som den 31 dec. 1934 räknade 549 inv. Anm. till Östergötlands län. l ) Staden Mjölby lyder i jndiciellt hänseende under landsrätt, Mjölby domsaga och tingslag. 2) Av Västra Ny församling, som är delad å Äska h:d och Aska, Dals och Bobergs h:ds t:g i Östergötlands län samt Sundbo h:d o. Hallsbergs t:g i Örebro län, utgör Östergötlands länsdel Västra Ny kommun, medan Örebro länsdel (ön Stora Rökneö, 16 inv.) hör till Hammars kommun; jfr anm. 2 under Örebro län. s ) Varvs och Styra församling omfattar Varvs kommun och Styra kommun. 4) Boxholms municipahamhälle är delat på Ekeby församlings båda kyrkobokföringsdistrikt. Endast för ett mindre område (med 720 inv.) gälla samtliga stadsstadgor. 6 ) Motala församling omfattar Motala landskommun och Motala stad. Anm. till Jönköpings lån. ') Hässleby församling omfattar Hässleby kommun och Mariannelunds köping. ') Åneby municipalsamhälle är delat på Bredestads och Bälaryds kommuner. 3) Säby fårsamling omfattar Säby kommun och Tranås stod. Den senare lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Norra och Södra Vedbo domsaga, Norra Vedbo tingslag. 4 ) Nässjö församling omfattar Nässjö landskommun och Nässjö stad. 5) Städerna Huskvarna och Nässjö lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Tveta, Vista och Mo domsaga och tingslag. ) Värnamo församling omfattar Värnamo landskommun och Värnamo stad. I judiciellt hänseende lyder Värnamo stad under landsrätt, Östbo och Västbo domsaga, Östbo tingslag. ') Sävsjö municipalsamhälle är delat på Vallsjö och Norra Ljunga kommuner. 8 ) Vetlanda församling omfattar Vetlanda landskommun och Vetlanda stad. I judiciellt hänseende lyder Vetlanda stad under landsrätt, Njudungs domsaga, Östra härads tingslag. Den 1 jan. 1935 införlivades ett område med 21 inv. i landskommunen med staden. Dessa hade dock redan den 31 dec. skrivits i staden. 9 ) Norra Sandsjö församling omfattar Norra Sandsjö kommun och Bodafors köping. Anm. till Kronobergs län. l ) Församlingen Hemmesjö med Tegnaby omfattar Hemmesjö kommun och Tegnaby kommun. s ) Tingsås församling omfattar Tingsås kommun och Tingsryds köping. 3 ) Skatelövs kommun är delad pä Allbo h:d o. t:g samt Kinnevalds h:d o. Mellersta Värends t:g. 4) Häri ingår Ljungby köping. 6 ) Markaryds församling omfattar Markaryds kommun och Markaryds köping.

40 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. ANMÄRKNINGAR (forts.). Anm. till Kalmar län. ') Vena församling omfattar Vena kommun och Hultsfreds köping. 2) Misterhults församling omfattar Misterhults kommun och Figeholms köping. 3) Församlingen Målilla med Gårdveda omfattar Målilla kommun och Gårdveda kommnn. 4) Mönsterås fårsamling omfattar Mönsterås kommun och Mönsterås köping. 6 ) Madesjö fårsamling omfattar Madesjö kommnn och Nybro stad. Ben senare lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Södra Möre domsaga och tingslag. 6 ) Vissefjärda församling omfattar Vissefjärda kommnn och Emmaboda köping. ') Staden Borgholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Ölands domsaga, Ölands norra mots tingslag. ) Mörbylånga församling omfattar Mörbylånga kommun och Mörbylånga köping. Anm, till Blekinge län. ') Ronneby församling omfattar Ronneby landskommun och Ronneby stad. s ) Enligt senare uppgifter utgjorde folkmängden å det område i Augerum, som den 1 jan. 1934 införlivades med Karlskrona, 2766 inv., varav 1 728 tillfördes stadsförsamlingen och 1 038 Amiralitetsförsamlingen. Anm. till Kristianstads län. 1 ) Branteviks municipalsamhålle är delat på Simris och Östra Nöbbelötss kommuner. 2 ) Löderups municipalsamhälle är delat på Löderups och Hörups kommuner. ') Kiviks municipalsamhålle är delat på Södra Mellby och Vitaby kommuner. 4) Ahus församling omfattar Åhus kommun och Ahus köping. 6 ) Staden Hässleholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Västra Göinge domsaga och tingslag. ) Hishults kommun är delad på Höks h:d o. t:g [i Hallands län] samt Norra Åsbo h:d o. t:g [i Kristianstads län], 7 ) Tyringe municipalsamhålle är delat på Finja och Västra Torups kommuner. 8 ) Vinslövs församling omfattar Vinslövs kommun och Vinslövs köping. 8 ) Enligt k. brev den 15 dec. 1933 utvidgades Smedstorps municipalsamhålle dels med ett område i Smedstorp med 93 inv. den 31 dec. 1934, dels med ett obebott område i Östra Tommarp. Anm. till Malmöhus län. 1) Följande kommuner äro delade på härad eller tingslag, nämligen: Gardstånga: Frosta h:d o. t:g Torna h:d o. Torna och Bara h:ds t:g. Norrvidinge: Onsjö h:d Harjagers h:d. Stehag: Onsjö h:d Harjagers h:d. s ) Norra Vrams församling omfattar Norra Vrams kommun och Södra Vrams kommnn. 3) Västra Sallerups församling omfattar Västra Sallerups kommun och Eslövs stad. 4 ) Svedala fursamling omfattar Svedala kommun och Svedala köping. 5) Skurups församling omfattar Sknrups kommun och Skurups köping. ") Hörby församling omfattar Hörbykommun och Hörby köping. 7 ) Akarps municipalsamhålle är delat på Tottarps ocb Burlövs kommuner, 8 ) Löberåds municipalsamhålle är delat på Högseröds och Hammarlunda kommuner. ) Staden Eslöv lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Frosta och Eslövs domsaga samt bildar eget tingslag. 10 ) Den 1 jan. 1935 införlivades Husie med Malmö. 11 ) Den 1 jan. 1935 överflyttades ett område med 1610 inv. från S:t Petri till S:t Johannes församling och ett område med 2 416 inv. från S:t Pauli till Karoli församling. Anm. till Hallands län. ') Följande kommuner äro delade på härad, tingslag eller län, nämligen : Hishult: Höks h:d o. t:% [i Hallands län] Norra Åsbo h:d o. t:g [i Kristianstads län]. Enslöv: Tönnersjö h:d Halmstads h:d. 2) Oskarsströms municipalsamhålle är delat på Slättåkra och Enslåvs kommuner samt på sistnämnda kommuns båda häradsdelar. Enl. k. brev den 26 jan. 1934 utvidgades municipalsamhället med områden i Enslöv, med 234 inr., och i Slättåkra, med 338 inv. den 31 dec. 1934. s ) Staden Kungsbacka lyder fr. o. m. den 1 jan. 1935 i judiciellt hänseende under landsrätt, Hallands läns norra domsaga, Fjäre härads tingslag. Anm. till Göteborgs och Bohus län. ') Skaftå församling omfattar Skaftö, Fiskebäckskils och Grundsunds kommuner. a ) Blekets municipalsamhålle är delat på Stenkyrka och Rönnängs kommuner. 3 ) Städerna Mölndal och Marstrand lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Askirns, Hisings och Sävedals domsaga och tingslag, den senare fr. o. m. den 1 jan. 1935. 4 ) Staden Knngälv lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Inlands domsaga, Inlands södra tingslag. 6 ) Tanums församling omfattar Tannms kommun och Grebbestads köping. 6 ) Därav i Fjällbacka kapellag 936. Häri ingår Fjällbacka municipalsamhälle. ') Enl. k. brev den 29 dec. 1933 utvidgades Gravarnes och Bäckeviks municipalsamhålle med ett område, som den 31 dec. 1934 räknade 8 inv. Anm. till Àlvsborgs län. ') Församlingen Tösse med Tydje omfattar Tösse kommun och Tydje kommun. 2 ) Artemarks församling omfattar Artemarks kommun och Bengtsfors köping. 3 ) Holms församling omfattar Holms kommun och Melleruds köping. 4 ) Staden Trollhättan lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Flundre, Väne och Bjärke domsaga och tingslag. 6 ) Vårgårda municipalsamhålle är delat på Kullings-Skövdes och Algutstorps kommuner. 6 ) Den 1 jan. 1935 överflyttades ett område med 501 inv. fr&n Angered till Nödinge. ') Den 1 jan. 1935 införlivades ett obebott område i Alingsås landsförsamling med A Vingsus stad. 8 ) Den 1 jan. 1935 överflyttades ett obebott område från Liared till Håssna. Anm. till Skaraborgs län. ') Tengene församling omfattar Tengene kommnn och Grästorps köping.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1934. ANMÄRKNINGAR (forts.). 41 8 ) Vara församling omfattar Vara kommun och Vara köping. s ) Bittema församling oinfattar två kommuner, Österbitterna och Västerbitterna. 4 ) Lundsbrunns municipalsamhälle är delat på Skälvums, Ledsjö och Ova kommuner. Sistnämnda kommundel utgöres av ett enligt nppgift obebott mindre område. 6 ) Floby municipalsamhälle är delat på Floby och Sörby kommuner. 6 ) Staden Tidaholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Vartofta och Frökinds domsaga och tingslag. ') Till Flistads kommun äro räknade 49 inv., som äro kyrkoskrivna i Götlunda församling och 24, som äro kyrkoskrivna i Vads församling. 8 ) Björkängs församling omfattar Björkängs kommun och Töreboda köping. 9 ) Axvalls municipalsamhälle är delat på Norra Vings och Skärvs kommuner. Enl. k. brev den 15 dec. 1933 utvidgades Axvalls municipalsamhälle med ett område i Norra Ving med 30 inv. och ett i Skärv med 31 inv. den 31 dec. 1934. i0 ) Falköpings västra landskommun (och därmed också Falköpings förstäders municipalsamhälle) har fr. o. m. den 1 jan. 1935 upphört, sedan större delen, med 1493 inv. införlivats med Falköpings stad, samt ett område, med 12 inv. överflyttats till Friggeråker och ett obebott område till Vilske- Kleva. ") Den 1 jan. 1935 överflyttades ett obebott område från Undenäs till Karlsborg. Anm- till Värmlands län. 1) Staden Arvika lyder i jndiciellt hänseende under landsrätt, Jösse domsaga och tingslag. s ) Sunne församling omfattar Sunne kommun och Sunne köping. s ) Säffle köping utgör kapellförs, under By. 4 ) Den 1 jan. 1935 överflyttades ett område med 392 inv. från JJammarö till Skoghalls kyrkobokföring sdistrikt. Anm. till Örebro län. L ) Hallsbergs församling omfattar Hallsbergs kommun och Hallsbergs köping.! ) I Hammars kommun är inräknad Örebro länsdel (16 inv.) av Västra Ny församling; jfr anm. 2 nnder Östergötlands län. s ) Ljusnarsbergs församling omfattar Ljusnarsbergs kommun och Kopparbergs köping. Ett område i Ljusnarsberg, som tidigare betraktats som eget kyrkobokföriugsdistrikt, Hörken, räknade vid årsskiftet 1 948 inv. Anm. till Västmanlands län. l ) Kung Karls församling omfattar Kung Karls kommnn och Kungsörs köping. Anm. till Kopparbergs län. ') Folkärna församling omfattar Folkärna kommun och Krylbo köping. s ) Staden Avesta lyder i judiciellt hänseende nnder landsrätt, Hedemora domsaga, Folkare härads tingslag. 8 ) Kopparbergs församling omfattar Kopparbergs kommun och en del av Falu stad. 4) Stora Tuna församling omfattar Stora Tuna kommun, Domnarvets kommun samt Borlänge köping. 6 ) Norrbärke församling omfattar Norrbärke kommun och Smedjebackens köping. 6 ) Ludvika församling omfattar Ludvika landskommun och Ludvika stad. I judieiellt hänseende lyder staden nnder landsrätt, Västerbergslags domsaga och tingslag. ') Mora församling omfattar Mora kommun och Slorastrands köping. 8 ) Se anm. 3 nnder Jämtlands län. 9 ) Folkmängden i Tyngsjö, som tidigare betraktats som kapellag under Malung, utgjorde 691. 10 ) Därav i Skattunge kapellag 1281. ") Den 1 jan. 1935 överflyttades ett obebott område från Leksand till Rättvik. Anm. till Gävleborgs län. ') Ovansjö församling omfattar Ovansjö kommun och Storviks köping. 2) Högbo församling omfattar Högbo kommnn och Sandvikens köping. ) Bollnäs församling omfattar Bollnäs kommnn, Bollnäs köping och Björkhnmre köping. 4 ) Ljusdals församling omfattar Ljusdals kommun och Ljusdals köping. 6 ) Därav i Annefors kapellag 340 och i Katrinebergs kapellag 525. 6 ) Därav i Svabensverks kapelllag 147. ') Hofors utgör kapellföra. nnder Torsåker. 8 ) Den 1 jan. 1935 överflyttades obebodda områden från Stoffans församling i Gävle till Valbo. Anm. till Västernorrlands län. ') Sollefteå församling omfattar Sollefteå landskommun och Sollefteå stad. I judieiellt hänseende Jyder staden under landsrätt, Ångermanlands mellersta domsaga, Sollefteå tingslag. Anm. till Jämtlands län. 1 ) Hotagens lappförs. (167 inv.) är delad på Hotagens och Offerdals kommuner. 2 ) Undersåkers lappförs. (217 inv.) är delad på Undersåkers, Are, Kalls, Offerdals, Hallens, Ovikens, Tännäi och Lockne kommuner. s ) Tännäs lappförs. (205 inv.) är delad på Tunnas, Storsjö och Idre kommuner. Denna lappförsamling är sålunda delad å Jämtlands län och Kopparbergs län. 4 ) Därav i Gillhovs kapellag 370. 6 ) Den 1 jan. 1935 överflyttades ett område med 5 inv. från Rödön till As. Anm. till Västerbottens län. J ) Vännäs församling omfattar Vännäs kommun och Vännäs köping. 2 ) Lycksele församling omfattar Lycksele kommun och Lycksele köping. ") Enl. k. brev den 15 dec. 1933 utvidgades Tegs municipalsamhälle med ett område, som den 31 dec. 1934 räknade 234 inv. Anm. till Noii'bottens län. 1) Overluleå församling omfattar Överluleå kommun och Bodens stad. I judieiellt hänseende lyder staden under landsrätt, Luleå domsaga, Överluleå tingslag. 2 ) Staden Haparanda lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Torneå domsaga, Torneå tingslag. 3 ) Nedertorneå kommnn och Haparanda stad utgöra tillsammans en församling, benämnd Nedertorneå-Haparanda. 4 ) Den 1 jan. 1935 överflyttades ett område med 43 inv. från Markbygdens till Piteå kyrhobokföringsdistrikt.

42 Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1934.

TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN, LÄNSVIS, ÅR 1934. 43

Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1934. 1 ) 44 l ) Uppgifterna för år 1934 äro preliminära; för år 1933 äro de likaledes preliminära atom vad angår folkökning, emigranter och immigranter. 2 ) Räknat från den 31 december till nästföljande 31 december. I siffrorna ingår även sådan folkökning och minskning, som är en följd av områdearegleringar; se härom texten.