Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet

Relevanta dokument
Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Elprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

PM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan?

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan. Upplysningar.

TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Kommunal vuxenutbildning

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning nr 4

Etablering på arbetsmarknaden eller fortsatta studier år 2016 efter avslutad gymnasieskola

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2011/12

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2009/10

Etableringen på arbetsmarknaden och fortsatta studier år efter avslutad kommunal vuxenutbildning

BILAGA 2. Branschblad ARBETSLIVET EFTER SKOLAN 89

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Inriktning Kommun Kommunkod

Nationella prov i gymnasieskolan och komvux, vårterminen 2010

Redovisning av del 5 i uppdrag om utveckling av kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19

21 Verksamhet efter utbildning Activity after education

Nationella prov i gymnasieskolan och komvux vårterminen 2011

Kommun Kommunkod. 77,4 - andel (%) elever som är behöriga till yrkesprogram. 87,5 - andel (%) elever som är behöriga till högskoleförberedande program

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/11

Kommun- och landstingsdatabasen

Kommunal vuxenutbildning

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2013/2014

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl Försäljare, detaljhandel,

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Skolblad avseende Pihlskolan gymnasium. Elevstatistik (elever som började hösten 2011 eller senare), läsåret 2016/17

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09

Det här är indikatorerna i Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2016

Inriktning Kommun Kommunkod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Utlandsstudier vad händer sedan?

Utbildningsnivå för befolkningen år efter födelseland 2001 Procentuell fördelning

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2017

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,71. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5,31. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Skolblad avseende Pihlskolan gymnasium. Elevstatistik (elever som började hösten 2011 eller senare), läsåret 2015/16

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Landareal: 697 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,70. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2018

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan.

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 24. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 518 kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5,38. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommun Kommunkod Skolform

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Heurika, Fredrika Bremergymnasiet

Heurika, Fredrika Bremergymnasiet. Skolan erbjuder

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

PM - Resultat i gymnasieskolan. Läsåret 2017/2018

Bäckadalsgymnasiets elevresultat

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5,30. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Transkript:

Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 2007/08, 2009/10 respektive 2011/12. 2007/08 2009/10 2011/12 Antal 3 096 2 930 2 604 Andel (%) kvinnor 7,3 8,8 11,1 Andel (%) män 92,7 91,2 88,9 Andel (%) utländsk bakgrund 6,4 8,0 7,8 Andel (%) av elever på alla program* 3,8 3,4 3,1 * Andelen av elever på alla program som avslutade sin gymnasieutbildning med slutbetyg respektive läsår Etableringsstatus år 2013 för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 2007/08, 2009/10 respektive 2011/12. 2011/12 48 18 23 1 6 5 2009/10 69 12 12 2 3 3 2007/08 78 10 6 12 3 0 10 20 30 40 50 60 80 90 100 Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier Varken arbete eller studier

Skillnad i etableringsstatus år 2013 mellan kvinnor och män. Elever som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsåret 2009/10, verksamhet 3 år efter avslutade gymnasiestudier. % 100 90 80 Kvinnor (N=257) Män (N=2 673) 60 50 40 50 30 20 10 0 12 15 11 19 2 3 2 6 2 8 Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier Varken arbete eller studier Skillnad i etableringsstatus år 2013 mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund. Elever som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsåret 2009/10, verksamhet 3 år efter avslutade gymnasiestudier. % 100 90 80 Svensk bakgrund (N=2 695) Utländsk bakgrund (N=235) 60 50 40 30 56 20 10 0 12 13 11 Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier 17 2 4 2 4 6 3 Varken arbete eller studier

De tio vanligaste yrkena för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsåret 2009/10 och har en etablerad eller osäker ställning på arbetsmarknaden 3 år efter avslutade gymnasiestudier. Total N=2 523 % Kvinnor N=176 % Män N=2 347 % Maskin- och motorreparatörer 28,0 Fordonsförare 39,0 Maskin- och motorreparatörer Fordonsförare 24,0 Vård- och omsorgspersonal 9,1 Fordonsförare 22,8 Maskinförare 6,3 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Byggnads- och anläggningsarbetare Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Lager- och transportassistenter Renhållnings- och återvinningsarbetare Övriga maskinoperatörer och montörer 3,2 Maskin- och motorreparatörer 29,7 6,6 Maskinförare 6,5 5,3 Byggnads- och anläggningsarbetare 3,1 Maskinförare 4,5 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 2,8 Köks- och restaurangbiträden 2,2 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer 4,5 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 3,9 Lager- och transportassistenter 2,1 Städare m.fl. 3,1 Övriga maskinoperatörer och montörer 2,0 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Montörer 1,9 Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,3 Renhållnings- och återvinningsarbetare 3,4 3,0 2,9 2,2 2,1 2,1 2,3 Montörer 2,0 Övriga 24,0 Övriga 19,0 Övriga 23,0 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Antal och andel per ämnesinriktning på högskola/universitet för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 2009/10 och är högskolestuderande 3 år efter avslutade gymnasiestudier. Total N=52 % Kvinnor N=7 % Män N=45 % Teknik 34,6 Undervisning 42,9 Teknik 40,0 Juridik och samhällsvetenskap 26,9 Juridik och samhällsvetenskap 28,6 Juridik och samhällsvetenskap Humaniora och teologi 9,6 Medicin och odontologi 14,3 Humaniora och teologi 11,1 Naturvetenskap 7,7 Vård och omsorg 14,3 Naturvetenskap 8,9 Undervisning 5,8 Humaniora och teologi 0,0 Konstnärligt område 6,7 Konstnärligt område 5,8 Naturvetenskap 0,0 Lant- och skogsbruk 2,2 Vård och omsorg 3,8 Teknik 0,0 Vård och omsorg 2,2 Lant- och skogsbruk 1,9 Lant- och skogsbruk 0,0 Övrigt område 2,2 Medicin och odontologi 1,9 Konstnärligt område 0,0 Undervisning 0,0 Övrigt område 1,9 Övrigt område 0,0 Medicin och odontologi 0,0 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 26,7

Andel per typ av studier för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 2009/10 och som är i övriga studier 3 år efter avslutade gymnasiestudier. Kvinnor (N=15) Män (N=65) 20 6 6 3 7 73 28 49 8 Komvux Folkhögskola, långa kurser Yrkeshögskoleutbildning/Kvalificerad yrkesutbildning Komvux Tekniskt basår vid universitet/högskola Yrkeshögskoleutbildning/Kvalificerad yrkesutbildning Folkhögskola, långa kurser Studiemedel för utlandsstudier Övriga med studiemedel

Programbladen för ungdomars verksamhet efter gymnasieskolan sammanfattar per program statistik över vad ungdomar gör efter gymnasieskolan. Uppgifter avser ungdomar som avslutat gymnasiestudier med slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet. Statistiken baseras på en totalundersökning av alla ungdomar som är folkbokförda i Sverige 31 december 2013 och har fullföljt gymnasieskolan med slutbetyg med grund läggande högskolebehörighet läsåren 2011/12, 2009/10 eller 2007/08. Statistiken över ungdomars verksamhet efter gymnasieskolan gäller kalenderår 2013. Registerdata har sammanställts av SCB på uppdrag av Skolverket. Redovisningen som är aktuell för i år omfattar upp gifter om elever som läst enligt den tidigare gällande programstrukturen enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994 (Lpf-94) med revidering enligt Gy 2000. I redovisningen summeras vissa andelar inte till 100 på grund av avrundningar. Förklaringar & definitioner Program Avser det program som ungdomarna fick slutbetyg från. De ungdomar som har läst fristående skolors gymnasieutbildningar eller specialutformade program kategoriseras efter anknytning till nationellt program. Ungdomar som har läst specialutformade program utan anknytning ingår inte i redovisningen. Ungdomar som började på individuella program för att sedan gå över till ett nationellt program redovisas på det program som de har bytt till. Ungdomar som avslutat sin utbildning på individuella program kan inte få slutbetyg och ingår därmed inte i redovisningen. Gruppen ungdomar som avslutat gymnasieskolan med slutbetyg med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier inkluderar personer som erhållit diplom från International Baccalaureate (IB) eller omdöme från Waldorfskola. Grundläggande behörighet till universitets- och högskole studier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola lägst har betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program (2 250 kurspoäng). Fr.o.m. år 2010 har behörighetskraven förändrats så att slutbetyget måste omfatta 2 500 kurspoäng. Detta betyder att elever med reducerat program inte kan få behörighet. Utöver kravet om minst 2 250 godkända kurspoäng krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alter nativt motsvarande kurser i svenska som andraspråk), matematik A samt engelska A. Kön och svensk/utländsk bakgrund Ungdomar som är födda i Sverige och har minst en förälder som är född i Sverige kategoriseras som att de har svensk bakgrund. Utlandsfödda ungdomar samt ungdomar som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands kategoriseras som ungdomar med utländsk bakgrund. Observera att om uppgiften baseras på färre än 3 ungdomar, redovisas inte den. Etableringsstatus Individernas etableringsstatus är årsbaserad och totalräknad. Variabeln klassificeras i sex olika kategorier utifrån individbaserade uppgifter från flera olika datakällor, t.ex. inkomstuppgifter från kontrolluppgiftssystemet, sysselsättningsregistret på SCB och Arbetsförmedlingens sökanderegister. Kategoriseringen av etableringsstatus sker enligt följande (inkomstgränser gäller för verksamhetsåret 2013): Etablerad ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst på minst 178 900 kr, sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad 2013), inga händelser som indikerar arbetslöshet och inga händelser som indikerar arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Osäker ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst på minst 151 300 kr och upp till 178 900 kr. Vid inkomst av aktiv näringsverksamhet gäller ingen nedre inkomstgräns. Inte klassificerad som studerande.

Eller: Arbetsinkomst på minst 178 900 kr och under året förekomst av arbetslöshet (hel- eller deltid), arbetsmarknadspolitiska åtgårder eller inte klassificerad som sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition. Inte klassificerad som studerande. Svag ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst upp till 151 300 kr. Inte klassificerad som studerande. Eller: Arbetsinkomst på minst 151 300 kr och under året förekomst av heltidsarbetslöshet/ arbetsmarknadspolitiska åtgärder som överstiger 274 dagar. Inte klassificerad som studerande. Högskolestudier Registrerad på högskolans grundutbildning vårterminen eller höstterminen 2013 och erhållit någon form av studie ersättning samma år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden. Övriga studier Erhållit någon form av studieersättning under 2013. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden eller högskolestuderande. Varken arbete eller studier Avsaknad av arbetsinkomst aktuellt år. Inte klassificerad som studerande. procent av dem med anknytning till arbete har en uppgift i yrkesregistret för 2013. De saknade upp gifterna har hanterats som ett svarsbortfall i en post enkät eller en intervjuundersökning. Ett uppräkningsförfarande, kalibrering, som utnyttjar hjälpinformation från register har använts för att reducera den skevhet som bortfallet kan ge upphov till. Den hjälpinformation som har använts är program i kombination med kön samt näringsgren och ovan nämnda variabeln etableringsstatus. Den uppräkningsvikt som fås från kalibreringen gör att en svarande person dels representerar sig själv och dels en del av bortfallet av yrkesuppgifter för andra personer med samma kön, utbildning, näringsgren och etableringsstatus. Uppgifter om yrke är därför behäftad med viss osäkerhet. Eftersom det kan finnas flera yrken där samma antal ungdomar arbetar kan det vara så att alla yrken inte tas med i redovisningen över de vanligaste yrkena trots att de har samma andel som ett yrke som redovisas. Ämnesinriktning på högskola/universitet Uppgifter om ämnesområde på högskola redovisas bara för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning läsåret 2009/10 och som är klassificerade som högskolestuderande år 2013 (se definition ovan). Till ämnesinriktningskategorin övrigt område hör tvärvetenskap, idrott- och friskvård, transport samt militär utbildning. Yrke Uppgifter om yrke redovisas bara för ungdomar som är klassificerade som att ha en etablerad eller osäker ställning på arbetsmarknaden år 2013 och som avslutade sin gymnasieutbildning läsår 2009/10. Yrkesuppgifterna kommer från yrkesregistret vid SCB. Redovisningen är på 3-siffernivå, s.k. yrkesgrupper, enligt nomenklaturen Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK). Observera att om uppgiften baseras på färre än 3 ungdomar, dubbelprickas den i redovisningen. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Typ av studier Uppgifter om typ av studier redovisas bara för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning läsår 2009/10 och är klassificerade som i övriga studier år 2013 (se definition ovan). Uppgifter om studerande är enligt registret för personer i utbildning där vissa utbildningar kan saknas. Därför kan vissa uppgifter om utbildning saknas.