Shanghai-ranking (ARWU) 2015

Relevanta dokument
Shanghai-ranking (ARWU) 2016

SHANGHAIRANKNINGEN 2016

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box 100, Göteborg

SHANGHAIRANKINGEN 2013

SHANGHAIRANKNINGEN 2016

SHANGHAIRANKNINGEN 2015

Shanghai-listan. Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner.

SHANGHAIRANKINGEN 2012

SHANGHAIRANKINGEN 2011

QS World University Rankings 2014/2015

Times Higher Education World University Ranking 2015/2016

Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2017

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2018

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

CHE ExcellenceRanking

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET September 2014 Analys och utvärdering Box 100, Göteborg

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN QS 2013

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2015

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box 100, Göteborg

QS World University Rankings

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2016

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2015

Times-rankingen. Universitetsrankingen från Times Higher Education. Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:02. Göteborgs universitet

SU publikationer och ESI klasser: citeringsgrad och andel högt citerade publikationer

Benchmarking ranking Per-Anders Östling

Universitetsrankning

Rankinglistor för universitet en katalog

Ranking och bibliometri

LEIDEN-RANKINGEN En analys av universitetsrankingen från CWTS, med fokus på Göteborgs universitet

Vetenskapsrådet. Missiv (U2009/4353/F) Carl Jacobsson. Utbildningsdepartementet Stockholm

Bibliometriskt underlag för medelsfördelning

RAPPORT HUR HAMNADE VI HÄR? En analys av Göteborgs universitets resultat i internationella rankningar

Resultatet av universitetsrankingen från Times Higher Education 2010

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Rekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer i bedömning av enskilda forskares publikationer Dnr /

Internationell Ranking vid Göteborgs Universitet

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Rankinglistor för universitet en katalog

Sammanfattning fördelningsunderlag för 2011 Medelcitering index

Universitetsrankning:

KoF 07. Quality and Renewal An Overall Evaluation of Research at Uppsala University

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Ulf Sandström

LÄGESRAPPORT OM RANKINGAR AV UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

Forskande och undervisande personal

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018

ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016

Konsistoriet

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

GÖTEBORGS UNIVERSITET I THOMSON REUTERS ANSEENDEMÄTNINGAR

Vetenskaplig publicering funktioner, former och mätningar

Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Antalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda

NATURVETENSKAPLIGA BEFORDRINGS_ PROFESSORERS PUBLICERINGSMERITER BIBLIOMETRIC CHARACTERISTICS OF PROMOTED AND RECRUITED PROFESSORS IN NATURAL SCIENCES

Transformativa avtal - svårigheter och möjligheter

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla

Universitetsrankning

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Jämförelser nordiska lärosäten

Citeringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

20 frågor om bibliometri

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat

SwePub som källa för bibliometriska analyser

Ger proceedings papers en annan bild av högskolelandskapet? En undersökning med fokus på fältet Computer Science

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017

Pengar till forskning Anslag och bidrag Rapporterad juni 2009

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Bibliometrisk samarbetsstudie av Stockholms universitet och andra svenska lärosäten,

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

Bibliometrisk benchmarking av KTH KTH jämfört med 20 tekniska universitet i världen

Malmö högskola benchmarking av forskning 2012

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019

U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

Indikatorrapport. BILAGA MED UPPDELNING PER SKOLA Period:

Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen. Per Ahlgren

Andelen forskande och undervisande personal ökar i högskolan

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Open Access i Sverige

ANMÄLNINGSSTATISTIK. En lägesrapport för Göteborgs universitet inför våren Katarina Borne/ Analys och utvärdering,

SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Bibliometrisk studie av naturoch samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Indikatorn source normalized impact per paper i relation till den norska modellen

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp

KOMMENTARER TILL INDIKATORRAPPORTEN

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Benchmarking Incites Institutional profiles 2014 Med tabeller

KTH Academic reputation 2014 QS och THE/Thomson Reuters

& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn ,

Svensk Nationell Datatjänst

Transkript:

Sid 1 (6) Shanghai-ranking (ARWU) 2015 Shanghai Jiao Tong University (SJTU) publicerar varje år en rankinglista över världens främsta universitet: Listan har det officiella namnet Academy Ranking of World Universities (ARWU), men kallas oftast bara Shanghai-rankingen. Rankinglistan, som publicerades för trettonde gången i år, är en av de mest uppmärksammade i media. Listan har publicerats sedan 2003 och årets lista publicerades 17 augusti på http://www.shanghairanking.com/arwu2015.html. En nationell lista över svenska lärosäten finns på http://www.shanghairanking.com/world-university-rankings- 2015/Sweden.html. ARWU utvärderar mer än 1200 universitet i världen men den allmänna rankinglistan täcker de 500 främsta. De 100 första är noggrant rangordnade medan de övriga 400 lärosäten är ordande i block; 101-150, 151-200, 201-300, 301-400 och sedan 401-500. Internationell jämförelse De amerikanska universiteten, Harvard University, Stanford University, Massachusetts Institute of Technology (MIT) och University of California, Berkeley, är även i år de högst rankade universiteten i Shanghai-rankingen. Det är 16 amerikanska och 3 brittiska universitet som placerar sig bland de 19 främsta på listan. Först på 20:e plats placerar sig ett universitet från något annat land, Swiss Federal Institute of Technology. Det högst rankade nordiska lärosätet är Köpenhamns universitet på plats 35, och det högst rankade svenska är Karolinska institutet på plats 48. Som framgår av figur 1 har Umeå universitet haft en negativ utveckling i rankingen de senaste åren, och placerar sig i år i intervallet 301-400, en försämrad placering från tidigare år då Umeå legat i intervallet 201-300. Umeå universitet gått från plats 297 år 2014 till plats 314 år 2015. Förändringen beror bland annat på ett försämrat värde på den indikator som mäter publicering i Nature och Science.

Sid 2 (6) Figur 1: Umeå universitets placering i Shanghai-rankingen år 2003-2015 Nationell jämförelse I den nationella rankingen placerar sig Umeå universitet på plats åtta-tio av 11 svenska bedömda lärosäten, tabell 1. De lärosäten som är rankade i samma grupp listas i alfabetisk ordning; som framgår av figur 2 är egentligen Umeå universitet högre placerad än Chalmers tekniska universitet och Linköpings universitet. På första plats placerar sig Karolinska Institutet, följt av Uppsala universitet och Stockholms universitet.

Sid 3 (6) Tabell 1: Världsranking och nationell ranking av svenska lärosäten 2015. ARWU anger den exakta rangpositionen för de 100 främsta universiteten i världen. Med hjälp av de enskilda indikatorernas värden är det möjligt, att beräkna den exakta rangpositionen för alla lärosäten. Umeå universitet har fått tagit del av beräkningar som utförts vid Göteborgs universitet. Med den beräkningen kan man se att Umeå universitet gått från plats 297 år 2014 till plats 314 år 2015. En försämring med 17 placeringar och en passering av 300-strecket. Av de svenska universiteten intar Umeå universitet, liksom förra året, en åttondeplats, följt av Linköpings universitet (328) och Chalmers (354). Umeå universitet tappar mest av de svenska lärosätena tätt följd av Linköpings universitet som tappar 13 placeringar. Övriga svenska lärosäten har mindre förändringar. De flesta tappar placering medan Lunds universitet samt Kungliga Tekniska Högskolan ökar några placeringar. Mindre förändringar i dessa beräknade placering bör tolkas med försiktighet, eftersom orsaken till att Shanghai-rankingen grupperar rankingresultaten är att osäkerheten blir högre ju längre ner på listan man kommer. Ser man på de senaste tre åren har dock Umeå universitet tappat över 40 placeringar, figur 2.

Sid 4 (6) Figur 2: Svenska universitets placering i Shanghai rankingen 2005-2015 (senaste årets beräknade placering inom parentes). Beräkningar utförda av Magnus Gunnarsson vid Göteborgs universitet. Det görs också listor med de 200 bästa i tio mer ämnesspecifika områden: Natural Sciences and Mathematics, Engineering/Technology and Computer Sciences, Life and Agriculture Sciences, Clinical Medicine and Pharmacy, Social Science, Mathematics, Physics, Chemistry, Computer Science och Economics/Business. Vid en internationell jämförelse finns Umeå universitet med på plats 101-150 i ämnesområdeslistorna i Life & Agricultural Sciences och plats 151-200 i området Clinical Medicine & Pharmacy, vilket är samma placeringar som vid förra årets ranking. Nationellt placerar sig Umeå universitet, tillsammans med Lunds universitet, på plats 4-5 i ämnesområdet Clinical Medicine & Pharmacy efter Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet. I området Life & Agricultural Sciences har Umeå universitet nationellt plats 4-6, tillsammans med Stockholms och Göteborgs universitet. Lunds universitet och SLU placerar sig före Umeå universitet i området. Karolinska Institutet intar plats 12 i världen i Clinical Medicine & Pharmacy och en 31:a plats i området Life & Agricultural. Indikatorer Shanghai-rankingen bedömer sex olika indikatorer, se tabell 3. Indikatorerna kan grovt delas in i två grupper; utmärkelseindikatorer och bibliometriindikatorer. Utmärkelseindikatorerna delas sedan ytterligare upp i två grupper, alumni och awards. Med alumni indikatorn bedöms antal personer med examen från lärosätet som fått nobelpris i fysik, medicin eller kemi, riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne eller Fieldsmedaljen. Den enda indikatorn

Sid 5 (6) som syftar till att mäta utbildningskvalitet, med andra ord så bra utbildning att det leder fram till ett Nobelpris. Med awards indikatorn bedöms antal personer som fått nobelpris i fysik, medicin eller kemi, riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne eller Fields-medaljen och som var verksamma vid lärosätet när de tilldelades priset. Rankingen bedömer fyra olika bibliometriindikatorer. Highly Cited Researchers (HiCi), Nature and Science (N&S), PUB och PCP. HiCi indikatorn baseras på antalet anställda som återfinns på Thomson Reuters lista över högciterade forskare (http://highlycited.com/institution/umea-universitet.html). Listan har nyligen uppdaterats, vilket har bidragit till försämringar i indikatorn för Umeå universitet. Listan bygger från 2014 på fältnormerade citeringar och inte som tidigare på råa citeringar. Artiklar med mer än 25 författare har undantagits från beräkningarna. Umeå universitet har en forskare med på den uppdaterade listan, nämligen Göran Sandberg, men hade fyra på den äldre listan. Shanghairankingen väger än så länge samman den äldre och den nyare listan. N&S baseras på antalet originalartiklar från lärosätet under de senaste fem åren i tidskrifterna Nature & Science, fraktionaliserat beroende på författarordning. PUB baseras på antal originalartiklar i Science Citation Index Expanded, SSEI, och Social Science Citation Index, SSCI, under 2012. PCP baseras på den viktade poängen för de övriga fem indikatorerna dividerat med antalet heltidsekvivalenter akademisk personal. Indikatorerna viktas mot varandra med olika stor tyngd, se tabell 3. Indikator Vikt Vad mäts Alumni 10% Award 20% Antal alumner från ett lärosäte som fått Nobelpris eller Field-medaljen (avtagande värde ju längre tid som gått sedan priset). Antal som fått Nobelpris eller Field-medaljen medan de varit anställda vid lärosätet (avtagande värde ju längre tid som gått sedan priset). HiCi (Highly Cited Researchers) 20% Antal högt citerade forskare (top-250) i 21 olika ämnesområden. N&S (Nature&Science) 20% PUB 20% PCP 10% Antal artiklar publicerade i Nature eller Science 2008-2013. Antal artiklar indexerade i Science Citation Index-Expanded (SCIE) eller Social Science Citation Index (SSCI) under 2013. SSCI viktas dubbelt. Viktade värden på ovanstående indikatorer dividerat med antal heltidsekvivalenter akademisk personal (hämtat från nationell statistik). Tabell 3. Indikatorer som bedöms och viktas i Shanghai-rankingen

Sid 6 (6) För Umeå universitets del har vi som bekant inga nobelpris, dvs. noll på indikatorerna Alumni och Award, se figur 3. Det är små skillnader från fjolårets ranking i poäng för Umeå universitet. Nämnas kan att N&S är den indikator som förändras mest, dessvärre i negativ riktning från fjolårets 11,3 till årets värde 10,4. PUB och PCP är indikator med marginella förändringar från fjolåret. PUB från 33,8 till 33,7 och PCP från 16,7 till 16,8. Indikatorn HiCi har däremot oförändrade värden. Figur 3: Förändringar i Umeå universitets individuella indikatorvärden 2003-2015 Slutsatsen i år blir liksom tidigare år, förutom att i allmänhet försöka publicera mer, och gärna i Nature och Science, är det möjligen HiCi som kan gå att påverka, genom bl.a. strategiska rekryteringar av högciterade forskare.