TROLLSLÄNDOR En inventering i två sjöar i Danderyds kommun 2006 Citronfläckad kärrtrollslända (Leucorrhinia pectoralis). Foto: Richard Vestin. En inventering av Erland Dannelid, Zoologiska Institutionen, Stockholms universitet e-post : erland.dannelid@zoologi.su.se
2
Denna inventering utfördes under sommarhalvåret 2006. Syftet var att kartlägga trollsländefaunan i Ekebysjön och Nora Träsk, två sjöar i Danderyds kommun. Den närliggande Ösbysjön undersöktes ej p.g. av svårigheter att nå ner till vattnet på de flesta ställen. Uppdragsgivare var Miljöförvaltningen i Danderyds kommun. De båda sjöarna besöktes vid följande tillfällen : Ekebysjön : 26/4, 25/5, 18/6, 16/7, 1/8, 8/8 och 11/8. (observationer gjorda av Stefan Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet den 2/8 från denna sjö är också inräknade). Nora Träsk : 26/4, 27/5, 13/6, 9/7, 1/8 och 5/8. Adulta trollsländor som flög observerades och arter som ej kunde bestämmas i flykten håvades in, avlivades med etylacetat och artbestämdes under lupp. Håvning efter larver gjordes i båda sjöarna men gav mycket magert resultat. Vid bestämning användes bl. a. Askew (2004), Norling & Sahlén (1997), Sahlén (1996) och Sandhall (1987). Ekebysjön ligger i norra Danderyd. Vid västra och norra delarna är en stor areal täckt av sumpskog, i norr finns också torrare skog omvälande med hagmarker där också jordbruk bedrivs. Även östra sidan av sjön kantas av skog, medan en väg löper längs sjöns södra sida. Observationerna gjordes huvudsakligen från en brygga i sydväst och en strandsluttning nedanför naturskolan i nordost, men även från vägen i söder och från en nästan övervuen brygga i nordost. Stora vassar täcker en del av sjöns strandzon, vid bryggan i sydost finns också rikligt med bl. a. kransslinga Myriophyllum verticillatum, missne Calla palustris, vattenbläddra Utricularia sp.och vit/röd näckros Nymphaea sp. Vid strandsluttningen i nordost domineras vegetationen av smalkaveldun Typha angustifolia. Vattendjupet i sjön uppgår inte till mycket mer än en meter. Ett förslag om att inrätta ett naturreservat runt sjön är för närvarande ute på remiss. Nora Träsk är beläget i västra Danderyd, Sjön är betydligt mindre än Ekebysjön och mer kulturpåverkad. En relativt smalt skogsområde finns i norr, i öster finns ett litet sumpskogsparti, f. ö. är sjön huvudsakligen omgiven av bebyggelse och gångstigar. Vid västra delen finns ett utlopp mot Edsviken. Figur 1. Hane (överst) och hona av sjöflickslända (Enallagma cyathigerum), äggläggning. Foto: Richard Vestin. 3
Totalt påträffades under inventeringen åtminstone arton arter flicksländor och trollsländor tillhörande fem olika familjer (de fyra svenska familjer som inte påträffades uppehåller mestadels eller uteslutande vid rinnande vatten). För svenska artnamn har jag följt Sahlén (1996) för de svenska familjenamnen Douwes et al (1998). Familj Lestidae (Glansflicksländor) Lestes sponsa (Allmän smaragdflickslända) En vanlig sensommarart påträffad vid Nora Träsk (5/8) och vid Ekebysjön (8/8 och 11/8). Förekommer vid de flesta typer av stillastående vatten. Sympecma fusca (Vinterflickslända) Påträffad vid Nora Träsk (13/6) och vid Ekebysjön (26/4). Övervintrar som adult och kan alltså påträffas flygande mycket tidigt på året, och senare med nästa generation efter midsommar. Föredrar dammar och sjöar med flytande vätdelar i vilka den lägger ägg. Var tidigare rödlistad men har ökat kraftigt på senare år (Dannelid & Ekestubbe 2001, Lönnell 2004). Är lätt att förbise men i april och början av maj är detta den enda flickslända som flyger. Familj Coenagrionidae (Smalflicksländor) Erythromma najas (Rödögonflickslända) En vanlig art påträffad vid Nora Träsk (27/5 (larv), 13/6, 9/7, 1/8) och vid Ekebysjön (18/6, 16/7, 1/8, 8/8). Föredrar vegetationsrika sjöar, sitter ofta på flytblad. Coenagrion pulchellum (Mörk U-flickslända) Blåsvartrandiga flicksländor av släktena Coenagrion och Enallagma är svåra att separera i fält och då de ofta förekommer i stort antal är det svårt att uppskatta populationstätheten hos en enskild art utan att samla in allt man ser vilket givetvis är ogörligt. Denna art påträffades vid Nora Träsk (13/6) och vid Ekebysjön (18/6), en larv av denna eller följande art (de är omöjliga att med säkerhet separera ) påträffades i Nora Träsk (27/5). C. puella (Ljus U-flickslända) Bara påträffad vid Nora Träsk (13/6, 9/7) troligtvis i mycket stort individantal. Enallagma cyathigerum (Sjöflickslända) En av våra vanligaste arter, börjar flyga något senare än Coenagrion-arterna men håller i gengäld på litet längre, påträffad vid Nora Träsk (1/8) och vid Ekebysjön (18/6, 16/7, 1/8, 8/8, 11/8) åtminstone på den senare lokalen förekommande i mycket stort individantal. Sländor tillhörande antingen Coenagrion eller Enallagma sågs vid Nora träsk 5/8, kunde dock ej bestämmas men med tanke på tidpunkten skulle jag tro att de representerar det senare släktet. Det förtjänar att påpekas att Pyrrhosoma nymphula (Röd flickslända), en art som ej påträffades vid denna inventering i stället iakttogs av Torbjörn Peterson under herpetologisk inventering (Peterson 2006). Arten iakttogs vid Ekebysjön och Ösbysjön, dock ej vid Nora Träsk. 4
Familj Aeshnidae (Mosaiktrollsländor) Stora patrullerare som flyger mycket bra och ofta är svåra att fånga in, vilket kan försvåra bestämningen av vissa arter. Många av arterna har blå mosaikfläckar på bakkroppen vilket gör att djuret lyser blått i flykten. De flesta arterna flyger på sensommaren. Aeshna grandis (Brun mosaikslända) En av de vanligaste arterna, känns igen på bruntonade vingar och på blå mosaikglans endast på sidorna, ser f.ö. allmänt brun ut. Påträffad vid Nora Träsk (9/7, 5/8) och vid Ekebysjön (16/7, 2/8, 8/8, 11/8), äggläggande honor iakttogs vid båda sjöarna och en larv hittades i Nora Träsk 5/8. A. cyanea (Blågrön mosaikslända) Känns igen på ett helt blått segment långt bak på abdomen vilket gör att den lyser blått längst bak. Påträffad vid Nora Träsk (5/8) och vid Ekebysjön (2/8, 8/8) A. juncea (Starrmosaikslända) Den blå glansen på abdomen är mer jämnt fördelad än hos föregående art. Påträffad vid Ekebysjön (8/8) A. sp. En blå mosaikslända som antingen representerar föregående art eller A. serrata (vassmosaikslända) iakttogs flera gånger vid Ekebysjön (8/8, 11/8) men kunde ej infångas. En blå oidentifierad mosaikslända iakttogs vid Nora Träsk (9/7, 5/8). Slutligen iakttogs en oidentifierad mosaikslända vid Nora Träsk (13/6) Familj Corduliidae (Skimmertrollsländor) Medelstora patrullerare, nästan alla arter med grön metallglans. Släktena Cordulia och Somatochlora kan vara svåra att skilja åt på långt håll och resultatet från inventeringen att Somatochlora ej skulle finnas i Nora Träsk är inte helt pålitligt, dock föredrar Somatochlora ofta större sjöar än Cordulia men båda sameisterar i en hel del vatten. Sena fynd (augusti-september) representerar definitivt Somatochlora. Cordulia aenea (Guldtrollslända) Påträffad i stort antal vid Nora Träsk (13/6, 9/7) och vid Ekebysjön (18/6) vanlig art. Somatochlora metallica (Metalltrollslända) Påträffad vid Ekebysjön (16/7, 1/8). Också mycket vanlig art. S. flavomaculata (Gulfläckig glanstrollslända) Ett eemplar taget vid Ekebysjön (16/7), ej lika vanlig som de båda övriga arterna. Familj Libellulidae (Segeltrollsländor) Skiljer sig från de båda tidigare familjerna på att de ofta sitter ner på marken eller i vegetationen (spanare, ej patrullerare). Vår artrikaste familj. 5
Libellula quadrimaculata (Fyrfläckad trollslända) Mycket vanlig art, lätt igenkännlig på två svarta fläckar framtill på varje vinge (vid vingnoden och vingmärket). Påträffad vid Nora Träsk (13/6, 9/7) och vid Ekebysjön (18/6, 16/7), förekom i stort antal vid båda lokalerna. Orthetrum cancellatum (Stor sjötrollslända) Ett eemplar av denna mycket vaksamma art iakttogs vid två tillfällen samma dag (5/8) vid Nora Träsk men kunde ej infångas. Eemplaret var en hane då abdomen var blåpudrad. Leucorrhinia pectoralis (Citronfläckad kärrtrollslända) Kärrtrollsländorna är huvudsakligen försommarflygare. Den citronfläckade arten hittades vid Nora Träsk (13/6) och vid Ekebysjön (18/6), relativt talrikt på båda lokalerna. Arten är uppsatt på EU:s habitatdirektivlista och är även nationellt fridlyst enligt Naturvårdsverkets författningssamling, men detta innebär inte att arten på något sätt är sällsynt i Sverige, snarare att den är sällsynt längre söderut. Arten anses vara en god indikator på gynnsamma trollsländsmiljöer. Sympetrum vulgatum (Allmän ängstrollslända) Ängstrollsländorna är i motsats till kärrtrollsländorna sensommarflygare och kan ofta påträffas i mycket stort individantal. Denna art påträffades vid Nora Träsk (1/8, 5/8) och vid Ekebysjön (8/8, 11/8). Äggläggande par i tandemposition iakttogs både av denna och följande art vid båda lokalerna. S. sanguineum (Blodröd ängstrollsläna) Påträffad vid Nora Träsk (1/8, 5/8) och vid Ekebysjön (16/7, 8/8, 11/9), också en mycket vanlig art. S. danae (Svart ängstrollslända) Minsta arten i släktet, påträffades vid Nora Träsk (5/8) och vid Ekebysjön (16/7, 8/8). Givetv is är detta inte en fullständig lista. Arter som man skulle kunna förvänta sig men som inte påträffats är t. e. Coenagrion hastulatum, Ischnura elegans, Brachytron pratense och Sympetrum flaveolum. Med tanke på att vattenaloe Stratiotes aloides påträffats väande i Ekebysjön (Kukka & Sunnerdahl 2002) kanske även Aeshna viridis skulle kunna finnas här. Om ma n jämför artantalet uppnått i denna inventering med ett relativt närliggande område där faunan är relativt väl känd, nämligen Norra Djurgården så är i det senare området 23 arter påträffade (Dann elid, 2004), alltså något fler men det förtjänar att påpekas att på Norra Djurgården är många fler vatten undersökta och observationerna sträcker sig över åtminstone en tioårsperiod. Faunorna är relativt lika, 15 arter är gemensamma. Av Danderydsarterna är Pyrrhosoma nymphula, Somatochlora flavomaculata och Orthetrum cancellatum ännu ej funna på Norra Djurgården medan följande arter från det senare området ej med säkerhet hittats i Danderyd: Caloptery virgo, Platycnemis pennipes, Coenagrion hastulatum, Ischnura elegans, Brachytron pratense, Libellula depressa och Sympetrum flaveolum. De två förstnämnda är rinnande vatten-arter som nog inte är regelbundna på Norra Djurgåden heller, medan som ovan indikerats de övriga mycket väl skulle kunna hittas i Danderyd vid nya inventeringsförsök. 6
Vid en tidigare trollsländeinventering i Danderyds kommun 2000/2001 (Ekestubbe et al 2003) påträffades följande arter: Ekebysjön: Lestes sponsa, Erythromma najas, Coenagrion puella/pulchellum, Enallagma cyathigerum, Aeshna grandis, A. juncea, Somatochlora metallica, Sympetrum vulgatum. Nora Träsk: Lestes sponsa, Coenagrion puella/pulchellum, Aeshna grandis. Ösbysjön: Aeshna grandis. Som synes ingen ny information som ej framkommit i denna inventering, bortsett från att Ösbysjön ej har undersökts. Det förtjänar att påpekas att denna tidigare inventering var en larvinventering. Slutligen finns en bottenfaunaundersökning i Nora Träsk Å från den 11/10 2004 då man hittade larver av Coen agrion puella/pulchellum, Cordulia aenea och Aeshnidae sp. (Lundberg & Ekström 2006) Man kan noter a att ungefär lika många arter trollsländor noterats för båda sjöarna. Man skulle kanske förvänta sig att Ekebysjön med sin större storlek och större variation i biotoper skulle hysa ett större artantal och så kanske det också är, p.g. av att Nora Träsk är mindre kanske det är lättare att observera och få en överblick över hela sjön. Å andra sidan ligger de såpass nära att åtminstone de äkta trollsländorna utan vidare skulle kunna sprida sig från den ena sjön till den andra. Ser man till de dominerande flygande arterna så är det i båda sjöarna slutet av maj och juni flicksländorna Erythromma najas, Enallagma cyathigerum, Coenagrion puella och C. pulchellum och trollsländorna Libellula quadrimaculata, Leucorrhinia pectoralis och Cordulia aenea. I juli börjar Ae shna grandis dyka upp och Leucorrhinia pectoralis har redan försvunnit. I augusti slutligen domineras faunan helt av Aeshna-arter och Sympetrum-arter samt av flicksländorna Lestes sponsa och Enallagma cyathigerum medan Cordulia aenea (men inte somatoch lora) har försvunnit. Figur 2. Larv av brun mosaikslända (Aeshna grandis). Alkoholfierat eemplar. Foto: Katarina Ekestubbe. 7
Tabell I Påträffade trollsländearter vid Ekebysjön och Nora Träsk (asterisk inom parentes innebär att arten ej observerats vid denna undersökning) Ekebysjön Nora Träsk Lestidae Lestes sponsa Sympecma fusca Coenagrionidae Pyrrhosoma nymphula () Erythromma najas Coenagrion puella C. pulchellum C. puella/pulchellum Enallagma cyathigerum Aeshnidae Aeshna grandis A. cyanea A. juncea A. sp. Corduliidae Cordulia aenea Somatochlora metallica S. flavomaculata Libellulidae Libellula quadrimaculata Orthetrum cancellatum Sympetrum vulgatum S. sanguineum S. danae Leucorrhinia pectoralis Figur 3. Hane av guldtrollslända, (Cordulia aenea). Foto: Richard Vestin. 8
Totalt har hittills i Sverige ca 60 arter påträffats av ordningen Odonata (trollsländor inklusive flick- och jungfrusländor). Här medräknas fyra tillfälligt gästande arter: långväga smaragdflickslända (Lestes barbarus), sibirisk vinterflickslända (Sympecma paedisca), vandrande mosaikslända (Hemiana ephippiger) och Sympetrum fonscolombei. Bland de 55 stationä ra arterna i Sverige är dvärgflickslända (Nehalennia speciosa) troligen utgången. Ytterligare 4 av de stationära arterna är nationellt rödlistade i olika kategorier: sydlig smaragdflicksl ända (Lestes virens), mindre kustflickslända (Ischnura pumilio), grön flodtrolls lända (Ophiogomphus cecilia)och spetsfläckad trollslända (Libellula fulva). Detta innebär att 4 av de ca 55 förekommande trollsländearterna i landet är att betrakta som hotade till sin eistens. Denna situatio n kan jämföras med tillståndet i andra delar av Europa, t.e. i Schweiz, där 43 av 73 arter bedöms som enbart lokalt förekommande, hotade eller utgångna ur landet (Wildermuth 1981). I det tidigare Västtyskland anses bara 22 av 71 arter ha en relativt säker framtid (Schmidt 1977). Dessa uppgifter är dessutom gamla, och situationen kan ha förvärrats. I Tyskland är numera alla trollsländor fredade och inte ens vanligt förekommande arter får infångas utan tillstånd. Detta innebär att även om den svenska trollsländefaunan är klart artfattigare än den kontinentala europeiska, så är procentuellt sett betydligt färre trollsländearter hotade hos oss. Citronfläckad kärrtrollslända (Leucorrhinia pectoralis) är t.e. hotklassad enligt EU:s habitatdirektiv men är inte nationellt rödlistad, eftersom den bedöms vara relativt spridd i Sverige. Detta ger oss ett nationellt ansvar för att vårt land även i fortsättningen skall kunna tjäna som refugium för arter som i det kontinentala Europa kan vara akut hotade. Miljökrav hot Relativt litet är känt om hoten mot trollsländornas livsmiljöer i Sverige, främst beroende på att många arters biologi fortfarande är dåligt känd. Några eempel på möjliga hot är vattenreglering, igenväning, eutrofiering, avverkning av strandskog runt sjöar, torvbrytning m.m., medan försurning ej verkar spela någon större roll (Sahlén 1998). Eftersom gruppen, i likhet med flera andra insektsordningar, har ett vattenlevande larvstadium och ett landlevande (flygande) adultstadium kan störningar i såväl vatten- som landmiljön vara av betydelse, även om det förra troligen spelar en betydligt större roll. Trollsländor i praktisk naturvård Inom den praktiska naturvården eftersöks hanterbara verktyg för att på ett effektivt och uttömmande sätt kunna göra naturvärdesbedömningar av olika typer av biotoper. Att eftersöka arter som fungerar som biologiska indikatorer är ett hjälpmedel i situationer där kontinuerlig biologisk övervakning är omöjlig. Trollsländor är en av de grupper som studeras som potentiell biodiversitetsindikator. Mer information angående de i gruppen ingående arternas biologi och aktuella utbredning i landet är dock eftersträvansvärd. Trollsländor är en ur flera synpunkter lämplig målgrupp för studier av sötvattensmiljöerna. De utgör en relativt begränsad (och därmed hanterbar grupp), både vuna och larver är generaliserade topp-predatorer (befinner sig därmed högt i näringskedjan). Vidare är många 9
arter stora nog att observera/ identifiera utan att de behöver infångas, vilket gör att de lämpar sig väl för t.e. beteendeekologiska studier. Många arter har ett relativt långt larvstadium i vattnet (flera år), vilket innebär att de är beroende av kontinuitet och stabila förhållanden i vattenmiljön. De kan troligen även spegla miljöförändringar i omgivningen. Trollsländorna är generellt känsliga för igenväning av våtmarker liksom förändrad hydrologi och hydrokemi till följd av utdikning, fördämning, igenfyllning eller spridning av gödningsmedel. Även strandnära skogsavverkning eller bebyggelse utgör ett hot. De missgynnas också av införande av fisk eller kräftor. Trollsländorna ingår också i många människors medvetande och tillhör de djur som man förväntar sig och vill se vid en sjö eller våtmark, vilket innebär att denna djurgrupps rekreationsvärde också spelar stor roll ur ett naturvårdsperspektiv. Referenser Askew, R. R. 2004. The dragonflies of Europe. Harley Books. Second Edition, 308 pp. Dannelid, E. 2004. Trollsländor i Ekoparken. Appendi till Dannelid E: Insekter och övriga evertebrater i Laduviken, Solfångardammens vattensystem och på den gamla skjutbanevallen vid Stora Skuggan. Stencilerad rapport. Dannelid, E. & Ekestubbe K. 2001. Vinterflickslända (Sympecma fusca) på spridning norrut?. Entomologisk Tidsskrift 122: 173-176. Douwes, P.,Hall, R., Hanson, C. & Sandhall, Å. 1998. Insekter, en fälthandbok. Stenström Interpublishing AB. Andra upplagan. 237 pp. Ekestubbe, K., Dannelid, E., Rosén, C. & Wenngren, J. 2004. Inventering av trollsländor i Stockholms län åren 2000-2001. Södertörnsekologerna Rapport 2003:1: 57 pp. Kukka, J. & Sunnerdahl, I. 2002. Ekebysjöns flora. En rapport av JK Naturbyrå, stencilerad rapport, 7 pp + bilagor, 8 pp. Lundberg, S. & Ekström, C. 2006. Bottenfaunan i fem vattendrag runt Edsviken, resultat från undersökningar 2004. PM från Naturhistoriska Riksmuseet 2006:1 Lönnell, N. 2004. Vinterflickslända ett förbisett vårtecken på väg norrut? Fauna & Flora 99(2): 42-44. Norling, U. & Sahlén, G. 1997. Odonata, Dragonflies and Damselflies. I Nilson, A. (editor): Aquatic Insects of North Europe, A Taonomic Handbook, pp. 13-65. Peterson, T. 2006. Herpetologisk inventering av Ekebysjön, Nora Träsk och Ösbysjön, Danderyds kommun. Stencilerad rapport, 10 pp + bilagor(2 pp.). Sahlén, G. 1998. Sveriges Trollsländor. Fältbiologerna. Andra upplagan. 164 pp. Sandhall, Å. 1987. Trollsländor i Europa. Interpublishing, Stockholm. 251 pp. Schmidt, E. 1977. Ausgestorbene und bedrohte Libellenarten in der Bundesrepublik Deutschland. Odonatologica 6, 97 103. Wildermuth, H. 1981. Libellen, Kleinodien unsere Gewässer. Schweizer Naturschutz, Basel. 26 pp. Tack Jag vill tacka Stefan Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet för hjälp och råd och John Tapper, Danderyds miljöförvaltning som vid två tillfällen följt mig runt sjöarna. Tack även till Katarina Ekestubbe och Richard Vestin, som bidragit med foton till rapporten. 10