John Ericsson - segraren vid Hampton Roads Distributionstitel John Ericsson John Ericsson - Hampton Roads'in voittaja John Ericsson - segraren vid Hampton Roads John Ericsson - Victor at Hampton Roads John Ericsson - Victor of Hampton Roads Sejrherren fra Hampton Roads Produktionsuppgifter: Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri, Stockholm Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri, Stockholm (1937) Distributör i Sverige (16 mm) AB Svensk Filmindustris avdelning för skolfilm m.m., Stockholm (1957) Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium, Stockholm Regi Manus Produktionsledare Foto Musik Arkitekt Klippning Ljudtekniker Regiassistent Rådgivare Scenario Inspicient B-foto Stillbildsfoto Musikarrangör Orkester Orkesterledare Scenografiassistent Kläder Smink B-ljud Förtexter Gustaf Edgren Gustaf Edgren Stellan Claësson Åke Dahlqvist Arne Åkermark Edvin Hammarberg Terrence Wendt Bertil Edgardh Allan Egnell Oscar Rydqvist Gösta Ström Stig Berns Louis Huch Gunnar Johansson SF-orkestern Olle Oldenburg Allan Egnell Mimmi Törnqvist Manne Lundh Börje Lundh Nils Lövén Alva Lundin
Speaker Nils Jerring Bildformat: Normalbild (1,37:1) Färgsystem: Svartvit Ljudsystem: Petersen-Poulsen, AGA-Baltic Originallängd i minuter: 93 Censur: 56811 Datum: 1957-10-18 Åldersgräns: Barntillåten Längd: 997 meter Aktlängder: 485-512 = 997 meter. Censur: 56811 Datum: 1937-12-09 Åldersgräns: Barntillåten Längd: 2533 meter Sverigepremiär 1937-12-13 Spegeln Stockholm Sverige 93 minuter TV-visning 1971-04-12 TV1 Sverige 89 minuter 1984-01-07 TV2 Sverige 89 minuter 1990-10-01 Kanal 1 Sverige 89 minuter 1997-10-28 SVT1 Sverige 89 minuter 2001-06-20 SVT1 Sverige 89 minuter Urpremiär 1937-12-13 Spegeln Stockholm Sverige 93 minuter Rollista: Victor Sjöström Märta Ekström Anders Henrikson Hilda Borgström Carl Barcklind Marianne Aminoff Kotti Chave Edvin Adolphson Ivar Kåge Olof Winnerstrand Richard Lund Erik Rosén Sigurd Wallén kapten John Ericsson Amelia, John Ericssons hustru Taylor, Ericssons sekreterare Ann Cassidy, Ericssons hushållerska Stephen Mallory, kongressledamot, senare sydstaternas sjöminister Mary, Mallorys dotter James Kerrigan, marinlöjtnant, Marys fästman kommendör Sanders, kongressledamot, senare befälhavare på Merrimac Harry Delamater, järnvägsägare kommendör Smith, ordförande i nordstaternas sjöförsvarskommitté kommendör Paulding, medlem av nordstaternas sjöförsvarskommitté kapten Davis, medlem av nordstaternas sjöförsvarskommitté Karl "Charlie" Pettersson, matros
Hasse Ekman sekonden på nordstaternas Cumberland/adjutant på sydstaternas Merrimac, den föregåendes bror Helga Görlin Jenny Lind Nils Jerring presentatören - Ej krediterade: John Ericsson president Abraham Lincoln Gösta Bodin Phineas Taylor Barnum, Jenny Linds impressario Gösta Lycke befälhavare på nordstatsfartyget Minnesota Nils Nordståhl befälhavare på nordstatsfartyget Cumberland Greta Almroth Amelias väninna i England John Hilke sydstaternas president Jefferson Davis Charles White Jim George Fant en löjtnant på Monitor Bengt Djurberg en löjtnant på Monitor Carl Deurell verkmästaren på järnverket Eric Abrahamsson kontoristen hos sjöminister Mallory Knut Frankman matros på Monitor Gunnar Sjöberg matros på Monitor Sven Björklund löjtnant på Merrimac Georg Fernquist officer vid krigsrättegången Emil Fjellström en arbetare på sydstatsvarvet Yngwe Nyquist sydstatsgeneralen Robert E. Lee Torsten Hillberg domaren i krigsrättegången Helge Mauritz hyllningssångaren Robert Ryberg inskrivningsofficer Richard Lindström ordförande i marinutskottet Axel Lagerberg ledamot i marinutskottet August Falck Wictor Hagman James Westheimer Walter Lindström ledamot i marinutskottet Axel Lindberg Lincolns sekreterare Oscar Åberg chef för sydstatsvarvet Gabriel Rosén vaktchefen i sydstatsarmén Eric von Gegerfelt sydstatsminister Gösta Grip sydstatsminister John Westin kongressledamot som förkunnar utgången av presidentvalet Helge Karlsson kanonskötare på Monitor Alf Kjellin ung man på Delamaters ritkontor Bror Berger mannen i luckan för arbetssökande Ingeborg Strandin en orolig mor vid tåget Carin Appelberg-Sandberg en orolig mor vid tåget John Sandling rekryt på järnvägsstationen Wilhelm Haquinius stinsen som signalerar för tågets avgång Anders Holmgren lokföraren
Helge Kihlberg en man på järnvägsperrongen vid löjtnant Kerrigans ankomst Herman Lantz en man vid Cunardlinjens ankomst till New York Carl August Andersson styrman på Minnesota - Ej identifierade: Hester Harvey flicka Folke Helleberg officer Musik: Ack, Värmeland du sköna En sjömansvisa från Kinakusten Dixie Marching Through Georgia Impromptu, piano, D. 935, op. 142. Nr 3, B- dur Svensk filmografi Il faut partir mes bans compagnons. Ur La fille du régiment Rida ranka Tramp! Tramp! Tramp! (the Boys Are Coming) Glory Hallelujah Old Black Joe Allegro risoluto The Flag of the Union Till en hjärtevän Kungliga Värmlands regementes marsch
<P>Filmen handlar om den svenske uppfinnaren John Ericsson (1803-1889). En av Cunardlinjens ångare är på väg från Liverpool till New York med bl a John Ericssons engelska hustru Amelia, född Ryan, ombord. Fartyget framdrives inte med hjul på sidan som tidigare, utan med John Ericssons uppfinning propellern. Av samtalet framgår att John ägnar ganska liten tid åt sin hustru, utan går helt upp i sitt arbete. I New York (ca 1850) dikterar han brev för sin sekreterare Taylor, där han kräver amerikanska staten på pengar för kostnaderna för ångfregatten Princeton. Ett brev anländer från den franske kejsaren, Napoleon III, som tackar nej till kanonbåten Monitor. På båten packar Amelia samman sina saker, hjälpt av Karl Pettersson, en ungdomsvän till John från Långbanshyttan. Ericsson skyndar ner till kajen med Mary Mallory, dotter till den blivande sjöministern i Sydstaterna, Stephen Mallory. Ericsson ser en officer piska en svart man och ingriper genom att slå ner honom. Officeren är kommendör Sanders, som sedan motarbetar honom på hög nivå. Mary meddelar att hon förälskat sig i en viss löjtnant James Kerrigan i marinen, han är sydstatsbo, men han är liksom Lincoln emot slaveriet. Johns hustru Amelia ser honom allt mera sällan i den äktenskapliga sängen -- han övernattar på kontoret, slitande med sina uppfinningar. För att trösta henne bjuder han frun på Jenny Linds konsert i Castle Garden, men som vanligt arbetar han över och frun missar konserten och far hem till England. Mallory anländer och meddelar att John trots allt inte får sina pengar, man har ogillat att han skrivit under ett upprop för Lincoln. Ericsson hämtar hem sin dotter från Sydstaterna samt förebådar den kommande konflikten mellan Nord- och Sydstaterna. John Ericsson forsätter sitt arbete, nu på en varmluftsmaskin. Lincoln blir vald till president och det amerikanska inbördeskriget bryter ut 1861. Nordstaterna vill blockera Hampton Roads för att hindra Sydstaternas bomullsexport till Europa. Man börjar bygga blockadbrytaren Merrimac. John Ericsson och Taylor far till Washington för att plädera för Monitor, det enda som kan stoppa Merrimac. Till slut undertecknar Abraham Lincoln ett papper den 20 september 1861, där John Ericsson får en beställning på sin Monitor. John skickar James Kerrigan som spion till Sydstaterna för att ta reda på hur tjock pansarplåt Merrimac har. Han tar sig in som plåtslagare på varvet i Norfolk, men avslöjas och grips. Mary Mallory hjälper honom att fly. Torsdagen den 6 maj 1862 startar Merrimac mot Nordstaterna och Hampton Roads. Monitor ligger nästan klar i New Yorks hamn och man grälar om maximiladdningen i kanonen -- 15 skålpund eller de 30 som Ericsson anser behövs för att penetrera Marrimac som huvudsakligen består av järnvägsräls. Merrimac sänker nu med lätthet flera nordstatsfartyg vid Hampton Roads. Monitor anländer och avlossar 15-punds skott, som inte tar på Merrimac, men en av laddningarna görs på 30 pund och träffar Merrimac under vattenlinjen, hon tar in vatten och retirerar. Kerrigan skall avrättas som spion -- man har arresterat honom igen, men stilleståndet kommer och han räddas av detta. Amelia är i England och låter sig lockas att fara över till maken i New York och kommer fram just som han begrundar en solmaskin, och vilar sig för kvällens sångarhyllning. Solisten (Jussi Björling) sjunger "Ack, Värmeland du sköna" för honom. Man ser natursköna bilder från Sverige och sist John Ericsson-mausoleet i Filipstad. (Verklig miljö: Pennsylvaniastationen i filmen är tagen i SJ:s verkstäder i Tomteboda.)</P><P>Texten reviderad 2011-02-04</P>