Yttrande 2013-12-04 Länsstyrelsen i Stockholms län Att: Sara Lord Enheten för länsveterinärer Box 22067 104 22 Stockholm Yttrande till underrättelse 282 10049 2013 Vi skulle vilja att du prioriterar tillståndet för de nya boxarna, så att vi så snabbt som möjligt kan börja använda dem. Jag har många som gärna vill komma hit på pensionat i december och det skulle vara toppen om vi kunde få in de pengarna, så vi kan färdigställa andra halvan efter att högsäsongen är över. Just nu använder vi inte jourhem och jag har några synpunkter, funderingar och frågeställningar angående det. Om det skulle ta mer tid för dig att ta ställning till just de synpunkterna, så ser jag mer än gärna att beslutet om jourhem kan vänta tills det att tillståndet tas upp igen när det ska utökas med de tre sista boxarna i Nya katteriet. Från januari är det lågsäsong och jag ser inget behov av jourhem förrän efter mars, då de första dräktiga honorna börjar droppa in. Angående platser i jourhem Vi anser att 20 kattplatser i jourhem är ett antal med katter som vi kan hantera och ha kontroll på, men vi skulle vilja kunna fördela platserna själva så som det passar för stunden. Då en situation oftast ser olika ut från gång till gång och inte passar in i en mall.
Att ett jourhem max skulle få ta emot två katter/platser ser vi kan vara ett hinder i vissa fall. Det är inte helt sällan som vi får in tillexempel två systrar eller mor och dotter som fått varsin kull med några dagars mellanrum och de är som regel mycket sammansvetsade. Om de skulle placeras i ett jourhem vill vi inte sära på dem. Det skulle i detta fall innebära att ett och samma jourhem skulle ta emot fyra katter. Ibland kan det även finnas ungar från kullen innan som är i behov av att få följa med. Ett inkört, kunnigt och troget jourhem, som vi är säkra på och fungerar väl, skulle kunna ta emot fler än två katter vid ett och samma tillfälle. Om det skulle vara ett akut behov på grund av att platsbrist råder på katthemmet vid tidpunkten, som vid högsäsong när många kattungar hittas övergivna eller vid babybommen på våren, kanske vi inte har tillgång till tio jourhem just vid den tidpunkten, men det kanske finns 5-6 hem, som har plats och kunskap och kan ta 3-4 katter var. Då ett privat hem får ha nio katter innan tillstånd är det inte rimligt att kräva att de max får ha två katter. Smittorisken är inget som vi ser som en orsak att hindra ett jourhem från att ta emot fler katter. Speciellt när de katter som placeras ut har gjort minst tre veckor i karantän och har under den tiden träffat veterinär, blivit avmaskade, vaccinerade och behandlade mot eventuell öronskabb, samt kastrerade. Andra åkommor har behandlats, så katten anses som frisk av veterinär när den placeras i jourhemmet. Precis så som den skulle bedömas innan den är redo att flytta in i boende delen på katthemmet. Även katter som bara skulle mellanlanda på katthemmet innan de slussas vidare till ett jourhem träffar veterinär innan. Katter i jourhem hålls strikt inomhus. Om en sjuk katt, som inte smittar, skulle behöva placeras i ett jourhem kan man vid det tillfället begränsa till att endast den katten får placeras där, för att minska stressen och att omvårdnaden blir så god som möjligt. Vi skulle önska flexibilitet i detta då det sällan ser likadant ut från fall till fall och att ge personal inom verksamheten friheten att göra bedömningen för varje katt/tillfälle, men att vi skulle vara begränsade till ett visst antal platser totalt sett är helt rimligt. Utrymme och tid En katt vistats oftast på katthemmet i 1-2 månader innan beslut fattas om att den ska placeras i ett jourhem, såvida det inte är en hona med ungar eller ensamma ungar, oftast beror det på att katten är i dåligt skick och behöver mer omvårdnad än ett jourhem kan
hantera i början av sin tid på katthemmet. Väl i jourhemmet spenderar katten i snitt sex månader där. De flesta katter blir efter det även adopterade av sin jourfamilj och får stanna där permanent. Det gör att jourhemmet inte agerar jourhem igen. De katter som kommer tillbaka efter denna tid på runt sex månader borde, efter så pass lång tid i en vanlig hemmamiljö, rimligt kunna spendera tre månader på en yta för icke permanent hållning. Detta borde även gälla katter som adopterats ut och kommer tillbaka efter en längre tid i ett hem. Det är skillnad om det rörde sig om någon vecka eller två, men när det rör sig om flera månader, halvår eller år, så borde klockan nollställas när katten återkommer. Vi ställer oss mycket frågande till varför den totala tiden som katten spenderar på katthemmet ska räknas. Vad är syftet? I synnerhet när målet med deras vistelse på katthemmet inte är att de ska hållas där permanent och om de skulle spendera mer än tre månader i följd i lokalen skulle de få tillgång till de mått som gäller för permanent hållning. I övrigt ställer vi oss frågan om hur tiden i så fall ska räknas för de stampensionatsgäster, som spenderar 4-6 veckor i stöten två gånger om året i lokalen? Skulle det innebära att även dessa katter skulle ha tillgång till permanenta ytor när den totala tiden som de vistats i lokalen passerar tre månader? Detta sätt att resonera angående tid och ytor skulle i längden göra att verksamheten begränsades otroligt och det är även en stelbent tolkning av Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd. Privata hems uppgifter Med vilken laglig rätt har Länsstyrelsen rätt att begära ut uppgifter om privata hem via ett katthem? Länsstyrelsen hänvisade, i föreläggandet från 2012, till 27 djurskyddslagen 1988:534, som ger en kontrollmyndighet rätt, att i den utsträckning det behövs för kontrollen, på begäran få upplysningar och ta del av handlingar. Vi menar att denna paragraf inte ger Länsstyrelsen juridiskt stöd att begära ut privata personers uppgifter för att kunna utföra sin kontroll av verksamheten på Grovstavägen 4. Kontrollrätten, som nämns i 27 djurskyddslagen, sträcker sig endast till att ge tillträde till den kontrollerades egen anläggning och innebär ingen skyldighet för den kontrollerade att ge upplysningar om andra djurhållare eller att ge Länsstyrelsen tillgång till någon annan djurhållares lokaler.
Det bör vidare poängteras att jourhem endast tar emot ett fåtal katter och att de således inte alls omfattas av kraven för tillståndspliktig (och därmed kontrollpliktig) verksamhet enligt djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:5) eller kravet på tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) för hållande av häst, hund, katt och övriga sällskapsdjur. Dessa jourhem faller således även utanför kontrollverksamheten i samband med 16 djurskyddslagen. Vad är syftet med att kräva ut information om eventuella jourhem? Om Kattcenter ska lämna ut privat information om jourhemmen till Länsstyrelsen blir dessa privatpersoners bostad föremål för myndighetskontroll trots att det ej finns några skäl att misstänka missförhållanden och trots att de ej omfattas av kontrollobjektens anläggning i 27 djurskyddslagens mening. Vidare ställer sig Norrtälje Kattcenter även mycket frågande till om de, enligt personuppgiftslagen, får lämna ut strukturerade personuppgifter till tredje part utan samtycke? Personuppgiftslagen har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks och behöver verkligen Länsstyrelsen tillgång till personuppgifter om privata hem för att kunna utföra kontrollen av verksamheten på Grovstavägen 4? Vi kan tänka oss att i kontraktet, som skrivs under mellan Kattcenter och jourhemmet, lägga till en ruta, där jourhemmet själva aktivt kan ta ställning till om Kattcenter får lämna ut deras information eller inte. Jourhem I dagsläget finns inga aktiva jourhem inom verksamheten. Hallen i Gamla katteriet Att hallen i katteriet inte kontinuerligt ska ses som tillhörande en kattbox anser vi vara rimligt, men vi skulle vilja ha rätten att kunna använda den ytan som ett tillägg till en box då speciella skäl finns. Så som att en hona med en kull bor på en yta som blir för liten när ungarna fyller 12 veckor och om det vid det tillfället inte finns möjlighet att flytta om. Kattungarna kan ibland av olika skäl inte vara redo att flytta till nya hem när de är 12 veckor. T.ex. att de viktmässigt är för små för att flytta eller att de genomgår en
behandling som kräver att de stannar på katthemmet längre. Ibland kan de nya ägarna inte hämta sin kattunga då den fyller 12 veckor, utan kommer en eller två veckor senare. Idag när utrymmet har använts som en del till en box har hallen efter städning sanerats noga och sprayats med Virkon och anses då av veterinär att vara smittfri. Gången har inretts med bland annat klätterställningar och lektunnlar som innan städning av de andra boxarna i lokalen har flyttats undan. De katter som har behov av insiktsskydd har fått det. Denna lösning har fungerat mer än mycket bra för katterna. Vi önskar flexibilitet även i synen av denna fråga. Norrtälje som ovan Cecilia Arnström Jan Arnström