Framtaget med stöd av Allmänna arvsfonden Individuella planer - LSS - På brukarnas villkor - Sidan 1
Detta idématerial är framtaget inom vårt projekt LSS - på brukarnas villkor, som vi genomfört med stöd av Allmänna arvsfonden. Projektet har skett i samarbete med Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, FUB, Neurologiskt handikappades riksförbund, NHR, Riksförbundet för mag- och tarmsjuka, RMT, samt Riksförbundet för cystisk fibros, RfCf. Sidan 2
Förord Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, trädde i kraft 1994. För många personer med svåra funktionshinder har lagen betytt nya möjligheter till ett självständigt och oberoende liv. Men vi har också sett att för många har lagen inneburit en besvikelse, då förhoppningar på lagen inte har infriats. Vi har också under åren sett att ett flertal beslut och domar inte har verkställts inom rimlig tid, därför att kommunerna haft bristfälliga planeringsunderlag, och ibland också brustit i kompetens och vilja att göra det lagen ålägger dem. Inom LSS finns i 10 möjligheten att begära en s k individuell plan. Det är denna åtgärd som detta arbetsmaterial handlar om. Vi vet att endast få brukare har en sådan plan, men känner oss förvissade om att många fler skulle vilja ha en och få dess stöd, om de kände till vad det innebär. Avsikten med detta material är att visa metodik för arbetet med planer och visa möjligheterna med dem. Vi vill speciellt tacka projektledare Ann-Marie Stenhammar, Socialstyrelsen och kurator Gun Sandström, Klippans kommun, som tillfört oss stort kunnande och många idéer. Ett stort antal brukare och ett antal LSShandläggare har också medverkat i projektet. Vi tackar även dem. Vår förhoppning är att detta idématerial skall ge både brukare och tjänstemän tankar och idéer om hur man kan arbeta med och utforma individuella planer på ett konstruktivt sätt. Helsingborg september 2002 Lars Gustavsson Länsombudsman Sidan 3
Innehållsförteckning Förutsättningarna...5 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade...5 Personkretsen...5 Den individuella planen...6 Vad säger lagen?...6 Samordningen...6 Så här kan man arbeta...7 Information A och O...7 Vad betyder planen för brukaren?...7 Hur kommer vi igång?...7 Brukaren styr!...8 Sekretess och samordning...8 Ett bra stöd...8 Vad kan en individuell plan innehålla?...8 Några huvudområden...9 En kontrollista...9 Att reflektera över och diskutera vid upprättandet av planen...10 Arbetsmetodiken...10 Planeringsmötet...10 Traditionell metodik...10 En annan uppställning...10 Konkreta mål...11 Uppföljning och utvärdering...11 Kontinuitet...11 Exempel på en plan...12 En målinriktad metod...13 En probleminriktad metod...14 Sidan 4
Förutsättningarna Grundförutsättningen för att brukare skall erhålla en individuell plan enligt LSS är att hon/han ingår i LSS personkrets. Men det behövs också att kommunen informerar om rättigheten att begära en plan, vad den kan innebära, samt att det finns personal i kommunen som har både kompetens och vilja att medverka till att upprätta en individuell plan. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS trädde i kraft den 1 januari 1994 och var ett resultat av 1989 års handikapputredning. Lagen reglerar kommunernas och landstingens insatser för människor som på grund av funktionshinder i högre grad än andra är i behov av riktade stödinsatser. Det är en rättighetslag, vilket innebär att den tillförsäkrar den enskilde vissa insatser som hon eller han behöver för att kunna leva ett gott liv. Rättigheten för den enskilde motsvaras av en skyldighet för kommuner och landsting att tillhandahålla insatsen ifråga. Den enskilde har möjligheter att överklaga negativa beslut till i första hand länsrätten. Länsstyrelsen har ansvaret för tillsyn av insatser enligt LSS. Personkretsen För att få ta del av LSS insatser skall man ingå i lagens personkrets. Den anges i den första paragrafen av lagen och detta kan sägas vara det första nålsögat att passera. 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service åt personer: 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Punkt ett och två i den första paragrafen kan sägas vara de personer som omfattades av den tidigare omsorgslagstiftningen. För den tredje personkretsen gäller tre kriterier som skall sammanfalla, nämligen att det är varaktiga och stora funktionshinder, att de medför betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och att de innebär ett omfattande behov av hjälp och stöd. Enligt vår uppfattning har bedömningarna alltmer kommit att inriktas på förmågan till förflyttning, toalettbestyr, hygien och mathållning. Personer som klarar detta men kanske har problem i kommunikationen med andra, kognitiva problem (problem med minne, orientering och varseblivning) eller annat, kan bedömas betydligt snävare. Tillhörigheten till LSS personkretsen prövas i samband med ansökan om en LSS-insats, ej separat. Det bästa rådet vi kan ge beträffande avslag på en ansökan, är att alltid överklaga om du känner dig orättvist bedömd. Handläggaren är skyldig att hjälpa dig med överklagandet om du inte klarar det själv. Om det känns förargligt så vänd dig till kurator, handikappförening, eller någon annan som du har förtroende för. Sidan 5
Den individuella planen En individuell plan kan begäras av den enskilda. Det är den enskilde brukarens plan och innehåller hans eller hennes målsättningar och de beslutade insatser och andra åtgärder, som skall leda fram till de uppsatta målen. Vid en kartläggning som Socialstyrelsen gjorde år 2000 visade det sig att det var få inom LSS personkrets som hade individuell plan, bara drygt 6%. Orsakerna till detta är bland annat att kommunernas personal inte informerar om individuella planer, att den uppsökande verksamheten generellt sett fungerar dåligt, samt att många LSS-handläggare aldrig sett och än mindre upprättat en individuell plan. Det brister både i kompetens och organisation. Detta visar sig också på annat sätt bl a genom att många beslutade insatser inte verkställs, på grund av att olika behov kommer som en total överraskning för kommunerna. Man har helt enkelt inte det planeringsunderlag som uppsökande verksamhet och individuella planer skulle kunna hjälpa till med. För den enskilde brukaren som får en individuell plan kan det innebära, att hon/han själv får ta tag i rodret istället för att vara utelämnad till omgivningens tyckande. Han kan också få en samordning av sina myndighetskontakter. Vad säger lagen? I LSS sägs att verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. Den enskilde har rätt att få en individuell plan upprättad som bl a beskriver beslutade och planerade insatser. Planen skall självklart utgå från den enskildes egna mål, intressen och önskemål. Lagtexten säger så här: 10 I samband med att insatser enligt denna lag beviljas kan den enskilde begära att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom. I planen skall även redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen och landstinget. Planen skall fortlöpande, minst en gång om året, omprövas. Landstinget och kommunerna skall underrätta varandra om upprättade planer. Samordningen En individuell plan är till för att klargöra den enskildes behov av insatser, samt underlätta samordningen mellan olika organ som den enskilde får stöd från. Ett särskilt ansvar för samordningen av de insatser som skall tas upp i planen åvilar kommunen enligt 14 LSS. Kommunen skall verka för att insatser som tas upp i planer som avses i 10 samordnas. Vid kommunikation och utbyte av planer mellan myndigheter gäller sekretesslagens bestämmelser. Det innebär att den enskilde skall samtycka till överlämnandet av uppgifter. Sidan 6
Så här kan man arbeta Arbetet med individuella planer innebär att sådana erbjuds den enskilde på ett positivt sätt och att de tas fram tillsammans av den enskilde och en kompetent handläggare, som den enskilde har förtroende för. Det innebär vidare en samordning mellan olika myndigheters insatser och en regelbunden uppföljning av planen. Kommunen har huvudansvaret. Informationen A och O Viktigt för att individuella planer skall begäras, är att det informeras om möjligheten och att den erbjuds aktivt till LSS:s personkrets på ett positivt sätt. Med positivt sätt menar vi då både vad en IP (individuell plan) skulle kunna innehålla och vad den skulle kunna ha för betydelse. Gärna med lite exempel från olika funktionshinder och livssituationer. Vad betyder planen för brukaren? Den indivduella planen ger brukaren en möjlighet att själv tala om vad han eller hon vill, något som många funktionshindrade inte fått lov till eller fått vänja sig vid tidigare. Den individuella planen ger ökade möjligheter till delaktighet men överlåter också ansvar och tvingar till eftertanke om vad brukaren egentligen vill med sitt liv. En plan sätter också blickarna på framtiden och kan därmed uppmärksamma situationer, som i ett senare skede skulle kunna bli problem. För många brukare blir det också en ny upplevelse att helt plötsligt få bli räknad som en samarbetspartner och få ge och ta information om sig själv. En bra plan förtydligar målsättningarna med olika insatser, den visar vem som har ansvaret och ger därför bättre möjligheter för uppföljning och för att se om insatser och aktiviteter har lett till det förväntade. En bra plan ger alla inblandade delaktighet, klar uppdelning av ansvaret, samtidigt som den ökar den enskilde brukarens självbestämmande. Vad är en Individuell Plan När en grupp brukare och handläggare träffades för att diskutera individuella planer uppfattade de att det bl a var följande som utmärkte en individuell plan: I P erbjuds aktivt till målgruppen och upprättas på begäran av den enskilde. IP bygger på den enskildes önskemål och målsättningar och brukaren har det avgörande inflytandet över innehållet. IP innehåller planerade och beslutade åtgärder från kommun, landsting m fl verksamheter. Kommunen har det övergripande ansvaret för att planerade åtgärder kommer till stånd. IP följs upp och utvärderas kontinuerligt (minst en gång/år). IP kan innehålla mål/delmålsbeskrivning och/eller syftet med olika insatser. IP skall vara framställd på ett språk och media så att den är tillgänglig för brukaren. IP kan beskriva både hinder och möjligheter för planerade insatser och även alternativa lösningar. Hur kommer vi igång? I de flesta fall när vi stött på individuella planer har de kommit till genom att en kompetent och engagerad handläggare informerat om och frågat den enskilde om denne skulle vilja ha en plan. Har svaret då blivit ja, har man haft ett resonemang om vilka personalkategorier och personer som bör vara med. Sedan har handläggaren kontaktat dessa och man har bokat in ett eller två möten, där planeringen tagits fram. I en hel del fall har man haft mer än ett möte, då man kommit fram till att man saknat någon medverkande vid första mötet. Vi tror att det inledningsvis är bäst om det bara är handläggare och den enskilde (och i förekommande fall dennes företrä- IP innehåller namn på ansvarig och starttider för olika insatser samt tidpunkt för uppföljning, utvärdering och eventuell revidering. IP skall beakta och beskriva samordning, samverkan och teamarbetssätt mellan berörda huvudmän. Sidan 7
dare), som träffas för det inledande samtalet. När det blivit mer struktur på planen kan fler kompetens- eller verksamhetsområden tas med, så att det vid behov blir den samordning det är frågan om. Rätt ofta har brukaren någon anhörig med sig som stöd, i något fall medlemsrådgivare från sin förening. Vid förmötet bör man tänka på bl a följande: Vem är det som skall upprätta planen tillsammans med den enskilde? Vilka personer bör vara med? Detta bestäms av brukaren. Vet brukaren vilka möjligheter till hjäp och stöd som finns inom olika lagrum? Se över vad brukaren har idag. Informera. Vilka områden eller vilken problematik känner brukaren att det är mest angeläget att ta tag i? Brukaren styr! Det är emellertid viktigt att själva framtagandet av IP inte sker efter några förlagor eller mallar. Det skall bygga på den enskildes behov, målsättningar, önskemål och intressen samt beslutade och planerade insatser. Sekretess och samordning Det är viktigt att de olika verksamhetsrepresentanter som är med och ger stöd och insatser till den enskilde, utbyter planer med varandra så att dessa kan samordnas. Detta kräver enligt sekretesslagstiftningen medgivande av den enskilde. Vi tror att det är bra om man i planen beskriver hur samordning skall gå till. Brukaren bestämmer vilka som skall vara med och vilka som får ta del av planen. Skriv in det i planen. Ett bra stöd Socialstyrelsens skrift, Individuell plan på den enskildes villkor, ger en bra beskrivning av hur man kan arbeta med individuella planer, samtidigt som den ger en lägesbeskrivning av hur det ser ut i Sverige beträffande individuella planer. Vad kan en individuell plan innehålla? Svaret på rubrikens fråga är allt. Planen utformas efter brukarens behov, önskemål och målsättningar och det gör att den kan se ut precis hur som helst. Några olika punkter bör dock ingå bl a av juridiska skäl, t ex: Vem/vilka får ta del av planen? Nuläge/pågående insatser Finns det några andra planer? Vem ansvarar för dem? Kortsiktiga och långsiktiga beslut som fattas vid planeringstillfället. Vem/vilka svarar för de olika åtgärderna i planen? Namn, befattning, telefonnummer. Vem har samordningsansvaret? Det skall vara en fysisk person. Namn, befattning, telefonnummer. När och hur sker uppföljning? Vem har huvudansvaret? Undertecknande av planen av den enskilde brukaren (eller god man/ förälder), samt av den samordningsansvarige. Vissa låter samtliga som har någon form av åtgärds- eller aktivitetsansvar skriva under för att de skall känna ett större ansvar. Sidan 8
Några huvudområden Vi kommer här att visa en översiktslista på områden som en plan kan innehålla. Vi vill återigen hålla upp ett varnande finger och påpeka att alla områden som finns på listan inte nödvändigtvis behöver eller skall finnas i en plan, likaväl som det kan komma ifråga områden som vår lista inte täcker. Det är enbart den enskildes behov och målsättningar som avgör vad som skall stå i planen. Listan är tänkt som ett hjälpmedel för att inte glömma något som kan vara väsentligt. En kontrollista Historik och Nulägesbeskrivning - Uppföljning och utvärdering av tidigare beslut, mål och delmål, nuvarande insatser Rehabilitering - Habilitering - Teamsamverkan - Uppföljning och samordning av re-/habiliteringsplaner, råd och stöd - Diagnostisering - Undersökning - Behandling - Träning - Hjälpmedel (inklusive begåvningsstödjande) - Samverkan mellan re-/habilitering och boende - fritid - arbete/studier Omvårdnad - Service - ADL-funktioner och självständighet - kortsiktiga och långsiktiga behov - Hjälp i hemmet enligt SoL och LSS eller annat behov av hjälp - Hjälp utanför hemmet - Hemtjänst - Avlösning - Pers. Assistent - Ledsagning - Kontaktperson - m m Boende - Särskilt boende - Avlösare - Avlösarfamilj - Lägervistelse - Boendeservice - Anpassningsbehov - Bostadsanpassning - Specialkost - kostråd Skola - Utbildning - Arbete - Sysselsättning - Daglig sysselsättning - Lämplig utbildningsform - kurser - ämnen - Särskild utbildning, metodik eller annat stöd - Stödpersoner - assistenter - resurspersoner - pedagoger - inläsning - Anpassning av undervisning - arbetsplats och lokaler - kost - toalett - Särskild pedagogik, stödundervisning, hjälpmedel - Ytterligare utredningsbehov - anlag - testning - intressen - Behov av transporter - kommunikation - Planering och samordning vid överflyttning mellan stadier - skola - arbetsplats etc - Behov av utbildning - kompetens - handledning hos personal - Tillgänglighetsfrågor - Samordningsbehov Socialt - Utåtriktad och stimulerande verksamhet - Fritid - Kultur - Rekreation - Läger - Föreningsliv - Kontaktperson, Stödperson, Ledsagare, Assistent - Färdigheter - intressen - önskemål - möjligheter - hinder - Kommunikation - transporter. Kommunikation - språkligt - Social kompetens - tränings- och utvecklingsbehov Behov av Utbildning - Kompetens inom verksamheter - Ska tas upp i planen om det är brukaren som önskar utbildning för personal, i annat fall ett ansvar för resp verksamhetsansvarig att ta upp i interna verksamhetsplaner Ekonomi - Bistånd - Ersättningar från Försäkringskassan och försäkringsbolag - Förvaltare/God man Tänk på att listan är ett stöd, inte en mall!! Sidan 9
Att reflektera över och diskutera vid upprättandet av planen Några stolpar att fundera över och diskutera vid upprättandet av planen: Fundera över vad som saknas och varför nuvarande insatser och bistånd inte löser detta. Tag reda på den enskildes önskemål, behov och förväntningar. Går de att tillgodose? Hur skall vi bära oss åt? Om inte hur skall vi ge brukaren realistiska målsättningar utan att trycka ner honom/henne? Finns det/ bör det finnas någon pedagogisk eller aktiverande prägel i planen? Har vi med alla som vi behöver för en bra samverkan och samordning? Arbetsmetodiken I arbetet med individuella planer är det viktigt att inte använda några modeller eller exempel som förlagor. Det bör betonas mycket starkt att en plan kan se ut på många olika sätt och det skall inte användas en standardmall att upprätta den efter. Risken är då att det är mallen som blir styrande och inte den enskilde brukarens önskemål. Vi har emellertid i vårt arbete med individuella planer hört många handläggare säga: - Hur skall jag kunna hjälpa till att ta fram eller informera om en individuell plan när jag aldrig har gjort någon? På samma sätt har vi hört många brukare uttrycka: - Hur kan jag begära en individuell plan när jag inte vet vad det är eller hur en sådan ser ut? Vi visar därför några olika exempel på både arbetssätt och de planer som de lett fram till. Planeringsmötet På själva planeringsmötet arbetar man ofta från någon form av dagordning eller matrismetodik. Detta känner de flesta är viktigt för att få struktur och konstruktivitet i mötet. En vanlig metodik kan se ut enligt följande: Traditionell metodik Här visar vi ett ganska traditionellt arbetssätt där brukarens situation gås igenom med en strukturerad arbetsmetodik. Denna metodik är enkel att arbeta med och styr inte innehållet, men ger ändå en struktur på samma sätt som en dagordning kan göra. Sidan 10
En annan uppställning I det praktiska arbetet kan planen ha en uppställning enligt följande. Nulägesbeskrivning kan läggas in före eller efter målsättning, eller också på ett separat ark om brukaren kanske inte vill att hans historik skall distribueras till alla och detta heller inte är behövligt. Vad de olika aktörerna måste få glasklart, är vad, hur och varför de skall göra vissa åtgärder. Konkreta mål För att planerna skall vara meningsfulla är det viktigt att målsättningar och åtgärder är både konkreta, tidsangivna och anger vem som har ansvaret för dem. Kan man definiera vad som i det enskilda fallet är en meningsfull tillvaro t ex: Daglig sysselsättning 6 timmar varje vardag, fritidsaktiviteter två kvällar i veckan, komma ut minst en helg var 3:e vecka o s v, blir det lättare att analysera och utvärdera det hela. Skall t ex Vera gå ner i vikt så ange hur mycket, till när och gärna med delmål. Så konkreta mål som möjligt! (Om Vera nu vill det...) Uppföljning och utvärdering Minst en gång om året skall planen följas upp, utvärderas och vid behov justeras. Vid utvärdering bör bl a följande analyseras och gås igenom: Har beslutade åtgärder genomförts? Vad är resultatet? Om inte varför? Har planen inneburit det önskade inflytandet för brukaren? Har samordningen och samarbetet mellan olika aktörer fungerat? Har de uppsatta målen uppnåtts och behoven tillgodosetts? Om inte varför? Vilka nya önskemål, förväntningar och behov finns inför justering eller revidering av planen? Kontinuitet Att arbeta med planer är långsiktigt och förebyggande men tar tid. Det är också viktigt att se till att personalen får tid och kompetens att arbeta med planerna, samt att det finns rutiner för ordentliga överlämningar vid personalförändringar. Kontinuiteten i arbetet är viktigt för kvaliteten. Sidan 11
Exempel på en plan En plan framtagen under 2001 i en skånsk kommun: Axtorp 010913 LSS-handläggare Individuell plan för Peggy Svensson Lisa Gustavsson Hallinggatan 3 Genomfarten 2 276 31 Axtorp 276 26 Axtorp Närvarande: Mamma Karin, god man, Jenny Andreasson och Petra Niklasson, personliga assistenter, Rosa Persson, områdeschef, Camilla Nilsson, arbetsterapeut, Tina Ord, logoped, Monica Lööf, sjukgymnast, Siv Andersson-Petterson, föräldrarådgivare FUB, Peggy Svensson, LSS-handläggare Nulägesbeskrivning Lisa är en 23-årig kvinna född med hjärnskada, grav utvecklingsstörning och Angelmans syndrom. Lisas största funktionshinder är hennes avsaknad av språket och de svårigheter att kommunicera med omgivningen som detta medför. Det kan även vara svårt att tyda hur mycket Lisa förstår och tar in av det som sägs till henne. Hon visar emellertid tydligt när det är något hon tycker om eller inte tycker om. Lisa har också rörelsehinder och behov av hjälp till att sköta sin hygien, kommunicera och förflytta sig. Lisa bor i villa tillsammans med sina föräldrar och sina två bröder. Hon har gått i särskola i Kristianstad. Lisa har på grund av sina funktionshinder tillhörighet i personkretsen 1 första stycket i LSS. Hon har behov av särskilt stöd och särskild service enligt 7 LSS. Hon har rätt till insatserna 9 punkterna 1-10 LSS. Lisa är beviljad personlig assistans enligt 4 LASS. Hon har personlig assistent i den dagliga verksamheten och hemma är mamma Karin personlig assistent. Lisa är även beviljad korttidsvistelse utanför hemmet, vilket innebär att hon en helg per månad är på en korttidsplats i Kristianstad. Allmänt 1. Karin berättar att det är endast ca två år sedan de fick reda på att dotterns diagnos var Angelmans syndrom och undrar om personalen har kunskap om vad detta innebär. 2.Karin vill också att innehållet i Lisas dagliga sysselsättning och fritidsaktiviteter ses över. Lisa tycker om musik, att vara ute, rummen på sinnenas vind o s v. Karin menar också att fasta rutiner, kontinuitet och att de personliga assistenterna inte skiftar för mycket är viktigt för Lisas trygghet. 3. Karin tar upp om Lisa skulle kunna få prova på ridning, för att själv få en lite mer aktiv träning. 4. Karin påpekar också vikten av att det är lugnt runt Lisa när hon skall äta. Målsättning Att Lisa skall få en individuell, meningsfull och rätt anpassad daglig sysselsättning. Åtgärder Utbildning till berörd personal och införskaffande av litteratur och informationsmaterial om Angelmans syndrom Handledning och utbildning till assistenter för att bättre kunna tolka Lisas önskemål Översyn av innehållet i Lisas dagliga verksamhet Översyn av Lisas träning och gymnastik. Anmälan till att prova handikappridningen Ansvarig Rosa Persson områdeschef Tina Ord, logoped Rosa Persson Monica Lööf sjukgymnast Beslutades att en ny utvärderingsträff skall ske i januari 2002. Samtliga som deltagit i denna träff samt arbetsanskaffare Monica Lundström skall inbjudas till nästa möte. Peggy skickar kallelse. Axtorp 2001-09-15 Planen godkännes Samordnare...... God man LSS-handläggare Sidan 12
En målinriktad metod Denna arbetsmetodik är enkel att använda. Den riktar helt in sig på målsättningar och hur man kan uppnå dem. Individuell plan för Åke Persson Deltagare: Pia Nilsson, LSS-handläggare, Maria Andersson, föreståndare Bryggan, Sven Petterson, ansvarig för gruppboendet, Nils Johansson, god man för Åke. Åke Persson 35 år Åke har epilepsi som gett hjärnskador och kognitiva problem, samt en lättare utvecklingsstörning. Åke bor i ett gruppboende eftersom han inte klarar av de initiativ och beslut, som krävs för att hålla hygien, en bra mathållning och sin ekonomi. Åke har också minnes- och orienteringssvårigheter. Åke har svårt att klara nya sociala kontakter och kan växla mellan aggressivitet och flyktbeteende vid sådana tillfällen. Åke själv och alla i hans omgivning tror emellertid att med hjälp och träning så skulle Åke kunna leva ett betydligt självständigare liv, med mindre beroende av sin omgivning. Åke har beviljats kontaktperson enligt LSS, men kommunen har ännu inte kunnat få fram en sådan. Mål: Att Åke skall bli mer självständig och kunna klara sin ekonomi bättre, våga ta mer kontakt samt våga utföra mer själv. Aktiviteter: Åke trivs bra på Bryggan och vill ha sin dagliga sysselsättning där framöver. En dagordning görs där det i vissa fall finns alternativ, så att Åke får träna sig i att välja själv. Dagordningen ändras med nya alternativ minst en gång i månaden. Ansvarig Maria Andersson Åke skall själv gå i affären och handla. Till att börja med gör han inköpslista med stöd av personalen i boendet. Ansvarig Sven Petterson Åke kommer att ha 20 kronor i plånboken varje dag. På fredagen något mer beroende på vilket program han har under helgen. Efterhand som Åke själv känner att han klarar att hantera pengar utan att göra av med allt på en gång, ökas beloppet. Sven resonerar med honom om ekonomi varje måndag. Ansvarig Sven Petterson Åke vill åka till Spanien på semester. Möjligheten att få ledsagare undersökes. Åke sparar 500:- i månaden. Ansvarig Nils Johansson Åke vill göra saker ihop med en kamrat utanför gruppbostaden. Möjligheterna att få en kontaktperson eller ledsagare undersöks, liksom lämplig föreningsverksamhet. Åke behöver detta för att träna upp sin förmåga att umgås med andra. Ansvarig Nils Johansson och Pia Nilsson Doktor Bejne skall se över Åkes mediciner, då han emellanåt känner sig både trött och passiv av medicineringen. Ansvarig Nils Johansson Vi ses igen den 9 februari 2002 hos Pia. Pia kallar till sammanträdet....... Planen godkännes Ansvarig för planen Sidan 13
En probleminriktad metod I denna plan har man mer inriktat sig på att lösa ett antal problem. Nuläge Ricky Martinsson är 23 år, CP-skadad, rullstolsburen och han har talsvårigheter. Han bor tillsammans med sin mamma i en lägenhet i stan. Han hade svårigheter med skolgången och p.g.a resursbrist fick han inte den hjälp och det stöd han behövde i skolan. Ricky har personlig assistent som hjälper honom i vardagslivet med hygien, mat och ADL. Han har för närvarande ingen direkt strukturerad sysselsättning på dagarna men lyssnar mycket på musik, skriver på datorn och spelar bowling. Ricky vill börja skolan igen, kom vux, för att förbättra sina kunskaper som kan leda till ett arbete han på sina villkor kan klara. Hans dröm är att flytta till ett eget boende och bli musiker. Individuell Plan för Ricky Martinsson. Upprättad 5 mars 2002. Närvarande: Ricky, mamma Eva, arbetsterapeut Gunnel, LSS-handläggare Per, kurator Sven. Problem att lösa: Att lösa Rickys sysslolöshet och som han upplever meningslösa tillvaro. Att skapa ett eget boende, då han inte trivs med att bo hos mamman och även hon upplever att det inte finns utrymme för ett eget liv. Ricky har också ett mycket dåligt självförtroende som behöver stärkas. Åtgärder 1. Ricky behöver träna inför eget boende. Gunnel kontaktar Hammenhögs Folkhögskola. 2. För lämplig vuxenutbildning om inte Hammenhög kan erbjuda detta, undersöker Sven alternativ. 3. Ricky vill ha ett meningsfullt arbete i väntan på svar från Hammenhög. Hans farbror har en CD-butik i vilken han kan få praktisera några timmar varje dag. Sven ansvarar. 4. Ricky vet, att hans talsvårigheter negativt påverkar hans chans att nå några av sina delmål, och vill göra något åt situationen. Gunnel undersöker om Hammenhög kan hjälpa honom med några timmars talträning i veckan. 5. Ricky känner att han börjar få ont i ryggen. Behöver han en annan dyna att sitta på, eller kanske sjukgymnastik? Gunnel tar kontakt med sjukgymnasten för att tillsammans med Ricky och mamma resonera om vad som behövs. 6. Ricky vill att någon från Hammenhög skall vara med på nästa träff. Mamma kontaktar Hammenhög efter erhållet besked från folkhögskolan. 7. Ricky skall ansöka om Råd och stöd, då främst av psykolog eller psykoterapeut för att kunna diskutera och få rådgivning kring sin dåliga självbild och sina existensiella frågor, samt med logoped för att få hjälp till träning av talet. Per hjälper till med separat ansökan. 8. Besked från Hammenhög väntas om 6 veckor. Terminen börjar om 4 månader. Ricky och mamma vill att uppföljning av planen skall ske om 3 månader. Den individuella planen delges de närvarande på mötet. Uppföljning av Rickys plan om 3 månader. Nästa träff den 5 juni 2002. Per kallar. Ricky Martinsson Planen godkännes Per Larsson LSS-handl. Ansvarig för planen Sidan 14
Sidan 15
HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har fler än 35 000 funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel och social service. Vaktgatan 3, 254 56 Helsingborg Tfn 042-12 97 46 Fax 042-24 46 75 E-post: info@skane.hso.se http://www.skane.hso.se Sidan 16