Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i textil och mode Studieplanen är fastställd av Forsknings- och utbildningsnämnden 2014-12-16. Organisationen av forskarutbildningen inom textil och mode följer Forsknings- och utbildningsnämndens riktlinjer. 1. Ämnesbeskrivning Det övergripande området benämns textil och mode. Det är ett område som präglas av såväl specifika som mångdisciplinära och tvärdisciplinära ämnen. En grundläggande uppdelning av områdets ämnen inom textil och mode för generell examen på forskarnivå vid Högskolan i Borås är följande: 1. Textil materialteknik 2. Textilt management 1.1 Textil materialteknik Textil materialteknik är ett tvärvetenskapligt område, som kombinerar olika vetenskapliga discipliner och erbjuder ett stort utbud av tillämpningsområden. Textila material är extremt mångsidiga och kombinerar olika material och strukturer för ett brett spektrum av applikationer. Förutom välkända applikationer används textilier även i högteknologiska material. Forskning inom textil materialteknik vid Högskolan i Borås (HB) kännetecknas därför av tvärvetenskapligt program och tillämpad akademisk forskning, vanligtvis i avancerade funktionella och smarta material och nya processer för framställning av sådana material. Viktiga forskningsområden inom textil materialteknik vid HB är till exempel naturfibrer, syntetfibrer, konstfibrer, garn spinning, stickning, vävning, 3D-modeller, polymerer, textila kompositer, gränssnitt och ytvetenskap, (bio)katalys, kemi, bioteknik, digital teknik (inkjet, 2D och 3D-utskrift), beläggning, tryckning, färgning, nanoteknik, ledande och piezoelektriska material, samt nya processer för att producera textilmaterial på ett mer effektivt sätt. Vid HB fokuserar forskning inom textil materialteknik också på fibrer och textilier från förnybara resurser samt återanvändning av fibrer via kemisk, mekanisk, fysikaliskkemiska eller biotekniska metoder. 1.2 Textilt management Textilt management är ett ämne som omfattar studier centrala för företag och företagandet inom textil och mode. Forskningen präglas av tvärdisciplinära och mångdisciplinära projekt, både teoretiskt och metodmässigt. Vid HB omfattar forskningen inriktningar som ledarskap, organisation, design management, fashion management, marknadsföring, retail management, textil- och modelogistik, konsumtion, konsumentbeteende, affärsmodeller, entreprenörskap och innovation. Flera av forskningsprojekten fokuserar på förutsättningar och lösningar för ett hållbart mode utifrån ett miljömässigt, socialt, etiskt, kulturellt och ekonomiskt perspektiv. 1
2. Lärandemål Målen med forskarutbildningen är att den forskarstuderande ska kunna självständigt genomföra ett forskningsprojekt inom området ska kunna självständigt välja problem som ska studeras ska tillägna sig fördjupade kunskaper inom sitt ämnesområde och kunna förmedla dessa till intressenter inom akademi, näringsliv och samhälle ska utveckla kommunikativa och pedagogiska färdigheter och uttrycka sig väl i tal och skrift inför akademi, näringsliv och samhälle i ett nationellt och internationellt sammanhang. ska ha tillägnat sig kunskap om planering, ledning och genomförande av forskningsprojekt. Forskarutbildningens syfte är att utbilda doktorer med kunskaper inom området Textil och mode med specialisering inom ämnena Textil materialteknik eller Textilt management. Utifrån tillämpning på området textil och mode kan forskningen inriktas mot de ämnen som är vetenskapligt motiverade och relevanta för företag, organisationer och samhälle. Utbildningen ska även ge möjlighet till internationella kontakter t.ex. i form av medverkan vid forskningskonferenser eller vistelse vid andra lärosäten. Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska den forskarstuderande visa kunskap och förståelse inom sitt område samt aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet För doktorsexamen ska den forskarstuderande visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av sitt område samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med vetenskaplig metodik inom området i synnerhet fördjupad insikt om områdets kritiska kunskapsbehov Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska den forskarstuderande visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därmed bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera sådant arbete förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt förmåga att samverka med yrkesverksamma professionella specialister inom området sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet 2
För doktorsexamen ska den forskarstuderande visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt att granska och värdera sådant arbete förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt förmåga att samverka med yrkesverksamma professionella specialister inom området förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen inom sitt område med en vetenskaplig avhandling Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska den forskarstuderande visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används förståelse för och förmåga att delta i flervetenskaplig samverkan För doktorsexamen ska den forskarstuderande visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används förståelse för och förmåga att delta i flervetenskaplig samverkan 3. Utbildningens uppläggning 3.1 Översikt Forskarutbildningen till doktorsexamen omfattar totalt 240 högskolepoäng, vilket motsvarar fyra års heltidsstudier. Forskarutbildningen till licentiatexamen omfattar totalt 120 högskolepoäng, vilket motsvarar två års heltidsstudier. Forskarstudierna består av en kursdel och en avhandlingsdel. 60 högskolepoäng i form av kurser, därav 40 för licentiatexamen 180 högskolepoäng i form av ett avhandlingsarbete, som läggs fram till offentlig disputation för doktorsexamen. 80 högskolepoäng i form av ett licentiatarbete, som läggs fram på ett slutseminarium för licentiatexamen. Licentiatexamen kan vara ett delmål i doktorsexamen. 3
Den som har doktorandtjänst medverkar normalt i undervisningen i grundutbildningen, motsvarande högst 20 % av arbetstiden. Licentiatexamen bör då kunna avläggas inom 2,5 år och doktorsexamen inom fem år. 3.2 Kursdel I utbildning ingår kurser på minst 60 högskolepoäng för doktorsexamen och 40 högskolepoäng för licentiatexamen. Det finns en högskolegemensam organisation för doktorsutbildning med gemensamma doktorandkurser, som inte är direkt ämnesspecifika. Den individuella studieplanen ska ange vilka kurser som ska och får ingå för den enskilde doktoranden samt hur många högskolepoäng varje kurs därvid räknas som. Kursdelen är indelad i två block Basblock, obligatoriska kurser (25 hp) Informationssökning (2,5 hp) Vetenskapsteori I (5,0 hp) Vetenskapsteori II (2,5 hp) Akademiskt skrivande (5,0 hp) Forskningsetik (2,5 hp) Kvalitativa metoder (7,5 hp) eller kvantitativa metoder (7,5 hp) Ämnesspecifika kurser (35 hp) Fördjupningskurser för ämnet textilt management eller textil materialteknik Högst 15 högskolepoäng får hämtas från avancerad nivå. 3.3 Avhandlingsarbete I utbildningen ingår ett forskningsprojekt dokumenterat i en doktorsavhandling på 180 högskolepoäng, respektive en licentiatavhandling på 80 högskolepoäng. Om licentiatavhandlingen är ett delmål ingår motsvarande 80 hp i de 180 hp som krävs för doktorsavhandlingen. Inriktningen på forskningsarbetet väljs med anknytning till aktuella forskningsproblem och definieras i samråd med huvudhandledaren. Forskningsarbetet ska redovisas och diskuteras kontinuerligt vid seminarier. Avhandlingen, som i normalfallet utgörs av en sammanläggningsavhandling, ska bestå av minst fyra accepterade artiklar i internationellt vetenskapligt granskade tidskrifter. Minst två av artiklarna ska vara publicerade då avhandlingen trycks. Även monografiavhandling eller annan redovisningsform kan godtas efter samråd med examinator och handledare. För licentiatuppsats ska minst två artiklar vara accepterade artiklar i internationellt vetenskapligt granskade tidskrifter. Minst en artikel ska vara publicerad då licentiatuppsatsen granskas. 3.4 Disputation och publicering Licentiatseminarium (Presentation och försvar av licentiatarbete) Forskningsuppgiften redovisas genom ett dokumenterat forskningsprojekt, som ska presenteras och försvaras vid ett offentligt seminarium, varvid den granskas av en opponent (diskussionsledare), utsedd av examinator. Disputation (Presentation och försvar av doktorsarbete) 4
Forskningsuppgiften redovisas genom ett dokumenterat forskningsprojekt, som ska presenteras och försvaras vid en offentlig disputation. Disputationen leds av en ordförande. Vid disputationen sker försvaret av avhandlingen gentemot en utsedd opponent. BADA Digitalt baserad dokumentation av forskningsprojektet publiceras i Borås Academic Digital Archive (BADA) http://bada.hb.se/. 3.5 Tillgodoräknande av tidigare utbildning En doktorand som vid en högskola inom landet har gått igenom en del av forskarutbildningen i samma ämne med godkänt resultat, kan få tillgodoräkna sig detta. En doktorand får också medges rätt att tillgodoräkna sig utbildning vid utländsk läroanstalt. Prövning av huruvida en tidigare utbildning ska tillgodoräknas ankommer på examinator. Tillgodoräknande av godkända kurser på magister- och masternivå som finns med i forskarstudier kan prövas av FoU-nämndens utskott för forskarutbildning i textil och mode, om student önskar att få kurs prövad. 3.6 Handledning Varje forskarstuderande ska ha en examinator, en huvudhandledare samt minst en biträdande handledare. Huvudhandledaren samt de biträdande handledarna formar en handledargrupp. De biträdande handledarna hämtas från högskolan, från andra akademiska institutioner och/eller annan relevant extern verksamhet. Huvudhandledaren har huvudansvar för vägledning och rådgivning inom ramen för avhandlingsarbetet. Huvudhandledaren ansvarar också för att den forskarstuderande får handledning i tillräcklig omfattning. Biträdande handledare medverkar i handledningen av den forskarstuderande. Huvudhandledaren ska vara professor eller annan docentkompetent lärare, verksam inom relevant område och knuten till Högskolan i Borås. Biträdande handledare ska ha en doktorsgrad eller motsvarande validerad expertkunskap. Varje doktorand ska ha såväl disputerad handledare som ämnesmässigt kvalificerad handledare i sin handledningsgrupp samt tillgång till hjälp av tekniskt kvalificerad personal i verkstäder och laboratorier. FoU-nämndens utskott för forskarutbildning i textil och mode utser handledare och examinator på förslag från utbildningsledaren. 3.7 Individuell studieplan En individuell studieplan ska upprättas och fastställas senast 3 månader efter studiestart. Denna fastställs av FoU-nämndens utskott för forskarutbildning i textil och mode efter samråd med doktoranden, huvudhandledare och examinator. Den individuella studieplanen ska innehålla en tidplan för doktorandens utbildning, uppgifter om hur doktorandens handledning är organiserad, 5
en beskrivning av de åtaganden i övrigt som doktoranden och FoU-nämnden har under utbildningstiden, och vad som i övrigt behövs för att utbildningen ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt Studieplanen följs upp och revideras vid årliga uppföljningsmöten under studietiden med den forskarstuderande, huvudhandledare, studierektor och examinator. Även den årligen uppdaterade studieplanen ska fastställas av FoU-nämndens utskott för forskarutbildning i textil och mode. Studierektor bereder och föredrar den individuella studieplanen i utskottet som fastställer planen. Senast tre månader före planerad disputation ska huvudresultaten i doktorsarbetet diskuteras vid ett slutseminarium med en opponent som utses av FoU-nämndens utskott för forskarutbildning i textil och mode efter samråd med huvudhandledare och examinator. 4. Behörighet, urval och antagning 4.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. FoU-nämndens utskott för forskarutbildning i textil och mode får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. 4.2 Särskilda behörighetskrav Särskilda behörighetskrav till utbildning på forskarnivå i textil och mode textilt management och textil materialteknik vid Högskolan i Borås är följande: Den studerandes examen skall ha en inriktning som har tillräcklig anknytning till forskarutbildningsämnet. Examinator skall i samråd med huvudhandledaren göra en bedömning att den sökande har sådan förmåga som behövs för att klara forskarutbildningen. Sökande från utlandet, som inte har engelska eller skandinaviskt språk som modersmål, skall normalt genomgå ett engelskt språktest (t ex TOEFL 575 (paper-based)/toefl 100 (internet-based)) före antagningen. Sökande som inte uppfyller behörighetskraven i studieplanen kan antas enligt ett särskilt antagningsförfarande. När detta tillämpas skall prefekt, alternativt stf. prefekt, efter förslag från examinator, fastställa de kompletterande kurser som behövs för att påbörja forskarstudier i ämnet. När den sökande med godkänt resultat gått igenom dessa kurser kan antagning ske. 4.3 Urval och antagning Beslut om antagning av studerande till forskarutbildningen i textil och mode fattas av FoU-nämndens utskott för forskarutbildning i textil och mode. Finansiering för varje doktorand ska garantera fyra års forskarstudier på heltid eller motsvarande. Till forskar- 6
utbildningen får endast antas det antal doktorander som kan erbjudas godtagbara villkor ifråga om handledning och studievillkor i övrigt. Endast studerande som avser att bedriva sina forskarstudier med lägst 50 procents studieaktivitet får enligt högskoleförordningen antas till forskarutbildningen. Antagning till forskarutbildningen inom textil och mode ska ske genom tillsättning av utlyst doktorandtjänst vid Högskolan i Borås eller ett avtal om anställning som s.k. industridoktorand. Ansökan till forskarutbildningen sker skriftligen och med bifogande av de publikationer och intyg som sökanden önskar åberopa. Till ansökan ska styrkt meritförteckning bifogas. Urval mellan sökande till en utbildningsplats inom forskarutbildningen sker på grundval av inkomna ansökningshandlingar och intervjuer med de mest meriterade sökande. Grunden för urval bland de behöriga sökande till forskarutbildningen är graden av förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Även jämställdhetsaspekter bör beaktas. Ansökningar granskas av en antagningsgrupp inom forskarutbildningen i textil och mode. Denna grupp utses av FoU-nämndens utskott för forskarutbildning i textil och mode. Antagningsprocessen följer för övrigt den antagningsordning som fastställs för Högskolan i Borås. 5. Examination 5.1 Examina För forskarutbildning inom området Textil och mode ges följande examina: Filosofie doktorsexamen i textilt management, Filosofie licentiatexamen i textilt management Teknologie doktorsexamen i textil materialteknik och textilteknologi; Teknologie licentiatexamen i textil materialteknik och textilteknologi. För doktorsexamen krävs: Kurser omfattande 60 högskolepoäng Avhandlingsarbete omfattande 180 högskolepoäng i forma av monografiavhandling eller sammanläggningsavhandling, som försvaras vid en offentlig disputation. Vid sammanläggningsavhandling skall de vetenskapliga artiklarna ha publicerats (se 3.3) i vetenskapliga tidskrifter och doktorandens bidrag skall kunna särskiljas och vara självständigt. För licentiatexamen krävs: Kurser omfattande 40 högskolepoäng Avhandlingsarbete omfattande 80 högskolepoäng i forma av monografiavhandling eller sammanläggningsavhandling, som försvaras vid en offentlig disputation. Vid sammanläggningsavhandling skall de vetenskapliga artiklarna ha publicerats (se 3.3) i vetenskapliga tidskrifter och doktorandens bidrag skall kunna särskiljas och vara självständigt. Prov som ingår i utbildning på forskarnivå skall bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. Avhandlingar och uppsatser inom sammanläggnings- 7
avhandlingar som författas av flera personer kan tillgodoräknas i licentiat- eller doktorsexamen enbart om det i huvudsak går att särskilja författarnas insatser. 5.2 Examinator Professor och annan docentkompetent lärare, som är verksam inom relevant område och varaktigt knuten till Högskolan i Borås kan utses till examinator. Examinator har ett övergripande ansvar för forskarutbildningen och ska säkerställa att doktorandutbildningen uppfyller kvalitetskraven vad gäller forskningsuppgift och övriga moment. Examinator kan inte vara handledare för aktuell forskarstuderande. Examinator beslutar när 50 % av forskarutbildningen har avklarats och doktoranden därmed har uppnått så kallad licentiatkompetens. Examinator skall godkänna den individuella studieplanen och vara delaktig vid studieuppföljning. Examinator skall även förhandsgranska licentiatuppsats respektive doktorsavhandling. Examinator godkänner efter samråd med huvudhandledaren licentiatuppsats och dess presentation. 5.3 Betygsnämnd Betyg för doktorsavhandling skall bestämmas av en betygsnämnd, som utses särskilt för varje avhandling. En betygsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter där minst tre av ledamöterna har docentgrad. FoU-nämnden skall bestämma antalet ledamöter och utse dessa. En av ledamöterna kan vara från det egna forskningsområdet. En majoritet av ledamöterna ska komma från annat lärosäte. Suppleanten i betygsnämnden bör komma från annat lärosäte. Nämnden ska utse ordförande inom sig. 8