Allmänna valen Del 1 Riksdagen den 15 september ISSN ISBN X

Allmänna valen 2002 Del 1 Riksdagen den 15 september 2002 ISSN 1404-4048 ISBN 91-618-1170-X Statistikpublikationer kan beställas från SCB, Publikationstjänsten, 701 89 ÖREBRO, e-post: publ@scb.se, telefon: 01917 68 00, fax: 019-17 64 44. De kan också köpas genom bokhandeln eller direkt hos SCB, Karlavägen 100 i Stockholm. Aktuell publicering redovisas på vår webbplats (www.scb.se). Ytterligare hjälp ges av Bibliotek och information, e-post: information@scb.se, telefon: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Statistical publications can be ordered from Statistics Sweden, Publication Services, SE-701 89 ÖREBRO, Sweden (phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44, e-mail: publ@scb.se). If you do not find the data you need in the publications, please contact Statistics Sweden, Library and Information, Box 24300, SE-104 51 STOCKHOLM, Sweden (e-mail: information@scb.se, phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99.) www.scb.se

$OOPlQQDYDOHQ Del 1 Riksdagen den 15 september 2002 Statistiska centralbyrån 2003

*HQHUDOHOHFWLRQVLQ 3DUW (OHFWLRQWRWKH5LNVGDJLQ Official Statistics of Sweden Statistics Sweden Stockholm 2003 Tidigare publicering Uppgifter rörande riksdagsvalen har publicerats i serien Sveriges officiella statistik under titeln Riksdagsmannavalen 1909 1968 samt från 1970 under titeln Allmänna valen, Del 1. Delar av resultaten för riksdagsvalet 2002 har tidigare publicerats i Statistiska meddelanden, Me 10 SM 0201, Allmänna valen 2002. Huvudresultat. Previous publications Reports on the elections to the Riksdag have been published within the Official Statistics of Sweden series entitled The election to the Riksdag 1909 1968 and from 1970, entitled General elections, Vol/Part 1. Main results of the election to the Riksdag in 2002 have been published in the Statistical Report Me 10 SM 0201. Published by Statistics Sweden, Box 24 300, SE-104 51 Stockholm Omslag: Bodil Hedlund, SCB ISSN 1404-4048 ISBN 91-618-1170-X Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2003.03 MILJÖMÄRKT Trycksak 341590

3 ) URUG Statistiska centralbyrån framlägger härmed den första delen av redogörelsen för de allmänna valen 2002. Den omfattar statistik över röstberättigade, röstande och mandatfördelning i riksdagsvalet den 15 september 2002. Motsvarande uppgifter för de kommunala valen, landstings- och kommunfullmäktigvalen, kommer att publiceras i en andra och en tredje del. En avslutande fjärde del kommer att innehålla redovisning av specialundersökningar. I dessa undersökningar kommer bl.a. valdeltagande och väljarbeteende i olika befolkningsgrupper att belysas. Föreliggande rapport har framställts av Lars Holm, Barbara Narfström, Soheila Rahimian, Gunnel Sundgren och Richard Öhrvall. Statistiska centralbyrån i mars 2003 Svante Öberg Birgitta Melin Skeppstedt

4,QQHKnOO Sida 4 Sammanfattning 5 Vem är upptagen i röstlängd? 5 Kvalitet på redovisade uppgifter 5 Varifrån hämtar SCB uppgifterna? 5 Rapportens innehåll 6 Fler röstberättigade 6 Minskat röstande 6 Partier 6 Partiernas starkaste och svagaste områden 7 Mandatfördelning 8 Personröstning 9 Summary 10 Partibeteckningar 10 Ordlista/List of terms 11 Kartor 19 Tabellförteckning 20 Tabeller 6DPPDQIDWWQLQJ Antalet röstberättigade har ökat. Röstandet har minskat. Socialdemokraterna blev det största partiet med 144 mandat, vilket är en ökning med 13 mandat. Folkpartiet gick fram kraftigt i valet. Partiet ökade med 31 mandat i riksdagen, från 17 till 48 mandat. Moderaterna gick kraftigt tillbaka. 1998 fick de 82 mandat och 2002 fick partiet 55 mandat i riksdagen. Tillsammans är socialdemokraterna och vänsterpartiet starkast i Norbottens läns valkrets. Valkretsarna Stockholms län och Hallands län är de borgerliga blockets starkaste fästen. 45 procent av mandaten i riksdagen tillföll kvinnor. Cirka 26 procent av väljarna i riksdagsvalet personröstade vilket är en minskning med cirka fyra procentenheter jämfört med valet 1998. 57 procent av personrösterna gavs till manliga kandidater.

5 9HPlUXSSWDJHQLU VWOlQJG" För att vara röstberättigad måste man vara upptagen i en röstlängd. Röstlängd upprättas inför varje val av Valmyndigheten med information från skattemyndigheterna. Svenska medborgare, som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i Sverige, tas upp i röstlängden för det valdistrikt där de var folkbokförda 30 dagar före valdagen. Svenska medborgare bosatta i utlandet tas med i röstlängden om de varit folkbokförda i Sverige någon gång och utvandrat under de senaste tio åren eller 30 dagar före valdagen anmält att de vill tas upp i röstlängden. (Vid valet 1998 togs svenskar som utvandrat efter den 1 juli 1991 automatiskt upp i röstlängden. Vid val före 1998 har särskild röstlängd upprättats för utlandssvenskarna.) Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater samt medborgare från Island och Norge tas med i röstlängden om de fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda här 30 dagar före valdagen. För medborgare från andra stater gäller att de måste vara folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen. Utländska medborgare har ej rösträtt i riksdagsvalet utan endast i de kommunala valen..ydolwhwsnuhgrylvdghxssjliwhu Uppgifterna i denna rapport är definitiva. Här redovisade uppgifter om antalet röstande och de giltiga rösternas fördelning på partier överensstämmer med Valmyndighetens sammanräkningsprotokoll. Mandattabellernas uppgifter om kvinnor och män som blivit valda gäller en bestämd tidpunkt (valdagen) och kan förändras om ersättare av annat kön får ta över. Tolkningen av kartor kan vara problematisk, eftersom vissa valkretsar har en stor yta men är glesbefolkade, varför deras bidrag till det totala antalet röster är mindre än vad man förleds att tro. 9DULIUnQKlPWDU6&% XSSJLIWHUQD" Uppgifterna om antal röstberättigade upptagna i röstlängd, antal förstagångsväljare och antal röstberättigade utländska medborgare får SCB av Valmyndigheten. Valmyndigheten lämnar också uppgifter över antal fasta valkretsmandat samt data över nominerade och valda med uppgifter om antal personröster. Tabell 16 har framställts av Valmyndigheten, och uppgifterna har tidigare publicerats på den myndighetens webbplats www.val.se. SCB har avrundat procenttalen på vedertaget sätt i tabellerna i denna publikation. Valmyndigheten har trunkerat 1 alla procenttal så att procentspärrar inte ska överskridas. Detta medför att Valmyndighetens och SCB:s procentsiffror kan skilja sig åt. SCB:s procentsiffror är i vissa fall högre. Till skillnad från Valmyndigheten har SCB använt en senare version av röstlängden, från valdagen klockan 20.00, i redovisningen. Detta medför att vissa uppgifter avseende antal röstberättigade och valdeltagande kan avvika från Valmyndighetens uppgifter. Historisk statistik bygger på tidigare publicerad valstatistik. 5DSSRUWHQVLQQHKnOO Föreliggande rapport redovisar antal röstberättigade, antal röstande och giltiga valsedlars fördelning efter partier. Redovisningen sker dels i sammandrag för hela riket och riksdagsvalkretsarna, dels för kommuner och valdistrikt. Motsvarande statistiska redogörelse kommer att lämnas för de kommunala valen (i Allmänna valen 2002, Del 2 respektive Del 3). Det finns ett supplement till publikationerna Allmänna valen 2002. Del 1, Del 2 och Del 3, som innehåller en lista över valdistriktsnamn som förändrats sedan valet 1998. Mandatfördelningen per parti redovisas för riksdagsvalet per riksdagsvalkrets. Den procentuella fördelningen av de giltiga valsedlarna efter partier anges på kommunnivå. Röstfördelningen mellan olika partier vid riksdagsvalet framgår också av de kartor som presenteras i slutet av den inledande texten. Personvalet redovisas med fördelning av personrösterna dels direkt för de nominerade som uppnått mer än 2 procent av rösterna (tabell 16 från Valmyndigheten), dels med fördelning av antalet personröster efter kön på de nominerade och per parti. Merparten av poströsterna ingår i de preliminära sammanräkningarna i vallokalerna. Dessa poströster ingår i valdistriktsresultaten i Tabell 10. Övriga poströster ingår i resultaten på kommunnivå, dvs. ej på enskilda valdistrikt. De i vallokal ej räknade poströsterna består 1 trunkera = klippa av efter första decimalen

6 huvudsakligen av röster avgivna under valsöndagen. En utförligare redovisning av poströsterna kommer att lämnas i SOS, Allmänna valen 2002, Del 4. Resultaten för riksdagsvalet 2002 har delvis tidigare publicerats i Statistiska meddelanden, Me 10 SM 0201, Allmänna valen 2002. Huvudresultat. )OHUU VWEHUlWWLJDGH Allmänna valen bestående av val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige hölls den 15 september 2002. Jämfört med valet 1998 har antalet röstberättigade ökat från cirka 6,6 miljoner till cirka 6,7 miljoner vid riksdagsvalet 2002. Ökningen var över 100 000 personer. 0LQVNDWU VWDQGH 80,1 procent av de röstberättigade gick till valurnorna vid riksdagsvalet 2002. Jämfört med riksdagsvalet 1998 sjönk valdeltagandet med 1,3 procentenheter. 3DUWLHU Vid 2002 års riksdagsval erhöll inget parti egen majoritet. Socialdemokraterna blev det största partiet med 144 mandat av de 349 befintliga. Jämfört med valet 1998 var detta en ökning med 13 mandat. Socialdemokraterna fick 39,9 procent av de giltiga valsedlarna vilket är en ökning med 3,5 procentenheter från valet 1998. Folkpartiet gick kraftigt fram i valet. Partiet ökade med 31 mandat, från 17 till 48 mandat och nästan tredubblade sin andel av rösterna från 4,7 procent vid riksdagsvalet 1998 till 13,4 procent år 2002. Moderaterna gick kraftigt tillbaka. Jämfört med valet 1998 minskade moderaterna med 27 mandat och fick totalt 55 mandat. Partiet fick 15,3 procent av rösterna. Moderaterna har inte haft ett så lågt valresultat sedan valet 1973 då partiet fick 14,3 procent av de giltiga valsedlarna. Skillnaden mellan andelen röster som de olika partierna fick vid riksdagsvalet och vid de två andra allmänna valen 2002 var för det mesta inte särskilt stor. Som mest handlade det om en differens på några procentenheter. Den största differensen var socialdemokraternas andel röster vid riksdagsvalet och kommunfullmäktigvalet. Skillnaden var 2,6 procentenheter, 39,9 procent vid riksdagsvalet och 37,3 procent vid kommunfullmäktigvalet. Under perioden 1982-1998 visade röstningsbeteendet ungefär samma mönster vid de tre olika valen. 3DUWLHUQDVVWDUNDVWHRFKVYDJDVWH RPUnGHQ Om man summerar socialdemokraternas och vänsterpartiets andelar kan konstateras att de uppnår en kraftig majoritet i Norrbotten (60,7 procent) och i Västernorrland (59,2 procent). I ytterligare 10 av de 29 valkretsarna har mer än hälften av de röstande valt något av dessa två partier. Det inkluderar alla norrlandslänen och delar av Bergslagen. De borgerliga partierna (här definierade som m + c + fp + kd) uppnår majoritet bland väljarna i två valkretsar, i Stockholms län och i Hallands län. Jämfört med 1998 förlorade moderaterna väljarstöd i alla riksdagsvalkretsar. Minskningen var störst i de valkretsar där moderaterna tidigare haft sina starkaste fästen. Minst förlorade moderaterna i Jämtlands län (3,9 procentenheter) medan förlusten var störst i Stockholms kommun (12,7 procentenheter). Folkpartiet ökade sitt väljarstöd i samtliga riksdagsvalkretsar. Mest ökade partiet i Stockholms kommuns och i Stockholms läns valkrestar, med 12 respektive 12,4 procentenheter. Om man ser på resultatet av riksdagsvalet i olika kommuner visar det sig att socialdemokraterna fick mer än 50 procent av rösterna i 50 kommuner, som mest i Hällefors (62,6 procent) och i Älvkarleby (61,2 procent). Moderaterna fick högst andel röster i Danderyd (45,1 procent), Vellinge (38,6 procent), Lidingö (36,4 procent) och Täby (35,1 procent). Bland de övriga partierna var högsta andelen i någon kommun cirka en tredjedel av kommunens väljare. Som mest nådde kristdemokraterna i Gnosjö (30,6 procent), och för centern fanns en kommun med nästan lika stor andel av de röstande, Robertsfors (30,4 procent). Socialdemokraterna hade sitt sämsta utfall i de moderatdominerade kommunerna Danderyd, Lidingö och Täby men fick dock cirka 11 19 procent av rösterna även i dessa kommuner. Sämsta utfallet fick moderaterna i ett antal norrlandskommuner (3,2 5,0 procent). Man kan gå ner en nivå och studera valets minsta redovisningsenhet, valdistriktet. Det finns 6 266 valdistrikt i Sverige. I sju valdistrikt fick socialdemokraterna 70 procent eller mer av rösterna, huvudsakligen i Malmö. Moderaterna fick mer än 60 procent i två valkretsar i Danderyd. Kristdemokraterna fick mer än hälften av rösterna i fyra valdistrikt, varav två i Tjörn. Centerpartiet

7 nådde över 40 procent i åtta valdistrikt och folkpartiet nådde över 40 procent i två distrikt i Årjäng. Vänsterpartiet fick mer än var tredje röst i fyra valdistrikt, varav två i Pajala. Miljöpartiet uppnådde mer än 20 procent i tre valdistrikt, varav två i Södertälje. 0DQGDWI UGHOQLQJ Vid riksdagsvalet fick socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet tillsammans 191 mandat. Det borgerliga blocket (moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet) fick tillsammans 158 mandat. 158, dryga 45 procent, av de 349 mandaten tillföll kvinnor vilket är något högre än de cirka 43 procent som erhölls av kvinnor 1998. 7DEOn $QWDOHWU VWEHUlWWLJDGHDQWDOHWU VWDQGHRFKDQGHOHQU VWDQGHYLGULNVGDJVYDOHW RFK (OHFWLRQVWRWKH5LNVGDJLQDQG 1XPEHUDQGSHUFHQWDJHRISHRSOHHQWLWOHGWRYRWHDQGYRWHUV 7\SÃDYÃPnWWà à à à ) UlQGULQJà ) UlQGULQJà 7\SHÃRIÃPHDVXUHà à à à &KDQJHà &KDQJHà à à à à ±Ã ±Ã Antal röstberättigade (QWLWOHGÃWRÃYRWH 6 496 365 6 603 129 6 722 163 +106 764 +119 034 Antal röstande 1XPEHUÃRIÃYRWHUVà 5 640 393 5 373 575 5 385 430-266 818 +11 855 Valdeltagande, procent 3HUFHQWÃYRWHUV 86,8 81,4 80,1-5,4-1,3à 7DEOn *LOWLJDYDOVHGODUVSURFHQWXHOODI UGHOQLQJHIWHUSDUWLYLGULNVGDJVYDOHW RFK 9DOLGEDOORWVE\SDUW\LQDQGà cuã Pà Fà ISà NGà PSà Q\Gà Và Yà gyuljd à 1982 23,6 15,5 5,9 1,9 1,7-45,6 5,6 0,3 1985 21,3 12,4 1 14,2-1 1,5-44,7 5,4 0,5 1988 18,3 11,3 12,2 2,9 5,5-43,2 5,8 0,7 1991 21,9 8,5 9,1 7,1 3,4 6,7 37,7 4,5 1,0 1994 22,4 7,7 7,2 4,1 5,0 1,2 45,3 6,2 1,0 1998 22,9 5,1 4,7 11,7 4,5-36,4 12,0 2,6 2002 15,3 6,2 13,4 9,1 4,6-39,9 8,4 3,1 1 Vid riksdagsvalet 1985 hade centerpartiet och kristen demokratisk samling valsamverkan under partibeteckningen centern". 7DEOn 0DQGDWI UGHOQLQJHIWHUN QRFKW\SDYYDO 'LVWULEXWLRQRIVHDWVE\VH[DQGW\SHRIHOHFWLRQ1XPEHUVDQGSHUFHQWDJHV 7\SÃDYÃYDOÃ.YLQQRUà 0lQà 7RWDOWà $QGHOÃNYLQQRUÃÈà ) UlQGULQJà 7\SHÃRIÃHOHFWLRQà :RPHQà 0HQà 7RWDOà SHUFHQWÃZRPHQà à &KDQJHà à à à à à à à ±Ã Riksdagsvalet 158 191 349 42,7 45,3 +2,6 (OHFWLRQÃWRÃWKHÃ5LNVGDJ Landstingsfullmäktigvalen 784 872 1 656 48,2 47,3-0,9 (OHFWLRQVÃWRÃWKHÃ&RXQW\Ã&RXQFLOV Kommunfullmäktigvalen 5 627 7 644 13 271 1 41,6 42,4 +0,8 (OHFWLRQVÃWRÃWKHÃ0XQLFLSDOÃ&RXQFLOVà 1 Tillgängliga mandat i kommunfullmäktigvalen 2002 är 13 274. Folkpartiet har ej tillsatt tre mandat (ett i Håbo och två i Olofström)

8 7DEOn 3DUWLHUQDVVWDUNDVWHIlVWHQYLGULNVGDJVYDOHW 9DONUHWVDU 6WURQJHVWHOHFWRUDOVXSSRUWIRUGLIIHUHQWSDUWLHV &RQVWLWXHQFLHV 3DUWLÃ 9DONUHWVÃ ÈÃDYÃJLOWLJDÃ Ã Ã YDOVHGODUÃ 3DUW\Ã &RQVWLWXHQF\Ã SHUFHQWDJHÃRIÃ Ã Ã YDOLGÃEDOORWVÃ m Stockholms län 22,4 c Gotlands län 15,6 fp Stockholms kommun 19,5 kd Jönköpings län 20,3 mp Stockholms kommun 6,8 s Västernorrlands län 49,3 v Norrbottens län 12,7 7DEOn 3DUWLHUQDVVWDUNDVWHIlVWHQYLGULNVGDJVYDOHW.RPPXQHU 6WURQJHVWHOHFWRUDOVXSSRUWIRUGLIIHUHQWSDUWLHV 0XQLFLSDOLWLHV 3DUWLÃ.RPPXQÃ ÈÃDYÃJLOWLJDÃ Ã Ã YDOVHGODUÃ 3DUW\Ã 0XQLFLSDOLW\Ã SHUFHQWDJHÃRIÃ Ã Ã YDOLGÃEDOORWVÃ m Danderyd 45,1 c Robertsfors 30,4 fp Årjäng 27,0 kd Gnosjö 30,6 mp Kalix 8,8 s Hällefors 62,6 v Pajala 19,5 7DEOn 3DUWLHUQDVVWDUNDVWHIlVWHQYLGULNVGDJVYDOHW 9DOGLVWULNW 6WURQJHVWHOHFWRUDOVXSSRUWIRUGLIIHUHQWSDUWLHV (OHFWRUDOGLVWULFWV 3HUVRQU VWQLQJ Genom ändring i vallagen infördes möjligheten att personrösta i 1998 års val. Det går till så att väljaren markerar (kryssar för) högst en kandidat på valsedeln. Det är antalet personröster som kan avgöra vilka kandidater som ska ta plats för ett parti. För att bli vald till riksdagen på grundval av personröster måste en kandidat ha fått ett antal personröster som motsvarar minst 8 procent av partiets röster i valkretsen. Om ingen eller inte tillräckligt många kandidater har nått personröster över spärren tillsätts partiets platser med kandidater i den ordning de står på valsedeln. Cirka 26 procent av väljarna utnyttjade möjligheten att personrösta i riksdagsvalet, vilket är en minskning jämfört med valet 1998 med cirka 4 procentenheter. Mest nyttjades möjligheten i Gotlands och Västerbottens läns valkretsar, där nära 40 procent av alla personröstade vid riksdagsvalet. 43 procent av alla personröster gavs till kvinnliga och 57 procent till manliga kandidater. I tre valkretsar fick kvinnor fler personröster än män, nämligen i Södermanlands läns, Östergötlands läns och Västra Götalands läns norra valkrets. Vid riksdagsvalet 2002 tillsattes 86 mandat genom personröster. Vid valet 1998 tillsattes 87 mandat på detta sätt. Centerpartiet och kristdemokraterna var de partier, vilkas kandidater fick flest kryssmarkeringar, med 33,3 procent respektive 30,1 procent personröster. Folkpartiet hade lägst andel personröster, 23,4 procent. Skillnaden mellan andelen personröster för manliga och kvinnliga kandidater var störst hos kristdemokraterna. Jämnast var fördelningen mellan könen hos centern. Miljöpartiet och vänsterpartiet var de partier där kvinnliga kandidater fick fler kryss än manliga. 3DUWLÃ 9DOGLVWULNWÃ ÈÃDYÃJLOWLJDÃ Ã Ã YDOVHGODUÃ 3DUW\Ã (OHFWRUDOÃGLVWULFWÃ SHUFHQWDJHÃRIÃ Ã Ã YDOLGÃEDOORWVÃ m Danderyd 15 (Danderyd) 61,8 c Odensvi (Västervik) 46,2 fp Östervallskog (Årjäng) 42,2 kd Åstol (Tjörn) 61,1 mp Övre Soppero (Kiruna) 24,8 s Västa Skrävlinge 10 (Malmö) 82,4 v Huuki (Pajala) 41,3

9 7DEOn 5LNVGDJVYDOHWSDUWLYLV$QGHOVOXWOLJWYDOGDLQRPROLNDSDUWLHUHIWHUYDOJUXQGÃ (OHFWLRQWRWKH5LNVGDJLQE\SDUW\'LVWULEXWLRQRIWKHQXPEHURIVHDWVE\UHDVRQVIRUHOHFWLRQ ±FRPSDULVRQQXPEHUVRUSHUVRQDOYRWHV 3DUWLÃ 9DOGDÃJHQRPÃ 9DOGDÃJHQRPÃ 7RWDOWÃDQWDOÃ $QWDOÃHUKnOOQDÃ 3DUW\Ã MlPI UHOVHWDOÃÈÃ SHUVRQU VWHUÃÈÃ YDOGDÃÈÃ PDQGDWÃ Ã NYLQQRUÃ PlQÃ NYLQQRUÃ PlQÃ 7RWDOÃ NYLQQRUÃ PlQÃ Ã (OHFWHGÃE\ÃFRPÃ (OHFWHGÃE\Ã Ã QXPEHUÃ 1XPEHUÃRIÃVHDWVÃ Ã SDUDWLYHÃQXPEHUVÃÈÃ SHUVRQDOÃYRWHVÃÈÃ HOHFWHGÃ UHFHLYHGÃ Ã ZRPHQÃ PHQÃ ZRPHQÃ PHQÃ Ã ZRPHQÃ PHQÃ Ã +HODÃULNHWÃ Ã Ã Ã Ã Ã Ã Ã Moderaterna 32,7 34,5 7,3 25,5 100 22 33 Centerpartiet 4,5 13,6 45,5 36,4 100 11 11 Folkpartiet 37,5 39,6 10,4 12,5 100 23 25 Kristdemokraterna 21,2 42,4 9,1 27,3 100 10 23 Miljöpartiet 35,3 35,3 23,5 5,9 100 10 7 Socialdemokraterna 43,8 47,2 3,5 5,6 100 68 76 Vänsterpartiet 30,0 40,0 16,7 13,3 100 14 16 6XPPDU\ In 1971 a unicameral Riksdag system was introduced, which consisted of 350 seats. In 1976 the number of seats was changed to 349. Of the total number of 349 seats, 310 are so-called fixed seats (fasta mandat), the number varying from 2 to 34 per constituency. The remaining 39 seats are extra seats (utjämningsmandat), which are distributed among the parties in order to give them a representation in the Riksdag equal to the proportion of votes recieved in the whole country. These rules are applicable only to parties obtaining 4 per cent or more of the total number of votes cast in the whole country. However, a party which has not obtained that overall figure can be represented in the Riksdag if the party has obtained 12 percent or more of the votes in any constituency. The total number of constituencies is 29. Those entitled to vote are all Swedish citizens aged 18 or over on the day of the election and whose names are entered in the electoral register. Swedes residing abroad are permitted to vote if it is less than 10 years since they left Sweden or on application, if they have been resident earlier in Sweden at some time and also fulfil the conditions for voting. Elections to the Riksdag took place on 15th September, 2002. This report gives detailed information about the number of persons entitled to vote, the number of votes cast and their distribution by political parties. The number of seats obtained by each party is also shown. At the end of the report there are tables showing the result of the personal voting. In the elections to the Riksdag 6,722,163 million people were entitled to vote. Since 1998 the number of voters in every type of election has increased. By international comparison, the electoral participation is still rather high. The electoral participation has decreased, from 81.4 per cent in 1998 to 80.1 per cent in 2002. The Liberal Party received 13.4 per cent of the valid ballot papers. Compared to the election in 1998 the support for this party increased by 8.7 percentage points. The Social Democratic Party received 39.9 per cent of all votes, and is still the largest party in Sweden. They gained 3.5 percentage points. The Moderate Party, the second largest party, was supported by 15.3 per cent of the voters. They lost more than 7 percentage points compared to 1998. Support to the remaining parties did not change drastically compared to 1998. The Centre Party gained 1.1 percentage points, The Christian Democrats lost 2.6 percentage points, The Green Party gained 0.1 percentage points and The Left Party lost 3.6 percentage points. Figures are presented by constituency, municipality and electoral district for the elections to the Riksdag. More than 45 per cent of the 349 seats were received by women and that is an increase since 1998. Since the election in 1998 it is possible to cast personal votes for nominated candidates. The voter has the possibility to mark one, but only one, candidate on the list. The candidates that obtain at least 8 per cent of the party s number of votes in the constituency, will have a priority over the seats granted to the party in the constituency according to the number

10 of votes they have received, before those that have not reached the required 8 per cent. About 26 per cent of the voters used the possibility to cast personal votes. 57 per cent of those personal votes were cast for male candidates. 3DUWLEHWHFNQLQJDU 3DUW\QDPHV m Moderata The Moderate Samlingspartiet Party c Centerpartiet The Centre Party fp Folkpartiet Liberalerna The Liberal Party kd Krist- The Christian demokraterna Democratic Party mp Miljöpartiet De Gröna The Green Party s Arbetarepartiet- The Social Socialdemokraterna Democratic Party v Vänsterpartiet The Left Party övr Övriga partier Other Parties 2UGOLVWD List of terms allmänna val annat än antal av därav efter eller erhållna mandat fasta mandat fler än fördelade församling förstagångsväljare förändring från giltig giltiga valsedlars fördelning efter partier hela riket ingenting kommun kommunfullmäktige kommunvis kvinnor kön landsting landstingsfullmäktige län mandat general elections other than number of of which by or seats received permanent seats more than distributed parish entitled to vote for the first time change from valid distribution of valid ballot papers by party the whole country nothing municipality municipal council by municipality women sex county council district county council county seats mandatfördelning distribution of seats med with män men ogiltig invalid olika different parti party partibeteckning party name personröst personal vote poströster postal votes procent per cent procentuell fördelning percentage distribution riksdagsval election to the Riksdag riksdagsledamöter members of the Riksdag räknade counted röstande voters röstberättigade entitled to vote röster votes röstlängd electoral roll rösträttsålder voting age samtliga total summa total tillhöra belong to totalt total tre three typ av val type of elections två two utjämningsmandat adjustment seats 1 val election valda elected valdeltagande electoral participation valdistrikt electoral district valgrund reason for election valkrets constituency valkretsvis by constituency vallokal polling station Valmyndigheten The Election Authority valsedlar ballot papers år year övriga partier other parties 1 Awarded to compensate imbalance in distribution of regular seats.

11 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV 9DOGHOWDJDQGHLSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Electoral participation in per cent Riksdagsval 2002 Valdeltagande 81 81,3-82,6,25 to 82,55 (6) 79 80,0-81,3,96 to 81,25 (12) 78 78,7-80,0,67 to 79,96 (3) 777,4-78,7,38 to 78,67 (6) 76 76,1-77,4,09 to 77,38 (2) Valdeltagande Valdeltagandet i landet sjönk från 81,4 procent i 1998 års val till 80,1 i 2002 års val. Högst var valdeltagandet i Skåne läns södra valkrets med 82,6 procent, tätt följd av Blekinge läns valkrets med 82,4 procent och Jönköpings läns valkrets med 82,2 procent. Lägst var valdeltagandet i Malmö kommuns valkrets med 76,1 procents valdeltagande. Electoral participation The electoral participation was the highest in the constituency of Skåne läns södra, with 82,6 percent, and the lowest in the constituency of Malmö kommun, with 76,1 per cent.

12 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV $QGHOU VWHUI U PRGHUDWHUQDPLSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Votes for the Moderate Party (m) in per cent Riksdagsval 2002 Andel m 1919,2-22,5 to 22,5 (3) 1616,0-19,2 to 19,2 (5) 1212,8-16,0 to 16 (9) 9 9,6-12,8 to,8 (8) 6 6,4-9,6 to 9,6 (4) Andel röster för moderata samlingspartiet Moderaternas starkaste fästen var Stockholms läns valkrets med 22,4 procent av rösterna, Stockholms kommuns valkrets med 21,0 procent av rösterna och Skåne läns södra valkrets med 20,0 procent av rösterna. Svagaste fästet var Västerbottens läns valkrets med 6,5 procent av rösterna. Votes for the Moderate Party in per cent The Moderate Party received the strongest support in the constituency of Stockholms län and in the constituency of Skåne läns södra, with 20 to 22,4 per cent of the voters.

13 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV $QGHOU VWHUI U FHQWHUSDUWLHWFLSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Votes for the Centre Party (c) in per cent Riksdagsval 2002 Andel c 12 12,7-15,7 to 15,7 (2) 9 9,8-12,7 to,7 (6) 6 6,9-9,8 to 9,8 (7) 44,0-6,9 to 6,9 (10) 1 1,1-4,0 to 4 (4) Andel röster för centerpartiet Gotlands läns valkrets var centerns starkaste fäste med 15,6 procent av rösterna. Även i Jämtlands läns valkrets fanns ett starkt stöd för detta parti med 15,2 procent av rösterna. I Stockholms, Göteborgs och Malmös kommuner var andelen 1,2-1,9 procent. Votes for the Centre Party in percent In the constituency of Gotland the Centre Party received 15,6 per cent of the total votes, but in the constituencies of Stockholms kommun, Göteborgs kommun and Malmö kommun the percentage was only 1,2-1,9 per cent.

14 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV $QGHOU VWHUI U IRONSDUWLHWISLSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Votes for the Liberal Party (fp) in per cent Riksdagsval 2002 Andel fp 16,8-19,6 to 19,6 (3) 14,2-16,8 to 16,8 (3) 11,6-14,2 to 14,2 (8) 99,0-11,6 to,6 (11) 66,4-9,0 to 9 (4) Andel röster för folkpartiet liberalerna Stockholms kommuns, Stockholms läns och Göteborgs kommuns valkretsar var folkpartiets starkaste fästen med 19,5, 18,4 respektive 18,0 procent av rösterna. Sämst gick det i Norrbottens läns valkrets med 6,5 procent av rösterna. Votes for the Liberal Party in per cent In the constituencies of Stockholms kommun, Stockholms län and Göteborgs kommun the Liberal Party received 18,0-19,5 per cent of the votes. In the constituency of Norrbotten the party received 6,5 per cent of the votes.

15 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV $QGHOU VWHUI UNULVW GHPRNUDWHUQDNGLSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Votes for the Christian Democratic Party (kd) in per cent Riksdagsval 2002 Andel kd 15 15,2-20,3 to 20,3 (1) 10 10,1-15,2 to 15,2 (8) 55,0-10,1 to,1 (20) Andel röster för kristdemokraterna Jönköpings läns valkrets var kristdemokraternas starkaste valkrets med 20,3 procent av rösterna. I Jämtlands läns valkrets hade partiet sitt lägsta väljarstöd med 5,0 procent av rösterna. Votes for the Christian Democratic Party in per cent In the constituency of Jönköping the Christian Democratic Party got the strongest support, 20,3 per cent. In the constituency of Jämtland the party got the least support, 5,0 per cent.

16 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV $QGHOU VWHUI U PLOM SDUWLHWPSLSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Votes for the Green Party (mp) in per cent Riksdagsval 2002 Andel mp 66,1-6,8,06 to 6,77 (2) 55,4-6,1,35 to 6,06 (2) 44,6-5,4,64 to 5,35 (6) 33,9-4,6,93 to 4,64 (10) 33,2-3,9,22 to 3,93 (9) Andel röster för miljöpartiet de gröna I Stockholms kommuns och Göteborgs kommuns valkretsar hade miljöpartiet högst andel väljare, med 6,8 respektive 6,5 procent av rösterna. Lägst andel röster hade partiet i Jönköpings läns valkrets, där 3,2 procent av väljarna röstade på detta parti. Votes for the Green Party in per cent The Green Party got their strongest support in the constituencies of Stockholms kommun and Göteborgs kommun, with 6,8 and 6,5 per cent of the votes. The party had the least support in the constituency of Jönköping (3,2 per cent).

17 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV $QGHOU VWHUI U VRFLDOGHPRNUDWHUQDV LSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Votes for the Social Democratic Party (s) in per cent Riksdagsval 2002 Andel s 45,7-49,4 to 49,4 (5) 42,1-45,7 to 45,7 (9) 38,5-42,1 to,1 (8) 34,9-38,5 to 38,5 (4) 31,3-34,9 to 34,9 (3) Andel röster för arbetarepartiet-socialdemokraterna I Västernorrlands läns valkrets röstade nästan varannan väljare på socialdemokraterna, 49,3 procent. I Norrbottens, Södermanlands, Örebros, Västerbottens och Blekinge läns valkrets var väljarstödet över 45 procent av väljarna. Lägst väljarstöd hade partiet i Stockholms kommuns (31,4 procent), Göteborgs kommuns (33,2) och Stockholms läns (33,5 procent) valkretsar. Votes for the Social Democratic Party In the constituency of Västernorrland the Social Democratic Party reached 49,3 per cent of the voters. In the constituencies of Stockholms kommun, Göteborgs kommun and Stockholms län the party had the least support (31,4-33,5 per cent).

18 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV $QGHOU VWHUI U YlQVWHUSDUWLHWYLSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Votes for the Left Party (v) in per cent Riksdagsvalet 2002 Andel v 11,3-12,7,29 to 12,72 (3) 99,8-11,3,84 to,29 (4) 88,4-9,8,39 to 9,84 (6) 66,9-8,4,94 to 8,39 (11) 55,5-6,9,49 to 6,94 (5) Andel röster för vänsterpartiet Norrbottens läns valkrets var vänsterpartiets starkaste fäste med 12,7 procent av rösterna. I ytterligare fem valkretsar fick partiet över 10 procent av rösterna. Lägst andel röster fick partiet i Skåne läns södra och västra valkretsar med 5,5 procent procent av rösterna i båda dessa valkretsar. Votes for the left Party in per cent In the constituency of Norrbotten the Left Party had the largest share of voters in the country, with 12,7 per cent of the voters. The party had the least support in the constituencies of Skåne läns södra and Skåne läns västra.

19 7DEHOOI UWHFNQLQJ /LVWRIWDEOHV Sida/ Tabeller Page 20 1 Historisk statistik över valåren 1910 2002 22 2 Riksdagens sammansättning åren 1929 2002 23 3 Röstberättigade vid riksdagsvalet 2002, valkretsvis 24 4 Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Röstberättigade, röstande och giltiga valsedlars fördelning efter partier 26 5 Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. I vallokal ej räknade poströster 27 6 Riksdagsvalet 2002 hela riket. Giltiga valsedlars fördelning efter partier med respektive utan i vallokal ej räknade poströster 28 7 Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Mandatfördelning efter partier 29 8 Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Mandatfördelning efter partier och kön 30 9 Riksdagsvalet 2002 kommunvis. Procentuell fördelning 41 10 Riksdagsvalet 2002 kommun- och valdistriktsvis 266 11 Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Antal/andel personröster per kön för partier som erhållit mandat 267 12 Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Antal personröster för partier som erhållit mandat 268 13 Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Andel personröster för partier som erhållit mandat, i procent av antal röster i valkretsen för respektive parti 269 14 Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Andel personröster per kön i procent av totala antalet röster per parti 270 15 Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Antal slutligt valda inom olika partier efter valgrund 271 16 Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Nominerade som blivit valda eller fått mer än 2 procent av sitt partis personröster. Om vald även med uppgift om valgrund Källa: Valmyndigheten 7DEHOOI UWHFNQLQJ /LVWRIWDEOHV Tables 1 Historical statistics of the elections 1910 2002 2 The composition of the Riksdag 1929 2002 3 Those entitled to vote at the election to the Riksdag in 2002, by constituency 4 Elections to the Riksdag in 2002 by constituency. Those entitled to vote, voters and distribution of valid ballot papers by party 5 Elections to the Riksdag in 2002 by constituency. Postal votes that have not been counted at polling stations 6 Election to the Riksdag in 2002, the whole country. Distribution of valid ballot papers by party including and excluding those postal votes that have not been counted at polling stations 7 Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Distribution of seats by party 8 Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Distribution of seats by party and sex 9 Election to the Riksdag in 2002 by municipality. Percentage distribution 10 Election to the Riksdag in 2002 by municipality and by electoral districts 11 Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Number/percentage of personal votes by sex for parties that have received seats 12 Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Number of personal votes for parties that have received seats 13 Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Number of personal votes in percentage of the total number of votes, for every party that have received seats in the constituency 14 Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Distribution of personal votes by sex in percentage of the total number of votes 15 Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Distribution of the number of seats within each party by reasons for election 16 Election to the Riksdag in 2002. Those nominated that have been elected or have received more than 2 per cent of the personal votes for their party in their constituency distributed by number/percentage of personal votes. For those elected with codes for reasons for election Source: The Election Authority

20 7DEHOOÃÃÃ +LVWRULVNÃVWDWLVWLNÃ YHUÃYDOnUHQÃÃÃ Historical statistics of elections 1910-2002 År Typ av Röstande Procentuell fördelning av giltiga valsedlar 2 val 1 i % av röstberättigade m c fp m+c+fp c+fp kd mp nyd s v övr 1910 L 50,8 40,1. 42,5..... 16,8. 0,6 1911 R 57,0 31,2. 40,2..... 28,5. 0,1 1912 L 3 46,9 42,4. 35,7..... 21,8. 0,1 1914 L 3 63,8 39,8. 33,7..... 26,4. 0,1 1914 vår R 69,9 37,7. 32,2..... 30,1. 0,0 1914 höst R 66,2 36,5 0,2 26,9..... 36,4. 0,0 1916 L 3 56,0 40,1 0,4 29,3..... 30,2. 0,0 1917 R 65,8 24,7 8,5 27,6..... 39,2. 0,0 1918 L 3 54,5 30,4 10,0 27,3..... 32,3. 0,0 1919 L 63,3 24,9 13,2 25,4..... 36,3. 0,2 1920 R 55,3 27,9 14,2 21,8..... 36,1. 0,0 1921 R 54,2 25,8 11,1 19,1..... 39,4 4,6 0,0 1922 4 L 38,2 31,8 11,9 17,1..... 34,7 4,5 0,0 1924 R 53,0 26,1 10,8 16,9..... 41,1 5,1 0,0 1926 4 L 49,8 28,9 11,7 16,1..... 39,0 4,1 0,2 1928 R 67,4 29,4 11,2 15,9..... 37,0 6,4 0,1 1930 4 L 58,2 28,4 12,5 13,5..... 41,4 4,0 0,2 1932 R 67,6 23,5 14,1 11,7..... 41,7 8,3 0,7 1934 4 L 63,6 24,2 13,3 12,5..... 42,1 6,8 1,1 1936 R 74,5 17,6 14,3 12,9..... 45,9 7,7 1,6 1938 L 65,3 17,8 12,6 12,2..... 50,4 5,7 1,3 1940 R 70,3 18,0 12,0 12,0..... 53,8 4,2 0,0 1942 L 66,0 17,6 13,2 12,4..... 50,3 5,9 0,6 1944 R 71,9 15,9 13,6 12,9..... 46,7 10,3 0,7 1946 L 72,0 14,9 13,6 15,6..... 44,4 11,2 0,3 1948 R 82,7 12,3 12,4 22,8..... 46,1 6,3 0,1 1950 L 80,5 12,3 12,3 21,7..... 48,6 4,9 0,2 1952 R 79,1 14,4 10,7 24,4..... 46,1 4,3 0,1 1954 L 79,1 15,7 10,3 21,7..... 47,4 4,8 0,1 1956 R 79,8 17,1 9,4 23,8..... 44,6 5,0 0,1 1958 1/6 R 77,4 19,5 12,7 18,2..... 46,2 3,4 0,0 1958 21/9 L 79,2 20,4 13,1 15,6..... 46,8 4,0 0,1 1960 R 85,9 16,5 13,6 17,5..... 47,8 4,5 0,1 1962 L 81,0 15,5 13,1 17,1..... 50,5 3,8 0,0 1964 R 83,9 13,7 13,2 17,0 1,5 0,3 1,8.. 47,3 5,2 0,0 1966 L 82,8 14,7 13,7 16,7 2,6 1,7 1,8.. 42,2 6,4 0,1 1968 R 89,3 12,9 15,7 14,3 1,7 0,9 1,5.. 50,1 3,0 0,0 1970 R 88,3 11,5 19,9 16,2.. 1,8.. 45,3 4,8 0,4 1970 L 88,2 11,6 20,6 15,3.. 1,9.. 45,8 4,3 0,5 1970 K 88,1 11,8 18,8 16,1.. 1,8.. 45,3 4,4 1,7 1973 R 90,8 14,3 25,1 9,4.. 1,8.. 43,6 5,3 0,6 1973 L 90,7 13,8 25,2 9,5.. 2,1.. 43,8 5,0 0,6 1973 K 90,5 13,9 23,7 10,4.. 2,1.. 43,2 5,1 1,7 1976 R 91,8 15,6 24,1 11,1.. 1,4.. 42,7 4,8 0,4 1976 L 90,5 14,9 23,2 10,9.. 1,9.. 43,7 4,7 0,6 1976 K 90,4 15,1 22,1 11,3.. 2,0.. 43,0 4,9 1,5 1979 R 90,7 20,3 18,1 10,6.. 1,4.. 43,2 5,6 0,8 1979 L 89,2 18,6 18,6 10,4.. 2,0.. 43,9 5,5 1,0 1979 K 89,0 18,6 17,7 10,5.. 2,1.. 43,0 5,8 2,4 1982 R 91,4 23,6 15,5 5,9.. 1,9 1,7. 45,6 5,6 0,2 1982 L 89,8 21,9 16,0 5,7.. 2,4 1,9. 46,6 5,1 0,4 1982 K 89,6 21,7 15,3 6,0.. 2,4 1,6. 45,5 5,4 2,1 1985 R 89,9 21,3 12,4 5 14,2... 5 1,5. 44,7 5,4 0,5 1985 L 88,0 20,7 12,0 13,2.. 2,0 2,0. 44,4 5,1 0,5 1985 K 87,8 20,6 11,9 12,4.. 2,0 2,5. 42,6 5,3 2,6

21 7DEÃÃIRUWV År Typ av Röstande i % Procentuell fördelning av giltiga valsedlar 2 val 1 av röstberättigade m c fp m+c+fp c+fp kd mp nyd s v övr 1988 R 86,0 18,3 11,3 12,2.. 2,9 5,5. 43,2 5,8 0,7 1988 L 84,2 17,9 12,4 12,3.. 3,1 4,8. 43,7 5,3 0,6 1988 K 84,0 18,1 12,5 11,3.. 2,8 5,6. 41,6 5,5 2,6 1991 R 86,7 21,9 8,5 9,1.. 7,1 3,4 6,7 37,7 4,5 1,0 1991 L 84,0 23,2 11,0 10,8.. 7,0 3,1 0,7 38,3 4,8 1,0 1991 K 84,3 22,2 11,2 9,6.. 5,8 3,6 3,4 36,6 4,8 2,9 1994 R 86,8 22,4 7,7 7,2.. 4,1 5,0. 45,3 6,2 2,3 1994 L 84,3 20,2 9,4 7,4.. 3,7 4,6. 45,5 6,0 3,0 1994 K 84,4 20,2 10,1 6,9.. 3,2 5,3. 43,4 6,0 4,9 1998 R 81,4 22,9 5,1 4,7.. 11,7 4,5. 36,4 12,0 2,6 1998 L 78,1 22,2 6,7 6,1.. 10,0 4,4. 35,8 10,8 4,1 1998 K 78,6 22,3 8,2 6,0.. 8,0 4,8. 35,1 10,2 5,4 2002 R 80,1 15,3 6,2 13,4.. 9,1 4,6. 39,9 8,4 3,1 2002 L 77,5 16,6 7,0 12,0.. 8,2 3,9. 38,5 8,4 5,4 2002 K 77,9 17,6 8,6 11,4.. 7,1 4,3. 37,3 8,2 5,4 1) R = Riksdagsval (t.o.m.1968 andrakammmarval) L =Landstingsfullmäktigval. Fr.o.m.1919 även stadsfullmäktigval (1922-1935 elektorsval) i städer som ej ingick i landsting. Från 1970 exklusive landstingsfria kommuner K = Kommunfullmäktigval 2) Partiernas beteckningar m = Moderata samlingspartiet, tidigare Högerpartiet, dessförinnan Moderata (inräknat Liberala försvarsvänner) c = Centerpartiet, dessförinnan Bondeförbundet (inräknat Jordbrukarnas Riksförbund) fp = Folkpartiet Liberalerna, tidigare Liberala och Frisinnade kd = Kristdemokraterna, tidigare Kristdemokratiska Samhällspartiet, Kristen Demokratisk Samling (kds) nyd = Ny Demokrati s = Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (inräknat vänstersocialister) v = Vänsterpartiet, tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna (vpk), dessförinnan Socialisterna (inräknat Socialister) övr = Övriga partier m+c+fp betecknar Medborgerlig Samling. 1966 samlingsrörelser under olika namn, 1968 Samling 68 c+fp betecknar mellanpartierna, 1966 Mittensamverkan, Mellanpartierna eller samverkan mellan c och fp, 1968 och 1970 Mittenpartierna 3) Val ägde rum endast i en av de båda valkretsgrupperna 4) Val skedde i Stockholm året därpå 5) Valsamverkan mellan Centerpartiet och dåvarande Kristen Demokratisk Samling (kds) - nuvarande Kristdemokraterna

22 7DEHOOÃÃ 5LNVGDJHQVÃVDPPDQVlWWQLQJÃnUHQÃÃÃ The composition of the Riksdag 1929-2002 År Antal riksdagsledamöter som tillhör 1 m c fp kd mp nyd s v Män Kvinnor Samtliga 1929 122 44 63... 142 9 376 4 380 1933 108 54 47... 162 9 374 6 380 1937 89 58 43... 178 12 370 10 380 1941 77 52 38... 209 4 362 18 380 1945 69 56 40... 198 17 360 20 380 1949 47 51 75... 196 11 352 28 380 1953 51 51 80... 189 9 346 34 380 1957 55 44 88... 185 9 342 39 381 1959 61 54 70... 190 7 340 42 382 1961 58 54 73... 191 7 340 43 383 1965 59 54 69... 191 10 340 44 384 2 1969 57 59 60... 204 4 331 53 384 1971 3 41 71 58... 163 17 301 49 350 1974 51 90 34... 156 19 276 74 350 1976 55 86 39... 152 17 270 79 349 1979 73 64 38... 154 20 257 92 349 1982 86 56 21... 166 20 254 95 349 1985 76 44 4 51... 159 19 241 108 349 1988 66 42 44. 20. 156 21 218 131 349 1991 80 31 33 26. 25 138 16 234 115 349 1994 80 27 26 15 18. 161 22 208 141 349 1998 82 18 17 42 16. 131 43 200 149 349 2002 55 22 48 33 17. 144 30 191 158 349 1) Partiernas beteckningar m = Moderata samlingspartiet, tidigare Högerpartiet, dessförinnan Moderata (inräknat Liberala försvarsvänner) c = Centerpartiet, dessförinnan Bondeförbundet (inräknat Jordbrukarnas Riksförbund) fp = Folkpartiet Liberalerna, tidigare Liberala och Frisinnade kd = Kristdemokraterna, tidigare Kristdemokratiska Samhällspartiet, Kristen Demokratisk Samling (kds) nyd = Ny Demokrati s = Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (inräknat vänstersocialister) v = Vänsterpartiet, tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna (vpk), dessförinnan Socialisterna (inräknat Socialister) övr = Övriga partier m+c+fp betecknar Medborgerlig Samling. 1966 samlingsrörelser under olika namn, 1968 Samling 68 c+fp betecknar mellanpartierna, 1966 Mittensamverkan, Mellanpartierna eller samverkan mellan c och fp, 1968 och 1970 Mittenpartierna 2) Inklusive en riksdagsledamot som inte tillhör något av dessa partiers riksdagsgrupper 3) Fr o m 1971 den nya enkammarriksdagen 4) En kds-ledamot (numera kd) Tidpunkten för uppgifterna 1929-1974 avser 10 januari respektive år. T.o.m. september 1975 var riksdagsåret lika med kalenderåret. Därefter börjar riksdagsåret omkring den 1 oktober. Uppgifterna för 1975 avser den 1 oktober 1975 och för 1976 1 oktober 1976 osv.

23 7DEHOOÃ 5 VWEHUlWWLJDGHÃYLGÃULNVGDJVYDOHWÃÃYDONUHWVYLV Entitled to vote at the election to the Riksdag 2002, by constituency 9DONUHWV 5 VWEHUlWWLJDGH ) UlQGULQJ )DVWD ) UVWD $QWDOÃ IUnQÃ YDONUHWV JnQJV U VWEHUlW PDQGDW YlOMDUH WLJDGH +HODÃULNHWÃ Ã ÃÃ Ã Stockholms kommuns 26447 573 940 +21 895 27 Stockholms läns 44652 770 594 +39 776 35 Uppsala läns 13882 221 831 +8 888 10 Södermanlands läns 11120 193 186 +2 603 9 Östergötlands läns 19203 314 858 +4 409 15 Jönköpings läns 15323 245 648 +2 342 11 Kronobergs läns 8468 135 127 +369 6 Kalmar läns 10550 181 444-1 187 8 Gotlands läns 2870 44 364 +364 2 Blekinge läns 6693 116 777-84 5 Malmö kommuns 10608 196 339 +10 303 9 Skåne läns västra 11090 198 083 +5 260 9 Skåne läns södra 14947 243 793 +7 545 11 Skåne läns norra och östra 12991 222 739 +1 324 10 Hallands läns 12672 210 127 +6 838 10 Göteborgs kommuns 20318 357 879 +17 477 17 Västra Götalands läns västra 14296 244 765 +7 056 11 Västra Götalands läns norra 11778 196 050 +1 566 9 Västra Götalands läns södra 8224 137 338 +1 455 6 Västra Götalands läns östra 11769 193 865-1 135 9 Värmlands läns 12086 210 796-3 153 10 Örebro läns 12164 208 071 +538 10 Västmanlands läns 10913 193 666 +1 774 9 Dalarnas läns 12549 213 690-2 849 10 Gävleborgs läns 11937 216 052-2 774 10 Västernorrlands läns 10509 192 312-5 050 9 Jämtlands läns 5708 100 124-2 216 5 Västerbottens läns 12731 195 052 +74 9 Norrbottens läns 11308 193 653-4 374 9

7DEHOOÃ 5LNVGDJVYDOHWÃÃYDONUHWVYLVÃ5 VWEHUlWWLJDGHÃU VWDQGHÃRFKÃJLOWLJDÃYDOVHGODUVÃI UGHOQLQJÃHIWHUÃSDUWLHU Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Those entitled to vote, voters and the distribution of valid ballot papers by party 9DONUHWV $QWDOÃ 5 VWDQGH *LOWLJDÃYDOVHGODUVÃI UGHOQLQJÃHIWHUÃSDUWLHUÃEnGHÃLÃDEVROXWDÃWDOÃRFKÃLÃSURFHQW U VW $QWDO ÈÃDY 0HG EHUlW U VW JLOWLJD RJLOWL WLJDGH +HODÃULNHW ÃÃ ÃÃ ÃÃ Ã Ã Ã Ã Ã Ã ÃÃ Ã Ã ÃÈ Stockholms kommuns 573 940 463 253 80,7 458 005 5 248 96 205 8 109 89 510 30 228 31 027 143 640 49 795 9 491 100 % 21,0 1,8 19,5 6,6 6,8 31,4 10,9 2,1 Stockholms läns 770 594 625 033 81,1 617 187 7 846 138 456 16 477 113 485 54 872 30 005 206 560 43 268 14 064 100 % 22,4 2,7 18,4 8,9 4,9 33,5 7,0 2,3 Uppsala läns 221 831 179 352 80,9 176 402 2 950 26 482 12 002 27 594 15 646 10 062 66 035 14 372 4 209 100 % 15,0 6,8 15,6 8,9 5,7 37,4 8,1 2,4 Södermanlands läns 193 186 154 731 80,1 152 435 2 296 20 000 8 377 18 104 12 655 7 346 72 092 10 862 2 999 100 % 13,1 5,5 11,9 8,3 4,8 47,3 7,1 2,0 Östergötlands läns 314 858 255 545 81,2 250 926 4 619 36 927 15 254 29 654 25 784 12 046 105 943 18 222 7 096 100 % 14,7 6,1 11,8 10,3 4,8 42,2 7,3 2,8 Jönköpings läns 245 648 201 837 82,2 198 982 2 855 25 267 14 510 17 978 40 316 6 400 78 670 11 417 4 424 100 % 12,7 7,3 9,0 20,3 3,2 39,5 5,7 2,2 Kronobergs läns 135 127 109 416 81,0 107 726 1 690 15 200 11 746 10 538 11 695 4 354 43 696 7 864 2 633 100 % 14,1 10,9 9,8 10,9 4,0 40,6 7,3 2,4 24 Kalmar läns 181 444 146 562 80,8 144 228 2 334 18 331 15 360 12 865 16 112 5 210 63 089 10 519 2 742 100 % 12,7 10,6 8,9 11,2 3,6 43,7 7,3 1,9 Gotlands läns 44 364 35 078 79,1 34 336 742 4 808 5 367 2 701 2 242 1 898 14 024 2 911 385 100 % 14,0 15,6 7,9 6,5 5,5 40,8 8,5 1,1 Blekinge läns 116 777 96 166 82,4 94 558 1 608 12 467 5 777 10 470 8 319 3 631 43 178 7 827 2 889 100 % 13,2 6,1 11,1 8,8 3,8 45,7 8,3 3,1 Malmö kommuns 196 339 149 384 76,1 147 134 2 250 24 235 1 701 20 322 7 793 6 310 62 338 11 172 13 263 100 % 16,5 1,2 13,8 5,3 4,3 42,4 7,6 9,0 Skåne läns västra 198 083 153 144 77,3 150 449 2 695 26 420 6 908 20 551 12 154 5 015 60 464 8 295 10 642 100 % 17,6 4,6 13,7 8,1 3,3 40,2 5,5 7,1 Skåne läns södra 243 793 201 268 82,6 198 228 3 040 39 652 8 270 31 270 13 234 8 078 75 459 10 876 11 389 100 % 20,0 4,2 15,8 6,7 4,1 38,1 5,5 5,7 Skåne läns norra och östra 222 739 172 875 77,6 169 421 3 454 29 907 11 960 19 776 18 664 5 978 66 488 9 498 7 150 100 % 17,7 7,1 11,7 11,0 3,5 39,2 5,6 4,2 Hallands läns 210 127 171 268 81,5 168 247 3 021 29 264 15 908 23 415 16 720 6 578 60 295 9 995 6 072 100 % 17,4 9,5 13,9 9,9 3,9 35,8 5,9 3,6 Göteborgs kommuns 357 879 277 489 77,5 273 056 4 433 47 586 5 115 49 187 23 519 17 657 90 547 32 405 7 040 100 % 17,4 1,9 18,0 8,6 6,5 33,2 11,9 2,6

7DEHOOÃÃIRUWV 5LNVGDJVYDOHWÃÃYDONUHWVYLV 9DONUHWV $QWDOÃ 5 VWDQGH *LOWLJDÃYDOVHGODUVÃI UGHOQLQJÃHIWHUÃSDUWLHUÃEnGHÃLÃDEVROXWDÃWDOÃRFKÃLÃSURFHQW U VW $QWDO ÈÃDY 0HG EHUlW U VW JLOWLJD RJLOWL WLJDGH Västra Götalands läns västra 244 765 198 956 81,3 195 816 3 140 29 467 10 556 31 260 22 831 8 409 72 450 15 389 5 454 100 % 15,0 5,4 16,0 11,7 4,3 37,0 7,9 2,8 Västra Götalands läns norra 196 050 158 424 80,8 155 668 2 756 18 860 11 915 19 200 18 203 6 687 64 050 13 298 3 455 100 % 12,1 7,7 12,3 11,7 4,3 41,1 8,5 2,2 Västra Götalands läns södra 137 338 111 555 81,2 109 469 2 086 15 218 8 790 11 951 13 546 4 224 44 822 8 188 2 730 100 % 13,9 8,0 10,9 12,4 3,9 40,9 7,5 2,5 Västra Götalands läns östra 193 865 156 101 80,5 153 484 2 617 21 328 15 044 15 273 18 859 5 714 62 570 11 634 3 062 100 % 13,9 9,8 10,0 12,3 3,7 40,8 7,6 2,0 Värmlands läns 210 796 168 368 79,9 165 413 2 955 20 499 15 161 18 963 13 406 6 608 71 715 14 361 4 700 100 % 12,4 9,2 11,5 8,1 4,0 43,4 8,7 2,8 Örebro läns 208 071 169 058 81,3 166 597 2 461 17 908 10 679 18 737 15 046 6 951 77 535 14 877 4 864 100 % 10,7 6,4 11,2 9,0 4,2 46,5 8,9 2,9 Västmanlands läns 193 666 151 926 78,4 149 321 2 605 18 488 8 538 19 855 11 957 6 504 67 153 13 010 3 816 100 % 12,4 5,7 13,3 8,0 4,4 45,0 8,7 2,6 Dalarnas läns 213 690 166 172 77,8 163 012 3 160 18 862 16 093 15 880 12 506 7 599 71 364 15 482 5 226 100 % 11,6 9,9 9,7 7,7 4,7 43,8 9,5 3,2 Gävleborgs läns 216 052 167 774 77,7 164 934 2 840 15 480 17 187 16 548 12 230 7 451 74 155 18 412 3 471 100 % 9,4 10,4 10,0 7,4 4,5 45,0 11,2 2,1 Västernorrlands läns 192 312 153 013 79,6 150 966 2 047 12 842 14 566 13 974 11 450 5 672 74 486 14 902 3 074 100 % 8,5 9,6 9,3 7,6 3,8 49,3 9,9 2,0 Jämtlands läns 100 124 77 942 77,8 76 865 1 077 7 592 11 705 5 569 3 874 3 967 34 256 8 469 1 433 100 % 9,9 15,2 7,2 5,0 5,2 44,6 11,0 1,9 Västerbottens läns 195 052 157 409 80,7 155 369 2 040 10 083 17 448 15 673 13 135 6 938 72 176 17 822 2 094 100 % 6,5 11,2 10,1 8,5 4,5 46,5 11,5 1,3 Norrbottens läns 193 653 156 331 80,7 154 978 1 353 11 207 7 905 10 009 8 239 8 073 74 310 19 712 15 523 100 % 7,2 5,1 6,5 5,3 5,2 47,9 12,7 10,0 25

26 7DEHOOÃ 5LNVGDJVYDOHWÃÃYDONUHWVYLVÃ,ÃYDOORNDOÃHMÃUlNQDGHÃSRVWU VWHU Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Postal votes that have not been counted at polling stations 9DONUHWV 5 VWDQGH *LOWLJDÃYDOVHGODUVÃI UGHOQLQJÃHIWHUÃSDUWLHUÃ 6DPWOLJD 0HG JLOWLJD RJLOWL YDO JDÃYDO P F IS NG PS V Y YU VHGODU VHGODU +HODÃULNHW Ã Ã Ã Ã Ã Ã Ã Ã Ã Ã Ã ÃÈ Stockholms kommuns 8 677 8 555 122 2 455 178 1 521 601 779 2 017 867 137 100 % 28,7 2,1 17,8 7,0 9,1 23,6 10,1 1,6 Stockholms läns 9 944 9 766 178 2 994 228 1 693 771 708 2 387 771 214 100 % 30,7 2,3 17,3 7,9 7,2 24,4 7,9 2,2 Uppsala läns 3 410 3 338 72 654 134 653 289 328 861 353 66 100 % 19,6 4,0 19,6 8,7 9,8 25,8 10,6 2,0 Södermanlands läns 1 341 1 305 36 342 52 206 107 115 359 103 21 100 % 26,2 4,0 15,8 8,2 8,8 27,5 7,9 1,6 Östergötlands läns 2 304 2 236 68 557 97 307 233 197 586 204 55 100 % 24,9 4,3 13,7 10,4 8,8 26,2 9,1 2,5 Jönköpings läns 1 479 1 452 27 291 63 188 276 115 376 109 34 100 % 20,0 4,3 12,9 19,0 7,9 25,9 7,5 2,3 Kronobergs läns 976 953 23 203 59 142 82 93 267 79 28 100 % 21,3 6,2 14,9 8,6 9,8 28,0 8,3 2,9 Kalmar läns 1 428 1 402 26 306 87 155 132 107 446 133 36 100 % 21,8 6,2 11,1 9,4 7,6 31,8 9,5 2,6 Gotlands läns 600 584 16 112 58 62 29 84 149 84 6 100 % 19,2 9,9 10,6 5,0 14,4 25,5 14,4 1,0 Blekinge läns 824 791 33 167 26 135 69 71 227 81 15 100 % 21,1 3,3 17,1 8,7 9,0 28,7 10,2 1,9 Malmö kommuns 2 201 2 152 49 624 36 342 132 144 584 219 71 100 % 29,0 1,7 15,9 6,1 6,7 27,1 10,2 3,3 Skåne läns västra 2 089 2 038 51 653 60 337 138 119 507 135 89 100 % 32,0 2,9 16,5 6,8 5,8 24,9 6,6 4,4 Skåne läns södra 2 688 2 635 53 839 54 523 150 185 638 164 82 100 % 31,8 2,0 19,8 5,7 7,0 24,2 6,2 3,1 Skåne läns norra och östra 1 775 1 720 55 460 59 255 161 137 463 122 63 100 % 26,7 3,4 14,8 9,4 8,0 26,9 7,1 3,7 Hallands läns 1 666 1 625 41 532 57 277 135 130 359 108 27 100 % 32,7 3,5 17,0 8,3 8,0 22,1 6,6 1,7 Göteborgs kommuns 4 002 3 903 99 960 77 753 306 391 885 456 75 100 % 24,6 2,0 19,3 7,8 10,0 22,7 11,7 1,9 Västra Götalands läns västra 1 900 1 872 28 453 52 340 206 164 444 156 57 100 % 24,2 2,8 18,2 11,0 8,8 23,7 8,3 3,0 Västra Götalands läns norra 1 691 1 652 39 329 92 211 250 94 479 161 36 100 % 19,9 5,6 12,8 15,1 5,7 29,0 9,7 2,2 Västra Götalands läns södra 896 872 24 191 38 121 98 74 230 96 24 100 % 21,9 4,4 13,9 11,2 8,5 26,4 11,0 2,8 Västra Götalands läns östra 1 305 1 268 37 251 87 156 150 98 369 122 35 100 % 19,8 6,9 12,3 11,8 7,7 29,1 9,6 2,8 Värmlands läns 1 583 1 533 50 283 98 203 101 137 511 157 43 100 % 18,5 6,4 13,2 6,6 8,9 33,3 10,2 2,8 Örebro läns 1 332 1 307 25 216 68 152 144 128 418 143 38 100 % 16,5 5,2 11,6 11,0 9,8 32,0 10,9 2,9 Västmanlands läns 1 530 1 501 29 393 59 229 129 128 393 143 27 100 % 26,2 3,9 15,3 8,6 8,5 26,2 9,5 1,8 Dalarnas läns 2 447 2 383 64 380 117 296 197 263 772 307 51 100 % 15,9 4,9 12,4 8,3 11,0 32,4 12,9 2,1 Gävleborgs läns 2 510 2 452 58 385 179 318 184 219 779 341 47 100 % 15,7 7,3 13,0 7,5 8,9 31,8 13,9 1,9 Västernorrlands läns 1 208 1 171 37 172 78 118 94 125 400 156 28 100 % 14,7 6,7 10,1 8,0 10,7 34,2 13,3 2,4 Jämtlands läns 1 899 1 861 38 222 243 137 93 136 759 221 50 100 % 11,9 13,1 7,4 5,0 7,3 40,8 11,9 2,7 Västerbottens läns 2 424 2 381 43 233 280 272 236 137 882 281 60 100 % 9,8 11,8 11,4 9,9 5,8 37,0 11,8 2,5 Norrbottens läns 4 484 4 427 57 329 215 333 300 286 1 982 586 396 100 % 7,4 4,9 7,5 6,8 6,5 44,8 13,2 8,9