UTKAST 1 (12) 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

UTKAST 1 (12) Datum Konsekvensutredning avseende Energimarknadsinspektionens föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader och en rimlig avkastning vid beräkning av intäktsram Konsekvensutredningen avser Energimarknadsinspektionens föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader och rimlig avkastning enligt 5 kap. 8-9 ellagen (1997:857). Bakgrund Den 13 februari 2014 överlämnade regeringen propositionen 2013/14:85, Elnätsföretagens intäktsramar, till riksdagen. I propositionen föreslås att det ska införas nya normgivningsbemyndiganden i 5 kap. ellagen (1997:857). Detta resulterade i en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2014 som innebär att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Ei ska få meddela föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader och beräkning av en rimlig avkastning. Regeringen beslutade i september 2014 att anta förordningen (2014:1064) om intäktsram för elnätsföretag (intäktsramsförordningen). Genom förordningen har Ei erhållit flera nya bemyndiganden. Ei har med stöd av dessa bemyndiganden tagit fram ett förslag till föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader och en rimlig avkastning vid beräkning av intäktsram. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Bakgrund År 2012 infördes en förhandsreglering av elnätsföretagens intäkter. Detta innebär att Ei beslutar en intäktsram för varje elnätsföretag. Intäktsramen reglerar hur stora avgifter elnätsföretaget totalt får ta ut av sina kunder under en period om fyra år. Intäktsramen ska säkerställa att företaget får skälig täckning för sina kostnader och en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten, samtidigt som kunderna försäkras rimliga avgifter. Vid införandet av förhandsregleringen konstaterade regeringen att det krävs tydliga regler för utformningen av intäktsramen. Utgångspunkten var att grunderna för skälighetsbedömningen skulle förtydligas i föreskrifter snarare än genom rättspraxis. EI2000, W-3.1, 2013-01-30 Inför den första tillsynsperioden, 2012 till 2015, fattades totalt cirka 180 beslut om intäktsram. Ungefär hälften av besluten överklagades. Under december 2013 kom ett avgörande från förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten gick helt på företagens linje. Ei Box 155, Besöksadress Kungsgatan 43. Tel 016-16 27 00 registrator@ei.se. www.ei.se. Org.nr. 202100-5695

2 (12) överklagade i princip samtliga domar till kammarrätten. Kammarrätten meddelade sina avgöranden i november 2014. Även kammarrätten gick på företagens linje. I april 2013 lämnade Ei förslag på lagändringar till regeringen på fler bemyndiganden för regeringen och inspektionen. Förslagen gick i huvudsak ut på att regeringen skulle ges möjligheten att föreskriva om hur kapitalförslitningen ska beräknas. Skälet till att Ei lämnade lagförslaget var att det fanns alltför många principer, detaljer och parametrar som var lämnade att utvecklas i rättspraxis. Regeringen ansåg vidare att det är angeläget att tydligare reglering är på plats redan inför beslut av intäktsram för den andra tillsynsperioden 2016-2019. Detta resulterade i en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2014 som innebär att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Ei ska få meddela föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader och beräkning av en rimlig avkastning i samband med att elnätsföretagens intäktsramar bestäms. I september 2014 beslutade regeringen om en ny intäktsramsförordning där flera viktiga principer och parametrar bestäms och där även flera bemyndiganden utfärdats till Ei. En av de stora skillnaderna mot föregående förordning och i enlighet med Ei:s tidigare förslag var att regeringen nu föreskriver om hur kapitalförslitningen ska beräknas. Intäktsramsförordningen Grundläggande och väsentliga principer som har betydelse för intäktsramens storlek har fastställts direkt i intäktsramsförordningen. På så sätt främjas stabiliteten i regleringen och förutsägbarheten ökar för både kunder och elnätsföretagen. Regeringen har föreskrivit att en real linjär metod ska användas vid beräkning av kapitalkostnader s. Regeringen har också fastställt att den ekonomiska livslängden för en anläggning för överföring av el ska antas vara 40 år och för övriga anläggningar tio år. Härutöver har regeringen lämnat ett antal bemyndiganden till Ei att utfärda föreskrifter. Ei:s föreskriftsrätt Ei har enligt intäktsramsförordningen möjlighet att meddela föreskrifter när det gäller följande: 1. Vilka kostnader som nätkoncessionsinnehavaren kan påverka, så kallade påverkbara kostnader (4 ). 2. Vilket index som ska användas för att räkna om de påverkbara kostnaderna med hänsyn till förändringar i prisläget (4 ). 3. Hur kapitalförslitningen ska beräknas (10 ). 4. Hur investeringar av befintliga anläggningar ska beaktas vi åldersbestämningen (12 ). 5. Hur anläggningstillgångarnas ålder ska bestämmas (12 ). 6. Om dokumentation (16 ). 7. Vad som avses med kvaliteten i nätkoncessionshavarens sätt att bedriva nätverksamheten (17 punkten 1).

3 (12) 8. Vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet (17 punkten 2). 9. Om skyldigheten att lämna in ett förslag till intäktsram 18 punkten 1). 10. Vilka uppgifter som ska lämnas när nätkoncessionshavaren ansöker om omprövning (18 punkten 2). 11. Vilka uppgifter som ska lämnas i en ansökan om periodisering (18 punkten 3). 12. Utformningen av ett förslag till fördelning av en intäktsram och vilka uppgifter som ska lämnas in tillsammans med förslaget (18 punkten 4). 13. Skyldigheten för en nätkoncessionshavare att lämna uppgifter enligt 5 kap. 28 ellagen (18 punkten 5). Den aktuella föreskriften avser punkterna 1-5. Övriga bemyndigandes hanteras i en separat föreskrift som tagits fram samtidigt som denna föreskrift. Problembeskrivning och mål Den aktuella föreskriften behandlar frågor om hur skäliga kostnader ska beräknas såsom vad som ska anses som påverkbara kostnader och hur dessa kostnader ska indexeras. Föreskriften reglerar även hur kapitalförslitning ska beräknas och hur anläggningarnas ålder ska bestämmas. Dessa delar är nödvändiga för att kunna besluta en intäktsram för företagen. Bestämmelserna ökar förutsägbarheten för elnätsföretagen och förenklar för dem att följa regleringen när de bedriver sin verksamhet. En tydligare reglering genom föreskrifter kommer även att innebära att eventuella processer vid förvaltningsdomstolarna kommer att bli mindre omfattande. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Skäliga kostnader Ei har i föreskriften angett att de kostnader som inte är opåverkbara ska anses vara påverkbara. Denna indelning har valts för att det är svårt att i en föreskrift ange alla kostnader som ett elnätsföretagen har. Det är enklare att ange vilka kostnader som ska anses vara opåverkbara eftersom dessa är relativt enkla att identifiera och inte så många till antalet. Om Ei inte föreskriver vad som ska anses vara en påverkbar kostnad får detta istället anges i Ei:s beslut om intäktsram. Ei har föreskriftsrätt avseende vilket index som ska tillämpas när det gäller omräkning av de påverkbara kostnaderna. Ei har sedan tidigare gett i uppdrag till SCB att tillhandahålla index för elnätsverksamhet, kallat FPI elnätsverksamhet. FPI elnätsverksamhet finns framtaget för att spegla utvecklingen för lokalnätsverksamhet, regionnätsverksamhet och stamnätsverksamhet. Det finns där med tre olika FPI elnätsverksamhet: FPI elnätsverksamhet lokalnät, FPI elnätsverksamhet regionnät samt FPI elnätsverksamhet stamnät. FPI elnätsverksamhet är uppbyggt av olika delindex som bland annat är framtaget för att spegla utvecklingen för de påverkbara kostnaderna.

4 (12) Detta delindex är FPI påverkbara kostnader. Ei anser att FPI påverkbara kostnader väl speglar utvecklingen av de påverkbara kostnaderna. Rimlig avkastning Ei har i föreskriften angett hur kapitalförslitningen ska beräknas, hur anläggningens ålder ska bestämmas samt hur investeringar i befintliga anläggningar påverkar anläggningens ålder. Beräkning av kapitalförslitning Ei har enligt 10 intäktsramsförordningen fått bemyndigande att närmare föreskriva om beräkningen av kapitalförslitningen. Detta gäller både beräkningen av kapitalförslitningen under den ekonomiska livslängden samt beräkningen av kapitalförslitningen efter att den ekonomiska livslängden gått till ända. Av 10 intäktsramsförordningen framgår att vid beräkning av en rimlig avkastning ska den del av kapitalkostnaderna som motsvarar kapitalförslitning beräknas som en fast andel av nuanskaffningsvärdet. Den fasta andelen ska i sin tur beräknas utifrån tillgångens ekonomiska livslängd. Detta innebär att de årliga avskrivningarna i förhållande till nuanskaffningsvärdet ska vara lika stora över hela anläggningens livslängd. Därmed ska en linjär metod för fördelning av kapitalkostnaderna tillämpas. Av intäktsramsförordningen framgår också att den ekonomiska livslängdens ska uppgå till 40 år avseende anläggningar för överföring av el och 10 år för övriga anläggningar. Intäktsramsförordningen anger även att kapitalförslitning ska beräknas även efter att den ekonomiska livslängden gått till ända. Kapitalförslitningen ska då beräknas utifrån anläggningarnas ålder. Kapitalförslitningen ska dock inte beräknas på anläggningar för överföring av el som är äldre än 50 år eller på övriga anläggningar som är äldre än 12 år. Detta innebär att kapitalförslitning ska beräknas i ytterligare 10 år för anläggningar för överföring av el respektive ytterligare 2 år för övriga anläggningar efter att den ekonomiska livslängden har kommit till ända. Eftersom beräkningen av kapitalförslitningen under den ekonomiska livslängden i huvudsak framgår av förordningen innebär Ei:s bemyndigande endast att vissa preciseringar ska införas i föreskriften så att beräkningen blir komplett. För att kunna beräkna kapitalförslitningen behöver det preciseras från vilken tidpunkt denna ska börja beräknas. Vad gäller beräkning av kapitalförslitning efter den ekonomiska livslängden kommit till ända framgår det i förordningen att kapitalförslitningen ska beräknas utifrån anläggningens ålder. Detta innebär att kapitalförslitningen under denna period inte kommer att vara lika stor över alla år. Ei:s förskrifter ska precisera mer exakt hur kapitalförslitningen ska beräknas under denna period.

5 (12) Åldersbestämning Ei får i enlighet med 12 intäktsramsförordningen meddela ytterligare föreskrifter om hur anläggningstillgångarnas ålder ska bestämmas. Av samma paragraf i förordningen framgår även att en anläggning för överföring av el vid beräkningen av intäktsramen ska anses vara 38 år om anläggningen då är äldre eller om åldersuppgift saknas. I första hand ska företaget redovisa uppgifter om exakt år då anläggningen började eller slutade användas. I de fall då företaget inte vet exakt vilket år en anläggning började användas, men ändå har andra uppgifter om under vilken tidsperiod en anläggning har börjat användas anser Ei att det är skäligt att dessa uppgifter ligger till grund för åldersbestämningen. Alternativet är att anläggningen bedöms vara 38 år gammal eller att företagen efterforskar uppgifter om exakta år då anläggningen började användas. Reglerna syftar till att dels underlätta för företagen och dels att minska företagens kostnader för framtagandet av åldersuppgifter. Beräkningsföreskriften ger därför möjligheten att göra en alternativ åldersbestämning som utgår från att det finns uppgifter om en period om flera år då en anläggning började användas. För anläggningstillgångar där det inte finns uppgifter om vilket år anläggningen började användas, men där det framgår att anläggningen började användas under en viss tidsperiod får åldern därför bestämmas till det första året i tidsperioden. Om Ei inte föreskrivit om hur anläggningarna ska åldersbestämmas skulle anläggningarna istället åldersbestämmas med någon av de två andra metoderna, dvs. verklig ålder eller till 38 år. Hur investeringar i befintliga anläggningar påverkar anläggningens ålder Ei får i enlighet med 12 intäktsramsförordningen meddela föreskrifter om hur investeringar som gäller befintliga anläggningar ska beaktas vid åldersbestämningen. Ei:s bestämmelse avseende investeringar i befintliga anläggningar framgår av 7 föreskriften. Av bestämmelsen framgår att delvisa investeringar ska påverka anläggningens ålder utifrån hur stor del av det totala nuanskaffningsvärdet för anläggningen som nuanskaffningsvärdet på investeringen motsvarar. Av bestämmelsen framgår vidare att nuvärdet på investeringen ska i första hand beräknas med grund i utgiften för att förvärva eller tillverka den delen av anläggningstillgången då den började användas i nätverksamheten med hänsyn tagen till förändring i prisläget. Om det saknas förutsättningar att beräkna ett nuanskaffningsvärde på den delvisa investeringen enligt andra stycket, ska nuanskaffningsvärdet beräknas utifrån anläggningstillgångens bokförda värde. Om anläggningen inte har något bokfört värde eller om det finns synnerliga skäl, får nuanskaffningsvärdet istället bestämmas till vad som är skäligt med hänsyn till tillgångens beskaffenhet. Bestämmelsen blir aktuell i följande fall. Om en anläggning har byggts upp succesivt och börjat användas vid flera olika tillfällen uppstår frågan om hur detta ska beaktas vid

6 (12) åldersbestämningen av anläggningen. Samma fråga uppstår även när en anläggning ursprungligen byggts och börjat användas under ett visst år men där reinvesteringar i delar av anläggningar gjorts senare genom åren. Det första som behöver göras är att reda ut när delinvesteringen har skett samt beräkna nuanskaffningsvärde för denna. Sedan beräknas hur stor del av det totala nuanskaffningsvärdet för anläggningen som nuanskaffningsvärdet för investeringen utgör. Det värdet utgör i sin tur grund för fördelningen av anläggningens ålder. Ei har i föreskriften angett hur företagen ska värdera investeringar i befintliga anläggningar utifrån tre metoder. I första hand ska investeringens anskaffningsvärde användas, i andrahand ska investeringens bokförda värde användas och i tredje hand ska ett annat skäligt värde användas. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Elnätsföretagen I dagsläget berörs cirka 168 elnätsföretag, inklusive Affärsverket svenska kraftnät, av regleringen och Ei:s föreskrifter. Storleksordningen på företagen varierar stort från ett tiotal kunder till över en miljon kunder. Kunderna Kunderna berörs indirekt av hela regleringen genom att den beslutade intäktsramen kommer att få betydelse för hur höga avgifter som kan debiteras under en tillsynsperiod. Den aktuella föreskriften påverkar däremot inte kunderna. Myndigheter och domstolarna Ei:s utnyttjande av föreskriftsrätten innebär att färre frågor överlämnas för prövning i domstol. 4. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda reglerings alternativen Energimarknadsinspektionen bedömer att de kostnader som uppstår till följd av de föreslagna föreskrifterna är begränsade. Inledande bestämmelser Bestämmelserna bedöms inte innebära några administrativa kostnader. Skäliga kostnader

7 (12) Avseende vilka kostnader som ska anses vara påverkbara så innebär föreskriften endast en uppräkning av de kostnader som inte är påverkbara. Detta innebär motsatsvis att alla andra kostnader är att anse som påverkbara. Företagen har hittills särredovisat alla opåverkbara kostnader förutom kostnader för anslutningar till överliggande nät. Uppgifter om alla kostnader finns i företagens ekonomiska system och kan enkelt tas fram. Bestämmelsen medför inte några ekonomiska konsekvenser för företagen. Bestämmelsen om vilket index som ska användas för justeringen av de påverkbara kostnaderna anses inte medföra några administrativa kostnader. Kapitalförslitning Ei har föreskrivit om vilken tidpunkt kapitalförslitningen ska börja räknas från samt hur kapitalförslitningen ska beräknas för anläggningar vars ekonomiska livslängd kommit till ända. Utgångspunkten för beräkningarna av kapitalförslitningen framgår dock av intäktsramsförordningen varför aktuell föreskrift endast kommer ha mindre påverkan på beräkningen. Därmed antas föreskriften inte innebära några ekonomiska konsekvenser för företagen. Åldersbestämning Ei har förskrivit hur anläggningarna ska åldersbestämmas. Bestämmelsen i föreskriften möjliggör för företagen att åldersbestämma anläggningar inom tidsperioder då exempelvis större områden byggts upp. Reglerna syftar till att dels underlätta för företagen och dels att minska företagens kostnader för framtagandet av åldersuppgifter. Eftersom en åldersbestämning av anläggningarna måste ske enligt denna föreskrift men även enligt ändringarna i Ei:s inrapporteringsföreskrift kommer kostnaderna beroende på åldersbestämningen att redovisas i både konsekvensanalysen till denna föreskrift och i konsekvensanalysen till ändringarna i inrapporteringsföreskriften. Ei bedömer att anläggningar motsvarande cirka 20 procent av företagens totala anläggningar kommer att åldersbestämmas utifrån denna bestämmelse. För resterande anläggningar antas exakta åldersuppgifter vara kända för cirka 60 procent av de totala anläggningarna och resten av anläggningarna bedöms vara så pass gamla att de omfattas av 38 års bestämmelsen. Den resursinsats som krävs för att åldersbestämma anläggningarna i tidsperioder är av en engångskaraktär och kommer att variera från företag till företag. För anläggningarna där åldersbestämning antas kunna utföras genom att större områden åldersbestäms efter en tidsperiod måste uppgifter insamlas och sammanställas. Då detta kan utföras för relativt stora områden borde kostnaderna inte bli så omfattande. Uppskattningen är att kostnaden kan variera mellan 5 persondagar och 50 persondagar beroende hur många områden som ska åldersbestämmas.

8 (12) Ei uppskattar kostnaden och tiden för genomförande enligt följande: 1 Tabell 1 Uppskattad resursåtgång gällande framtagande av åldersuppgifter Persondagar min Persondagar max Lägsta kostnad Högsta kostnad Åldersbestämning tidsperiod 5 50 12 500 kr 125 000 kr Elnätsföretagens storlek har stor betydelse i sammanhanget. Ei har här uppskattat att de 10 största företagen kommer att få de högsta kostnaderna för åldersbestämning med tidsspann enligt tabellen ovan och att 88 företag får en kostnad motsvarande 25 persondagar samt att resterande cirka 70 företag får den lägsta kostnaden. Denna uppskattning innebär en total kostnad på 7 625 tkr för samtliga elnätsföretag. Ei bedömer dock att denna kostnad skulle bli betydligt högre om bestämmelsen i föreskriften inte funnits då det förmodligen är dyrare att ta fram exakt ålder på anläggningar vars exakta ålder saknas. Där det skett investeringar i befintliga anläggningar måste de delvisa investeringarna värderas för att åldern ska kunna bestämmas. Värderingen av de delvisa investeringarna ska bestämmas utifrån tre metoder: anskaffningsvärde, bokfört värde eller annat skäligt värde. De flesta företagen kommer inte att beröras av detta i så stor utsträckning då anläggningarna vanligtvis byts ut i sin helhet. En del nät, främst regionnäten har det dock gjorts delinvesteringar i befintliga anläggningar och dessa företag berörs därmed av förskriften. Kostnaden för att värdera en anläggning som delinvesterats antas variera beroende på vilken värderingsmetod som används. Detta då anskaffningsvärden och bokföringsvärden anges om företagen har dem och då antas det inte uppstå någon kostnad för företagen. Om däremot inte anskaffningsvärden eller bokföringsvärden finns måste företagen göra en annan skälig bedömning. En sådan bedömning skulle kunna vara att anlita en värderare för att värdera anläggningen. Eftersom företagen måste spara anskaffningsvärden och bokföringsvärden i endast 7 år antas annat skäligt värde vara den vanligaste värderingsmetoden vid åldersbestämningen av kapitalbasen vid den första inrapporteringen. I investeringar i befintliga anläggningar som görs i framtiden antas inga extra kostnader uppstå då anskaffningsvärden eller bokförda värden kan användas. Ei uppskattar kostnaden och tiden för genomförande enligt följande: 2 1 Lönekostnad (lön samt arbetsgivaravgifter) per persondag om 2 500 kr. Baserat på en genomsnittslön för en privat tjänsteman om 36 210 kr per månad. 2 Lönekostnad (lön samt arbetsgivaravgifter) per persondag om 2 500 kr. Baserat på en genomsnittslön för en privat tjänsteman om 36 210 kr per månad.

9 (12) Tabell 2 Uppskattad resursåtgång gällande värdering av delvisa investeringar Mandagar min Mandagar max Lägsta kostnad Högsta kostnad Värdering med anskaffningsvärde Värdering med bokföringsvärde Värdering med annat skäligt värde 0 0 0 kr 0 kr 0 0 0 kr 0 kr 1 10 2 500 kr 25 000 kr Elnätsföretagens storlek har stor betydelse i sammanhanget. Ei har här uppskattat att de 10 största företagen kommer att få de högsta kostnaderna för åldersbestämning med tidsspann enligt tabellen ovan och att 50 företag får den lägsta kostnaden. Resterande 108 företagen förväntas inte påverkas av bestämmelsen. Denna uppskattning innebär en total kostnad på 375 tkr för samtliga elnätsföretag. Totala kostnader I tabellen nedan framgår vilka totala kostnadsmässiga konsekvenser per företag under tillsynsperioden som aktuell föreskrift kan ge upphov till. 3 Tabell 3 Uppskattad resursåtgång totala kostnader Mandagar min Mandagar max Lägsta kostnad Högsta kostnad Skäliga kostnader 0 0 0 kr 0 kr Kapitalförslitning 0 0 0 kr 0 kr Åldersbestämning 6 60 15 000 kr 150 000 kr Summa 6 60 15 000 kr 150 000 kr De totala kostnaderna av föreskriften antas för samtliga elnätsföretag uppgå till 8 000 tkr. 5. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringen överensstämmer med och är en direkt följd av artikel 37 punkt 6 a i Europarlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG. I artikeln anges att [t]illsynsmyndigheterna ska ansvara för att tillräckligt lång tid i förväg 3 Lönekostnad (lön samt arbetsgivaravgifter) per arbetad dag om ca 2 500 kr. Baserat på en genomsnittslön för en privat tjänsteman om 36 210 kr per månad.

10 (12) innan dessa träder i kraft, fastställa eller godkänna åtminstone metoder för att beräkna eller fastställa villkoren för a) anslutning och tillträde till nationella nät, inklusive överförings- och distributionstariffer; dessa tariffer eller metoder ska utformas så att nödvändiga investeringar i näten kan göras på ett sätt som gör det möjligt att säkra nätens funktion. 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Intäktsramsförordningen trädde i kraft den 1 november 2014. Den aktuella föreskriften föreslås träda i kraft den 1 februari 2015. Ett tidigare ikraftträdande är inte möjligt med tanke på att regeringens förordning meddelats ganska sent och eftersom det är viktigt att myndighetens förslag blir tillräckligt genomarbetade och att samtliga intressenter får möjlighet att lämna synpunkter. Ett senare ikraftträdande ska helst undvikas eftersom myndigheten måste ha tillräckligt god tid på sig att göra korrekta bedömningar av de förslag till intäktsramar som företagen ska lämna in. Ett tiotal företag samt representanter från Svensk Energi har deltagit i Ei:s referensgrupp och har löpande fått information om arbetet med föreskrifterna innan sommaren och under hösten 2014. Även kundrepresentanter och en representant från Svenska kraftnät har deltagit på referensgruppsmötena. Ei kommer att publicera föreskrifterna på Ei:s webbplats, www.ei.se, när de kommer från trycket och informera berörda företag när så skett. Ei kommer under november 2014 att delta i kurser som anordnas av Svensk Energi vars syfte är att informera om de lagar, förordningar och föreskrifter som kommer att ligga till grund för hur den tillåtna intäkten ska beräknas inför tillsynsperioden 2016-2019. Genom dessa insatser kommer informationen att nå de flesta av elnätsföretagen. Information kommer i samband med att föreskriften träder i kraft att finnas tillgängligt på Energimarknadsinspektionens webbplats, www.ei.se. 7. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen I dagsläge berörs 168 elnätsföretag inklusive Svenska kraftnät av Ei:s föreskrifter. Från och med 1 januari 2005 finns en rekommendation från EU om definition av mikroföretag samt små och medelstora företag, SMF, (small and medium sized enterprises, SME). [1] Enligt denna definition är Svenska kraftnät att betrakta som ett medelstort företag. Uppdelning av elnätsföretagen efter denna definition framgår nedan. Tabell 4 Uppdelning av elnätsföretagen

11 (12) Företagskategori Antal företag Mikro 88 Litet 68 Medelstort 8 Större 4 8. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader Föreskrifterna reglerar främst hur den beräkning som Ei ska tillämpa gällande olika frågor ska gå till. Det kommer dock att kräva viss administrativ hantering hos företagen. Ei har sammanställt de tids- och kostnadsmässiga konsekvenserna för företagen i avsnitt 4 ovan. 9. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Föreskrifterna kommer inte att medföra några kostnader för investeringar i anläggningar eller personal, anpassning av produkter eller nya eller ändrade skatter eller avgifter utöver de justeringar av IT-system som beskrivits i avsnitt 4. 10. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Förhandsregleringen och föreslagna föreskrifter avser att tillämpas på samtliga nätkoncessionshavare enligt ellagen. Elnätsföretag behöver tillstånd, koncession, för att få bedriva nätverksamhet i Sverige. Koncession meddelas antingen för ett område eller för en särskild sträckning, linjekoncession. En koncession meddelas tills vidare. Koncessionens giltighet kan sedan omprövas under vissa förutsättningar. I praktiken innebär detta i princip att de företag som har beviljats tillstånd för ett visst område eller sträcka har monopol på att leverera el inom det området eller på en viss spänningsnivå. Föreskrifterna innehåller inga krav på avgift eller liknande för att få bedriva verksamhet. Ei bedömer att samtliga företag kan leva upp till de krav som ställs i föreskriften. Sammanfattningsvis kommer föreskriften inte att påverka konkurrensförhållandena för företagen.

12 (12) 11. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Reglerna kommer inte i andra avseenden påverka företagen negativt. 12. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Den nya regleringen och därmed också de föreslagna föreskrifterna har sitt ursprung i EU-rätten. Det är nödvändigt att såväl kunder som är anslutna till små företag som stora är garanterade att elnätsföretagens intäktsramar motsvarar skäliga kostnader i verksamheten. Det finns därför inte behov eller motiv att ta särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning. 13. Kontaktperson Johan Carlsson, jurist, tel. 016-16 27 65, johan.carlsson@ei.se Semira Pandur, analytiker tel. 016-16 27 04, semira.pandur@ei.se Dennis Jonsson, analytiker tel. 016-16 25 11, dennis.jonsson@ei.se