Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron

Relevanta dokument
Äger du ett gammalt träd?

Fakta om pollinatörer

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Bibatterier ökar biologisk mångfald

Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Förslag på kreotoper i parkmiljö/grönområde vid Börje tull, Uppsala kommun

Restaurering av Wikparken

Åsnebyns microzoo-slinga

Skyddsvärda träd på kyrkogårdar

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009

Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken

PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Detaljplan Eds allé Naturvärden

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

T räd. Värdefulla. Anderstorp

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

PM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Anslutande natur. naturytor kring Sandhamnsgatan, över Värtavägen och mot lövskogsbranten i väster.

Översiktlig naturinventering av tre områden på Gråberget

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg

Bilaga 1 Begrepp och förklaringar

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr NATUR OCH EKOLOGI

räd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog

PM Trädinventering utmed linbanans sträckning från Lindholmen till Wieselgrensplatsen

!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Jordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

Fågelholkar råd och riktlinjer. Naturinformation. Rapport 2014:2

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

FÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun

Vildbina behöver hjälp! Naturinformation. Rapport 2014:1

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Naturvärdesinventering till vägplan för ombyggnad av E45 Slakthusmotet, Göteborgs Stad

EKOSYSTEMTJÄNSTER STÖDJANDE

PM Hornsberg. Förutsättningar för fladdermössmiljöer i berörda träd. Hornsberg fladdermöss Slutversion

Naturreservat i Örebro län

Skötselplan för Isgärde 4:74 m.fl.

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Naturvärden på Enö 2015

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Värdefulla träd vid Palsternackan i Solna

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder.

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

13 praktiska allmänna skötselråd

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Olika skydd för naturen

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Allmän naturvärdesinventering vid Bollebygds Prästgård 1:2

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar

räd Värdefulla TBurseryd Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Kungshögen - Stockholms enda storhög

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås

FÄLTBESÖK FINNTORP

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Inventering av värdefulla träd Inför anläggning av 400 Kv kabel under mark, mellan Örby och Snösätra.

Naturvärdesinventering inför detaljplan i Brunnsparken

Exploateringskontoret INVENTERING AV FLADDERMUSMILJÖER SKÄRHOLMSDALEN, STOCKHOLMS STAD. Stockholm-Globen

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Täkternas biologiska värden

Skötselplan för Käringtrötteberget

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Handlingsnummer SBN2016:60. Rapport. Naturvärdesinventering - Skogsängen

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp,

Naturvärdesbedömning i norra delen av Riddersholms NR. Norrtälje kommun. Augusti 2013.

BLOMRIKA GRÄSYTOR I SOLLENTUNA

Träd inom Detaljplan Hageby 4:2

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Naturhänsyn vid grothantering

Asp - vacker & värdefull

Insektshotell - guide

Allmän ekologisk inventering

Naturvärdesinventering inom ramen för detaljplanering Kopper 2:8 och 2:11 Koppersvägen, Stenungsund

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Rönnäs. Rådgivning

Anmälan om trädfällning på strandskyddad mark inom fastigheten Marby 6:4, Hönsskär

RAPPORT NATURVÄRDESINVENTERING I LILLÄNGSSKOGEN, NACKA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT UPPDRAGSNUMMER

Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016

Myskbocken tillhör en viss vedlevande skalbaggefamilj. Gissa vilken? 1. Vivlar (t.ex. snytbaggar) X. Långhorningar. 2. Barkborrar

Naturvärdesinventering Vårgårda Hallaberget

Version 1.00 Projekt 7428 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Norra Ängenäs, Melleruds kommun

Naturvärdesinventering

Helgeå Model Forest, Helgeåns Vattenråd och Partnerskap Alnarp WORKSHOP rörande

Transkript:

Bilaga 4 Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron Nacka kommun, Stockholms län Granskningshandling 2014-10-31 Objektnummer: 8446031

Bilaga 4 - Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron Christina Borg, Fil. Dr. Växtekologi 010-722 69 11 Genomförandet av projekt Väg 222 Skurubron innebär intrång i områden med höga naturvärden. Nedan ges förslag till åtgärder som kan förstärka de naturmiljöer som finns utmed aktuell sträcka av Värmdöleden. 1) Åtgärder i naturmarken invid de nya dagvattendammarna norr om Värmdöleden på Skurusidan Förslagen nedan hänvisar till illustration i appendix 1. a. Dammarna gynnar naturmiljön generellt. Grunda och solbelysta dammar gynnar bland annat groddjur men även insekter och fåglar nyttjar dammar. Gynnar främst: grod- och kräldjur. b. Våtmarksvegetation i de dagvattendammar som inte kommer att ha en permanent vattenspegel: Växter som renas vatten och växter som attraherar bin, fjärilar och andra pollinatörer bör planteras. Gynnar främst: pollination/pollinatörer. c. Grus på gångstigen intill dammarna: Grusbeläggning kan gynna många solitära bin och andra grävande insekter samt flertalet torrmarksälskande växter. Gynnar främst: insekter, torrmarksväxter. d. Ett par tre lågor lämnas kvar eller lyfts in i området intill dammarna där träd kommer att röjas fram: Död ved används som föda, växtplats eller gömsle. Ett stort antal arter är i sin tur beroende av de vedlevande arterna som födokälla eller för andra funktioner. Gynnar främst: kryptogamer, insekter, vedsvampar. e. Grova lövträd röjs fram: Företrädesvis ädellövträd såsom ek, lind, alm, ask, lönn. Med grova träd menas de som har en diameter om 30 centimeter eller mer. Viktigt att några hålträd sparas. Grova lövträd är viktiga som växtplats, gömsle och som föda. Till exempel lind och sälg är viktiga för pollinatörer men grova lövträd är även indirekt födokälla genom till exempel insektslarver som gömmer sig under barken. Gynnar främst: biologisk mångfald. f. Nyplantering av träd förslagsvis ek, lind, sälg, rönn, hassel: Vilka arter som är lämpliga att plantera beror framförallt på vilka befintliga trädarter som går att spara. Sälg är viktig för till exempel pollinatörer. Det är hansälgen som bildar pollen. Hansälgen är väldigt viktig för humlor och bin på våren eftersom den är tidigblommande. Flera vildbin kan bara föda upp sina larver på pollen av sälg. Sälg och vide är också viktiga nektarkällor. Gynnar främst: pollinatörer, småfåglar. g. Återplantering träd och annan växtlighet bör ske både utifrån det kulturhistoriska sammanhanget och utifrån att stärka den biologiska mångfalden. Val och placering av växter bör ske i samråd med landskapsarkitekt och biolog.

2. Åtgärder under den nya Skurubron a. Återställning av etableringsytor etc. till naturmark: Så ängsfrö med inslag av idag förekommande arter såsom morot, tulkört, blodnäva. Gynnar främst: biologisk mångfald. b. Återplantering av mindre träd såsom hassel, sälg och rönn om det är möjligt. Gynnar främst: biologisk mångfald, pollinatörer, småfåglar. c. Sätt upp holkar för svala, strömstare, fladdermus, falk: Se skiss nedan (hämtad från Trafikverket, Temablad SKAPA. Natur. Holkar för fåglar och fladdermöss.) 3. Åtgärder söder om Värmdöleden på Skurusidan, invid Skuruparkens naturreservat a. Alla grova ekar som tas ned bör lämnas kvar som lågor: Grenar etc. tas bort för att lågan inte ska bli ohanterlig. Den kan även kapas upp i kortare längder men de bör inte vara kortare än 2 meter. Gynnar främst: biologisk mångfald, vedlevande insekter. b. Återställning av etableringsytor etc. till naturmark: Så ängsfrö med inslag av idag förekommande arter såsom morot, tulkört, blodnäva. Gynnar främst: biologisk mångfald. c. Återplantering av träd: Företrädesvis ädellövträd såsom ek, lind, alm, ask, lönn men även sälg då denna är viktig för pollinatörer. Gynnar främst: biologisk mångfald. d. Återplantering träd och annan växtlighet bör ske både utifrån det kulturhistoriska sammanhanget och utifrån att stärka den biologiska mångfalden. Val och placering av växter bör ske i samråd med landskapsarkitekt och biolog. 4. Bullerskärmar som är tänkt som spalje/klädda med vidje a. Vid några av dessa bör man plantera vildkaprifol. Gynnar främst: nektarsökande insekter.

5. Generellt för naturmark där det finns träd kvar a. Skapa boplatser och övervintringsplatser för fåglar och insekter: Holkar för fåglar samt bihotell/insekthotell vilka kan tillverkas av bland annat ihopsatta bamburör och trä. Bihotellen/insekthotellen kan nyttjas av många vildbin, solitärbin och andra steklar. Även mulmholkar som fylls med organiskt material kan med fördel sättas upp i träd. Exempel på standardholkar finns nedan. Förslagsvis samarbetar Nacka kommun/trafikverket med den närliggande skolan och förskolan i skapandet av holkar och insektshotell etc. Rödstjärtholk: Passar även grå flugsnappare, rödhake och sädesärla. Placeras cirka 2 meter över marknivån. Mesholk: Passar mesar såsom talltita, entita, blåmes, talgoxe, svartmes, flugsnappare och pilfink. Placeras cirka 2 meter över marknivån.

Bibatteri: Häng upp holken 1 meter ovanför marken. Den ska helst placeras i närheten av blommande växter eller träd. Se till att holken är vänd mot söder för att möta morgonsol. Insektshotell modell större: Fylls med kottar, grenbitar, tunnare stamdelar, tegel med hålrum, krukskärvor, buntar med bamburör. Fjärilsholk: Kan monteras fristående eller hängas upp i träd. Eftersom stora träd med sprickor i barken, som är den naturliga platsen för fjärilar att övervintra på, blir allt färre i naturen behövs fjärilsholkar. Sätts upp på skyddade platser.

Fördröjningsyta 80 m2 (38 m3) Våtmarksvegetation. t ex knapptåg, älgört, gul svärdslilja, fackelblomster. Grus på gångvägen. Våtmarksvegetation t ex starr, gul svärdslilja, knapptåg, säv, strätta Fördröjningsyta 100 m2 (25 m3) C' Fördröjningsyta 40 m2 (5 m3) Enstaka (3-4 st) lågor av grövre lövträd lämnas kvar/lyfts in. Dagvattendammar (D1) Totalt 550 m2 (270 m3) Befintliga större träd röjs fram. grova lövträd prioriteras. Särskilt ek, lind, alm, ask. Enstaka hasselsnår. Utlopp till recipient. Här kan det vara lämpligt att plantera ekar