Tillgång på: specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2010
Labour Supply in Sweden: Specialist Nurses and Radiographers 2010 The National Board of Health and Welfare Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr 2012-11-4 Publicerad www.socialstyrelsen.se, november 2012 2
Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att löpande ta fram och analysera tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal. Föreliggande rapport är en fördjupning av statistiken som publiceras inom ramen för det Nationella planeringsstödet (NPS). Rapporten har utarbetats av Hans Schwarz vid avdelningen för statistik och utvärdering, i samarbete med NPS:s referensgrupp för hälso- och sjukvård, som består av representanter från Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet, Handikappförbundens samarbetsorgan, Högskoleverket, Praktikertjänst och Vårdföretagarna Eva Wallin Enhetschef Enheten för välfärdsanalys Avdelningen för statistik och utvärdering 3
4
Innehåll Förord... 3 Inledning... 6 Syfte... 6 Metod för databearbetning... 7 Population... 7 Utbildningshistorik... 7 Definition av specialistsjuksköterska och röntgensjuksköterska... 8 Datakällor... 9 Sambearbetning... 12 Definitioner i sambearbetningen... 12 Begränsningar och svagheter... 17 Skillnader mot tidigare rapporter... 18 Sekretess... 19 Swedish-English Glossary... 20 Terms used in the tables... 20 Licensed professions... 21 Nursing specialties for licensed nurses... 21 Industrial sectors... 21 Health Care Regions... 22 List of tables... 23 Tabellförteckning och bilagor... 26 Tabeller... 26 Bilagor... 28 Tabeller... 29 5
Inledning Socialstyrelsen har inom ramen för Nationella planeringsstödet (NPS) löpande presenterat statistik och analyser av tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal samt tandvårdspersonal. Fördjupade analyser har gjorts av barnmorskors, läkares, röntgensjuksköterskors, sjuksköterskors, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad. Syftet med denna statistikrapport är att redovisa tillgången på specialistutbildade sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor den första november år 2008. Statistiken är i huvudsak en uppdatering av statistik presenterad tidigare år. Socialstyrelsen publicerar årligen en uppdatering av statistiken. Socialstyrelsens avsikt är att tillgångsstatistiken kan användas av såväl arbetsgivare som organisationer och myndigheter i deras fortsatta arbete med analyser av tillgång och efterfrågan på specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor. Socialstyrelsen använder materialet som underlag för sin årliga analys av tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal, vilken lämnas till regeringen den 31 januari varje år. Mer detaljerade uppgifter om sjuksköterskespecialiteter med fler än 1 000 utövare samt röntgensjuksköterskor finns i Socialstyrelsens statistikdatabas, www.socialstyrelsen.se. Syfte Rapportens syfte är att publicera tillförlitlig nationell statistik avseende tillgången på specialistsjuksköterskor samt röntgensjuksköterskor. 6
Metod för databearbetning Population Populationen består av personer som har svensk sjuksköterskelegitimation eller röntgensjuksköterska som senaste legitimation. De återfinns med uppgift om specialistkompetens för sjuksköterskor eller röntgensjuksköterskeutbildning inom minst ett av de specialistområden som Socialstyrelsen har definierat i rapporten. Många sjuksköterskor har flera specialiteter. I sådana fall bedöms det att den senaste specialiteten är den som är aktuell. Utbildningshistorik Sjuksköterskeutbildningen har under årens lopp reformerats vid flera tillfällen. Här följer en kort beskrivning av de studieordningar vi presenterar statistik från. Enligt 1952 års studieordning omfattade sjuksköterskeutbildningen 3 3 ½ år och föregicks av en provtjänstgöring. Sjuksköterskeutbildningen inleddes med en obligatorisk allmänutbildning under de två första åren och därefter följde direkt en specialutbildning i något av följande områden: medicinsk sjukvård, kirurgisk sjukvård, kirurgisk poliklinik, sinnessjukvård, operationssköterskearbete, röntgenarbete, distriktssjukvård, barnsjukvård och barnmorskearbete. De tre sistnämnda var längre och genomfördes vid särskilda läroanstalter. Anestesisköterskekurs tillkom som vidareutbildning för sjuksköterskor under 1950-talet. Med 1966 års studieordning delades sjuksköterskeutbildningen upp i grundutbildning respektive vidareutbildning. Grundutbildningen omfattade fem terminer. För att sedan få tillträde till vidareutbildning krävdes en viss tids yrkeserfarenhet. Vidareutbildningslinjer fanns för följande specialområden: medicinsk och kirurgisk sjukvård, psykiatrisk vård och åldringsvård, anestesisjukvård, intensivvård, operationssjukvård, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, öppen hälso- och sjukvård (distrikt) samt obstetrisk och gynekologisk vård (barnmorska). På grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor till vissa verksamheter inleddes i början av 1960-talet direktutbildning av operations-, röntgen-, radioterapi- (onkologi) och oftalmologassistenter. Utbildningarna omfattade fyra eller fem terminer. Vid 1982 års reformering av vissa medellånga vårdutbildningar samordnades operations-, röntgen- och radioterapiutbildningarna delvis med sjuksköterskeutbildningen inom högskolans hälso- och sjukvårdslinje. Genom övergångsbestämmelser har de jämställts med motsvarande inriktning inom hälso- och sjukvårdslinjen för legitimation som sjuksköterska (se avsnittet med 1982 års studieordning). 1982 års studieordning för sjuksköterskeutbildning (hälso- och sjukvårdslinjen) omfattade 80/90 poängs högskolestudier och förutsatte att de studerande tidigare genomgått gymnasieskolans vårdlinje (eller motsvarande vårdutbildning). Från senare delen av 1980-talet anordnades försöksverk- 7
samhet med direktantagning till hälso- och sjukvårdslinjen (120/130 poäng) av studerande med allmän behörighet för högskolestudier men som saknade den särskilda behörigheten, dvs. gymnasial vårdutbildning. Hälso- och sjukvårdslinjen gav en god grundläggande utbildning i omvårdnad och därtill en specialisering inom något av följande områden: allmän hälso- och sjukvård, operationssjukvård, psykiatrisk vård, ögonsjukvård, onkologi (radioterapi) och diagnostisk radiologi. Samtliga inriktningar berättigade till legitimation som sjuksköterska med kompetens inom respektive område. Detta gäller även den treåriga högskoleutbildning med inriktning mot diagnostisk radiologi som övergångsvis har anordnats efter reformeringen av sjuksköterskeutbildningen den 1 juli 1993. För vidareutbildning av sjuksköterskor fanns följande påbyggnadslinjer: anestesisjukvård, intensivvård, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, öppen hälso- och sjukvård, ortoptik (var och en 40 poäng), obstetrisk och gynekologisk vård (barnmorska, 50 poäng) samt onkologisk omvårdnad (20 poäng) (SOSFS 1995:15). I 1993 års studieordning infördes sjuksköterskeprogrammet om 120 poäng där minst 60 poäng skulle omfatta karaktärsämnet omvårdnad. En sjuksköterskeexamen från 1993 års studieordning ger behörighet att söka legitimation i ett annat EU/EES-land. Definition av specialistsjuksköterska och röntgensjuksköterska Enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS 3 kap. 9 ) framgår att en legitimerad sjuksköterska som har specialistsjuksköterskexamen har rätt att använda en skyddad specialistbeteckning. Vidare ger förordningen om yrkesverksamma på hälso- och sjukvårdens område (FYHS 6 ) sjuksköterskor rätten att kalla sig specialistsjuksköterska. Detta gäller sjuksköterskor som fullgjort äldre vidareutbildningar och direktspecialiseringar, inom motsvarande specialområde och i förekommande fall med motsvarande inriktning som sägs i högskoleförordningen, 1993:100. Socialstyrelsen har i denna sammanställning tolkat FYHS 6 som att endast de sjuksköterskor som enligt 1993 års studieförordning genomfört en vidareutbildning om minst 40 högskolepoäng räknas in i sammanställningen. Undantag har dock gjorts för tidigare utbildningar för de områden där dåvarande praxis endast krävde 20 poängs högskolestudier för att få skyddad specialistbeteckning. Statistiken har grupperats i enlighet med de grupper som i dag får specialistsjuksköterskeexamen samt utbildning som röntgensjuksköterska, dvs.: Specialistsjuksköterska: anestesi- och intensivvård operationssjukvård ambulanssjukvård kirurgisk vård och internmedicinsk vård onkologisk vård hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 8
psykiatrisk vård vård av äldre distriktssköterska Röntgensjuksköterska: röntgensjuksköterska som är sjuksköterska legitimerade röntgensjuksköterska Akut hälso- och sjukvård Akut hälso- och sjukvård består enligt 1993 års studieförordning av ett flertal inriktningar. Tyvärr går det inte dela upp anestesi och intensivvård tillbaka i tiden utan statistiken presenteras sammantaget. Drygt 200 sjuksköterskor har genomgått en vidareutbildning som i SCB:s universitets- och högskoleregister benämns Vidareutbildning av sjuksköterska inom anestesi, intensiv och operation. Dessa sjuksköterskor har i denna rapport inkluderats i gruppen anestesi- och intensivvård. Allmän hälso- och sjukvård Allmän hälso- och sjukvård består enligt 1993 års studieförordning av ett flertal inriktningar. Tyvärr går det inte dela upp kirurgisk vård och internmedicinsk vård tillbaka i tiden utan statistiken presenteras sammantaget. De höga siffrorna i statistiken när det gäller antalet sjuksköterskor som genomgått internmedicinsk och kirurgisk vård beror delvis på 1952 års studieordning då de flesta sjuksköterskor genomgick en vidareutbildning direkt efter grundutbildningen, se avsnittet Utbildningshistorik. Legitimerade röntgensjuksköterskor Under 1993 års studieordning tillkom yrkeslegitimation som röntgensjuksköterska (2000-07-01) för de som genomgick en sjuksköterskeutbildning med inriktning mot diagnostisk radiologi. Utbildning och examen ändrades därefter till röntgensjuksköterskeexamen. I sammanställningen har denna legitimationsgrupp bildat en redovisningsgrupp vid sidan av sjuksköterskor som tidigare utbildat sig till specialistsjuksköterska med inriktning på diagnostisk radiologi inklusive röntgenassistenter som fått legitimation som sjuksköterska med inriktning mot diagnostisk radiologi. Datakällor Utbildningskällor för specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor HOSP HOSP är ett totalregister över samtliga personer med legitimationer inom hälso- och sjukvårdsyrken samt tandvårdsyrken. Under undersökningsåret 2010 fanns det 21 olika legitimationsgrupper. En person kan ha flera legitimationer. Barnmorskor har t.ex. i de allra flesta fall både en sjuksköterskeoch en barnmorskelegitimation. HOSP är i statistisk mening inte ett individregister utan ett legitimations- och specialistbevisregister. Det innebär att 9
registrets primära enheter är legitimationer och specialistbevis (för läkare och tandläkare). Det finns alltså lika många observationer som antalet legitimationer och specialistbevis. För distriktssköterskor och röntgensjuksköterskor finns uppgifter fram till nutid om röntgensjuksköterskor. I arkiverade kopior av HOSP finns också en förteckning över specialistutbildade sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor fram till mitten av 1990-talet. Det fanns ingen systematik när det gäller inlämnandet av denna information och rapporteringen till Socialstyrelsen var frivillig. I bilaga 3 redovisas vilka sjuksköterskespecialist- och röntgensjuksköterskeutbildningar som har registrerats i HOSP och vilka av dessa utbildningar som inkluderas i denna redovisning. Socialstyrelsens ärendehanteringssystem Utländska sjuksköterskor har rätt att ansöka om rätten att kalla sig specialistsjuksköterska i Sverige. Uppgifter om de godkända specialisterna samlas in från Socialstyrelsens ärendehanteringssystem. SCB:s universitets- och högskoleregister SCB:s universitets- och högskoleregister består av högskolornas inrapporterade uppgifter om genomförd utbildning. I detta register återfinns uppgifter över sjuksköterskor som genomgått vidareutbildning och röntgensjuksköterskor genom högskolestudier under åren 1977 1993 samt efter 2001. Anledningen till att åren 1994 2001 saknas beror på att SCB efter 1993 enbart registrerade sådan utbildning som ledde till examen. Då specialistsjuksköterske- och röntgensjuksköterskeutbildningen inte gav en examen före 2002 inrapporterades den inte heller till universitets- och högskoleregistret. Sedan år 2002 leder emellertid specialistsjuksköterske- och röntgensjuksköterskeutbildningen till examen varför uppgifterna om examination elektroniskt överförs till utbildningsregistret i samband med examen. I bilaga 4 redovisas vilka specialistsjuksköterske- och röntgensjuksköterskeutbildningar som registreras i universitets- och högskoleregistret och vilka av dessa som inkluderas i denna redovisning. Uppgifter som Socialstyrelsen har inhämtat För att få en fullständig tillgångsbeskrivning krävs således att informationen när det gäller specialistutbildningar för sjuksköterskor samt röntgenutbildning 1994 2001 kompletteras. Kompletteringen omfattar vidareutbildningar som motsvarar dagens specialistutbildningar och bygger på uppgifter från enskilda högskolor. Hösten 2003 gjorde Socialstyrelsen en kartläggning av 23 högskolor för att kunna bedöma möjligheterna att få in uppgifter om antalet specialistutbildade sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor under åren 1994 2001. Ett kontaktnät skapades vid varje högskola. Kartläggningen visade att en sådan komplettering var möjlig. I maj 2004 skickade Socialstyrelsen en enkät till 23 högskolor med specialistsjuksköterske- och röntgensjuksköterskeutbildningar under åren 1994 2001 med förfrågan om att få in uppgifter. Enkäten skickades till de kontaktpersoner som tagits fram under 2003 samt till samtliga studierektorer. 10
Sista svarsdatum för högskolorna var den 9 juni 2004. I början av 2005 hade Socialstyrelsen fått in uppgifterna från samtliga 23 högskolor. En sammanställning av utbildningskällorna Dessa uppgifter har legat till grund för ett specialistsjuksköterske- och röntgensjuksköterskeregister bestående av de från högskolorna inhämtade uppgifterna, de i HOSP befintliga uppgifterna över personer med sjuksköterskelegitimation och specialistkompetens samt röntgensjuksköterskelegitimation, uppgifter över utländska specialistsjuksköterskor i Socialstyrelsens ärendehanteringssystem samt uppgifter från SCB:s universitets- och högskoleregister. Socialstyrelsens bedömning är att uppgifterna i arkiverade versioner av HOSP samt de av Socialstyrelsen inhämtade uppgifterna angående sjuksköterskors vidareutbildning är relativt osäkra. Uppgifter i SCB:s universitets- och högskoleregister bedöms som säkra, framför allt efter 2002. I nedanstående tabell sammanställs de huvudsakliga källorna för redovisning av specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor. Fram till och med år 1976 används enbart uppgifterna från HOSP. Under perioden 1977-1993 används huvudsakligen uppgifter från SCB. Dessa kompletteras dock med uppgifter från HOSP. Under perioden 1994-2001 används huvudsakligen de inhämtade uppgifterna från högskolorna men även uppgifterna från HOSP i mindre grad. Slutligen från med 2001 används återigen huvudsakligen uppgifter från SCB. Uppgifter om utländska specialistsjuksköterskor hämtas från ärendehanteringssystemet. Kompletterande uppgifter om distriktssköterskor hämtas från HOSP. Sammanställning av huvudkällor för insamling av uppgifter under olika tidsperioder. Tid: Var: Osäkra: Säkra: 1943 1976 HOSP JA 1977 1993 SCB:s universitets- och högskoleregister JA 1994 2001 Av Socialstyrelsen inhämtade uppgifter JA 2002 SCB:s universitets- och högskoleregister JA LISA Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (förkortas LISA, tidigare LOUISE) är en longitudinell individbaserad databas. Den omfattar samtliga folkbokförda personer i åldern 16 w år. Databasen integrerar befintliga dataregister från den sociala sektorn och från utbildnings- och arbetsmarknadssektorn i Sverige. De delregister som är intressanta för denna redovisning är registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) samt registret över totalbefolkningen (RTB). Övriga register på SCB Från företagsdatabasen (FDB) hämtas uppgifter om identitet för företag som tillhör Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet (SPUR). Slutligen används registret över pedagogisk personal för att avgöra vilka 11
som var verksamma som lärare inom gymnasieskolan under den undersökta perioden. Utbildningskällor för legitimerade röntgensjuksköterskor Populationen i denna grupp består av samtliga legitimerade röntgensjuksköterskor. Samtliga av dessa återfinns i HOSP. Däremot finns inte uppgift om examensår för samtliga personer. SCB:s register används därför huvudsakligen för uppgifter om utbildningsår. För vissa personer saknas examensår. I dessa fall ersätts utbildningsår med legitimationsår från HOSP. Sambearbetning Populationen har skapats enligt ovanstående med källor från både SCB och Socialstyrelsen. Dessa uppgifter har sambearbetats med register från SCB, huvudsakligen LISA. LISA innehåller uppgifter om samtliga folkbokförda invånare i Sverige. Utöver LISA hämtas även uppgifter från SCB:s företagsdatabas (FDB), universitets- och högskoleregistret och registret över pedagogisk personal. Från LISA hämtas de för undersökningen relevanta uppgifterna som till exempel sysselsättningsstatus, utbetald pension, sjukersättning och så vidare. Vid samkörningen används information från populationen, som i tid är densamma som för arbetsmarknadsuppgifterna i LISA, dvs. första november vid respektive undersökningsår. Personer som har deslegitimerats exkluderas. Definitioner i sambearbetningen Arbetsställe Om en person definierats som sysselsatt definieras även ett arbetsställe med tillhörande arbetsställenummer. Arbetsställe definieras som varje adress, fastighet eller grupp av närliggande fastigheter där ett företag bedriver verksamhet. En individs arbetsställe bestäms utifrån den anställning han eller hon hade i november det aktuella året. Om en individ har flera arbetsställen bestäms det huvudsakliga arbetsstället utifrån högst inkomst. I samma observation identifieras ett företags organisationsnummer, i de fall det förekommer. Här värderar man huvudsakligt arbetsställe utifrån november månads kontrolluppgiftsmaterial. Socialstyrelsen har inte av SCB fått tillgång till arbetsställenummer i den genomförda samkörningen. Varje arbetsställe är klassat utifrån Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2002). Det är en statistisk standard som används för att klassificera produktionsenheter som företag, arbetsställen etc., till att tillhöra näringsgrenar/branscher. Basen för SNI 2002 är EU:s näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes) och uppfyller de krav som EU ställer på medlemsländernas näringsgrensindelningar. Redovisningen bygger således på en redovisning av specialistsjuksköterskornas och röntgensjuksköterskornas arbetsmarknad utifrån SNI-klassifikationen. 12
Ej folkbokförda LISA omfattar enbart personer som har varit folkbokförda under hela året. Individer som inte finns i LISA under det aktuella året klassificeras som ej folkbokförda. Personer som inte är folkbokförda kan vara utbildade i Sverige, men är bosatta eller har avlidit i utlandet. Delar av gruppen består också av tidigare invandrade sjuksköterskor som har lämnat Sverige. Ej inkomst Individer som varken har fått arbetsinkomst eller socialförmån klassificeras i kategorin ej inkomst. Individer utan inkomst kan vara: personer som är bosatta i utlandet, men folkbokförda i Sverige nolltaxerade egna företagare pendlare till utlandet person som lever på annan persons inkomst person som lever på kapital (exklusive ränta) person med arbetsinkomst som inte registreras hos skattemyndigheten. Hälso- och sjukvård Redovisningen ska beskriva tillgången på personal i hälso- och sjukvården. Med hälso- och sjukvård menas sådan verksamhet som avses enligt 1 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL). Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna. När registeruppgifter från LISA används för att bedöma vilka personer som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården som specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor används registrets SNI-koder för näringsgrenar. Följande näringsgrenar (SNI-koder) ingår i denna redovisnings operationalisering av hälso- och sjukvård: Hälso- och sjukvård (SNI 85.1) Omsorg och sociala tjänster (SNI 85.3) Grundskoleutbildning (SNI 80.1) Gymnasial utbildning (SNI 80.2), exklusive lärare Utrikesförvaltning, försvar, lagövervakning och brandskydd (SNI 75.2) Arbetsförmedling och rekrytering (SNI 74.5) samt bemanningsföretag som inte klassificeras inom SNI 85.1. Det finns inga uppgifter om vilka arbetsuppgifter specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor som arbetar på dessa arbetsställen utför. Näringsgrenen Omsorg och sociala tjänster (SNI 85.3) omfattar arbetsställen vars huvudsakliga uppgift är omsorg och sociala tjänster oavsett driftform. De största undergrupperna inom näringsgrenen när det gäller antalet specialistsjuksköterskor är vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och 13
vård och omsorg i bostad med särskild service för personer med funktionshinder. Det finns inga uppgifter om deras arbetsuppgifter. Socialstyrelsen delar in näringsgrenen (SNI 85.3) i tre underkategorier enligt följande: 85.3(1) = 85.311+85.327 Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre samt öppna sociala insatser för äldre. 85.3(2) = 85.312+85.328 Vård och omsorg i bostad med särskild service samt öppna sociala insatser för personer med funktionshinder. 85.3(3) = Övrig omsorg och sociala tjänster Specialistsjuksköterskor som är sysselsatta inom näringsgrenen Grundskoleutbildning (SNI 80.1) antas arbeta med hälso- och sjukvård, dvs. som skolsköterskor. Det finns inga uppgifter om vilka arbetsuppgifter dessa specialistsjuksköterskor utför. Specialistsjuksköterskor som är sysselsatta inom näringsgrenen Gymnasial utbildning (SNI 80.2) antas arbeta med hälso- och sjukvård, dvs. skolsköterskor, om dessa inte återfinns i registret över pedagogisk personal. Det finns inga uppgifter om vilka arbetsuppgifter dessa specialistsjuksköterskor utför. De undergrupper som hör till näringsgrenen Utrikesförvaltning, försvar, lagövervakning och brandskydd (SNI 75.2) och som anställer hälso- och sjukvårdspersonal är Försvarsmakten, Kriminalvården, Räddningstjänsten och Luftfartsverket. De har bekräftat att sjuksköterskor och läkare anställda av dem i huvudsak arbetar med hälso- och sjukvård, varför gruppen tagits med i definitionen hälso- och sjukvård. Inte heller här finns det några uppgifter om vilka arbetsuppgifter dessa personer utför. Arbetsförmedling och rekrytering (SNI 74.5 m.m.) består av företag som antas hyra ut hälso- och sjukvårdspersonal. Till kategorin SNI 74.5 läggs anställda i bemanningsföretag enligt lista, exklusive anställda i företag med SNI-kod 851. Definitionen på Bemanningsföretag enligt lista är de företag som 2002 ingick i Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet (SPUR) exklusive företag som hör till näringsgrenen Hälso- och sjukvård (SNI 85.1). Nästan samtliga företag på listan tillhörde näringsgrenen Arbetsförmedling och rekrytering (SNI 74.5) och ett mindre antal tillhörde Vuxenutbildning och övrig utbildning (SNI 80.4). Observera att kategorin inte omfattar samtliga bemanningsföretag då även vissa bemanningsföretag klassificeras som Hälso- och sjukvård enligt SNI och de då redan inkluderats i SNI 85.1. Liksom för övriga kategorier finns det inga uppgifter om dessa personers arbetsuppgifter. Analogt gäller att arbetsställen, som inte definieras som hälso- och sjukvård med angivna näringsgrenar och kategorier, definieras som annan verksamhet än hälso- och sjukvård. Legitimationsår Året för legitimation i denna redovisning är de närmaste 12 kalendermånaderna före 1 november. Legitimationsåret 2010 omfattar således perioden 1 november 2009 31 oktober 2010. 14
Näringsgren Varje arbetsställe är klassat utifrån Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2002). Det är en statistisk standard som används för att klassificera produktionsenheter som företag, arbetsställen etc., till att tillhöra näringsgrenar/branscher. Basen för SNI 2002 är EU:s näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes) och uppfyller de krav som EU ställer på medlemsländernas näringsgrensindelningar. Redovisningen bygger således på en redovisning av sjuksköterskornas och röntgensjuksköterskornas arbetsmarknad utifrån SNI-klassifikationen. Offentlig och privat regi Arbetsställena kategoriseras efter regi enligt SCB:s sektorsindelningssystem. De arbetsställen som hör till följande sektorskategorier klassas i denna statistik som offentlig regi: statlig förvaltning statliga affärsverk kommunal förvaltning landsting övriga offentliga institutioner statligt ägda företag och organisationer kommunalt ägda företag och organisationer och följande sektorskategorier klassas som privat regi: aktiebolag, ej offentligt ägda övriga företag, ej offentligt ägda övriga organisationer Region I redovisningen görs en geografisk indelning som bygger på sjukvårdsregionernas indelning: Region Stockholm Sydöstra Södra Västsvenska Uppsala/Örebro Norra Län/kommun Stockholm och Gotland Östergötland, Jönköping och Kalmar Kronoberg, Skåne, Blekinge samt Hylte kommun, Halmstads kommun och Laholms kommun Västra Götaland samt Falkenbergs kommun, Varbergs kommun och Kungsbacka kommun Uppsala, Södermanland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten Vid sambearbetning av registren har de sex regionerna delats in efter arbetsställets belägenhet (kommunkod). Personer som av olika skäl inte kan place- 15
ras på ett bestämt arbetsställe tilldelas bostadens kommunkod som arbetsställets belägenhet. Om personen är kommunanställd använder man kommunens belägenhet i stället för bostadens. Saknar personnummer Personer som saknar fullständigt svenskt personnummer kan inte ingå i sysselsättningsredovisningen eftersom deras legitimationsuppgifter inte kan samköras med uppgifter från LISA. Dessa personer redovisas därför inom en särskild kategori. Uppgifter om personer utan fullständigt personnummer kan inte samköras med något register och därför är det okänt huruvida de lever och är bosatta i Sverige eller ej. Sysselsatta Definitionen av ordet sysselsatt är att alla som beräknas ha utfört ett lönearbete i Sverige minst fyra timmar under en novembermånad betraktas som sysselsatta. I LISA används operationella metoder för att nå den definitionen på sysselsättning. Utifrån uppgifterna från arbetsgivaren och försäkringskassan klassas individen genom en modellbaserad uppskattning, där man använder samband mellan flera variabler (lönebelopp, företagarinkomst, sjukpenning med flera) och förvärvsarbetsstatus enligt arbetskraftsundersökningarna. Arbetstid skattas med hjälp av den genomsnittliga lönen för industriarbetare i olika köns- och åldersgrupper. I statistiken jämställs föräldralediga och sjukskrivna, för vilka kontrolluppgifter lämnats, med övriga sysselsatta. Den låga sysselsättningsgraden av uppskattningsvis fyra timmar under en månad innebar att många som definieras som sysselsatta har en annan huvudinkomstkälla än arbetsinkomst. Exempel på det är till exempel arbetslöshetsersättning, studiemedel, pension etc. Pensionerade Definitionen av pensionerad omfattar personer som fått pension enligt någon eller några av följande varianter: ålderspension från folkpension, ålderspension från ATP, förtidspension/sjukbidrag från folkpension, förtidspension/sjukbidrag från ATP, summa inkomst från åldersrelaterade pensioner och summa inkomst föranledd av förtidspension av förtidspension/sjukbidrag. Personer som inte har bedömts som sysselsatta och som har fått någon pension under året klassificeras som pensionerade. Övriga ej sysselsatta Personer som inte ansågs vara sysselsatta minst fyra timmar under november månad år 2010, som inte heller var pensionerade och som var folkbokförda under hela året samt hade inkomst under året, klassificeras som övriga ej sysselsatta. Personer som avled under december exkluderas ur LISA, men inte ur denna undersökning eftersom de levde under mätmånaden. Av denna anledning saknas inkomstuppgifter för dessa. Gruppen kategoriseras således in i övriga ej sysselsatta. 16
Därav långtidssjuka: En person definieras som långtidssjuk om den största inkomsten var inkomst från ersättning i form av sjukpenning (ej arbetsgivarinträde), arbetsskadeersättning, ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, sjuk-/arbetsskadeersättning eller rehabiliteringsersättning. Därav arbetslösa: En person definieras som arbetslös om den största inkomsten är inkomst av ersättning från arbetslöshetskassa eller inkomst genom arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I populationen för arbetslöshetsberäkningarna ingår samtliga folkbokförda personer med positiv inkomst exklusive pensionärer. Återstående individer i kategorin Övriga ej sysselsatta kan vara: studerande biståndsmottagare föräldralediga utan anställning sjukskrivna utan anställning personer som avled under december person med arbetsinkomst som inte registreras hos skattemyndigheten Ålder Ålder i denna redovisning beräknas som det antal år som en person har fyllt inom de närmaste kalendermånaderna före 1 november. Åldern 2010 omfattar således den födelsedag som inträffat under perioden 1 november 2009 1 oktober 2010. Begränsningar och svagheter Föreliggande rapport skiljer sig från övriga tillgångsrapporter som Socialstyrelsen har publicerat avseende tillgången på hälso- och sjukvårdspersonal, genom att delar av materialet kommer från eget inhämtat material. Det finns således en viss kvalitetsskillnad mellan denna och tidigare tillgångsrapporter. Det är inte omöjligt att det finns vissa fel i de uppgifter som inhämtats från högskolorna då individer kan ha fallit bort eller tillkommit genom den mänskliga faktorn. Eftersom den tidigare rapporteringen av specialist- och röntgensjuksköterskeutbildningar till HOSP var frivillig kan det antas att det saknas en del utbildningar som personer fått innan 1977 då SCB:s universitets- och högskoleregister inrättades. Arbetsställets definition är för begränsad för att på ett bra sätt kunna beskriva personalförhållandena inom hälso- och sjukvården. Sjukvårdens enheter utifrån definitionen av arbetsställe är väl stora och inrymmer allt som oftast flera helt olika verksamheter. De flesta sjukhusen är t.ex. klassade som ett arbetsställe och kan således enbart ha en näringsgrenskod trots att de inrymmer en mängd olika verksamheter. 17
På samma sätt som i tidigare tillgångsrapporter, beskriver denna statistik individernas utbildning och inte arbetsplats. Antalet specialistsjuksköterskor i exempelvis psykiatri enligt denna statistik beskriver därmed inte antalet specialistsjuksköterskor som är sysselsatta inom verksamhetsområdet psykiatri utan antalet specialistsjuksköterskor som har en specialistutbildning och som är verksamma inom hälso- och sjukvården. I november 2010 fanns det 1 897 specialistsjuksköterskor som också betraktas som röntgensjuksköterskor. De flesta har dock pensionerat sig. I november 2010 var 169 av dessa sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Då det inte är känt var dessa arbetar räknas de både som specialistsjuksköterska och som röntgensjuksköterska. Denna dubbelräkning innebär en viss överskattning av antal sysselsatta inom dessa kategorier. Företagshälsovården bedrivs oftast av företag specialiserade på att förse andra företag med hälso- och sjukvård. De finns med i definitionen av hälso- och sjukvård. Det finns dock troligen ett antal sjuksköterskor som är anställda direkt av enskilda företag t.ex. inom verkstadsindustrin. Sjuksköterskor som arbetar inom dessa företag omfattas därför inte av redovisningens definition av hälso- och sjukvård. Sysselsättningsdefinitionen innebär vissa problem då heltidsanställda jämställs med personal som uppskattningsvis arbetade fyra timmar under november månad 2010. I statistiken redovisas dock sysselsatta utan pension och sysselsatta med pension. Vidare finns föräldraledighet och sjukskrivning med i sysselsättningsdefinitionen. Skillnader mot tidigare rapporter Från och med 2007 års upplaga ändras redovisningsindelningen från specialistsjuksköterskor och legitimerade röntgensjuksköterskor till redovisning av specialistsjuksköterskor och samtliga röntgensjuksköterskor. Enligt ändring i examensordningen är inte röntgensjuksköterskor längre en sjuksköterskespecialitet. Därför har dessa lyfts ut ur begreppet specialistsjuksköterskor. I rapporten redovisas de tillsammans med röntgensjuksköterskor. I uppgifterna som avser åren 1994-2001 vilka Socialstyrelsen samlade in från högskolorna saknas examinationsdatum för en del personer. Avsaknaden gäller i första hand studenter från Karolinska Institutet 1998-2001 men även i hög grad från Uppsala universitet. I rapporten 2005 saknades dessa från redovisningen till följd av detta. Från och med rapporten 2006 skattas dock examinationsår i de fall datum saknas. Skattningen går till på det sättet att till exempel för Karolinska Institutet 1998-2001 får en fjärdedel av studenterna årtal 1998 som examinationsår, en fjärdedel av studenterna årtal 1999 som examinationsår, och så vidare. Revideringsmetoden har lett till att det redovisas 452 flera specialistutbildade sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor sysselsatta inom hälsooch sjukvården år 2003 i denna rapport än vad som redovisats tidigare. Cirka hälften av dessa sjuksköterskor återfinns inom specialiteten Akutsjukvård, anestesisjukvård och/eller intensivvård. Revideringen har påverkat redovisningen på den regionala nivån förhållandevis starkt på grund av den starka koncentrationen av saknade examin- 18
ationsdatum till Stockholm (samtliga studenter 1998-2001) samt Uppsala (40 % av samtliga studenter 1994-2001). Varje år uppdateras vissa register. Exempel på uppdateringar är ändring av dödsdatum och borttagning av legitimation som beviljats felaktigt (ej deslegitimation). Ytterligare ett exempel är nyvunnen kännedom om svenskt personnummer. Uppdateringarna leder till att antalet specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor som redovisas vid ett visst årtal varierar något mellan rapporterna. Det handlar det om att redovisa några 10-tal flera per år. Sekretess Det är nödvändigt att i vissa fall dölja cellvärden för att bevara sekretessen enligt 9 kap. 4 i sekretesslagen (1980:100). Därför har cellinformation med värden 1 3 individer dolts. Utöver de första dolda värdena har då även ytterligare ett värde, i regel det närmast lägsta värde, dolts i rader och kolumner där enbart ett värde innehåller 1 3 individer. Detta för att värdet inte ska kunna beräknas med hjälp av kolumn- eller radsummor. De dolda tabellcellerna markeras med (x). Ovanstående gäller dock enbart för uppgifter som fås genom samkörning. Uppgifter över personer som saknar personnummer är inte samkörda och redovisas även där det enbart finns 1 3 personer i kategorin. 19
Swedish-English Glossary Terms used in the tables Andel - Proportion Andel inom köns- och ålderskategorin - Proportion within the sex and age category Antal - Number Arbetslösa - Unemployed Där pensionen inte är största inkomst - Where pension is not the largest income Där pensionen är största inkomst - Where pension is the largest income Därav - Of which Ej folkbokförda - Not registered in the country Ej inkomst - No income Ej sysselsatta - Non-employed Hela riket - Total for Sweden Hälso- och sjukvården (HoS) - Health Care Icke-pensionerade - Not retired Inom - Within Kvinnor - Women Legitimation/Leg. - Licence Långtidssjuka - Long term sick leave Län - County Med - With Män - Men Näringsgren - Industrial sector Offentlig - Public Okända - Unknown Pensionerade - Retired Privat - Private Procentuell förändring - Percentage change Regi - Management form Specialistsjuksköterska - Nursing Specialist Summa - Sum Svenskutbildade - With a Swedish examination Sysselsatta (Syss.) - Employed Totalt - Total Utan - Without Utanför - Outside of Utbildningsår - Year of examination Åldersklass - Age group År - Year(s) Övriga - Others 20
Licensed professions Röntgensjuksköterska Sjuksköterska Radiographer Nurse Nursing specialties for licensed nurses Anestesisjukvård och/eller intensivvård Operationssjukvård Ambulanssjukvård Internmedicin och/eller kirurgi Onkologi Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Vård av äldre Psykiatrisk vård Distriktssköterska Röntgen Anaesthetic and/or intensive care nursing Operating room nursing Pre-hospital nursing Surgical and/or medical nursing Oncological nursing Paediatric Care Nursing Elderly Care Nursing Psychiatric Care Nursing Primary Health Care Nursing Radiology Industrial sectors Workplaces are classified by the Swedish SIC 2002 classification system for industrial sectors. This system is based on the European Union Standard Statistical Classification of Economic Activities in the European Community, Rev. 1.1 (NACE). The data in this publication has been categorised into the following sectors, which are the largest industrial sectors for licensed health care personnel included in this report and the industrial sector included in the health sector: Within Health Care 74.5, m.m. - Labour and personnel recruitment offices and certain employment within other recruitment offices outside of the sector 74.5 75.2 - Foreign affairs, defence, justice, public security and fire service authorities 80.1 - Primary education establishments 80.2 (exkl. lärare) - Secondary education establishments, excluding teachers 85.1 - Health establishments 85.3 - Social work establishments 85.3(1) Social work establishments for the elderly 85.3(2) Social work establishments for the disabled 85.3(3) Other social work establishments Outside of Health Care 51.4 - Wholesale of household goods 51.8 - Wholesale of machinery, equipment and supplies 74.1 - Legal, accounting, book-keeping and auditing activities; tax consultancy; market research and public opinion polling; business and management consultancy; holdings 75.1 - Public authorities 21
80.2 (enbart lärare) - Secondary education establishments, only teachers 80.3 - Higher education establishments 80.4 - Adult and other education Health Care Regions Stockholm - Stockholm Sydöstra - South East Södra - South Västsvenska - West Sweden Uppsala/Örebro - Uppsala/Örebro Norra - North 22
List of tables Table 1. Specialist Nurses by Speciality and Status in the Labour Market, 1995-2010.... 29 Table 2. Specialist Nurses by Age Group and Status in the Labour Market, November 2010... 32 Table 3. Specialist Nurses employed in Health Care by Age Group and Industrial Sector, November 2010... 33 Table 4. Specialist Nurses employed outside of Health Care by Age Group and Industrial Sector, November 2010... 34 Table 5. Non-employed Specialist Nurses by Age Group and Status in the Labour Market, November 2010... 35 Table 6. Specialist Nurses employed in Health Care by Degree of Pension and Age Group, November 2010... 36 Table 7a. Number of Specialist Nurses employed within Health Care after Speciality and County, November 2010.... 37 Table 7b. Specialist Nurses employed within Health Care after Speciality and County. Number per 100,000 inhabitants in November 2010... 38 Table 8a. Specialist Nurses employed within Health Care after Speciality and Health Care Region. Number per 100,000 inhabitants in November 2010... 39 Table 8b. Specialist Nurses employed within Health Care after Speciality and Health Care Region. Percentage change between 2009-2010 per 100,000 inhabitants... 39 Table 8c. Specialist Nurses employed within Health Care after Speciality and Health Care Region. Percentage change between 2005-2010 per 100,000 inhabitants... 39 Table 9. Specialist Nurses employed in Health Care by Speciality and Industrial Sector, November 2010... 40 Table 10. Specialist Nurses employed outside of Health Care by Speciality and Industrial Sector, November 2010... 41 Table 11a. Number of Specialist Nurses employed within NACE 85.1 (Health Establishments) after Specialty, Management Form and Health Care Region, November 2010... 42 23
Table 11b. Specialist Nurses employed within NACE 85.1 (Health Establishments) after Specialty, Management Form and Health Care Region. Proportion, November 2010... 42 Table 11c. Specialist Nurses employed within NACE 85.1 (Health Establishments) after Specialty, Management Form and Health Care Region. Number per 100,000 inhabitants, November 2010.... 42 Table 12a. Number of Specialist Nurses employed within NACE 85.3(1) after Specialty, Management Form and County, November 2010... 43 Table 12b. Specialist Nurses employed within NACE 85.3(1) after Specialty, Management Form and County. Proportion and Number per 100,000 inhabitants, November 2010... 43 Table 13. Proportion of specialist nurses within Sex and Age Category employed within Health Care after Speciality, November 2010... 44 Table 14. Number of Specialist Nurses employed within Health Care after Age and Speciality, November 2010... 45 Table 15. Radiographers and Status in the Labour Market, 1995-2010.... 46 Table 16. Radiographers by Age Group and Status in the Labour Market, November 2010... 47 Table 17. Radiographers employed in Health Care by Age Group and Industrial Sector, November 2010... 48 Table 18. Radiographers employed outside of Health Care by Age Group and Industrial Sector, November 2010... 49 Table 19. Non-employed Radiographers by Age Group and Status in the Labour Market, November 2010... 50 Table 20. Radiographers employed in Health Care by Degree of Pension and Age Group, November 2010... 51 Table 21a. Number of Radiographers employed within Health Care after Speciality and County, November 2010.... 52 Table 21b. Radiographers employed within Health Care after Speciality and County. Number per 100,000 inhabitants in November 2010... 52 Table 22a. Radiographers employed within Health Care after Speciality and Health Care Region. Number per 100,000 inhabitants in November 2010 53 Table 22b. Radiographers employed within Health Care after Speciality and Health Care Region. Percentage change 2009-2010 per 100,000 inhabitants.... 53 24
Table 22c. Radiographers employed within Health Care after Speciality and Health Care Region. Percentage change 2005-2010 per 100,000 inhabitants... 53 Table 23. Radiographers employed in Health Care by License and Industrial Sector, November 2010... 54 Table 24. Radiographers employed outside of Health Care by License and Industrial Sector, November 2010... 54 Table 25a. Number of Radiographers employed within NACE 85.1 (Health Establishments) after Specialty, Management Form and Health Care Region, November 2010.... 55 Table 25b. Radiographers employed within NACE 85.1 (Health Establishments) after Specialty, Management Form and Health Care Region. Proportion, November 2010... 55 Table 25c. Radiographers employed within NACE 85.1 (Health Establishments) after Specialty, Management Form and Health Care Region. Number per 100,000 inhabitants, November 2010.... 56 Table 26. Proportion of Radiographers within Sex and Age Category employed within Health Care after License, November 2010... 56 Table 27. Number of Radiographers employed within Health Care after Age and License, November 2010... 56 25
Tabellförteckning och bilagor Tabeller Tabell 1. Specialistsjuksköterskor efter sysselsättningsstatus och specialitet, antal 1995 2010... 29 Tabell 2. Specialistsjuksköterskor efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel, november 2010... 32 Tabell 3. Specialistsjuksköterskor sysselsatta inom HoS efter åldersklass och näringsgren, antal och andel, november 2010... 33 Tabell 4. Specialistsjuksköterskor sysselsatta utanför HoS efter åldersklass och näringsgren, antal och andel, november 2010... 34 Tabell 5. Ej sysselsatta specialistsjuksköterskor efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel, november 2010... 35 Tabell 6. Specialistsjuksköterskor sysselsatta inom HoS efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel, november 2010... 36 Tabell 7a. Specialistsjuksköterskor sysselsatta inom HoS efter specialitet och län, antal november 2010... 37 Tabell 7b. Specialistsjuksköterskor sysselsatta inom HoS efter specialitet och län. Antal per 100 000 invånare, november 2010... 38 Tabell 8a. Specialistsjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter specialitet och region. Antal per 100 000 invånare, november 2010 39 Tabell 8b. Specialistsjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter specialitet och region. Procentuell tillväxt per 100 000 invånare 2009-2010... 39 Tabell 8c. Specialistsjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter specialitet och region. Procentuell tillväxt per 100 000 invånare 2005-2010... 39 Tabell 9. Specialistsjuksköterskor sysselsatta inom HoS efter specialitet och näringsgren, antal och andel, november 2010... 40 Tabell 10. Specialistsjuksköterskor sysselsatta utanför HoS efter specialitet och näringsgren, antal och andel, november 2010... 41 26
Tabell 11a. Specialistsjuksköterskor sysselsatta inom SNI 85.1 (hälso- och sjukvård) efter specialitet, regi, och sjukvårdsregion, antal november 2010... 42 Tabell 11b. Specialistsjuksköterskor sysselsatta inom SNI 85.1 (hälso- och sjukvård) efter specialitet, regi, och sjukvårdsregion, andel november 2010... 42 Tabell 11c. Specialistsjuksköterskor sysselsatta inom SNI 85.1 (hälso- och sjukvård) efter specialitet, regi och sjukvårdsregion, antal per 100 000 invånare november 2010... 42 Tabell 12a. Specialistsjuksköterskor sysselsatta inom näringsgren 85.3(1) efter regi och län, antal och andel november 2010... 43 Tabell 12b. Specialistsjuksköterskor sysselsatta inom näringsgren 85.3(1) efter regi och län, antal per 100 000 invånare november 2010... 43 Tabell 13. Sysselsatta specialistsjuksköterskor inom HoS efter specialitet, andel inom köns- och ålderskategorin november 2010... 44 Tabell 14. Sysselsatta specialistsjuksköterskor inom HoS efter specialitet och ålder, antal november 2010... 45 Tabell 15. Röntgensjuksköterskor efter sysselsättningsstatus och legitimation, antal 1995 2010... 46 Tabell 16. Röntgensjuksköterskor efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel, november 2010... 47 Tabell 17. Röntgensjuksköterskor sysselsatta inom HoS efter åldersklass och näringsgren, antal och andel, november 2010... 48 Tabell 18. Röntgensjuksköterskor sysselsatta utanför HoS efter åldersklass och näringsgren, antal och andel, november 2010... 49 Tabell 19. Ej sysselsatta röntgensjuksköterskor efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel, november 2010... 50 Tabell 20. Röntgensjuksköterskor sysselsatta inom HoS efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel, november 2010... 51 Tabell 21a. Röntgensjuksköterskor sysselsatta inom HoS efter legitimation och län, antal november 2010... 52 Tabell 21b. Röntgensjuksköterskor sysselsatta inom HoS efter legitimation och län. Antal per 100 000 invånare, november 2010... 52 Tabell 22a. Röntgensjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter legitimation och region. Antal per 100 000 invånare, november 2010... 53 27
Tabell 22b. Röntgensjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter legitimation och region. Procentuell tillväxt per 100 000 invånare 2009-2010... 53 Tabell 22c. Röntgensjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter legitimation och region. Procentuell tillväxt per 100 000 invånare 2005-2010... 53 Tabell 23. Röntgensjuksköterskor sysselsatta inom HoS efter legitimation och näringsgren, antal och andel, november 2010... 54 Tabell 24. Röntgensjuksköterskor sysselsatta utanför HoS efter legitimation och näringsgren, antal och andel, november 2010... 54 Tabell 25a. Röntgensjuksköterskor sysselsatta inom SNI 85.1 (hälso- och sjukvård) efter legitimation, regi, och sjukvårdsregion, antal november 2010... 55 Tabell 25b. Röntgensjuksköterskor sysselsatta inom SNI 85.1 (hälso- och sjukvård) efter legitimation, regi, och sjukvårdsregion, andel november 2010... 55 Tabell 25c. Röntgensjuksköterskor sysselsatta inom SNI 85.1 (hälso- och sjukvård) efter legitimation, regi och sjukvårdsregion, antal per 100 000 invånare november 2010... 55 Tabell 26. Sysselsatta röntgensjuksköterskor inom HoS efter legitimation, andel inom köns- och ålderskategorin november 2010... 56 Tabell 27. Sysselsatta röntgensjuksköterskor inom HoS efter legitimation och ålder, antal november 2010... 56 Bilagor Bilaga 1. Antal avslutade utbildningar för specialistsjuksköterskor efter utbildningsår och specialitet, antal 1943 2010.... 57 Bilaga 2. Antal avslutade utbildningar för röntgensjuksköterskor efter utbildningsår och legitimation, antal 1943 2010.... 58 Bilaga 3. Specialistutbildningar registrerade i HOSP och därav urval för statistiken över specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor.. 59 Bilaga 4. Den specialistsjuksköterskeutbildning i universitets- och högskoleregistret som inkluderas den statistiska redovisningen.... 60 28
Tabell 1. Specialistsjuksköterskor* efter sysselsättningsstatus och specialitet, antal 1995 2010.** Samtliga specialistsjuksköterskor 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sysselsatta 62 177 61 612 60 465 60 227 59 768 59 491 59 126 59 288 59 198 59 003 58 507 57 997 58 004 57 231 57 053 56 468 Inom HoS 55 569 54 459 53 087 52 527 51 899 51 256 50 909 51 060 50 759 50 302 50 003 49 499 49 459 48 880 48 867 48 434 Utanför HoS 6 608 7 153 7 378 7 700 7 869 8 235 8 217 8 228 8 439 8 701 8 504 8 498 8 545 8 351 8 186 8 034 Ej sysselsatta 15 623 16 849 18 624 19 578 20 757 21 831 22 839 23 274 24 091 25 166 26 448 27 807 28 920 30 660 31 852 33 227 Ej folkbokförda 1 898 1 997 2 125 2 152 2 187 2 203 2 200 2 162 2 146 2 140 2 184 2 208 2 226 2 222 2 236 2 248 Ej inkomst 713 637 679 741 733 773 745 682 599 556 473 478 465 460 460 474 Pensionerade 11 236 12 506 14 019 15 190 16 433 17 483 18 621 19 603 20 615 21 801 23 159 24 472 25 648 27 383 28 424 29 872 Övriga ej syss. 1 776 1 709 1 801 1 495 1 404 1 372 1 273 827 731 669 632 649 581 595 732 633 Saknar personnummer 56 80 101 113 133 172 215 220 238 247 255 261 272 290 298 301 Totalt 77 856 78 541 79 190 79 918 80 658 81 494 82 180 82 782 83 527 84 416 85 210 86 065 87 196 88 181 89 203 89 996 Därav Kvinnor 72 691 73 297 73 864 74 517 75 197 75 947 76 564 77 065 77 691 78 437 79 052 79 689 80 573 81 345 82 149 82 764 Män 5 165 5 244 5 326 5 401 5 461 5 547 5 616 5 717 5 836 5 979 6 158 6 376 6 623 6 836 7 054 7 232 Anestesisjukvård och/eller intensivvård*** 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sysselsatta 8 220 8 446 8 638 8 850 9 082 9 272 9 524 9 806 9 996 10 249 10 427 10 634 10 876 11 154 11 377 11 609 Inom HoS 7 476 7 599 7 733 7 851 7 969 8 034 8 230 8 491 8 673 8 871 9 066 9 202 9 423 9 680 9 905 10 124 Utanför HoS 744 847 905 999 1 113 1 238 1 294 1 315 1 323 1 378 1 361 1 432 1 453 1 474 1 472 1 485 Ej sysselsatta 850 910 997 990 1 010 1 058 1 101 1 088 1 142 1 216 1 288 1 398 1 502 1 646 1 761 1 892 Ej folkbokförda 323 377 421 431 435 449 458 459 470 464 475 486 488 490 494 511 Ej inkomst 102 97 106 124 119 100 98 102 99 103 99 92 109 112 132 143 Pensionerade 133 156 195 231 262 292 352 394 448 521 599 687 770 903 980 1 109 Övriga ej syss. 292 280 275 204 194 217 193 133 125 128 115 133 135 141 155 129 Saknar personnummer 13 19 28 30 34 37 42 42 46 50 55 57 62 72 76 78 Totalt 9 083 9 375 9 663 9 870 10 126 10 367 10 667 10 936 11 184 11 515 11 770 12 089 12 440 12 872 13 214 13 579 Därav Kvinnor 7 771 8 006 8 236 8 405 8 617 8 814 9 055 9 258 9 434 9 680 9 861 10 084 10 325 10 662 10 919 11 179 1 312 1 369 1 427 1 465 1 509 1 553 1 612 1 678 1 750 1 835 1 909 2 005 2 115 2 210 2 295 2 400 Operationssjukvård 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sysselsatta 4 141 4 120 4 056 4 041 3 998 3 950 3 897 3 918 3 927 3 927 3 920 3 939 4 065 4 069 4 071 4 100 Inom HoS 3 690 3 642 3 567 3 535 3 502 3 444 3 385 3 424 3 431 3 419 3 434 3 463 3 570 3 600 3 594 3 645 Utanför HoS 451 478 489 506 496 506 512 494 496 508 486 476 495 469 477 455 Ej sysselsatta 1 098 1 149 1 210 1 248 1 308 1 383 1 441 1 446 1 501 1 564 1 624 1 683 1 715 1 822 1 901 1 964 Ej folkbokförda 222 226 242 250 261 263 254 247 241 241 249 251 250 254 252 257 Ej inkomst 79 68 70 74 68 69 77 70 67 61 58 55 56 56 55 57 Pensionerade 589 659 742 794 868 925 996 1 056 1 118 1 193 1 262 1 327 1 367 1 455 1 517 1 590 Övriga ej syss. 208 196 156 130 111 126 114 73 75 69 55 50 42 57 77 60 Saknar personnummer 3 4 5 5 5 8 8 8 8 10 10 12 13 14 16 16 Totalt 5 242 5 273 5 271 5 294 5 311 5 341 5 346 5 372 5 436 5 501 5 554 5 634 5 793 5 905 5 988 6 080 Därav Kvinnor 4 987 5 017 5 015 5 036 5 053 5 080 5 081 5 105 5 164 5 223 5 273 5 349 5 497 5 598 5 673 5 758 Män 255 256 256 258 258 261 265 267 272 278 281 285 296 307 315 322 Ambulanssjukvård**** 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sysselsatta x 19 25 86 144 230 337 480 650 818 987 1 117 Inom HoS x 19 25 82 x 226 330 445 612 796 957 1 079 Utanför HoS 0 0 0 4 x 4 7 35 38 22 30 38 Ej sysselsatta 0 0 0 0 2 0 2 0 5 2 7 6 Ej folkbokförda 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 x x Ej inkomst 0 0 0 0 x 0 0 0 0 0 x x Pensionerade 0 0 0 0 x 0 x 0 0 x 0 0 Övriga ej syss. 0 0 0 0 0 0 x 0 5 x 4 x Saknar personnummer 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 3 19 25 86 146 230 339 480 655 820 994 1 123 Därav Kvinnor 3 7 11 42 64 102 131 168 230 305 376 435 Män 0 12 14 44 82 128 208 312 425 515 618 688 *Observera att de xxxx specialistsjuksköterskorna som också är röntgensjuksköterskor räknas både i denna tabell och ytterligare en gång i tabell 15. som röntgensjuksköterska. **Observera att flera metodändringar leder till att uppgifter som avser åren 1995-2009 skiljer sig från de som publicerades året innan. Se avsnittet "skillnader mot tidigare rapporter". ***Inkl. drygt 500 personer med minst 40 poäng inom akutsjukvård men därav minst 10 poäng operationssjukvård. **** Ambulanssjukvård är ny specialitet sedan år 1999. 29